Massans psykologi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Massans psykologi
FörfattareGustave Le Bon
OriginaltitelPsychologie des Foules
OriginalspråkFranska
LandFrankrike
GenreSocialpsykologi
Utgivningsår1895
Först utgiven på
svenska
1912

Massans psykologi (franska: Psychologie des Foules) är ett socialpsykologiskt verk av Gustave Le Bon, som publicerades första gången år 1895.[1] Det översattes till svenska år 1912[2] och utgavs i nytryck år 2016.[3]

Tes[redigera | redigera wikitext]

I boken hävdar Le Bon att det finns flera masspsykologiska särdrag: "impulsivitet, lättretlighet, oförmåga att resonera, avsaknad av omdöme, överdrivna känslor m.m."[1] Le Bon hävdar att "en individ som är nedsänkt under en längre tid i en folkmassa snart befinner sig – antingen till följd av magnetiskt inflytande från folkmassan eller av någon annan orsak om vilken vi är okunniga – i ett speciellt tillstånd, som mycket liknar fascinationstillståndet i vilket den hypnotiserade individen befinner sig i händerna på hypnotisatorn."[1]

Inflytande[redigera | redigera wikitext]

Idéerna i Massans psykologi kom att påverka de totalitära diktatorerna Lenin, Mussolini och Hitler.[4][5][6] Till skillnad från dessa hyllade Le Bon emellertid konservativa och reaktionära värderingar; med sina teoretiska studier ville han varna för de inneboende farorna i massrörelser (såsom kommunismen och senare även fascismen och nazismen) vilka hotade att förgöra det traditionella samhället med dess fasta normer och sociala stabilitet. Även Theodore Roosevelt och progressiva amerikaner i början av 1900-talet var djupt påverkade av Le Bons verk.[7] Andra som har påverkats av verket är Freud och José Ortega y Gasset.

Innehållsförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Inledning: Massornas tidsålder
  • Första boken: Massornas mentalitet
    • Kapitel I: Allmän karaktäristik av massorna – den psykologiska lagen för deras mentala enhetlighet
    • Kapitel II: Massornas känslor och moral
    • Kapitel III: Massornas idéer, tänkesätt och fantasi
    • Kapitel IV: Olika religiösa former för massornas övertygelser
  • Andra boken: Massornas tro och åskådning
    • Kapitel I: Medelbara och omedelbara faktorer i massornas tro och åsikter
    • Kapitel II: Omedelbara faktorer i massornas tänkesätt
    • Kapitel III: Folkledare och deras förmåga att påverka massorna
    • Kapitel IV: Gränsen för övertygelsers och åsikters variabilitet
  • Tredje boken: Olika kategorier av massor och deras klassifikation
    • Kapitel I: Massornas klassifikation
    • Kapitel II: Så kallade kriminella massor
    • Kapitel III: Assisdomstolarnas jurymän
    • Kapitel IV: Väljarmassorna
    • Kapitel V: Representantmassorna[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Jaap van Ginneken. Crowds, psychology, and politics, 1871-1899. Cambridge, England, UK: Cambridge University Press, 1992. Pp. 130–131.
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1093 
  3. ^ ”Massans psykologi – Logik.se”. https://logik.se/Produkt/massans-psykologi/. Läst 16 maj 2021. 
  4. ^ Eley, Geoff (2008). Citizenship and National Identity in Twentieth-century Germany. Stanford University Press. sid. 284 
  5. ^ Jaap Van Ginneken. Crowds, Psychology, and Politics 1871–1899. (Cambridge Studies in the History of Psychology.) New York: Cambridge University Press. 1992. Pp. xii, 269. $59.95”. The American Historical Review. 1994-06. doi:10.1086/ahr/99.3.892. ISSN 1937-5239. http://dx.doi.org/10.1086/ahr/99.3.892. Läst 6 mars 2021. 
  6. ^ Ohlberg, Mareike (2014-10-10). The Dynamics of Transculturality. Springer International Publishing. sid. 157–183. ISBN 978-3-319-09739-8. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-09740-4_8. Läst 6 mars 2021 
  7. ^ Ferre, John P. (1999-01). ”PR! A Social History of Spin”. American Journalism 16 (1): sid. 151–153. doi:10.1080/08821127.1999.10739168. ISSN 0882-1127. http://dx.doi.org/10.1080/08821127.1999.10739168. Läst 6 mars 2021. 
  8. ^ Le Bon, Gustave (2016). Massans psykologi. Logik. ISBN 978-91-87339-41-7. OCLC 1016198381. https://www.worldcat.org/oclc/1016198381. Läst 10 september 2021