Georg von Békésy

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Georg von Békésy Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1961
Georg von Békésy nobel.jpg
Född3 juni 1899[1][2][3]
Budapest[4]
Död13 juni 1972[5][1][2] (73 år)
Honolulu[4]
MedborgarskapUngern[6] och USA
Utbildad vidEötvös Loránd-universitetet, doktorsexamen,
Universität Bern, Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker, universitetslärare, fysiolog[6], biofysiker, självbiograf, neuroforskare, kemist, ingenjör
ArbetsgivareHarvard University
Eötvös Loránd-universitetet
University of Hawaii
Utmärkelser
Leibniz silvermedalj (1937)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1961)[7][8]
Hedersdoktor vid Semmelweis Universitet (1969)
ASA Gold Medal
Redigera Wikidata

Georg von Békésy (ungerska: Békésy György), född 3 juni 1899 i Budapest, död 13 juni 1972 i Honolulu, Hawaii, var en ungersk biofysiker som tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1961 för sin forskning om hörselsnäckans (cochleas) funktion i däggdjurs hörselorgan.[9]

Genom att använda stroboskopfotografering och silverflingor som markör kunde han observera att basilarmembranet i örat rör sig som en ytvåg när det stimuleras av ljud. På grund av hörselsnäckans (cochleas) och basilarmembranets struktur orsakar olika ljudfrekvenser att vågornas maximala amplituder inträffar på olika platser på basilarmembranet längs cochleaspolen.[10] Höga frekvenser orsakar mer vibrationer vid cochleas botten medan låga frekvenser skapar mer vibrationer vid toppen.[10] Av detta drog han slutsatsen att hans observationer visade hur olika ljudvågsfrekvenser är lokalt spridda innan de påverkar olika nervfibrer som leder från cochlea till hjärnan.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Békésy var det första av tre barn (György 1899, Lola 1901 och Miklós 1903) till Alexander von Békésy (1860–1923), ekonomisk diplomat född i Kolozsvár, Österrike-Ungern (numera Cluj-Napoca, Rumänien), och hans hustru Paula Mazaly. Familjen Békésy var ursprungligen lutheraner men konverterades till katolicismen. Hans mor, Paula (1877-1974) föddes i Čađavica, Österrike-Ungern (numera Kroatien). Hans morfar kom från Pécs.[11]

Békésy gick i skolan i Budapest, München och Zürich och studerade därefter kemi i Bern och disputerade för doktorsexamen i fysik på avhandlingen "Fast way of determining molecular weight" vid Budapests universitet 1926.

Han arbetade sedan i ett år på en ingenjörsfirma och publicerade 1928 sin första uppsats om mönstret av vibrationer i innerörat. Han erbjöds en tjänst vid Uppsala universitet av Róbert Bárány, men tackade nej på grund av det hårda svenska vinterklimatet.

Före och under andra världskriget arbetade Békésy för det ungerska postväsendet (1923 till 1946), där han forskade om signalkvalitet i telekommunikation. Denna forskning ledde honom till att bli intresserad av hur örat fungerade. År 1946 lämnade han Ungern för att börja inom detta forskningsområde vid Karolinska Institutet i Sverige.

År 1947 flyttade han till USA och arbetade vid Harvard University fram till 1966. År 1962 valdes han till ledamot av den tyska vetenskapsakademin Leopoldina.[12] Efter att hans laboratorium förstörts i en brand 1965, inbjöds han att leda ett laboratorium för forskning om sinnesorgan i Honolulu, Hawaii. Han blev professor vid University of Hawaii 1966 och arbetade där fram till sin död i Honolulu 1972.

Békésy blev en välkänd expert på asiatisk konst. Han hade en stor samling som han donerade till Nobelstiftelsen i Sverige. Hans bror, Dr. Miklós Békésy (1903-1980), stannade i Ungern och blev en berömd agrobiolog som tilldelades Kossuthpriset.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Békésy bidrog framför allt till vår förståelse av den mekanism genom vilken ljudfrekvenser registreras i innerörat. Han utvecklade en metod för att dissekera innerörat på mänskliga kvarlevor samtidigt som han lämnade cochlea delvis intakt. Genom att använda stroboskopfotografering och silverflingor som markör kunde han observera att basilarmembranet rör sig som en ytvåg när det stimuleras av ljud. På grund av cochleas och basilarmembranets struktur orsakar olika ljudfrekvenser vågornas maximala amplituder på olika platser på basilikamembranet längs cochleaspole.[10] Höga frekvenser orsakar mer vibrationer vid cochleas botten medan låga frekvenser skapar mer vibrationer vid toppen.[13]

Békésy drog slutsatsen av dessa observationer att genom anspänning i olika platser på basilarmembranet stimulerar olika ljudvågsfrekvenser olika nervfibrer som leder från cochlea till hjärnan. Hans teori var att, tack vare dess placering längs cochleaen, varje sensorisk cell (hårcell) svarar maximalt till en specifik frekvens av ljud (en så kallad tonotopi). Han utvecklade senare en mekanisk modell av cochlea, som bekräftade begreppet frekvensspridning av basilarmembranet i däggdjurscochlean.[10]

I en artikel publicerad postumt 1974 granskade Békésy framstegen på området och anmärkte "Med tiden kom jag fram till att de uttorkade katterna och tillämpningen av Fourier-analys på hörselproblem blev mer och mer ett handikapp för hörselforskning",[14] med hänvisning till svårigheterna att få djurpreparat att bete sig som när de levde, och de vilseledande allmänna tolkningarna av Fourieranalys i hörselforskning.

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

Békésy tilldelades

  • The Denker Prize in Otology (1931),
  • The Leibniz Medal of the Berlin Academy of Sciences (1937),
  • The Guyot Prize for Speech and Otology of Groningen University (1939),
  • The Academy Award of the Budapest Academy of Science (1946),
  • Shambough Prize in Otology (1950).

Békésy tilldelades hedersdoktorat i

  • University of Munster (1955),
  • Bern (1959),
  • Padua (1962),
  • Buenos Aires (1968),
  • Cordoba (1968),
  • Hawaii (1969) och
  • Semmelweiss University, Budapest (1969).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Georg von Békésy, [Georg von Békésy - Wikipedia 13 mars 2021].

