H. Robert Horvitz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
H. Robert Horvitz Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2002
H. Robert Horvitz.jpg
Född8 maj 1947[1][2][3] (74 år)
ChicagoUSA[4][5]
MedborgarskapUSA[6][4][5]
Utbildad vidHarvard University[7][8]
Massachusetts Institute of Technology
Niles East High School[9]
Massachusetts Institute of Technology School of Science Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBiolog[10], forskare[4], genetiker[6], forskare, universitetslärare[5], läkare[5]
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology[11][12]
Howard Hughes Medical Institute (1988–)[13]
MakaMartha Constantine-Paton
Utmärkelser
W. Alden Spencer-priset (1986)
NAS Award in Molecular Biology (1988)
Ciba-Drew-priset för biomedicinsk forskning (1996)
Rosenstielpriset (1997)
Alfred P. Sloan, Jr. Prize (1998)[14]
Gairdner Foundation International Award (1999)
Grand Prix Charles-Leopold Mayer (2000)
Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset (2000)
March of Dimes Prize in Developmental Biology (2000)
Louisa Gross Horwitz-priset (2000)
Genetics Society of America Medal (2001)
Bristol-Myers Squibb Award för framstående prestation inom neurovetenskaplig forskning (2001)[15]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2002)[16][17]
Gruber-priset i genetik (2002)
Mendel Medal (2007)
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Harvard Centennialmedaljen
Wiley Prize
Webbplatseb.mit.edu/horvitz/www/
Redigera Wikidata

Howard Robert Horvitz, född 8 maj 1947 i Chicago, Illinois, är en amerikansk biolog. Han erhöll Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2002. Han tilldelades priset för sina "upptäckter rörande genetisk reglering av organutveckling och programmerad celldöd". Han delade priset med britterna Sydney Brenner och John E. Sulston.

Horvitz tog doktorsexamen i biologi vid Harvard University 1974. Han är nu professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Cambridge, Massachusetts, USA.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

I människokroppen finns hundratals olika celltyper och alla härstammar från den befruktade äggcellen. Under fosterutvecklingen sker en mycket omfattande ökning av antalet celler, som specialiseras för att bilda kroppens olika vävnader och organ. Även i den vuxna individen nybildas dagligen stora mängder celler. Parallellt med denna celltillväxt förekommer, både hos foster och vuxna, celldöd som en normal process för att rätt antal celler i vävnaderna ska upprätthållas. Denna finstämda, kontrollerade eliminering av celler kallas programmerad celldöd.

Brenner införde rundmasken Caenorhabditis elegans som modellorganism där man i detalj kunde studera celldelningar och cellspecialiseringar från befruktad äggcell till vuxen individ. Suston fortsatte arbetet och kartlade ett "cellsläktträd", där varje celldelning och cellmognad kunde följas under utvecklingen av en vävnad i C. elegans. Han visade att bestämda celler genomgår programmerad celldöd som en del av den normala utvecklingen och identifierade den första mutationen i en gen som deltar i celldödsprocessen.

Horvitz upptäckte och karaktäriserade de nyckelgener som styr den programmerade celldöden i C. elegans. Han har visat hur dessa gener samverkar med varandra i cellens dödsprocess och att motsvarande gener finns hos människan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/H-Robert-Horvitztopic/Britannica-Online, omnämnd som: H. Robert Horvitz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: horvitz-robert-howard, omnämnd som: Robert Howard Horvitz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, LCAuth-ID: n87846820, läs online, läst: 1 maj 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, genealogics.org person-ID: I00448154, läs online och läs onlineläs online, läst: 1 maj 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000024292, läs online, läst: 1 maj 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0076956, läs online, läst: 1 maj 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  8. ^ Mathematics Genealogy Project, Mathematics Genealogy Project-ID: 204394, läs online, läst: 1 maj 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ NNDB, NNDB person-ID: 864/000135459, läs online, läst: 1 maj 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, SUDOC-ID: 084997745, läs online, läst: 1 maj 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, doi: 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  12. ^ The Academic Family Tree, Academic Family Tree-ID: 2848, läs online, läst: 1 maj 2021, licens: CC BY 3.0.[källa från Wikidata]
  13. ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, doi: 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  14. ^ GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.[källa från Wikidata]
  15. ^ GRANTS AND AWARDS PROGRAM FACT SHEET (på engelska), läs online, läst: 14 januari 2013.[källa från Wikidata]
  16. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2002, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]