Gustave Le Bon
| Gustave Le Bon | |
 Gustave Le Bon år 1888. | |
| Född | 7 maj 1841 Nogent-le-Rotrou i Frankrike |
|---|---|
| Död | 13 december 1931 (90 år) Marnes-la-Coquette i Frankrike |
| Nationalitet | Fransman |
| Alma mater | Paris universitet (med dr) |
| Influerad av | Charles Darwin · Herbert Spencer · Ernst Haeckel · Hippolyte Taine |
| Har influerat | Benito Mussolini · José Ortega y Gasset · Sigmund Freud · Oswald Spengler · Adolf Hitler · Vladimir Lenin · Edward Bernays |
Charles-Marie-Gustave Le Bon, född den 7 maj 1841 i Nogent-le-Rotrou, Frankrike, död 13 december 1931, var en fransk polyhistor, vars intresseområden omfattade antropologi, psykologi, sociologi, medicin och fysik.[1][2] Mest känd är han för sitt verk Massans psykologi (1895) vilket betraktas som ett av de mest banbrytande verken inom mass- och socialpsykologin. Det översattes till svenska år 1912[3] och utgavs i nytryck år 2016.[4]
Asteroiden 10838 Lebon är uppkallad efter honom.[5]
Teori[redigera | redigera wikitext]
Individen i kollektivet, vilken Le Bon benämner Massindividen, ger upp sin självmedvetenhet och agerar mer utifrån irrationella suggestioner än utifrån rationellt kalkylerande. I detta spinner Le Bon vidare på Gabriel Tardes teori om grupptänkande och Michel de Montaignes teori om allmän åsikt (l’opinion publique, public opinion).
De nya kollektiven, såsom arbetarklassen, kallar Le Bon för heterogena kollektiv. Dessa är inga naturliga kollektiv, vilket de homogena kollektiven, exempelvis bondeklassen och adeln, däremot är. De homogena kollektiven är naturliga, dels eftersom de bär på en lång tradition och dels eftersom individerna i dessa kollektiv knyts samman på ett naturligt sätt.
De nya kollektiven var lättpåverkbara för demagoger och rabulister, menade Le Bon och oroade sig särskilt för den socialistiska rörelsen. I kollektivet, menar Le Bon, blir individen en våldsbenägen barbar, som frigörs från sina naturliga restriktioner och förlorar känslan för ansvar; detta hade visats av franska revolutionen åren 1789–1799 och Pariskommunen år 1871.
Inflytande[redigera | redigera wikitext]
Idéerna i Massans psykologi kom att påverka de totalitära diktatorerna Lenin, Mussolini och Hitler.[6][7][8] Till skillnad från dessa hyllade Le Bon emellertid konservativa och reaktionära värderingar; med sina teoretiska studier ville han varna för de inneboende farorna i massrörelser (såsom kommunismen och senare även fascismen och nazismen) vilka hotade att förgöra det traditionella samhället med dess fasta normer och sociala stabilitet. Även Theodore Roosevelt och progressiva amerikaner i början av 1900-talet var djupt påverkade av Le Bons verk.[9] Andra som har påverkats av verket är Freud och José Ortega y Gasset.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Michael Saler, red (2014-11-20). The Fin-de-Siècle World. sid. 450. doi:. http://dx.doi.org/10.4324/9781315748115. Läst 6 mars 2021.
- ^ Beth., Kewell, (2013). Risk: A Study Of Its Origins, History And Politics. World Scientific. sid. 111. OCLC 942489468. http://worldcat.org/oclc/942489468. Läst 6 mars 2021
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1093
- ^ ”Massans psykologi – Logik.se”. https://logik.se/Produkt/massans-psykologi/. Läst 16 maj 2021.
- ^ ”Minor Planet Center 10838 Lebon” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10838. Läst 4 juni 2023.
- ^ Eley, Geoff (2008). Citizenship and National Identity in Twentieth-century Germany. Stanford University Press. sid. 284
- ^ ”Jaap Van Ginneken. Crowds, Psychology, and Politics 1871–1899. (Cambridge Studies in the History of Psychology.) New York: Cambridge University Press. 1992. Pp. xii, 269. $59.95”. The American Historical Review. 1994-06. doi:. ISSN 1937-5239. http://dx.doi.org/10.1086/ahr/99.3.892. Läst 6 mars 2021.
- ^ Ohlberg, Mareike (2014-10-10). The Dynamics of Transculturality. Springer International Publishing. sid. 157–183. ISBN 978-3-319-09739-8. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-09740-4_8. Läst 6 mars 2021
- ^ Ferre, John P. (1999-01). ”PR! A Social History of Spin”. American Journalism 16 (1): sid. 151–153. doi:. ISSN 0882-1127. http://dx.doi.org/10.1080/08821127.1999.10739168. Läst 6 mars 2021.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller om Gustave Le Bon.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|