Gustave Le Bon

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Picture of Le Bon.jpg

Gustave Le Bon, född den 7 maj 1841 i Nogent-le-Rotrou, Frankrike, död 13 december 1931, var en fransk polyhistor, vars intresseområden omfattade antropologi, psykologi, sociologi, medicin och fysik.[1][2] Mest känd är han för sitt år 1895 publicerade verk Psychologie des foules, vilket betraktas som ett av de mest banbrytande verken inom masspsykologin och socialpsykologin. Det översattes till svenska år 1912 som Massans psykologi.[3]

Teori[redigera | redigera wikitext]

Individen i kollektivet, vilken Le Bon benämner Massindividen, ger upp sin självmedvetenhet och agerar mer utifrån irrationella suggestioner än utifrån rationellt kalkylerande. I detta spinner Le Bon vidare på Gabriel Tardes teori om grupptänkande och Michel de Montaignes teori om allmän åsikt (l’opinion publique, public opinion).

De nya kollektiven, såsom arbetarklassen, kallar Le Bon för heterogena kollektiv. Dessa är inga naturliga kollektiv, vilket de homogena kollektiven, exempelvis bondeklassen och adeln, däremot är. De homogena kollektiven är naturliga, dels eftersom de bär på en lång tradition och dels eftersom individerna i dessa kollektiv knyts samman på ett naturligt sätt.

De nya kollektiven var lättpåverkbara för demagoger och rabulister, menade Le Bon och oroade sig särskilt för den socialistiska rörelsen. I kollektivet, menar Le Bon, blir individen en våldsbenägen barbar, som frigörs från sina naturliga restriktioner och förlorar känslan för ansvar; detta hade visats av franska revolutionen åren 17891799 och Pariskommunen år 1871.

Inflytande[redigera | redigera wikitext]

Idéerna i Massans psykologi kom att påverka de totalitära diktatorerna Lenin, Mussolini och Hitler.[4][5][6] Till skillnad från dessa hyllade Le Bon emellertid konservativa och reaktionära värderingar; med sina teoretiska studier ville han varna för de inneboende farorna i massrörelser (såsom kommunismen och senare även fascismen och nazismen) vilka hotade att förgöra det traditionella samhället med dess vidhållande av fasta normer och social stabilitet. Även Theodore Roosevelt och progressiva amerikaner i början av 1900-talet var djupt påverkade av Le Bons verk.[7] Andra som har påverkats av verket är Freud och José Ortega y Gasset.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Michael Saler, red (2014-11-20). The Fin-de-Siècle World. sid. 450. doi:10.4324/9781315748115. http://dx.doi.org/10.4324/9781315748115. Läst 6 mars 2021. 
  2. ^ Beth., Kewell, (2013). Risk: A Study Of Its Origins, History And Politics. World Scientific. sid. 111. OCLC 942489468. http://worldcat.org/oclc/942489468. Läst 6 mars 2021 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1093 
  4. ^ Eley, Geoff (2008). Citizenship and National Identity in Twentieth-century Germany. Stanford University Press. sid. 284 
  5. ^ Jaap Van Ginneken. Crowds, Psychology, and Politics 1871–1899. (Cambridge Studies in the History of Psychology.) New York: Cambridge University Press. 1992. Pp. xii, 269. $59.95”. The American Historical Review. 1994-06. doi:10.1086/ahr/99.3.892. ISSN 1937-5239. http://dx.doi.org/10.1086/ahr/99.3.892. Läst 6 mars 2021. 
  6. ^ Ohlberg, Mareike (2014-10-10). The Dynamics of Transculturality. Springer International Publishing. sid. 157–183. ISBN 978-3-319-09739-8. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-09740-4_8. Läst 6 mars 2021 
  7. ^ Ferre, John P. (1999-01). ”PR! A Social History of Spin”. American Journalism 16 (1): sid. 151–153. doi:10.1080/08821127.1999.10739168. ISSN 0882-1127. http://dx.doi.org/10.1080/08821127.1999.10739168. Läst 6 mars 2021.