Norrmalm

Norrmalm
Hamngatan österut
Hamngatan österut
Hamngatan österut
KommunStockholm
KommunområdeInnerstaden
StadsdelsområdeNorrmalm
Bildad1926 (Vasastaden avskiljs)
Antal invånare7 322 (2004)
Landareal156 hektar
SmeknamnCity
PostortStockholm
Postnummer111 XX
Norrmalms läge i Stockholms kommun
 
Norrmalms läge i Stockholms kommun.
Generalplan för Norrmalm 1640.

Norrmalm är en central stadsdel i Stockholms innerstad. Den ingår, jämte Skeppsholmen och Vasastan samt en mindre del av Östermalm, i Norrmalms stadsdelsområde.

Den södra delen av Norrmalm brukar även kallas Stockholms city.

Stadsdelen Norrmalm förväxlas ofta med Norrmalms stadsdelsområde. Norrmalm (stadsdelen) är endast en mindre del av Norrmalms stadsdelsområde, som består av Norrmalm, Vasastan samt en liten del av stadsdelen Östermalm (den del av Östermalm som ligger i området Sibirien). Platser som till exempel Odenplan och S:t Eriksplan ligger inte i stadsdelen Norrmalm utan de ligger i Vasastan. Ett enkelt sätt att veta om en gatuadress ligger i Vasastan eller på Norrmalm är att kontrollera postnumret - börjar postnumret på 111 är det Norrmalm (eller Gamla stan), börjar det på 113 är det Vasastan. Börjar postnumret på vare sig 111 eller 113 ligger gatuadressen vare sig i stadsdelen Norrmalm eller Vasastan.

Namngivning

På 1600-talet delades stadsdelen i två delar av Brunkebergsåsen, som stupade brant i Norrström och sträckte sig norrut längs nuvarande Malmskillnadsgatan. Numera är nedre Norrmalm ganska låglänt eftersom åsen under årens gång till stor del har schaktats bort. Längre norrut finns åsen kvar exempelvis kring Johannes kyrka.

Ordet malm som är släkt med mala och mjöl betyder egentligen grusmark och sand, och utan tvivel var det Brunkebergsåsen med dess grusbackar och den sandiga terrängen som gav upphov till malmarnas benämning. Malmskillnadsgatan gick längs åsens krön, vilket förklarar dess namn. På Brunkebergsåsen hade säkerligen från urminnes tider lett en stig, småningom en väg och slutligen allteftersom malmarna bebyggdes och utvidgades omvandlats till en gata. Leden på Brunkebergsåsen genom Norrmalm förmedlade den viktigaste trafiken norrut ur staden.

Omfattning

I äldre tider avsåg Norrmalm den del av staden som låg norr om Stadsholmen. På generalplanen för Norrmalm och Ladugårdslandet från 1640 visas för första gången stadens nya rutnätsplan för de norra stadsdelarna. Till huvudgatorna öster respektive väster om Brunkebergsåsen utsågs Regeringsgatan och Drottninggatan. På Georg Biurmans Charta öfwer Stockholm från 1751 markeras "Norremalm" som stadsområdet kring Stockholmsåsen mellan Brunnsviken i norr och Norrström i söder, med gräns i öster mot Ladugårdslandet vid Träsket och Rännilen där Birger Jarlsgatan går idag.

Stadsdelens nuvarande gränser har gällt sedan 1926. Stadsdelen gränsar till Vasastan i Barnhusviken, sedan längs Tegnérgatan på Tegnérlundens norra sida, till Östermalm längs Birger Jarlsgatan via Stureplan ner till Nybroplan, till Skeppsholmen i sundet söder om Blasieholmen, till Gamla stan i Norrström fram till Centralbron, till Riddarholmen i Riddarfjärden och till Kungsholmen i Klara sjö.

Norrmalm har tidigare indelats i Övre och Nedre Norrmalm. Begreppen används numera sällan. Nedre Norrmalm motsvarar i stort sett det område som kallas för Stockholms city, medan Övre Norrmalm huvudsakligen är det område som vid stadsdelsindelningen 1926 avskildes som Vasastaden och blev en egen stadsdel. Gränsen mellan Norrmalm och Vasastaden går norr om Tegnérlunden och längs Tegnérgatan.

På Norrmalm ligger större delen av Adolf Fredriks församling, mindre än hälften av S:t Johannes församling (Johanneskyrkan ligger dock på Norrmalm) samt de delar av Stockholms domkyrkoförsamling som förut var Klara och Jakob församlingar, vilka i början av 1990-talet uppgick i Domkyrkoförsamlingen.

Historia

Norrmalms sigill 1602.
Lindhagenplanen för Norrmalm och Kungsholmen 1866.

Namnet Norrmalm förekommer redan 1288. 1602 blev Norrmalm en egen stad, Norra Förstaden med egen borgmästare och magistrat samt eget sigill. Men 1635 uppgick den i Stockholm, det vill säga nuvarande Gamla stan, på nytt.

