Theodor Kocher

Theodor Kocher
	Theodor Kocher
Född	25 augusti 1841; Bern, Schweiz
Död	27 juli 1917 (75 år); Bern, Schweiz
Begravd	Bremgartenfriedhof; kartor
Medborgare i	Schweiz
Utbildad vid	Universität Bern
Sysselsättning	Kirurg, universitetslärare, läkare, fysiolog
Arbetsgivare	Universität Bern
Utmärkelser
	Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1900); Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1909)
	Redigera Wikidata

Emil Theodor Kocher, född 25 augusti 1841 i Bern, Schweiz död 27 juli 1917 i Bern, Schweiz var en schweizisk kirurg och nobelpristagare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kocher blev 1865 medicine doktor och kallades 1872 till professor i kirurgi i Bern. Han kom att utöva ett mycket stort och vittomfattande inflytande inom kirurgin med arbeten som Zur Lehre von den Schusswunden durch Kleinkalibergeschosse (1895) och läroböcker som Chirurgische Operationslehre, Hirnerschütterungen, Hirndruck und chirurgische Eingriffe bei Hirnkrankheit (1906), Vorlesungen über chirurgische Infektionskrankheiten, medförfattare Ernst Tavel (1895). Bland dessa har hans undersökningar om sköldkörtelns sjukdomar och deras kirurgiska behandling tilldragit sig den största uppmärksamheten.

År 1909 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina arbeten om sköldkörtelns fysiologi, patologi och kirurgi och han blev därmed den förste kirurg som tilldelades Nobelpris i medicin. Tre år efter det att han hade fått nobelpriset donerade han 200 000 schweizerfranc till sitt universitet för att användas till ett forskningsinstitut inom biologi^[9].

Medicinsk verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Av medicinsk betydelse var dels att Kocher observerade, att patienternas personlighet förändrades efter att sköldkörteln opererats bort på dem, vilket motsade dels den rådande uppfattningen, att organet inte hade någon egentlig betydelse och dels insikten om infektioners betydelse både generellt och i samband med kirurgiska ingrepp, vilket började få acceptans bland läkare vid tiden då han blev yrkesverksam. Han blev en viktig företrädare för den nya synen på aseptikens betydelse under operationer, vilket visade sig i att han genomförde mer än 7 000 strumaoperationer och under hans karriär minskade den operativa dödligheten påtagligt från 15 procent till en procent^[10] beroende dels på aseptisk teknik och dels hans hantverksskicklighet under operationerna.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 2087 Kochera är uppkallad efter honom^[11].

Kocher var bland annat ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1894) och av Vetenskapsakademien (1900).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kocher, Theodor, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Encyclopædia Britannica, Emil Theodor Kocher, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, Emil Theodor Kocher, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Who Named It?, Emil Theodor Kocher, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Gemeinsame Normdatei, 118564110 7749153-1, läst: 12 december 2022, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ OpenStreetMap, 9 augusti 2004, läs online läs online, läst: 21 oktober 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Plarr's Lives of the Fellows, läst: 8 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1909, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Theodor Kocher Biographical” (på engelska). The Nobel Prize organisation. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1909/kocher/biographical/. Läst 7 mars 2021.
^ Johansson, Henry (2000). ”Endokrinkirurgins historia och Sandströms körtel”. Läkartidningen (Stockholm) 97 (38): sid. 4159.
^ ”Minor Planet Center 2087 Kochera” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2087. Läst 7 februari 2018.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[767a5540beb933959b9e9d6d7dd26b4505c7a733-1] [a b] Encyclopædia Britannica, Emil Theodor Kocher, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[d1c8ae4cb2061dc627f01fe56af8a93825055da2-2] [a b] SNAC, Emil Theodor Kocher, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[95a80536780e029670d194ac92e85b5e9c6944fb-3] [a b] Who Named It?, Emil Theodor Kocher, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[ed0dd07e334aa94f35f12ae569910a8fdc6ed413-4] [a b c d] Gemeinsame Normdatei, 118564110 7749153-1, läst: 12 december 2022, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[1499349d08f9492fb90f703659410efee4e3ead0-5] OpenStreetMap, 9 augusti 2004, läs online läs online, läst: 21 oktober 2019.^{[källa från Wikidata]}

[9ed93b8c769a0b2f4fb76c5416163d5c27fe0ca2-6] Plarr's Lives of the Fellows, läst: 8 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[e30f8b9a70f3185d79ddbcebbdaf735ebf975259-7] The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1909, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[663a9137bb3ed64ee05f83cd464a9d7fc5142e65-8] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[9] ”Theodor Kocher Biographical” (på engelska). The Nobel Prize organisation. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1909/kocher/biographical/. Läst 7 mars 2021.

[10] Johansson, Henry (2000). ”Endokrinkirurgins historia och Sandströms körtel”. Läkartidningen (Stockholm) 97 (38): sid. 4159.

[MPKochera-11] ”Minor Planet Center 2087 Kochera” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2087. Läst 7 februari 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]