West Ham United FC

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
West Ham United FC
Fotbollsklubb
BMStand.JPG
Grundinformation
Grundad 1895 (121 år sedan)
Fullständigt namn West Ham United Football Club
Tidigare namn Thames Ironworks FC (1895–1900)
Smeknamn The Irons, The Hammers, The Academy of Football, The Cockney Boys
Serie Premier League
Ort Storbritannien London, England, Storbritannien
Hemmaarena Boleyn Ground (Upton Park)
(kapacitet: 35 016)
Klubbfärg(er)               
Pensionerade tröjnummer 6, 38
Nyckelpersoner
Ägare Wales David Sullivan m.fl.
Ordförande Wales David Sullivan
England David Gold
Tränare Kroatien Slaven Bilić
Ass. tränare Kroatien Nikola Jurčević
Lagkapten England Mark Noble
Ass. lagkapten Nya Zeeland Winston Reid
Matchställ
Lagfärger
Kit body westham1516h.png
Lagfärger
Lagfärger
Kit shorts westham1516h.png
Lagfärger
Kit socks westham1516h.png
Lagfärger
Hemmaställ
Kit left arm westham1516a.png
Lagfärger
Kit body westham1516a.png
Lagfärger
Kit right arm westham1516a.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Kit left arm bluelowerthin.png
Lagfärger
Lagfärger
Kit right arm bluelowerthin.png
Lagfärger
Lagfärger
Kit socks band claret.png
Lagfärger
Tredjeställ
Meriter
Division 2-mästare 2 (1957/58, 1980/81)
Western Football League-mästare 1 (1906/07)
Southern Football League Division 2-mästare 1 (1898/99)
FA-cupmästare 3 (1963/64, 1974/75, 1979/80)
FA Community Shield-mästare 1 (1964 [delad])
Football League War Cup-mästare 1 (1939/40)
Southern Professional Floodlit Cup-mästare 1 (1955/56)
Cupvinnarcupmästare 1 (1964/65)
Intertotocupmästare 1 (1999)
Övrigt
Supporterklubb(ar) Inter City Firm
Webbplats whufc.com

West Ham United FC är en engelsk professionell fotbollsklubb i östra London, grundad 1895. Hemmamatcherna spelas på Boleyn Ground (även kallad Upton Park). Smeknamnet är The Irons eller The Hammers. Klubben spelar 2015/16 i Premier League.

Klubbens främsta meriter är tre segrar i FA-cupen (1963/64, 1974/75 och 1979/80) samt en seger i Cupvinnarcupen (1964/65). I engelska högsta divisionen har klubben som bäst blivit trea (1985/86).

Klubben är känd för att fostra blivande stjärnor (som klubben dock tvingas sälja vidare till storklubbar) som Frank Lampard, Rio Ferdinand, Joe Cole, Michael Carrick och Jermaine Defoe. Även under 1960-talet fostrades stjärnspelare som de tre världsmästarna från 1966 Geoff Hurst, Bobby Moore och Martin Peters.

Tidningen Forbes rankade 2015 West Ham United som den 19:e rikaste klubben till ett värde av 309 miljoner dollar.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Klubbens ligaplaceringar från och med 1919.

Klubben grundades 1895 under namnet Thames Ironworks FC, som 1900 ombildades till West Ham United FC. Efter att ha spelat i bland annat Southern Football League blev klubben 1919 medlem av The Football Leagues andra division. 1922/23 blev klubbens första framgångsrika säsong genom att gå upp i högsta divisionen och även nå finalen i FA-cupen, vilken var den första som spelades på Wembley Stadium. Efter att matchen blivit försenad på grund av en enorm publiktillströmning, uppskattningsvis omkring 200 000 personer, förlorade West Ham mot Bolton med 0–2.

Staty föreställande engelska världsmästare från West Ham. Statyn är belägen i Barking Road, bara några hundra meter från Boleyn Ground. Från vänster till höger: Martin Peters, Geoff Hurst, Bobby Moore (upplyft) och Ray Wilson. De tre förstnämnda var West Ham United-spelare.

