George Wald

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
George Wald Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1967
George Wald 1987.jpg
Född18 november 1906[1][2][3]
New York[4], USA
Död12 april 1997[1][2][3] (90 år)
Cambridge, USA
MedborgarskapUSA
Utbildad vidColumbiauniversitetet
New York University
Brooklyn Technical High School Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBiolog, biokemist, kemist, läkare, neuroforskare, fysiolog
ArbetsgivareHarvard University
University of Chicago
Utmärkelser
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1953)[5]
Rumford-priset (1959)
Frederic Ives-medaljen (1966)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1967)[6][7]
Guggenheimstipendiet[8]
Redigera Wikidata
George Wald

George Wald, född 18 november 1906 i New York, New York, USA, död 12 april 1997 i Cambridge i Massachusetts, var en amerikansk biokemist och fysiolog.

Walt tilldelades, tillsammans med Ragnar Granit och Haldan Keffer Hartline, 1967 Nobelpriset i fysiologi eller medicinför deras upptäckter rörande de primära fysiologiska och kemiska synprocesserna i ögat, bland annat A-vitaminets betydelse för synförmågan.[9][10] Han tilldelades 1953 Albert Lasker Basic Medical Research Award.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wald var son till Ernestine (Rosenmann) och Isaac Wald, judiska invandrarföräldrar. Han ingick i den första avgångsklassen på Brooklyn Technical High School i New York 1923, varefter han tog kandidatexamen vid New York University 1927 och doktorsexamen i zoologi vid Columbia University 1932.

Efter examen fick Wald ett resestipendium från US National Research Council, som han använde för att arbeta i Tyskland med Otto Heinrich Warburg där han identifierade vitamin A i näthinnan. Han fortsatte sedan att arbeta i Zürich, Schweiz med upptäckaren av vitamin A, Paul Karrer och arbetade därefter en kort tid med Otto Fritz Meyerhof i Heidelberg, Tyskland, men lämnade Europa för University of Chicago 1933 när Adolf Hitler kom till makten och livet i Europa blev farligare för judar. År 1934 började han arbeta på Harvard University där han blev instruktör och sedan professor.

George Wald med hustrun Ruth Hubbard,1967

Wald gifte sig två gånger: 1931 med Frances Kingsley och 1958 med biokemisten Ruth Hubbard. Han hade två söner med Kingsley — Mikael och David och med Hubbard och en son – den prisbelönta musikforskaren och musikern Elijah Wald– och en dotter, Deborah, framstående familjerättsadvokat. Han var ateist.[11]

Vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]

Som postdoktor upptäckte Wald att vitamin A var en komponent i näthinnan. Hans fortsatta experiment visade att när pigmentet rodopsin utsattes för ljus, gav det protein opsin och en förening som innehåller vitamin A. Detta tyder på att vitamin A var viktigt i näthinnans funktion.

Wald plottade absorbansen av stavpigment (svarta kurvan), och slutligen absorbansen av tappigment (röd, grön och blå kurva)

På 1950-talet använde Wald och hans kollegor kemiska metoder för att extrahera pigment från näthinnan. Sedan kunde de, med hjälp av en spektrofotometer, mäta pigmentens ljusabsorbtion. Eftersom absorbansen av ljus av näthinnepigment motsvarar de våglängder som bäst aktiverar fotoreceptorceller, visade detta experiment de våglängder som ögat bäst kunde upptäcka. Men eftersom stavceller utgör det mesta av näthinnan, var det som Wald och hans kollegor specifikt mätte absorbansen av rodopsin, det viktigaste fotopigmentet i stavar. Senare, med en teknik som kallas mikrospektrofotometri, kunde han mäta absorbansen direkt från celler, snarare än från ett extrakt av pigmenten. Detta tillät Wald att bestämma absorbansen av pigment i tappcellerna (Goldstein, 2001).

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

Wald valdes in i National Academy of Sciences 1950 och tilldelades 1967 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter om synen. År 1966 tilldelades han Frederic Ives-medaljen av OSA och 1967 Paul Karrer-guldmedaljen av Zürichs universitet.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, George Wald, 16 augusti 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/George-Waldtopic/Britannica-Online, omnämnd som: George Wald, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6hm69mr, omnämnd som: George Wald, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Discogs, artist-id i Discogs: 3053241, omnämnd som: George Wald, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Уолд Джордж”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ 1953 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1967, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 2 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 2 februari 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: george-wald.[källa från Wikidata]
  9. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.
  10. ^ The Nobel Foundation. ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1967”. Nobelprize.org. Nobel Media AB 2014. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1967/. 
  11. ^ Donald E. Johnson (2010). Programming of Life. Big Mac Publishers. Sid. 123. ISBN 9780982355466. ”Biologist George Wald dismissed anything besides physicalism with, "I will not believe that philosophically because I do not want to believe in God. Therefore, I choose to believe in that which I know is scientifically impossible: spontaneous generation arising to evolution.” 
  12. ^ ”List of Recipients”. List of Recipients. University of Zurich. http://www.chem.uzh.ch/events/KarrerLecture/ListOfRecipients.html.  Arkiverad 21 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]