Kvarteret Bodarna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvarteret Bodarna

Kvarteret Bodarna är ett monumentalt kvarterStrandvägen, på Östermalm i centrala Stockholm, uppfört 1902-1904 och ritat av Hagström & Ekman. Kvarteret består av tre byggnader med en sammanhållen arkitektur. Baksidan av det långsmala kvarteret vetter mot Väpnargatan och Hovstallet. Kvarteret avgränsas av Sibyllegatan i väster och Artillerigatan i öster.[1]


Historia[redigera | redigera wikitext]

Kvarteret i september 2014.
Svenskt Tenns butik, Strandvägen 5

De tre byggnaderna uppfördes som bostadshus men kom snart att kontoriseras. Arkitekter var det flitiga Stockholmskontoret Hagström & Ekman. Byggherre för mitthuset var Magnusson och Löwenadler, medan grosshandlaren Isaak Hirsch stod bakom de två sidohusen. Huset var i likhet med Strandvägen 7 bland de sista byggnaderna som uppfördes längs den nya paradgatan Strandvägen och är till skillnad från den äldre bebyggelsen påverkade av den nya jugendstilen. Byggmästare var Skånska Cementgjuteriet (dagens Skanska). Inne i kvarteret finns fyra små asfalterade gårdar, en av dem är öppen mot Väpnargatan.[1]

Kvarteret ligger i direkt anslutning till Nybroplan och Dramaten som uppfördes vid samma tid (och vars kupol tillkom för att huset inte skulle hamna i skuggan av kvarteret). På 1930-talet flyttade den kända inredningsbutiken Svenskt Tenn till kvarteret, och butiken finns kvar i nummer 5 än idag.[1]. Kända nuvarande hyresgäster i kvarteret är Royal Bank of Scotland, Landshypotek, Holmen och Allokton.

Arkitekterna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hagström & Ekman

Arkitekterna Hagström & Ekman var efter Dorph & Höög de mest flitiga arkitekterna i Stockholm kring sekelskiftet och ritade 144 hus, bland annat bebyggelsen i grannkvarteret Strandvägen 7.

Byggherren[redigera | redigera wikitext]

Kvarteret sett från öster 2008, till höger Strandvägen 7
Huvudartikel: Isaak Hirsch

Isaak Hirsch som uppförde två av de tre byggnaderna i kvarteret var en av de ledande byggherrarna i Stockholm kring sekelskiftet. Redan vid 21 års ålder köpte han sin första fastighet och han uppförde ett flertal hus på de nya paradgatorna på Östermalm, bland annat de första husen på den nya Strandvägen och Karlavägen.[2] 2011 förvärvade fastighetsbolaget Industricentralen fastigheten Strandvägen 1-3 från Landshypotek. Industricentralen kontrolleras av 25 av Isaak Hirschs nutida ättlingar, till exempel Olle Wästberg och Tomas Billing.[3]

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Byggnaderna är i sex plan plus en takvåning. Mitthuset pryds av ett torn. Fasaderna har en gulbrun puts och en grå sandstenssockel. Balkongerna har stenbalustrader och fasaden har skulpterade detaljer i sandsten. Taket är i tegel, med koppardetaljer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Östermalm byggnadsinventering 1974:kvarteret Bodarna”. Stockholms stadsmuseum. http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/KUL/SSM_Ostermalm__byggnadsinventering_1_1974+B26_01.pdf. Läst 29 december 2008. [död länk]
  2. ^ ”Vem var Isaak Hirsch?”. http://www.sihm.se/om_stiftelsen/isaak_hirsch.html. Arkiverad från originalet den 14 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080614063016/http://www.sihm.se/om_stiftelsen/isaak_hirsch.html. Läst 29 december 2008. 
  3. ^ Fastighetssverige.se Nu är Strandvägen 1-3 såld, publicerad och avläst 11 april 2011

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]