Stanley Cohen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stanley Cohen Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1986
Stanley Cohen-Biochemist.jpg
Född17 november 1922[1]
BrooklynUSA
Död5 februari 2020[2] (97 år)
NashvilleUSA[3]
MedborgarskapUSA
Utbildad vidUniversity of Michigan, filosofie doktor[4][5]
Brooklyn College, kandidatexamen[4][5]
Oberlin College, masterexamen[4][5] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBiokemist[5], endokrinolog[5], universitetslärare, fysiolog
ArbetsgivareWashington University in St. Louis[5]
Vanderbilt University (1959–2020)[5]
Utmärkelser
Rosenstielpriset (1981)
Alfred P. Sloan, Jr. Prize (1982)[6]
Louisa Gross Horwitz-priset (1983)[4]
Gairdner Foundation International Award (1985)[4]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1986)[7][8]
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1986)[9]
National Medal of Science (1986)[4]
Fred Conrad Koch Award (1986)
Franklinmedaljen (1987)
Wolfpriset i medicin
Redigera Wikidata

Stanley Cohen, född 17 november 1922 i Brooklyn i New York, död 5 februari 2020 i Nashville[10], Tennessee, var en amerikansk biokemist som tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Rita Levi-Montalcini 1986 för deras upptäckter av tillväxtfaktorer så som EGF epidermal growth factor och NGF nerve growth factor.[11][12]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Cohen var son till Fannie (född Feitel) och Louis Cohen, skräddare.[13][14] Hans föräldrar var judiska invandrare.[15] Cohen tog sin kandidatexamen 1943 vid Brooklyn College, med dubbelexamen i kemi och biologi. Efter att ha arbetat som bakteriolog på en mjölkbearbetningsanläggning för att tjäna pengar, kunde han ta sin masterexamen i zoologi vid Oberlin College 1945. Han tog doktorsexamen vid institutionen för biokemi på en avhandling om metabolismen hos daggmaskar vid University of Michigan 1948.

Vetenskaplig karriär[redigera | redigera wikitext]

Cohens första akademiska anställning var vid University of Colorado där han studerade metabolismen hos för tidigt födda barn. År 1952 flyttade han till Washington University i St. Louis där han först arbetade vid institutionen för radiologi och lärde sig isotopmetodik och sedan vid institutionen för zoologi. I samarbete med Rita Levi-Montalcini isolerade han nervtillväxtfaktorn. Han isolerade senare ett protein som kunde påskynda framtänders utbrott och ögonlocks öppning hos nyfödda möss,[16] som gavs benämningen epidermal tillväxtfaktor.[17] Han fortsatte forskning på cellulära tillväxtfaktorer efter att 1959 ha börjat arbeta på fakulteten vid Vanderbilt University School of Medicine. Han avgick med pension 1999.[18]

Utmärkelser och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Cohen mottog

Hans forskning på cellulära tillväxtfaktorer har visat sig grundläggande för att förstå utvecklingen av cancer och utvecklingen av läkemedel mot cancer. Scopus h-index = 107.[23]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Stanley Cohen, 1 september 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stanley Cohen (biochemist), SNAC (på engelska), SNAC Ark-ID: w6mp8s8f, läs online, läst: 8 januari 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Biochemist and Nobel Prize winner Stanley Cohen dies in Nashville at age 97 (på engelska), The Tennessean, 5 februari 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Stanley Cohen, Vanderbilt biochemist who won Nobel Prize, has died (på engelska), Vanderbilt University, 6 februari 2020, läs online, läst: 3 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f] Stanley Cohen – Biographical (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g] läs online, www.vanderbilt.edu, läst: 28 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.[källa från Wikidata]
  7. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1986 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ 1986 Albert Lasker Basic Medical Research Award: Growth factors – NGF and EGF (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online, läst: 8 januari 2019.[källa från Wikidata]
  10. ^ https://www.nytimes.com/2020/02/07/science/stanley-cohen-dead.html
  11. ^ ”Biochemist and Nobel Prize winner Stanley Cohen dies in Nashville at age 97”. Biochemist and Nobel Prize winner Stanley Cohen dies in Nashville at age 97. https://eu.tennessean.com/story/news/local/2020/02/05/stanley-cohen-biochemist-nobel-prize-winner-dies/4669415002/. 
  12. ^ Glaser, Vicki (7 februari 2020). ”Stanley Cohen, Nobelist, Dies at 97; Made Breakthrough on Cell Growth”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2020/02/07/science/stanley-cohen-dead.html. 
  13. ^ Stanley Cohen Biography. http://www.bookrags.com/biography/stanley-cohen-woh/. Läst 6 maj 2018. 
  14. ^ The international who's who 2004. (67th). London: Europa. 2003. Sid. 339. ISBN 978-1857432176. https://books.google.com/books?id=sR4Ch1dMe8IC&pg=PA339. Läst 4 maj 2016. 
  15. ^ Fox, Daniel M.; Meldrum, Marcia; Rezak, Ira (2019-01-15). Nobel Laureates in Medicine or Physiology: A Biographical Dictionary. ISBN 9780429665035. https://books.google.com/books?id=x6l-DwAAQBAJ&q=%22Feitel+Cohen,+were+Jewish+immigrants;+his+father%22&pg=PT118. 
  16. ^ Watts, Geoff (March 2020). ”Stanley Cohen” (på engelska). The Lancet 395 (10227): sid. 864. doi:10.1016/S0140-6736(20)30550-X. 
  17. ^ Carpenter, G.; Cohen, S. (1979). ”Epidermal Growth Factor”. Annual Review of Biochemistry 48: sid. 193–216. doi:10.1146/annurev.bi.48.070179.001205. PMID 382984. 
  18. ^ ”Cohen's visit brings alive wonder, power of science (12/7/07)”. www.mc.vanderbilt.edu. https://www.mc.vanderbilt.edu/reporter/index.html?ID=6020. 
  19. ^ Cohen, Stanley (1993). ”Epidermal Growth Factor”. i Tore Frängsmyr. Nobel Lectures, Physiology or Medicine 1981-1990. Singapore: World Scientific Publishing Co. ISBN 978-981-02-0793-9.  Cohen's Nobel Lecture.
  20. ^ Raju, T. N. (2000). ”The Nobel chronicles. 1986: Stanley Cohen Cohen (b 1922); Rita Levi-Montalcini (b 1909)”. Lancet 355 (9202): sid. 506. doi:10.1016/S0140-6736(00)82069-3. PMID 10841166. 
  21. ^ Shampo, M. A.; Kyle, R. A. (1999). ”Stanley Cohen—Nobel Laureate for Growth Factor”. Mayo Clinic Proceedings 74 (6): sid. 600. doi:10.4065/74.6.600. PMID 10377936. 
  22. ^ Weltman, J. K. (1987). ”The 1986 Nobel Prize for Physiology or Medicine awarded for discovery of growth factors: Rita Levi-Montalcini, M.D., and Stanley Cohen, Ph.D”. New England and Regional Allergy Proceedings 8 (1): sid. 47–48. doi:10.2500/108854187779045385. PMID 3302667. 
  23. ^ ”Cohen, Stanley N.”. Cohen, Stanley N.. https://www.scopus.com/authid/detail.uri?authorId=35476774500. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]