Brunkebergs hotell

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Brunkebergs hotell 1841
Brunkebergs hotell 1896

Brunkebergs hotell, senare benämnd Telegrafstyrelsens hus eller Televerkets hus, var en byggnadBrunkebergstorg 2 i kvarteret Fyrmörsaren på Norrmalm i centrala Stockholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Brunkebergs hotell ritades av arkitekten Per Axel Nyström och uppfördes 1837–1841[1] av byggmästaren Jonas Jonsson på uppdrag av friherre Johan Nordenfalk.[2] Det byggdes om i slutet av 1920-talet för att husera Kungl. Telegrafstyrelsen (en myndighet med ansvar för telekommunikationen i Sverige). 1969 revs slutligen huset under Norrmalmsregleringen, då stora delar av Klarakvarteren på nedre Norrmalm revs för att ge plats åt det moderna Stockholms city.

Byggnaden bestod ursprungligen av luxuösa våningar där förmögna hyresgäster bodde under längre tid, och den kallades av August Blanche för ”en begravningsplats för penningen.” Bland de som bott i huset märks Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta, konstnären Jenny Nyström och Albert Bonnier, grundare av Albert Bonniers förlag.

Handelshögskolan i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Eli Heckscher undervisar studenter vid Handelshögskolan i Stockholm 1911.

Handelshögskoleföreningen hyrde från 1909 till 1928 lokaler i Brunkebergs hotell åt Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolans i Stockholm studentkår. Båda organisationerna hade grundats 1909. Högskolan och dess studentkår inrättade sig på våning två och halva våning tre i hotellet.

Beroende på ett ökande antal studenter, visade sig lokalerna i byggnaden efter cirka 10 år för små och Handelshögskoleföreningens medlemmar började planera för att flytta verksamheten till mer ändamålsenliga lokaler. 1926 kunde högskolan och dess studentkår flytta till sin nuvarande adress, en nyuppförd byggnadSveavägen 65 i Stockholm.

Kungl. Telegrafstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Televerkets hus sett norrifrån från Sergels torg 1968, på denna plats uppfördes senare Riksbankshuset och Kulturhuset.

Senare togs Brunkebergs hotell över av Kungl. Telegrafstyrelsen. I samband med myndighetens inflyttning i huset 1924[3] byggdes det om till förvaltningsbyggnad[4]. Ansvarig för ombyggnationen var arkitekten Nils G:son Friberg.[5] En våning lades till, samtidigt som fasaden förenklades och putsades i mörkare terrasitputs, med ljusare fält på gavlar och runt fönstren. Tillsammans med den kraftigare taklisten, vilken kröntes av en balustrad, lånade den sitt formspråk från svenska 1600-talspalats och Stockholms slott. Två gripar i kopparplåt med långa spjut i klorna blickade ut över Brunkebergs torg från taket.

Norrmalmsregleringen och Riksbankshuset[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden revs 1969 i samband med Norrmalmsregleringen, och gav plats för dagens Riksbankshus 1976. Interiören från Televerkets styrelserum i Brunkebergs hotell återuppbyggdes på det numera nedlagda Telemuseum.

Kända hyresgäster[redigera | redigera wikitext]

Handelshögskolans i Stockholm studentkår grundades 1909 och hade sina lokaler i Brunkebergs hotell

Personer[redigera | redigera wikitext]

Verksamheter[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Obekräftad uppgift från artikeln Per Axel Nyström
  2. ^ http://brukskultur.atvidaberg.se/brukshistoria/baronen/hogkonjunktur/jjbygg/jjbygg.htm[död länk]
  3. ^ http://www.stsf.org/arkiv/Ph/Ph_1998_Telehistorisk_vandring_i_Stockholm.pdf
  4. ^ http://www.redcan.org/projektarbetet.doc[död länk]
  5. ^ af Petersens, Lennart; Bedoire, Fredric (1985). Från Klara till City: Stockholms innerstad i förvandling. Monografier utgivna av Stockholms stad (1. uppl.). Stockholm: Liber Förlag. Libris 7268775. ISBN 91-38-90337-7. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&mediaId=4301&tillbaka=1 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140813202743/http://www.angelfire.com/sd2/sodermalm/barnangen/sepasoderbarnang.html. Läst 24 augusti 2009. 
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090209015832/http://www.jennynystrom.se/jenny.html. Läst 24 augusti 2009. 
  8. ^ http://www.militarsallskapet.se/index.php?id=4
  9. ^ Palmgren, Karl Edvard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
  10. ^ Stockholm i dess förnämsta byggnader m. m.. [Stockholm]. 1858. Libris 3082051. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=2&action=visaPost&countPlace=1&mediaId=9773. Läst 24 augusti 2009 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]