Snaps

Fem män höjer sina snapsglas ute i en trädgård stående vid ett trädgårdsbord med kaffekoppar och flaskor. Tidigt 1900-tal.

En midsommarmiddag med snapsflaskan på bordet

Snaps till midsommarsillen

Svenska snapsflaskor

Snaps eller nubbe är en mindre kvantitet brännvin, vanligen så mycket som bildar en munfull eller en klunk, även kallad (brännvins)sup eller dram. Snapsen dricks vanligen ur ett mindre glas avsett för ändamålet, spetsglas eller snapsglas. I ordet snaps kan också inbegripas både drycken och glaset. Snaps är enligt Systembolaget även ett annat namn för kryddat brännvin.

Volym

Ett vanligt mått var en Jungfru, som motsvarar 8,2 cl men som försvann efter ca 1850. I mitten på 1900-talet var en standardsnaps på restaurang 7,5 cl. Två sådana innebar 15 cl, och därmed var "ransonen" enligt dåtidens alkohollagstiftning uppnådd. När lagstiftningen senare ändrades 1955 (avskaffande av motboken) blev standardmåttet 6 cl för en restaurangsnaps.

En dansk snaps, "en lille en", är mindre: i extremfall så lite som 1 cl, vilket i praktiken knappast är mer än ett minimalt smakprov.

Namn

Helan och halvan

Traditionellt ges snapsar namn efter den ordningsföljd de serveras i. Den mest kända av dessa namn är Helan, den första snapsen, kanske främst genom snapsvisan Helan går, och Halvan, den andra snapsen. Historiskt har dock funnits en lista om hela 17 olika snapsar att inta under kvällens gång. Variationer på listan förekommer, även om namnen på de olika snapsarna i stort överensstämmer med varandra skiftar ordningen. Att utnyttja namn på snapsar med hög ordningsföljd torde framför allt förekomma i studentikosa sammanhang. Den lista som återges nedan torde kunna anses representativ för tiden kring sekelskiftet 1900. Någon "officiellt fastställd lista" existerar inte.

Det sägs dock att det endast fanns helan och halvan till en början. Och enligt traditionen fick de sitt namn redan på 1700-talet, då det var vanligt att männen vid inmundigande av brännvinsbordet tog två supar, varvid glaset första gången fylldes till brädden, andra gången till hälften. De följande snapsnamnen "tersen", "kvarten" o.s.v. kom till först på 1800-talet, sannolikt i studentlivet, och utan någon ytterligare halvering av volymen.

Snapsarnas namn

1. Helan
2. Halvan
3. Tersen
4. Kvarten
5. Kvinten
6. Sexten
7. Septen ("Finsk-sexan")
8. Rivan
9. Räfflan
10. Rännan ("Repetitionen")
11. Smuttan
12. Smuttans unge
13. Lilla Manasse
14. Lilla Manasses broder
15. Femton droppar
16. Kreaturens (åter)uppståndelse
17. Professorns klagan (Absolut sista supen)
18. Ett evigt liv (Den bleka dödens dryck)

Jamaren

"Att ta sig en jamare" innebär att dricka ett glas jamaicarom. (Jamare är även ett onomatopoetiskt namn på fiskmås.)

Pilleknarkare

En pilleknarkare är en sup och ordet är sammansatt av verbet knarka och ordet pille. Pille har släktskap med det danska lille som i en "lille en" (en liten en). Ursprungligen fanns pilleknarkaren med i den ordningsföljd som man gav olika supar. Dvs helan, halvan etc. Används främst i gamla svenska pilsnerfilmer och fyller idag främst ett värde som skämtsamt uttryck som synonym till shot, hutt eller tuting.

Nä grabbar, nu går vi och tar oss en pilliknarkare va?

Nu skulle det allt smaka med en liten pilliknarkare.

Två vita och en brun

Uttrycket ”två vita och en brun” syftar på två glas renat och ett glas eau-de-vie, sammanlagt 15 cl, som var den ranson en man (kvinnor fick hälften) kunde få på restaurang (efter kl. 15) under motbokstiden efter 1917. Uttrycket är även kallad byggmästarlunch.

Blecka

På 1800-talet var suparna större än vad som numera är vanligt. Det syns bl a på storleken på antika snapsglas. Ett standardmått på 1800-talets sup var 1 jungfru (jomfru), ca 8,2 cl. Ett jungfrumått utgjordes av en bleckburk i form av en stympad kon, som snapsen, bleckan, uppmättes i. Felaktigt har i senare tider stavningen ändrats till ”att ta sig en bläcka”, alternativt ”ett bläck”, men detta har ingenting med (skriv)bläck eller bläcka att göra. En sup så stor som en blecka har även kallats kronsup.

Materialet i bleckplåt är järn vilket har givit upphov till nybildningen att ta sig ett järn,^{[källa behövs]} vilket i dagens språkbruk kan betyda intagande av en spritdryck av vad slag som helst.

Se även

• Snapsvisa

Externa länkar

• "Snaps" på Systembolaget
• "Allt om snaps" på svenskasnapsar.se