Hudiksvalls kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.32 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Hudiksvalls kommun
Kommun
Land Sverige Sverige
Län Gävleborgs län
Landskap Hälsingland
Läge 61°44′0″N 17°7′0″Ö / 61.73333°N 17.11667°Ö / 61.73333; 17.11667
Centralort Hudiksvall
Areal 2 744,7 km² (2015-01-01)[1]
34:e största (av 290)
 - land 2 489,05 km²
 - vatten 255,65 km²
Folkmängd 37 645 (2023-12-31)[2]
72:a största (av 290)
Befolkningstäthet 15,12 invånare/km²[2][1]
203:e högsta (av 290)
Geonames 2704611
Kommunkod 2184
Tätortsgrad (%) 72 (2015)[3]
Antal anställda 3 875 (2014-11)[4]
Webbplats: www.hudiksvall.se
Lantmäteriets kommunavgränsning

Hudiksvalls kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är Hudiksvall.

Kommunen är belägen i de nordöstra delarna av landskapet Hälsingland med Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Söderhamns kommun, i sydväst till Bollnäs kommun, i väster till Ljusdals kommun och i norr till Nordanstigs kommun, samtliga i Gävleborgs län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjuråker, Delsbo, Enånger, Forsa, Hälsingtuna, Hög, Idenor, Nianfors, Njutånger, Norrbo och Rogsta. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, Nianfors landskommun dock först 1869. I området fanns även Hudiksvalls stad från 1582 som 1863 bildade en stadskommun.

I området inrättades den 23 november 1906 Åviks municipalsamhälle som sedan upplöstes vid årsskiftet 1910/1911 när delar av Hälsingtuna landskommun och Idenors landskommun (inklusive municipalsamhällets område) uppgick i Hudiksvalls stad.

Vid kommunreformen 1952 införlivades resten av Idenor med Hudiksvalls stad, samtidigt som följande "storkommuner" bildades: Hälsingtuna (av kommunerna Hälsingtuna och Rogsta), Njutånger (av Nianfors och Njutånger), Enånger (oförändrad), Delsbo (oförändrad), Bjuråker (av Bjuråker och Norrbo) samt Forsa (av Forsa och Hög).

1963 bildades Iggesunds landskommun av Enångers och Njutångers landskommuner. 1965 införlivades Hälsingtuna landskommun i Hudiksvalls stad. Hudiksvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hudiksvalls stad samt landskommunerna Bjuråker, Delsbo,Forsa och Iggesund.[5]

Mellan 1987 och 2007 var kommunen indelad i kommundelsnämnderna Iggesund, Dellenbygden, Forsa och Hudiksvall.[6] År 1996 inrättades även Svågadalsnämnden som är ett försök med lokal demokrati på landsbygden i nordvästra delen av kommunen. Svågadalsnämnden är fortfarande kvar.

Kommunen ingår sedan bildandet i Hudiksvalls domsaga.[7]

Kommunvapnet

Blasonering: I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1.

Ett sigillavtryck med detta motiv finns bevarat från 1580-talet. När vapenbilden skulle fastställas på 1930-talet komponerades den "I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1, med blå beväring.", på inrådan av riksheraldikern. Efter kommunbildningen 1971 fanns, förutom den gamla staden vapen, också vapnen för de gamla landskommunerna Delsbo och Bjuråker att välja mellan, men stadsvapnet registrerades för kommunen i PRV år 1974.

År 2006 bestämde sig kommunen för att förenkla vapnet genom att ta bort den blåa beväringen och 2007 registrerades vapnet på nytt hos PRV med den nuvarande blasoneringen.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hudiksvalls kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
36 282
1975
  
36 692
1980
  
37 538
1985
  
37 604
1990
  
38 328
1995
  
38 708
2000
  
37 454
2005
  
37 004
2010
  
36 849
2015
  
36 975
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 532, eller 9,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 36 924 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 106, eller 5,68 % av befolkningen (hela befolkningen: 37 048 den 31 december 2002).[8]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Hudiksvalls kommun 36 924 personer. Av dessa var 2 978 personer (8,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]

Indelningar

Distrikt inom Hudiksvalls kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar församlingarna 1999/2000 och till stor del den äldre sockenindelningen[10]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tio tätorter i Hudiksvalls kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Hudiksvall &&&&&&&&&&016081.&&&&&016 081
2 Iggesund &&&&&&&&&&&03419.&&&&&03 419
3 Delsbo &&&&&&&&&&&02185.&&&&&02 185
4 Sörforsa &&&&&&&&&&&01581.&&&&&01 581
5 Näsviken &&&&&&&&&&&&0910.&&&&&0910
6 Njutånger &&&&&&&&&&&&0849.&&&&&0849
7 Enånger &&&&&&&&&&&&0643.&&&&&0643
8 Friggesund &&&&&&&&&&&&0530.&&&&&0530
9 Fredriksfors &&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224
10 Edsta &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer

Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och X-trafiks regiontåg mellan Gävle och Sundsvall. Från Hudiksvall sträcker sig riksväg 84 åt väster. I kommunens västra delar avtar länsväg 305 åt norr.

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Siw Karlsson
Förste vice ordförande
S
Sven-Åke Thoresen
Andre vice ordförande
M
Birgitta Medin

Kommunstyrelse

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Mikael Löthstam
Vice ordförande
S
Majvor Westberg-Jönsson
Andre Vice ordförande
C
Caroline Schmidt

Nämnder

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Social- och omsorgsnämnden
S
Henrik Persson
V
Elisabeth Swedman
Kultur- och fritidsnämnden
S
Nina Burchardt
S
Ann-Margret Knapp
Byggnadsnämnden
S
Olle Borgström
S
Susan Wilfer
Lärandenämnden
S
Gerd Olsson
S
Björn Forsling
Tekniska nämnden
S
Annika Huber
V
Delshad Saleh
Överförmyndarnämnden
V
Alf Norberg
S
Bo Lindgren

Mandatfördelning i Hudiksvalls kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPFRKSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197052016413
5201643
4984,7
427
1973520117213
5201723
4988,5
3910
1976321117313
3211733
4988,9
3613
19794231734
4231734
5187,9
3318
1982424114125
424145
5188,2
3120
1985423211515
4231155
5186,0
3120
1988423412323
42341233
5181,9
3219
19913213210345
321310345
5182,0
3021
199442459225
424595
5182,3
2823
199882048146
8204846
5176,35
3021
2002620310345
620310345
5173,78
3021
2006620210229
620109
5175,59
3120
2010518429229
518499
5179,43
2724
2014619458117
6194587
5182,42
2922
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Svågadalsnämnden

I nordvästra landsbygdsdelen finns ett försök med lokal demokrati genom en opolitisk kommundelsnämnd, Svågadalsnämnden, som förvaltar skattemedlen för området. Ledamöterna tillsätts genom direkta personval vart fjärde år.[11]

Sevärdheter

Avholmsberget i Friggesund, Bodagrottorna i Iggesund, Hölicks och Kuggörarnas fiskeläge ute på Hornslandet. Vid Hälsingtuna kyrka står Hälsingtunastenen.

Vänorter


Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Hudiksvalls kommun - Årsredovisning 2006 Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 22 januari 2016)
  9. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ hudiksvall.se Svågadalsnämnden Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar