Ludvig Manderström

Ludvig Manderström
	Ludvig Manderström
	Ludvig Manderström. Oljemålning av Johan Wilhelm Gertner (1870)
Född	24 januari 1806; Hovförsamlingen, Sverige
Död	18 augusti 1873 (67 år); Köln
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Politiker, diplomat
Befattning
	Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1834–1866); Kabinettssekreterare (1840–1855); Stol nummer 15 i Svenska Akademien (1853–1873); Sveriges utrikesstatsminister (1858–1868); Förstakammarledamot, Västernorrlands läns valkrets (1867–1873); Ordförande, Kommerskollegium (1868–1873); Ständig sekreterare i Svenska akademien (1869–1872)
Politiskt parti
	Inget
Föräldrar	Erik Ludvig Manderström
Utmärkelser
	Ryska Sankt Stanislausorden (1835); Storkors av Dannebrogorden (1848); Andra klassen av Röda örns orden (1848); Storkorset av Ekkronans orden (1849); Carl XIII:s orden (1854); Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1855); Kungliga Serafimerorden (1858); Storkors av Sankt Olavs orden (1858); Riddare av Elefantorden (1859); Storkors av Torn- och svärdsorden (1860); Nischan Iftichar (1861); Storkors av Hederslegionen (1865); Storkorset i Nederländska Lejonorden; Storofficer av Leopoldsorden; Storkors av Frälsarens orden
	Redigera Wikidata

Christoffer Rutger Ludvig Manderström, född 22 januari 1806 i Stockholm, död 18 augusti 1873 i Köln, var en svensk greve, diplomat, ämbetsman och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ludvig Manderström föddes i Stockholm där fadern friherre Erik Ludvig Manderström bodde med anledning av att han var kammarherre hos änkedrottning Sofia Magdalena. Modern friherrinnan Christina Brita Bennet var hovfröken hos samma drottning, och mormodern, friherrinnan Maclean var Bureättling och syster till Rutger Macklean. Farfadern var Christopher Manderström. Ludvig Manderström var andra barnet av fyra och äldste son. Tretton år gammal inskrevs han vid Uppsala universitet, medan hans båda yngre bröder tog den militära banan. Han tog där 1824 kansliexamen.

Manderström började arton år gammal sin bana som extra ordinarie kanslist vid Handels- och finansexpeditionen, för att 1830 bli andre sekreterare vid Kabinettet för utrikes brefväxling. Han utbildades där i diplomati av Gustaf af Wetterstedt och Albrecht Ihre. Efter en tid utsågs han till kammarjunkare. År 1836 utnämndes han till härold vid Nordstjärneorden.

Året därefter tillträdde han posten som kabinettssekreterare åt Oscar I. Han var verksam vid Sveriges medling i de dansk-tyska underhandlingarna 1848–1850, senare envoyé i Wien 1855–1856 och i Paris 1856–1858. Han erhöll 1860 grevlig värdighet

Hemmavid steg han i regeringen och var utrikesstatsminister 1858–1868, varmed han samtidigt blev en av rikets herrar samt deltog i Sveriges riksdag som ledamot av första kammaren 1866–1873. Under hans tid som utrikesstatsminister inträffade Ulriksdalskonferensen, då han tillsammans med Gripenstedt och De Geer lyckades avvärja ett allvarligt krigshot. Sedan Manderström lämnat uppdraget i regeringen var han president i Kommerskollegium 1868–1873.

Manderström samlade böcker redan i sin ungdom. Samlingen växte till en av landets förnämsta, framför allt vad gäller dramatisk litteratur. Den delen av samlingen köptes på auktion 1874 av envoyén A. Lagerheim för att gå vidare till Silfverschiöldarnas förnämliga bibliotek på Kobergs slott. Den bokauktionen blev ryktbar, inte minst för att priserna "överskredo vansinnets gränser". ^[7]

Manderström figurerade som Baron Slusk i nyckelroman Spionen i den förnäma werlden i Stockholm (1831) av Carl David Arfwedson. Boken ville ge avslöjande inblickar i Stockholmssocietetens liv. Den behandlar den vackra äventyrerskan fru Rothstein och hennes uppvaktare, bland andra "Baron Slusk".

Ingift morbror till Carl Snoilsky.

Ordnar och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden), 12 juli 1858.^[8]
Kommendör med stora korset med briljanter av Nordstjärneorden, 1857.^[8]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 9 juni 1855.^[8]
Kommendör av Nordstjärneorden, 4 september 1848.^[8]
Riddare av Carl XIII:s orden, 28 januari 1854.^[8]
Manderström var ledamot nummer 496 av Kungliga Vetenskapsakademien från 1848.^[8]
Ledamot av Svenska Akademien från 1852 (ständig sekreterare 1869-1872).

