Massans psykologi
| Massans psykologi | |
| Författare | Gustave Le Bon |
|---|---|
| Originaltitel | Psychologie des Foules |
| Originalspråk | Franska |
| Land | Frankrike |
| Genre | Socialpsykologi |
| Utgivningsår | 1895 |
| Först utgiven på svenska | 1912 |
Massans psykologi (franska: Psychologie des Foules) är ett socialpsykologiskt verk av Gustave Le Bon, som publicerades första gången år 1895.[1] Det översattes till svenska år 1912[2] och utgavs i nytryck år 2016.[3]
Tes
[redigera | redigera wikitext]I boken hävdar Le Bon att det finns flera masspsykologiska särdrag: "impulsivitet, lättretlighet, oförmåga att resonera, avsaknad av omdöme, överdrivna känslor m.m."[1] Le Bon hävdar att "en individ som är nedsänkt under en längre tid i en folkmassa snart befinner sig – antingen till följd av magnetiskt inflytande från folkmassan eller av någon annan orsak om vilken vi är okunniga – i ett speciellt tillstånd, som mycket liknar fascinationstillståndet i vilket den hypnotiserade individen befinner sig i händerna på hypnotisatorn."[1]
Inflytande
[redigera | redigera wikitext]Idéerna i Massans psykologi kom att påverka de totalitära diktatorerna Lenin, Mussolini och Hitler.[4][5][6] Till skillnad från dessa hyllade Le Bon emellertid konservativa och reaktionära värderingar; med sina teoretiska studier ville han varna för de inneboende farorna i massrörelser (såsom kommunismen och senare även fascismen och nazismen) vilka hotade att förgöra det traditionella samhället med dess fasta normer och sociala stabilitet. Även Theodore Roosevelt och progressiva amerikaner i början av 1900-talet var djupt påverkade av Le Bons verk.[7] Andra som har påverkats av verket är Freud och José Ortega y Gasset.
Innehållsförteckning
[redigera | redigera wikitext]- Inledning: Massornas tidsålder
- Första boken: Massornas mentalitet
- Kapitel I: Allmän karaktäristik av massorna – den psykologiska lagen för deras mentala enhetlighet
- Kapitel II: Massornas känslor och moral
- Kapitel III: Massornas idéer, tänkesätt och fantasi
- Kapitel IV: Olika religiösa former för massornas övertygelser
- Andra boken: Massornas tro och åskådning
- Kapitel I: Medelbara och omedelbara faktorer i massornas tro och åsikter
- Kapitel II: Omedelbara faktorer i massornas tänkesätt
- Kapitel III: Folkledare och deras förmåga att påverka massorna
- Kapitel IV: Gränsen för övertygelsers och åsikters variabilitet
- Tredje boken: Olika kategorier av massor och deras klassifikation
- Kapitel I: Massornas klassifikation
- Kapitel II: Så kallade kriminella massor
- Kapitel III: Assisdomstolarnas jurymän
- Kapitel IV: Väljarmassorna
- Kapitel V: Representantmassorna[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Jaap van Ginneken. Crowds, psychology, and politics, 1871-1899. Cambridge, England, UK: Cambridge University Press, 1992. Pp. 130–131.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1093
- ^ ”Massans psykologi – Logik.se”. https://logik.se/Produkt/massans-psykologi/. Läst 16 maj 2021.
- ^ Eley, Geoff (2008). Citizenship and National Identity in Twentieth-century Germany. Stanford University Press. sid. 284
- ^ ”Jaap Van Ginneken. Crowds, Psychology, and Politics 1871–1899. (Cambridge Studies in the History of Psychology.) New York: Cambridge University Press. 1992. Pp. xii, 269. $59.95”. The American Historical Review. 1994-06. doi:. ISSN 1937-5239. http://dx.doi.org/10.1086/ahr/99.3.892. Läst 6 mars 2021.
- ^ Ohlberg, Mareike (2014-10-10). The Dynamics of Transculturality. Springer International Publishing. sid. 157–183. ISBN 978-3-319-09739-8. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-09740-4_8. Läst 6 mars 2021
- ^ Ferre, John P. (1999-01). ”PR! A Social History of Spin”. American Journalism 16 (1): sid. 151–153. doi:. ISSN 0882-1127. http://dx.doi.org/10.1080/08821127.1999.10739168. Läst 6 mars 2021.
- ^ Le Bon, Gustave (2016). Massans psykologi. Logik. ISBN 978-91-87339-41-7. OCLC 1016198381. https://www.worldcat.org/oclc/1016198381. Läst 10 september 2021
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