Den ursprungliga rutnätsformade stadsplanen för Norrmalm skapades på 1600-talet av stadsingenjören i Stockholm Anders Torstensson och överståthållaren Clas Larsson Fleming.[1]

Norrmalm anses idag vara Stockholms centrum, även om det inte var så förr. Det var när järnvägen kom på 1860-talet som den utvecklingen tog fart. Gamla stan hade blivit för liten och omodern för att vara centrum i den snabbt växande staden. Att även centralpostkontoret och alla tidningsredaktioner kom att ligga här påskyndade utvecklingen.

År 1866 lade en stadsplanekommission ledd av byggnadspolitikern Albert Lindhagen fram en generalplan (Lindhagenplanen) för att ge stadsdelen luft, ljus och grönska. Under 1870- och 1880-talen revs därefter en stor del av den gamla 1700-talsstaden, vilket många sörjde, men exempelvis Strindberg sade att man rev "för ljus och luft".

Sedan 1930-talet hade politikerna lagt fram olika planer för den så kallade Norrmalmsregleringen med syfte att uppföra ett nytt modernt Stockholms city. Under 1950-talet och 1960-talet revs mycket av den äldre bebyggelsen. Under genomförandet växte en omfattande kritik, mot att stadens politiker och tekniker gick alltför hårt fram. Många ur den äldre generationens stockholmare talar fortfarande om "det gamla Klara" med sorg. Även den långt utdragna ombyggnadsprocessen som skulle pågå i över 20 år irriterade många och protesterna kulminerade i Almstriden 1971. Norrmalmsregleringen avbröts i förtid och med Cityplan 1977 gällde sedermera "varsam ombyggnad" och ett minimum av rivningar. Några resultat av Norrmalms moderniseringar blev Sergels torg, Hötorgscity, sammanbindningen av tunnelbanan norra och södra grenar samt Klaratunneln.

Flygbilder från 1930-talet

Södra delen av Norrmalm på 1930-talet. Vänstra bild är tagen från en punkt högt över Johannes kyrka med blick söderut. Den spikraka gatan, som leder ner mot Gustav Adolfs torg är Regeringsgatan. I bildmitt märks Kungstornen och längst bort till vänster syns Kungsträdgården. Högra bild är tagen från en punkt högt över Gamla stan med blick norrut. Den raka gatan i bildmitt är Drottninggatan, en gång en av stadens huvudfärdvägar norrut. I förgrunden syns (från vänster) Vasabron, Riksdagshuset, Gustav Adolfs torg och Operan. Södra delen av Norrmalm på 1930-talet. Vänstra bild är tagen från en punkt högt över Johannes kyrka med blick söderut. Den spikraka gatan, som leder ner mot Gustav Adolfs torg är Regeringsgatan. I bildmitt märks Kungstornen och längst bort till vänster syns Kungsträdgården. Högra bild är tagen från en punkt högt över Gamla stan med blick norrut. Den raka gatan i bildmitt är Drottninggatan, en gång en av stadens huvudfärdvägar norrut. I förgrunden syns (från vänster) Vasabron, Riksdagshuset, Gustav Adolfs torg och Operan.
Södra delen av Norrmalm på 1930-talet. Vänstra bild är tagen från en punkt högt över Johannes kyrka med blick söderut. Den spikraka gatan, som leder ner mot Gustav Adolfs torg är Regeringsgatan. I bildmitt märks Kungstornen och längst bort till vänster syns Kungsträdgården. Högra bild är tagen från en punkt högt över Gamla stan med blick norrut. Den raka gatan i bildmitt är Drottninggatan, en gång en av stadens huvudfärdvägar norrut. I förgrunden syns (från vänster) Vasabron, Riksdagshuset, Gustav Adolfs torg och Operan.

2000-talet

Stockholm Waterfront.

Sedan 1990-talet har olika konstellationer fastighetsägare samarbetat med Stockholms stad med mål att bygga bort otrygga prång, göra bottenvåningarna mera levande med affärer och föra in fler bostäder i city. Några resultat av dessa ansträngningar blev 1998 inglasningen av Sergelgången och T-centralens omgestaltning med en ny uppgång till gatuplanet. Fler bostäder har det dock inte blivit.[2]

Många av de tidigare kritiserade byggnaderna som uppfördes i samband med Norrmalmsregleringen och som ritades av Sveriges arkitektelit har omvärderats på senare tid. År 2007 dokumenterade Stockholms stadsmuseum fastigheterna och klassificerade dem i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde (se Stadsmuseets Norrmalmsinventering). 14 fastigheter “blåmärktes” vilket innebär det starkaste skyddet och att deras kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen.

Efter många år av mycket låg byggverksamhet på Norrmalm har Västra city utvecklats med flera nya byggnader och med Stockholm Waterfront (färdig januari 2011) har stadsbilden fått ett nytt landmärke. År 2009 beslöts att Salénhuset från 1978 skall byggas om. Salénhuset skall få fem nya entréer, fasaden putsas om och nya handelsytor i tre plan kommer att byggas för cirka 60 butiker (klart hösten 2011). I samband med Citybanans nya uppgångar kring Klarabergsgatan föreslås både rivningar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som Lennart Thams 1950-talskontorshus i Orgelpipan 5 (se Klarabergsgatan 37) och uppförandet av ett höghus i Orgelpipan 6 mittemot Stockholms central.[3]

Byggnader och anläggningar i urval

Kungstornen
Hötorgsskraporna

Se även

Referenser

Noter

Tryckta källor

Externa länkar