Klubben höll sig kvar i högsta divisionen till 1932, men tillbringade därefter många år i andra divisionen. 1958 gick klubben upp igen och under 1960-talet hade klubben sin mest berömda epok med segrar i FA-cupen 1963/64 och Cupvinnarcupen 1964/65. I det engelska VM-laget från 1966 hörde också flera West Ham-spelare, bland andra Bobby Moore och Geoff Hurst, till de mest tongivande.

Under 1980-talet hade klubben en ny framgångsperiod; 1979/80 vann West Ham FA-cupen efter att som division två-klubb skrällt med att ha besegrat Arsenal i finalen, och 1985/86 gjorde West Ham sin bästa säsong någonsin i högsta divisionen med en tredje plats i tabellen. Tre år senare flyttades klubben dock ned till andra divisionen igen och sedan dess har klubben pendlat fram och tillbaka mellan de två högsta divisionerna.

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Efter några år i andradivisionen The Championship tog sig klubben, genom kvalspel våren 2005, tillbaka till Premier League. Säsongen 2005/06 lyckades West Ham nå nionde plats i Premier League samt nå finalen i den anrika FA-cupen, där klubben föll mot Liverpool på straffar. Klubben blev uppmärksammad i världen när de argentinska storstjärnorna Carlos Tévez och Javier Mascherano värvades den 31 augusti 2006. Genom en 1–0-seger i sista omgången på bortaplan mot redan klara ligasegrarna Manchester United säkrade West Ham nytt kontrakt för säsongen 2007/08 i Premier League, efter en svängig säsong.

Den 30 september 2010 kom West Ham med ett officiellt bud på att ta över Olympiastadion efter sommar-OS i London 2012[2] och den 8 oktober 2010 blev det klart att Live Nation skulle backa upp West Hams försök att ta över stadion.[3] Den 11 februari 2011 beslutades det av OPLC (Olympic Park Legacy Company) att West Ham var bäst lämpat till att ta vara på arvet av Olympiastadion efter sommar-OS i London 2012.[4]

West Ham förlorade den näst sista viktiga matchen 2010/11 borta mot Wigan med 2–3, vilket gjorde att klubben fick spela i The Championship säsongen 2011/12. Senare på kvällen meddelades att tränaren Avram Grant fått sparken med omedelbar verkan.[5] Den 1 juni 2011 meddelade West Ham att Sam Allardyce var ny tränare för klubben.[6]

West Ham förlorade redan i första omgången av Ligacupen 2011/12 hemma mot League Two-klubben Aldershot med 1–2.[7] Scott Parker, som blivit framröstad till "Hammer of the Year" de tre föregående åren, lämnade efter fyra säsonger West Ham för att i stället spela för Tottenham.[8] West Ham slutade på en tredjeplats i divisionen, och fick spela playoff om den sista platsen till Premier League. De tog sig till finalen som spelades den 19 maj på Wembley Stadium, där de mötte Blackpool. Matchen slutade 2–1 till West Ham, vilket innebar att de skulle spela i Premier League säsongen 2012/13.

West Ham slutade tia i tabellen första året efter återkomsten till högsta ligan. I FA-cupen lottades klubben mot Manchester United och klarade 2–2 hemma men förlorade 0–1 borta. West Ham slutade på 13:e plats i tabellen säsongen därpå, men klarade sig kvar. De åkte ur direkt mot Championship-klubben Nottingham Forest med 0–5 borta i FA-cupen, men semifinalplatsen i Ligacupen kunde i stället ses som succé. Efter värvningarna inför 2014/15 fick West Ham sin bästa höstsäsong på 29 år, då de låg på fjärde plats dagarna innan jul.

