Allvar Gullstrand

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Allvar Gullstrand Nobel prize medal.svg
Allvar Gullstrand
Född 5 juni 1862
Landskrona, Sverige
Död 28 juli 1930
Stockholm, Sverige
Nationalitet Svensk
Institutioner Uppsala universitet
Nämnvärda priser Nobel prize medal.svg Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1911)

Allvar Gullstrand, född 5 juni 1862 i Landskrona, död 28 juli 1930 i Stockholm, var en svensk ögonläkare och uppfinnare; professor i oftalmiatrik vid Uppsala universitet 1894, i fysikalisk och fysiologisk optik 1914, mottog 1911 Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Han var bror till juristen Edvin Gullstrand.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Allvar Gullstrands far hette Pehr Alfred Gullstrand och var förste stadsläkare i Landskrona. Modern Sofia Mathilda Korsell var dotter till en lantbrukare. Allvar var familjens äldste son. Under sin skolgång i Landskrona och Jönköping började Gullstrand intressera sig för matematik, men fadern rådde honom att läsa till läkare. Gullstrand blev student i Uppsala 1880 och medicine kandidat där 1884, varefter han reste till Wien för att i ett år studera vid stades medicinska institutioner, och där hans intresse för ögat och optiken borde ha väckts.

När Gullstrand återkom till Sverige varvade han forskarstudierna med en tjänst som biträdande läkare vid Ronneby hälsobrunn. Han blev medicine licentiat vid Karolinska institutet 1888, läste sedan för Johan Widmark vid Serafimerlasarettet, och promoverades till medicine doktor 1890. Han blev docent i ögonsjukdomar vid Karolinska institutet 1891 samt kallades 1894 till e.o. professor i oftalmiatrik vid Uppsala universitet.

Vid Linnéjubileet i Uppsala 1907 promoverades Gullstrand till filosofie hedersdoktor. Han blev ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1904 och av Vetenskapsakademien 1905. Gullstrand erhöll 1911 Nobelpriset i medicin, och i sammanhang därmed donerade han 100 000 kr till Uppsala medicinska fakultets Regnellska fond. Han blev 1911 ledamot och 1923 ordförande i Vetenskapsakademiens Nobelkommitté för fysik.

Han blev 1913 professor i fysiologisk och fysikalisk optik i Uppsala och blev medlem av Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd 1917. Han blev hedersledamot av Svenska läkarsällskapet (1912), som 1922 till firande av hans 60-årsdag lät slå en guldmedalj över honom, avsedd att ur en "Gullstrandsfond" vart 10:e år utdelas som pris för arbeten inom det oftalmologiska området. Han var även hedersledamot av ett antal utländska läkarsällskap samt ledamot (utom i de i huvudarbetet nämnda lärda samfunden) av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1917) samt Finska Vetenskaps-Societeten (1922), varjämte han kreerades till filosofie hedersdoktor i Jena (1908) och Dublin (1912).

Som ledamot av Nobelkommittén för fysik var han motståndare till att Albert Einstein skulle få priset. Hans envishet gjorde att kommittén inte kunde fatta något beslut och inget Nobelpris i fysik delades ut 1921. Det var Carl Wilhelm Oseen som 1922 ryckte in och övertygade kommittén att Einstein skulle få 1921 års pris försenat och att 1922 års pris samtidigt skulle utdelas till Niels Bohr.

Gullstrands viktigaste arbeten ligger inom den geometriska och den fysiologiska optiken. Hans livsverk var icke blott en långt förd och på många punkter väl slutförd utveckling av de allmänna lagarna för dioptriken, läran om den optiska avbildningen, utan även i väsentlig mån en nydaning av densamma jämte en på denna grundval byggd utredning av den optiska avbildningen i ögat och ögats ljusbrytningsförhållanden.

Den lösta uppgiften förutsätter en fulländad matematisk förmåga. Redan i sin doktorsavhandling lämnade han en förtjänstfull och ingående undersökning av astigmatismens teori. År 1889 utgav han Méthode pratique pour déterminer l’astigmatisme par la dénivelation ophthalmométrique, i vilken han presenterade en ny metod och beskrev ett av honom konstruerat instrument för att bestämma hornhinnans astigmatism, och 1892 Objective Darstellung und photographische Abbildung von Augenmuskellähmungen (i Vetenskapsakademiens Bihang), i vilken han meddelade en ny metod att bestämma ögonmuskelförlamningar genom att iaktta reflexbildens läge i hornhinnan vid olika blickriktningar. År 1896 offentliggjorde han Photographisch-ophthalmiatrische und klinische Untersuchungen über die Hornhautrefraction i Vetenskapsakademiens handlingar och 1900 Allgemeine Theorie der monochromatischen Aberrationen und ihre nächsten Ergebnisse für die Ophthalmologie i "Nova acta soc. sc. Upsaliensis", ett lika mycket om ingående forskning som stor analytisk talang vittnande bidrag till den geometriska optikens lärobyggnad.

Hans arbeten om macula lutea (gula fläcken) klargjorde att denna är färglös. Die reflexlose Ophtalmoskopie (1911, i "Archiv für Augenheilkunde") är en ingående undersökning av ögonspegelns teori och Gullstrands därav framgångna lösning av problemet att undgå ljusreflexer från hornhinnan och linsen av det undersökta ögat, varjämte han konstruerade nya ögonspegelstyper, som jämte reflexlöshet hade fördelar beträffande förstoring, synfältsbredd och stereoskopisk effekt vida över de dittills uppnådda. Den av honom inredda ögonkliniken i Uppsala betecknades på sin tid som en mönsteranstalt.

Gullstrand gifte sig 1885 med Signe Christina Breitholtz (1862-1946). Paret är begravda på Norra begravningsplatsen.[1]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Den största gymnasieskolan i Landskrona är uppkallad efter Allvar Gullstrand, Allvar Gullstrandgymnasiet.

Bibliografi i övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Bidrag till astigmatismens teori (1890; doktorsavhandling)
  • Om samtidigt bestämmande av refraktion och synskärpa (1891)
  • Ett fall af kerotoconus med tydlig pulsation af hornhinnan (1891)
  • Ett fall af lenticonus posterior (1892)
  • Über Lähmung des unteren Schiefen des Augenmuskels (1897)
  • Om dioptriens definition (1899)
  • Über Fornixbildung mit gestützten Epidermislappen (1905)
  • Die Farbe der Macula centralis retinæ (i "Archiv für Ophthalmologie", 1905)
  • Die reelle optische Abbildung (i Vetenskapsakademiens handlingar, 1906)
  • Zur Maculafrage (i "Archiv für Ophthalmologie", 1907).
  • Thatsachen und Fiktionen in der Lehre von der optischen Abbildung (1907)
  • Die optische Abbildung in heterogenen Medlen und die Dioptrik der Kristallinse des Menschen (1908, i Vetenskapsakademiens handlingar 43:2)
  • Die Dioptrik des Auges (1909; utgör det av Gullstrand utarbetade band I i tredje upplagan av Helmholtz "Handbuch der physiologischen Optik")
  • Einführung in die Methoden der Dioptrik des Auges des Menschen (1911)
  • Das allgemeine optische Abbildungssystem (1915, i Vetenskapsakademiens handlingar 55:1).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.121 ISBN 91-88016-69-2

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]