James Watson
- För andra betydelser, se James Watson (olika betydelser).
James Dewey Watson  | |
.jpg) James Watson, 2012. | |
| Född | James Dewey Watson[1] 6 april 1928[2][3][4] Chicago, Illinois, USA |
|---|---|
| Död | 6 november 2025[5] (97 år) East Northport i Suffolk County på Long Island, New York, USA |
| Andra namn | el Caligula de la biología[6] |
| Medborgare i | USA[1][7] |
| Utbildad vid | Indiana University Bloomington, filosofie doktor, [1] University of Chicago, medicine kandidat, [8][1] South Shore High School  |
| Sysselsättning | Biolog[1], kemist[1], universitetslärare[1], fysiker[1], författare[1], biofysiker, akademiker[1], biokemist[1], molekylärbiolog[1], genetiker[1], zoolog[9][1], forskare[10] |
| Arbetsgivare | Harvard University[8][1] Universitetet i Cambridge[1] National Institutes of Health[11] California Institute of Technology (1953–1955)[12] Cold Spring Harbor-laboratoriet (1968–2007)[1][13][14] |
| Föräldrar | James Dewey Watson[15] |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i fysiologi eller medicin, 1962 Se lista | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
James Dewey Watson, född 6 april 1928 i Chicago, Illinois, död 6 november 2025 i East Northport i Suffolk County på Long Island, New York, var en amerikansk medicinsk forskare, en av upptäckarna av DNA-molekylens struktur.[16] Han var chef för Cold Spring Harbor Laboratory i delstaten New York, men lämnade posten 25 oktober 2007 efter stark kritik av uttalanden han gjort vilka kritikerna menade var rasistiska.[17]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Watson tog en kandidatexamen (B.Sc.) i zoologi vid University of Chicago 1947 och en doktorsexamen (Ph.D.) vid Indiana University i Bloomington år 1950, varefter han begav sig till Köpenhamn för vidare studier.
År 1952 började Watson vid Cavendish Laboratory vid universitetet i Cambridge, där han mötte Francis Crick. Med hjälp av bland annat Rosalind Franklins resultat från röntgendiffraktionsexperiment föreslog de en dubbelhelix-struktur för DNA, som de publicerade i tidskriften Nature år 1953. Tillsammans med Maurice Wilkins belönades de 1962 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter. År 1960 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award och 1993 Copleymedaljen.
År 1988 utsågs Watson till ledare för Human Genome Project vid USA:s National Institutes of Health, en befattning som han behöll till 1992.
Watson uppmärksammades ofta för sina ställningstaganden i olika politiska och religiösa frågor. I framförallt USA betraktades hans åsikter ofta som kontroversiella. Han var en uttalad ateist liksom förespråkare av genmodifierade grödor, vars fördelar han ansåg vida överstiga eventuella miljörisker. Han har bland annat sagt att de flesta argument mot genmodifiering är ovetenskapliga och irrationella.
James Watson promoverades till medicine hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007.[18]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Albert Lasker Basic Medical Research Award, 1960[19]
- Nobelpriset i fysiologi eller medicin, med Francis Crick och Maurice Wilkins, 1962[20][21][1]
- Guggenheimstipendiet, 1965[22]
- John J. Carty-priset för framsteg inom vetenskapen, 1971[23]
Presidentens frihetsmedalj, 1977[24]- Utländsk ledamot av Royal Society, 9 april 1981[25]
- Guggenheimstipendiet, 1983[22]
- EMBO-medlemskap[26]
- Copleymedaljen, 1993[27]
- Lomonosov-guldmedaljen, 1994[28]
- National Medal of Science, 1997[1]
- Masarykuniversitetets guldmedalj, 1998[29]
- Mendel Medal, 2000[30]
Philadelphia Liberty-medaljen, 2000- Gairdner Foundation International Award, 2002[31]
Hederskommendör av Brittiska imperieorden, 2002[32][33]- Othmer Gold Medal, 2005[34]
- Hedersdoktor vid Universitat Autònoma de Barcelona, 24 maj 2005[35]
- Hedersdoktor vid Hofstra University
- Karl Landsteiner Memorial Award[36]
.svg){kind=small}
_rib.PNG){kind=small}
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] P.A.M.Dirac Biography (på engelska), Biography.com, läs online, läst: 22 juli 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0914677, läst: 16 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6pc3ns4, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 105789, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ James D. Watson, Co-Discoverer of the Structure of DNA, Is Dead at 97 (på engelska), The New York Times, 7 november 2025, läs online, läst: 10 november 2025.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, indeksonline.net .[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: khwz1v532ffplh9, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/James-Dewey-Watson.[källa från Wikidata]