Spelare[redigera | redigera wikitext]

Spelartrupp[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 25 februari 2016[9]
Källa landslagsspel:[10]
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom från Högsta nivån spelaren representerat sitt land på
Målvakter
1 Irland Darren Randolph 12 maj 1987 (28 år) England Birmingham City (-15) A-landslag
13 Spanien Adrián 3 januari 1987 (29 år) Spanien Real Betis (-13) -
34 Schweiz Raphael Spiegel 19 december 1992 (23 år) Schweiz Grasshopper (-12) U21-landslag
46 England Samuel Howes 10 november 1997 (18 år) England West Ham United FC -
Försvarare
2 Nya Zeeland Winston Reid 3 juli 1988 (27 år) Danmark Midtjylland (-10) A-landslag
3 England Aaron Cresswell 15 december 1989 (26 år) England Ipswich Town (-14) -
5 England James Tomkins 29 mars 1989 (27 år) England West Ham United FC U21-landslag
17 Irland Joey O'Brien 17 februari 1986 (30 år) England Bolton Wanderers (-11) A-landslag
19 Wales James Collins 23 augusti 1983 (32 år) England Aston Villa (-12) A-landslag
21 Italien Angelo Ogbonna 23 maj 1988 (27 år) Italien Juventus (-15) A-landslag
22 England Sam Byram 16 september 1993 (22 år) England Leeds United (-16) -
25 Kanada Doneil Henry 20 april 1993 (23 år) Cypern Apollon Limassol (-15) A-landslag
33 Skottland Stephen Hendrie 8 januari 1995 (21 år) Skottland Hamilton Academical (-15) U21-landslag
35 England Reece Oxford 16 december 1998 (17 år) England West Ham United FC U17-landslag
Mittfältare
4 Kamerun Alex Song 9 september 1987 (28 år) Spanien Barcelona (-15) A-landslag
8 Senegal Cheikhou Kouyaté 21 december 1989 (26 år) Belgien Anderlecht (-14) A-landslag
14 Spanien Pedro Obiang 27 mars 1992 (24 år) Italien Sampdoria (-15) U21-landslag
16 England Mark Noble 8 maj 1987 (28 år) England West Ham United FC U21-landslag
20 Nigeria Victor Moses 12 december 1990 (25 år) England Chelsea (-15) A-landslag
27 Frankrike Dimitri Payet 29 mars 1987 (29 år) Frankrike Marseille (-15) A-landslag
28 Argentina Manuel Lanzini 15 februari 1993 (23 år) Förenade Arabemiraten Al Jazira (-15) U20-landslag
30 England Michail Antonio 28 mars 1990 (26 år) England Nottingham Forest (-15) -
41 England Marcus Browne 18 december 1997 (18 år) England West Ham United FC -
Anfallare
9 England Andy Carroll 6 januari 1989 (27 år) England Liverpool (-13) A-landslag
11 Ecuador Enner Valencia 4 november 1989 (26 år) Mexiko Pachuca (-14) A-landslag
15 Senegal Diafra Sakho 24 december 1989 (26 år) Frankrike Metz (-14) A-landslag
29 Nigeria Emmanuel Emenike 10 maj 1987 (28 år) Turkiet Fenerbahçe (-16) A-landslag
40 Bermuda Djair Parfitt-Williams 1 oktober 1996 (19 år) England West Ham United FC -

Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 25 februari 2016
Nr Land Pos Namn
23 Uruguay  MF Diego Poyet (i Charlton Athletic till 30 juni 2016)
32 England  F Reece Burke (i Bradford City till 31 maj 2016)
36 England  A Elliot Lee (i Colchester United till 30 juni 2016)
37 England  F Lewis Page (i Cambridge United till 5 mars 2016)
39 Irland  MF Josh Cullen (i Bradford City till 12 mars 2016)
41 England  F Sam Westley (i VVV-Venlo till 30 juni 2016)
42 Norge  MF Martin Samuelsen (i Peterborough United till 30 juni 2016)
46 England  F Kyle Knoyle (i Dundee United till 31 maj 2016)
England  MV Clarke Bogard (i Tilbury till 31 maj 2016)
England  A Jaanai Gordon (i Sligo Rovers till 31 augusti 2016)

