Katalin Karikó

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Katalin Karikó
Född17 januari 1955 (67 år)
Szolnok, Ungern
NationalitetUngersk
Yrke/uppdragForskare i biokemi
Känd förTillämpning av budbärar-RNA

Katalin Karikó, född 17 januari 1955 i Szolnok i Ungern, är en ungersk biokemist, som specialiserat sig på processer med mRNA.

Katalin Kariko växte upp i den ungerska staden Kisújszállás. Hon utbildade sig 1973–1978 till biolog på Szegeds universitet och disputerade på samma universitet 1982 i biokemi. Därefter gjorde hon postdoktorarbete på Ungerska vetenskapsakademins Institut för biokemi 1982–1985, på Temple University i Philadelphia i USA 1985–1988 samt på Uniformed Services University of the Health Sciences i Bethesda i Maryland i USA 1988–1989, där hon deltog i kliniska försök vid vilka patienter med AIDS, sjukdomar i blodet och blodbildande organ och kronisk trötthet behandlades med dubbelsträngad RNA (dsRNA). Vid denna tidpunkt betraktades detta som spetsforskning, eftersom forskning om den molekylära mekanismen för interferoners påverkan av dsRNA då inte hade genomförts, medan interferoners antineoplastiska (tumörpåverkande) effekter var väldokumenterade.[1]

Karikós arbete innebar vetenskaplig forskning om RNA-påverkad immunaktivering och resulterade i upptäckt, tillsammans med kollegor, av modifiering av nukleotider som dämpar RNA:s immunogenicitet (en främmande substans, såsom en antigens, förmåga att framkalla en immunreaktion i kroppen).[2][3] Detta anses möjliggöra teurapetisk användning av mRNA.[4]

Mellan 1990 och 2013 arbetade Katalin Karikó, som professor vid University of Pennsylvania, med genterapi baserad på budbärar-RNA, vilket fortsättningsvis blivit hennes primära forskningsintresse. Sedan 2013 har hon varit anställd på Biontech.

Katalin Karikó är mor till roddaren Susan Francia, som tog en guldmedalj i åtta med styrman vid London-olympiaden 2012.[4]

Vaccin mot covid-19[redigera | redigera wikitext]

Katalin Karikós forskning har bidragit till både Biontechs och Modernas arbete för att skapa immunceller som producerar antigener i vaccin . Hennes forskning visade att den antivirala reaktionen från budbärar-RNA gav Biontechs cancervacciner en extra skjuts i försvaret mot tumörer. År 2020 användes denna teknologi för utveckling av de vaccinkandidater för Covid-19, som hösten 2020 genomgick fas III-studier genomförda av Pfizer och Biontech tillsammans samt av Moderna.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]