- ^ James Watson Biographical, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000720325, läst: 15 november 2025.[källa från Wikidata]
- ^ P.A.M.Dirac Biography (på engelska), biografi, läs online, läst: 22 juli 2018.[källa från Wikidata]
- ^ American Scientist, Sigma Xi, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Watson Loses Cold Spring Harbor Post (på engelska), Science, 19 oktober 2007, läs online, läst: 15 januari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Between biochemistry, physics, and politics. Characteristics of molecular biology in the USSR (1930s–1960s), vol. 13, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2021, s. 94-116, 10.24412/2076-8176-2021-3-94-116.[källa från Wikidata]
- ^ geni.com.[källa från Wikidata]
- ^ ”James Watson, Co-Discoverer of the Structure of DNA, Is Dead at 97” (på engelska). 7 november 2025. https://www.nytimes.com/2025/11/07/science/james-watson-dead.html. Läst 7 november 2025.
- ^ ”Controversial Nobel winner resigns - CNN.com”. www.cnn.com. https://www.cnn.com/2007/TECH/science/10/25/watson.resigns/index.html. Läst 7 november 2025.
- ^ Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne Arkiverad 12 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2007-02-13
- ^ 1960 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1962, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Guggenheim fellow-ID: james-d-watson.[källa från Wikidata]
- ^ James D. Watson (på engelska), Business Source Premier, läs online, läst: 9 november 2025.[källa från Wikidata]
- ^ Presidential Medal of Freedom (på engelska), congress.gov, läs online, läst: 10 november 2025.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 372, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ James D. Watson (på engelska), Europeiska molekylärbiologiska organisationen, läs online, läst: 9 november 2025.[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ James Watson (på tjeckiska), Masarykuniversitetet, läs online, läst: 10 november 2025.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, genetics.org.uk .[källa från Wikidata]
- ^ The Gairdner Foundation Awards, vol. 196, 4854, Nature, november 1962, s. 519-519, 10.1038/196519B0, läs online, läst: 9 november 2025.[källa från Wikidata]
- ^ Watson a Knight, But Not a 'Sir' (på engelska), vol. 295, 5553, Science, 11 januari 2002, s. 267, 10.1126/SCIENCE.295.5553.267B, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U39051.[källa från Wikidata]
- ^ Francis Crick, Rosalind Franklin, James Watson, and Maurice Wilkins: These four scientists codiscovered the double-helix structure of DNA, which formed the basis for modern biotechnology. (på engelska), Science History Institute, läs online, läst: 10 november 2025.[källa från Wikidata]
- ^ James D. Watson (på engelska), Universitat Autònoma de Barcelona, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ James D. Watson (på engelska), Cold Spring Harbor-laboratoriet, läs online, läst: 9 november 2025.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Watson, James D.; Valentin Jack (1968). Den dubbla spiralen. Stockholm: Norstedt. Libris 723078, (översättning från The Double Helix av Jack Valentin).
- Watson, James. Dubbelspiralen, Stockholm: Fri Tanke, 2023. Översättning Pär Svensson, ISBN 9789189139220.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ajanki, Tord; Prah André (1995). Historier om läkemedel: om genialitet, hugskott, slump och vardagsslit. Stockholm: Apotekarsocieteten. sid. 230–251. Libris 7756522. ISBN 9186274600
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör James Watson.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962
| ||||||||
|
Kategorier:
- Amerikanska biologer under 1900-talet
- Nobelpristagare i medicin
- Amerikanska nobelpristagare
- Mottagare av Copleymedaljen
- Hedersdoktorer vid Uppsala universitet
- Födda 1928
- Avlidna 2025
- Män
- Alumner från University of Chicago
- Mottagare av Frihetsmedaljen
- Forskare från Chicago
- Ledamöter av Royal Society
- Alumner från Indiana University Bloomington
- Mottagare av Brittiska imperieorden