Utvecklingslag[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 22 januari 2016[11]
Nr Land Pos Namn
51 England  A Jordan Brown
54 England  F Leo Chambers
58 England  MV Sam Howes
60 England  MF Moses Makasi
61 England  MF Nathan Mavila
62 England  MF Amos Nasha
Nr Land Pos Namn
64 Bermuda  A Djair Parfitt-Williams
65 England  F Josh Pask
66 England  F Alex Pike
England  MV Tim Brown
England  A Jaanai Gordon
Serbien  A Luka Belić

Akademilag[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 22 januari 2016[12]
Nr Land Pos Namn
50 England  MF Oscar Borg
52 England  MF Marcus Browne
53 England  MF Matt Carter
55 England  MF Grady Diangana
56 England  MF Ross Elsom
57 England  A Jamal Hector-Ingram
63 England  F Vashon Neufville
67 England  A Joe Powell
68 Irland  MF Declan Rice
Nr Land Pos Namn
69 Irland  MF Anthony Scully
70 England  F Tunji Akinola
England  MV Dan Boness
England  MV Clarke Bogard
England  F Jake Eggleton
Schweiz  MF Noha Sylvestre
England  MF Daniel Kemp
England  A Idris Kanu

Pensionerade tröjnummer[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Pos Namn
6 England  F Bobby Moore
38 Australien  A Dylan Tombides

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Liga[redigera | redigera wikitext]

Cup[redigera | redigera wikitext]

England[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Hemmaarena[redigera | redigera wikitext]

West Ham flyttar till Olympiastadion 2016.

Boleyn Ground (också känd som Upton Park) ligger i Newham i östra London och har en kapacitet på 35 016. Arenan har varit klubbens hemvist sedan 1904.

Före detta ordförande i klubben Eggert Magnússon ansåg att West Ham skulle flytta till Olympiastadion efter OS 2012. Han hade stöd av ordförande och vice ordförande Gold och Sullivan då de ansåg det var en naturlig flytt då stadion ligger i Newham där West ham hade sin hemvist, men flera intressenter fanns för arenan, bland annat lokalrivalen Tottenham.[13] Leyton Orient var emot en sådan flytt då West Ham skulle spela mindre än två kilometer från deras hemmaarena Brisbane Road.[14] Efter ett antal politiska beslut och debatter tog borgmästaren i London, Boris Johnson, det slutgiltiga beslutet att West Ham ska få spela på arenan från och med säsongen 2016/17.[15][16]

Supporterstöd[redigera | redigera wikitext]

West Hams supportrar är berömda för att sjunga "I'm Forever Blowing Bubbles" då hemmalaget går in på Upton Park. En tradition som före detta tränaren Charlie Paynter introducerade på slutet av 1920-talet.

Kända West Ham-supportrar är Barack Obama, Russell Brand, Keira Knightley, Steve Harris, Ray Winstone, Alfred Hitchcock, John Cleese, James Corden, Dave Grohl, Matt Damon, Lennox Lewis med flera.[17]

Rivalitet[redigera | redigera wikitext]

Klubben har en stark rivalitet med ett flertal andra London-klubbar, främst med Tottenham och Chelsea. Deras värsta och äldsta rivaler är dock Millwall då de kommer från samma del av London och bildades ungefär samtidigt. Dessvärre har denna rivalitet resulterat i en hel del huliganism genom åren.

Dyraste nyförvärv och försäljningar[redigera | redigera wikitext]

Topp 10 dyraste nyförvärv[redigera | redigera wikitext]

Spelare i fet stil är fortfarande aktiva i West Ham United FC.

Senast uppdaterad 12 maj 2015

Rank Spelare Från Datum Övergångssumma
1 England Andy Carroll England Liverpool 1 juli 2013 15 400 000 pund
2 Ecuador Enner Valencia Mexiko Pachuca 17 juli 2014 13 200 000 pund
3 Argentina Carlos Tévez Brasilien Corinthians 31 augusti 2006 12 850 000 pund
Argentina Javier Mascherano Brasilien Corinthians 1 augusti 2006 12 850 000 pund
5 England Matthew Upson England Birmingham City 1 januari 2007 11 090 000 pund
6 England Kieron Dyer England Newcastle United 1 augusti 2007 10 560 000 pund
7 Wales Craig Bellamy England Liverpool 10 juli 2007 9 900 000 pund
8 England Dean Ashton England Norwich City 1 januari 2006 9 580 000 pund
9 England Scott Parker England Newcastle United 1 juli 2007 8 540 000 pund
10 England Matthew Jarvis England Wolverhampton Wanderers 24 augusti 2012 8 360 000 pund

