Gunnar Andersson i Djursholm

Gunnar Andersson i Djursholm
	Gunnar Andersson i Djursholm
Född	25 november 1865; Ystads Sankta Maria församling, Sverige
Död	5 augusti 1928 (62 år); Danderyds församling, Sverige
Begravd	Djursholms begravningsplats
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Politiker, botaniker
Befattning
	Förstakammarledamot, Helsingborgs valkrets (1919–1921)
Arbetsgivare	Handelshögskolan i Stockholm
Politiskt parti
	Liberala samlingspartiet
Släktingar	Selim Birger (syskon)
	Redigera Wikidata

Carl Filip Gunnar Andersson (i riksdagen kallad Andersson i Djursholm), född 25 november 1865 i Ystad, död 5 augusti 1928 i Danderyd, var en svensk professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm 1909-1928^[5] och politiker (liberal).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Andersson, som var son till en civilingenjör, började studera vid Lunds universitet 1884 och blev 1892 filosofie doktor i Lund på en avhandling om jämförande studier av örtstammars anatomi. Han blev docent i växtpaleontologi vid Stockholms högskola 1893, från 1899 i botanik. År 1902 blev han botanist vid Statens skogsförsöksanstallt och 1906 lektor vid Skogsinstitutet och var slutligen professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm 1909-1928^[5].

Han invaldes 1917 som ledamot av både Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg och Lantbruksakademien. 1922 blev han ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. Som botanist deltog Andersson i Alfred Nathorsts expedition till Spetsbergen och Kung Karls land 1898, till Amerika 1912 och Australien och Java 1914.

Andersson anlitades i ett stort antal statliga utredningar. Han var riksdagsledamot från urtima riksmötet 1919 till 1921 i första kammaren för Helsingborgs stads valkrets och anslöt sig i riksdagen till Liberala samlingspartiet. I riksdagen engagerade han sig bland annat i olika förvaltningspolitiska frågor.

1896-1920 var han sekreterare i Svenska sällskapet för antropologi och geografi, och 1899-1928 redaktör för tidskriften Ymer och 1919-1928 för tidskriften Geografiska annaler. Andersson var även 1896-1928 styrelsemedlem i Svenska turistföreningen och 1926-1928 föreningens ordförande.

Han var bror till Selim Birger och svärson i andra giftet till bruksägaren och riksdagsledamoten Martin Nisser.

Den svenska växtvärldens historia (1896)
Studier öfver Finlands tormossar och fossila kvartärflora (1898)
Hasseln i Sverige fordom och nu (1902)
Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringsvägar med särskild hänsyn till dess sydskandinaviska arter (1912) i samarbete med brodern Selim Birger Andersson
Timmertransporten på de svenska vattendragen och dess geografiska förutsättningar (1907)
Australien, natur och kultur (1915, 2:a upplagan 1922)
Vårt dagliga bröd (1916, 3:e upplagan 1918)
Kraft och kultur (1920)
Den svenska industriens geogeografi (1926)
Sveriges allmänna skogar (1926)

^ [a b c d] C F Gunnar Andersson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18651125 Andersson, Carl Filip Gunnar, läst: 17 december 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 185, Andersson i Djursholm, läst: 8 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ FinnGraven.se, Carl Filip Gunnar Andersson, läs online, läst: 17 december 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Jonas Rehnberg, p. 223. Stockholm School of Economics, The first 100 years. Stockholm: Informationsförlaget 2009.

Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 185
Svensk uppslagsbok, Lund 1929
Andersson, K.F. Gunnar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Jonas Rehnberg. Stockholm School of Economics, The first 100 years. Stockholm: Informationsförlaget 2009.