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Storkorset av Belgiska Leopoldsorden, senast 1872.^[9]
Riddare av Danska Elefantorden, 10 augusti 1859.^[8]
Storkorset av Danska Dannebrogorden, 24 juli 1848.^[8]
Kommendör av Danska Dannebrogorden, 16 juli 1846.^[8]
Storkorset av Franska Hederslegionen, 8 april 1865.^[8]
Storkorset av Grekiska Frälsareorden, senast 1873.^[9]
Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, 1 december 1858.^[8]
Kommendör av Norska Sankt Olavs orden, 5 september 1848.^[8]
Storkorset av Nederländska Lejonorden, senast 1873.^[9]
Storkorset av Nederländska Ekkronans orden, 1 september 1849.^[8]
Riddare av andra klassen av Preussiska Röda örns orden, 1 augusti 1848.^[8]
Storkorset av Portugisiska Torn- och svärdsorden, 19 oktober 1860. ^[8]
Riddare av Ryska Sankt Stanislausorden, 1 maj 1835.^[8]
Första klassen av Tunisiska orden Nischan el Iftikhar, 1861.^[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Manderström, ätt

Källor[redigera | redigera wikitext]

Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
Manderström, 2. Kristofer Rutger Lundvig i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Manderström, 2. Kristoffer Rutger Ludvig i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Lazarus (1897). ”Firman Tottie & Arfwedson”. Svenska millionärer : minnen och anteckningar. 1. Samlingen. Stockholm. sid. 15–17. Libris 68699. https://runeberg.org/millionar/1/0019.html

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Burius, Anders (2000). ”Baron Slusk spionerar”. Biblis (Tidskrift) 2000(3) :1 = nr 9,: sid. 52–61 : ill. 1403-3313. ISSN 1403-3313. Libris 9692036
Johansson, Alf W.: Ludvig Manderström i Svenskt biografiskt lexikon (1985–1987)
Manderström, Ludvig; Klemming, Gustaf Edvard (1874–1874). Grefve L. Manderströms boksamling enligt den af honom upprättade förteckning. Stockholm. Libris 2158490
Sundberg, Anton Niklas (1875). Ludvig Manderström : minnesteckning såsom inträdestal i Svenska Akademien den 20 december 1874. Stockholm: Norstedt. Libris 14701091

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d e f g h] C R Ludvig Manderström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Hovförsamlingens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0007/C I/4 (1766-1818), bildid: C0054452_00240, födelse- och dopbok, läs online läs online, läst: 30 maj 2019, ”Christoffer Rutger Ludvig,,24/27”.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 241, Manderström i Stockholm, läst: 16 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/11 (1869-1877), bildid: 00012481_00225, död- och begravningsbok, läs online läs online, läst: 30 maj 2019, ”452,(Aug),18,1,,Manderström Christoffer Rutger Ludvig....67,5,26...”.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, 7 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ läst: 20 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Nordiskt lexikon för bokväsen, del 2. 1962. sid. 66-67
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”Manderström nr 246 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Manderstr%C3%B6m_nr_246#TAB_4. Läst 1 februari 2018.
^ [a b c] ”461 (Sveriges och Norges stats-kalender / 1872)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sonkal/1872/0501.html. Läst 1 februari 2018.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Ludvig Manderström.
Bilder & media

Företrädare: Albrecht Elof Ihre	Sveriges kabinettssekreterare 1840–1855	Efterträdare: Albert Ehrensvärd den äldre
Företrädare: Elias Lagerheim	Sveriges utrikesstatsminister 1858–1868	Efterträdare: Carl Wachtmeister

[a41cb2b7941de3b51174d6f2c54d9f2f1d077c5c-1] [a b c d e f g h] C R Ludvig Manderström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8291b14d48da03c57cc42188eba085c3ace852b9-2] [a b c] Hovförsamlingens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0007/C I/4 (1766-1818), bildid: C0054452_00240, födelse- och dopbok, läs online läs online, läst: 30 maj 2019, ”Christoffer Rutger Ludvig,,24/27”.^{[källa från Wikidata]}

[6885adebf499837a98ff2a1b969689972a27ea07-3] [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 241, Manderström i Stockholm, läst: 16 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}

[d13bdb23552949ef739ecf65ac3d964d215a5d52-4] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/11 (1869-1877), bildid: 00012481_00225, död- och begravningsbok, läs online läs online, läst: 30 maj 2019, ”452,(Aug),18,1,,Manderström Christoffer Rutger Ludvig....67,5,26...”.^{[källa från Wikidata]}

[c5e0288cbb2fc7e98b3bb04c67d3026cc2add61e-5] Libris, 7 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[5899cd85eadc45f98ddd5e750f421336801848dd-6] äst: 20 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}

[7] Nordiskt lexikon för bokväsen, del 2. 1962. sid. 66-67

[:0-8] [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”Manderström nr 246 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Manderstr%C3%B6m_nr_246#TAB_4. Läst 1 februari 2018.

[:1-9] [a b c] ”461 (Sveriges och Norges stats-kalender / 1872)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sonkal/1872/0501.html. Läst 1 februari 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]