Topp 10 dyraste försäljningar[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad 12 maj 2015

Rank Spelare Till Datum Övergångssumma
1 Argentina Carlos Tévez England Manchester City 14 juli 2009 25 520 000 pund
2 England Rio Ferdinand England Leeds United 26 november 2000 22 880 000 pund
3 Argentina Javier Mascherano England Liverpool 1 juli 2008 19 800 000 pund
4 England Frank Lampard England Chelsea 1 juli 2001 14 080 000 pund
5 Wales Craig Bellamy England Manchester City 19 januari 2009 13 640 000 pund
6 England Nigel Reo-Coker England Aston Villa 5 juli 2007 11 000 000 pund
7 Wales John Hartson England Wimbledon 1 januari 1999 9 900 000 pund
8 England Jermain Defoe England Tottenham Hotspur 1 januari 2004 9 240 000 pund
9 England Anton Ferdinand England Sunderland 1 augusti 2008 8 800 000 pund
10 England Joe Cole England Chelsea 6 augusti 2003 8 710 000 pund

Not: Vid utlåningen av Carlos Tévez till Manchester United fick West Ham United 11 180 000 pund. Då det rörde sig om ett lån och inte en övergång finns inte affären med i listan.

Källa:[18]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Soccer Team Values” (på engelska). Forbes. Maj 2015. http://www.forbes.com/soccer-valuations/list. Läst 3 augusti 2015. 
  2. ^ West Ham bid on Olympic Stadium
  3. ^ Live Nation stödjer West ham budet
  4. ^ OPLC valde West Ham
  5. ^ Grant sparkas
  6. ^ Sam är ny tränare
  7. ^ Utslagna ur Carling Cup
  8. ^ Scott Parker lämnar
  9. ^ ”First Team”. West Ham United FC. http://www.whufc.com/Teams/First-Team/Squad. Läst 3 september 2015. 
  10. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/west-ham-united/startseite/verein/379
  11. ^ ”Development Squad”. West Ham United FC. http://www.whufc.com/Teams/Development-Squad/Squad. Läst 3 augusti 2015. 
  12. ^ ”Academy”. West Ham United FC. http://www.whufc.com/Teams/Academy/Squad. Läst 3 augusti 2015. 
  13. ^ Spurs ready for legal battle as West Ham win Olympic stadium bid” (på engelska). Evening Standard. http://www.thisislondon.co.uk/standard-olympics/article-23922167-spurs-ready-for-legal-battle-as-west-ham-win-olympic-stadium-bid.do. Läst 6 augusti 2011. 
  14. ^ ”Leyton Orient in 2012 Olympic stadium High Court action” (på engelska). BBC News. 14 april 2011. http://www.bbc.co.uk/news/uk-england-london-13082972. Läst 6 augusti 2011. 
  15. ^ Gold, David. ”West Ham among four formal bidders for London 2012 Olympic Stadium” (på engelska). Insidethegames.biz. http://www.insidethegames.biz/olympics/summer-olympics/2012/16335-west-ham-among-four-formal-bidders-for-london-2012-olympic-stadium. Läst 12 september 2014. 
  16. ^ Kelso, Paul (17 maj 2012). ”London 2012 Olympics: West Ham likely to get Olympic Stadium despite delays, says Boris Johnson”. The Daily Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/sport/olympics/9271826/London-2012-Olympics-West-Ham-likely-to-get-Olympic-Stadium-despite-delays-says-Boris-Johnson.html. Läst 11 juni 2012. 
  17. ^ Kända supportrar
  18. ^ ”West Ham United - Transfer records”. Transfermarkt. http://www.transfermarkt.co.uk/west-ham-united/transferrekorde/verein/379. Läst 12 maj 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]