George E. Palade

Från Wikipedia
George E. Palade Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1974
Född19 november 1912[1][2][3]
Iași
Död7 oktober 2008[4][1][2] (95 år)
Del Mar, USA
BegravdBucegifjellene[5]
Medborgare iRumänien[5] och USA
Utbildad vidBukarests universitet
Colegiul Național Bogdan Petriceicu Hasdeu, Buzău
SysselsättningLäkare, uppfinnare, universitetslärare, kemist, cytolog, fysiker
ArbetsgivareYale University
University of California, San Diego
MakaMarilyn Farquhar
Utmärkelser
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1966)[6]
Gairdner Foundation International Award (1967)
Louisa Gross Horwitz-priset (1970)[7]
Dickson-priset i vetenskap (1972)[8]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1974)[9][10]
E.B. Wilson-medaljen (1981)[11]
Utländsk ledamot av Royal Society (1984)[12]
Schleiden-medaljen (1985)
National Medal of Science (1986)
Rumänska Stjärnans orden (2007)[5]
Sterling Professor
Hedersdoktor vid Wiens universitet[13]
Redigera Wikidata

George Emil Palade, född 19 november 1912 i Iași, Rumänien, död 7 oktober 2008 i Del Mar, San Diego County, Kalifornien, var en rumänsk-amerikansk cellbiolog och nobelpristagare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Palade var son till en professor i filosofi vid universitetet i Iaşi och hans mor var gymnasielärare. Han tog sin MD 1940 från Universitatea de Medicină și Farmacie „Carol Davila” din București i Bukarest. Han var medlem av fakulteten där till 1946, då han flyttade till USA för postdoktorala studier. Där blev han elev hos Albert Claude vid Rockefellerinstitutet för medicinsk forskning.

År 1952 blev Palade naturaliserad medborgare i USA. Han arbetade vid Rockefellerinstitutet (1958-1973), och var professor vid Yale University Medical School (1973-1990), och University of California, San Diego (1990-2008). På UCSD, var Palade professor i medicin in Residence (emeritus) vid avdelningen för Cellular & Molecular Medicine, samt dekanus för vetenskapliga frågor (emeritus), vid School of Medicine vid La Jolla, Kalifornien.

År 1974 erhöll han tillsammans med Albert Claude och Christian de Duve Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Priset utdelades för deras innovationer inom elektronmikroskopi och cellfraktionering som tillsammans lade grunden till den moderna molekylära cellbiologin. Den mest anmärkningsvärda upptäckten är ribosomerna i det endoplasmatiska nätverket, som han först beskrev 1955.

Palade tilldelades 1966 Albert Lasker Basic Medical Research Award. År 1970 tilldelades han Louisa Gross Horwitz Prize från Columbia University tillsammans med Renato Dulbecco.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, George E. Palade, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, George Emil Palade, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, George Emil Palade.[källa från Wikidata]
  4. ^ George Palade, Nobel Winner for Work Inspiring Modern Cell Biology, Dies at 95 (på engelska), The New York Times, 10 oktober 2008, läs online, läst: 11 mars 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] läs online, www.historia.ro .[källa från Wikidata]
  6. ^ 1966 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.cuimc.columbia.edu .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.cmu.edu .[källa från Wikidata]
  9. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1974, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 2 februari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 2 februari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.ascb.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 270, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, geschichte.univie.ac.at .[källa från Wikidata]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]