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Georg-von-Bekesytopic/Britannica-Online, omnämnd som: Georg von Bekesy, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6kh23ns, omnämnd som: Georg von Békésy, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find A Grave, Find A Grave-ID: 114365828, omnämnd som: Georg von Békésy, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бекеши Дьёрдь фон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бекеши Дьёрдь фон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] David Crystal, The Cambridge Encyclopedia of Language, Cambridge University Press, 1987, s. 144, ISBN 978-0-521-42443-1.[källa från Wikidata]
  7. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1961, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Stevens, S. S. (September 1972). ”Georg von Békésy”. Physics Today 25 (9): sid. 78–80. doi:10.1063/1.3071029. Bibcode1972PhT....25i..78S. http://www.physicstoday.org/resource/1/phtoad/v25/i9/p78_s1?bypassSSO=1. 
  10. ^ [a b c d] Goldstein, B. 2001. Sensation and Perception, 6th ed. London: Wadsworth.
  11. ^ ”Békésy György emléktáblája”. Békésy György emléktáblája. https://www.kozterkep.hu/~/29911/Bekesy_Gyorgy_emlektablaja_Pecs_2011.html. 
  12. ^ ”List of Members”. www.leopoldina.org. http://www.leopoldina.org/en/members/list-of-members/member/1871/. 
  13. ^ Lera Boroditsky. (1999) "Hearing I: Lecture Notes." pp. 3
  14. ^ Georg von Békésy (1974), ”Some Biophysical Experiments from Fifty Years Ago”, Annual Review of Physiology 36: 1–16, doi:10.1146/annurev.ph.36.030174.000245, ISBN 978-0-8243-0336-5, PMID 19143520, https://books.google.com/books?id=jCkJAAAAIAAJ 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Czeizel, Andrew E. (2004), ”Famous Hungarian physicians”, Lancet 364 (9434): 581–2, doi:10.1016/S0140-6736(04)16847-5, PMID 15313356 
  • Evans, Rand B. (2003), ”Georg von Békésy: visualization of hearing”, The American Psychologist 58 (9): 742–6, Sep 2003, doi:10.1037/0003-066X.58.9.742, PMID 14584991 
  • Raju, T. N. (1999), ”The Nobel chronicles. 1961: Georg von Békésy (1899–1972)”, Lancet 354 (9172): 80, Jul 3, 1999, doi:10.1016/S0140-6736(05)75353-8, PMID 10406402 
  • Shampo, M. A.; Kyle, R A (1993), ”Georg von Békésy—audiology and the cochlea”, Mayo Clin. Proc. 68 (7): 706, Jul 1993, doi:10.1016/s0025-6196(12)60608-9, PMID 8350644 
  • Tonndorf, J. (1986), ”Georg von Békésy and his work”, Hear. Res. 22 (1–3): 3–10, doi:10.1016/0378-5955(86)90067-5, PMID 3525485 
  • Bernhard, C. G. (1986), ”Georg von Békésy and the Karolinska Institute”, Hear. Res. 22 (1–3): 13–7, doi:10.1016/0378-5955(86)90069-9, PMID 3525483 
  • ”Proceedings of Nobel Symposium 63. Cellular mechanisms in hearing (en hommage à Georg von Békésy). Karlskoga, 2–6 September 1985”, Hear. Res. 22: 1–326, 1986, PMID 3525481 
  • Tonndorf, J. (1974), ”In memoriam Georg von Békésy 1899–1972”, J. Acoust. Soc. Am. 55 (3): 576–7, Mar 1974, doi:10.1121/1.1914566, PMID 4594785, Bibcode1974ASAJ...55..576T 
  • Glorig, A. (1973), ”Georg von Békésy 1899–1972”, Audiology 12 (5): 540–1, doi:10.3109/00206097309071667, PMID 4582926 
  • Keidel, W. D. (1973), ”In memorian Professor Dr. phil. Dr. med. h.c. Georg v. Békésy”, Kybernetik 12 (2): 116–8, Feb 1973, doi:10.1007/BF00272468, PMID 4571620 
  • Ratliff, F. (1973), ”Georg von Békésy”, Experimental Brain Research. Experimentelle Hirnforschung. Expérimentation Cérébrale 16 (3): 219–20, Jan 29, 1973, doi:10.1007/BF00233326, PMID 4568685 
  • Keidel, W. D. (1973), ”[In memoriam Professor Dr.phil.Dr.med.h.c. Georg von Békésy]”, Zeitschrift für Laryngologie, Rhinologie, Otologie und ihre Grenzgebiete 52 (1): 1–6, Jan 1973, PMID 4567951 
  • Davis, H. (1972), ”Georg von Békésy, 1899–1972”, Ann. Otol. Rhinol. Laryngol. 81 (5): 750–1, Oct 1972, doi:10.1177/000348947208100518, PMID 4568444 
  • Zwislocki, J. J. (1972), ”Georg von Békésy, 1899–1972”, J. Acoust. Soc. Am. 52 (4): 1094–5, Oct 1972, PMID 4563147 
  • ”Georg von Beksey”, ASHA 14 (9): 513, Sep 1972, ISSN 0001-2475, PMID 4560564 
  • Tonndorf, J. (1972), ”[Obituary for Georg von Békésy (1899–1972)]”, Archiv für klinische und experimentelle Ohren- Nasen- und Kehlkopfheilkunde 203 (1): 81–5, doi:10.1007/BF00344566, PMID 4564741 
  • ”The American Speech and Hearing Association presents the honors of the Association”, ASHA 9 (6): 222, 1967, Jun 1967, PMID 5343023 
  • Bernhard, C. G. (1962), ”Presentation of the Nobel prize for physiology or medicine (1961) to George von BEKESY”, Transactions of the American Otological Society 50: 332–6, PMID 13971073 
  • Keidel, W. D. (1961), ”[G. von BEKESY Nobel prize winner 1961.]”, Zeitschrift für Laryngologie, Rhinologie, Otologie und ihre Grenzgebiete 40: 885–8, Dec 1961, PMID 14037041 
  • Palva, T. (1961), ”[The 1961 Nobel prize in medical science and physiology (Georg von BEKESY).]”, Duodecim; Lääketieteellinen Aikakauskirja 77: 791–2, PMID 14037251 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]