Rune Andréasson
Rune Andréasson | |
Rune Andréasson vid invigningen av Bamses värld på Kolmårdens djurpark, maj 1998. | |
Född | 11 augusti 1925 Lindome |
---|---|
Död | 15 december 1999 (74 år) Viken, Höganäs kommun |
Nationalitet | svensk |
Utbildning | Maria Schildknechts elevskola (1944–1947) |
Yrke/uppdrag | skådespelare författare, tecknare, animatör VD i Bamse Förlaget |
Känd för | Bamse, Brum, Pellefant med flera |
Maka | Maivor Andréasson (1959–1999; hans död) |
Barn | 4 |
Släktingar | Ulla Andréasson (syster) |
Namnteckning |
Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome,[1] död 15 december 1999 i Viken, Höganäs kommun, var en svensk serieskapare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.
Andréasson inledde sin karriär 1944, med tecknade serier för mindre barn i både dags-, vecko- och seriepressen. Bland de mer kända skapelserna fanns Lille Rikard och hans katt (1951–72) och Pellefant (skapad 1962, överlämnad till andra 1975).
Mest framgångsrik blev serien Bamse, som skapades 1966 och fick en egen serietidning 1973. Serien blev också animerad film ett antal gånger, första gången redan 1966. Bamse utvecklades till Sveriges mest framgångsrika svenska barnserie.[2] Rune Andréasson lämnade redaktörsskapet på tidningen 1990, varefter han återupptog produktionen av bilderböcker med figurerna från serien.
Biografi
Ungdomstiden
Som tolvåring 1938 fick Andréasson för första gången en teckning publicerad i pressen (i Göteborgs-Tidningen)[3] och senare samma år scendebuterade han som barnskådespelare på Göteborgs stadsteater, vilket följdes av flera statistuppdrag de följande åren.[4] Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade han som sagoillustratör (1942) och serietecknare (1944 med Äventyr bland djuren, som senare fick namnet Brum) i Allers Familj-journal.[5] Efter studentexamen gick Andréasson i Maria Schildknechts elevskola vid Göteborgs stadsteater 1944–47[6][7] samtidigt som han kontinuerligt skrev och tecknade strippserien Brum (1945–67) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–52) för Göteborgs-Postens lördagsbilaga.[8][7]
Under militärtjänstgöring i Stockholm skapade han Nicke Bock från Skansen, en variant på Åsnan Kal, som gick i Stockholms-Tidningen åren 1948–50.[9] En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varvid Andréasson skapade sin första serie i serietidningsformat: serien Teddys äventyr som trycktes som ett fristående häfte i utgivningsserien Algas seriebok (nr 10, 1950), utgiven så först sedan själva serien blivit publicerad i Holland.[10] Den var en Disney-inspirerad äventyrsserie[11] om den starke huvudpersonen Teddy Björn och hans vänner Lasse Skutt och Hasse Skalman.[12]
Rune Andréasson drömde samtidigt om att göra karriär som filmtecknare på Disneystudion i USA; det närmaste detta han kom var ett erbjudande från Walt Disney (i samband med ett personligt möte i Köpenhamn 1951) om att få arbeta för Disney i Skandinavien, vilket Rune Andréasson avböjde.[13][14] Hela sin karriär såg Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.[15]
Andréassons nästa långkörare Lille Rikard och hans katt (1951–72) inleddes i Aftonbladet[16] och förekom senare i bl.a. Göteborgs-Posten (under 19 år, fram till 1973) och i flera utländska tidningar.[17]
Genombrott
Med regelbunden medverkan i Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–58) nådde Rune Andréasson ökad popularitet som serieskapare;[18] tidningen fick god kritik[19] och det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit.[20] Framgången följdes bland annat av julalbumet Teddys jul (1953–54)[21], övertagandet av jultidningen Julbocken (1954–67)[9], kapitelboken Pellefant i Gottlandet (1954), teaterpjäsen Åsnan Kal från Slottsskogen (1955) och den egna serietidningen Teddy (1959–60).
Inspirerad av den svenska televisionens pionjärprogram gjorde Andréasson sin första TV-serie Nalle ritar och berättar (1958–59).[22] Äntligen fick han omsätta sina beprövade bildberättelser i rörligt medium och gjorde även material för pressen baserat på de egna tv-filmerna: dels en tecknad serie med samma namn som gick i flera tidningar[23] och dels fotoserien "TV-Nalle och Hustomten" i serietidningen Cirkus (1959), med foton av Barbro Frodi.[24]
Bamse och Pellefant
I början av 1960-talet utvecklade han en ny björnkaraktär att göra tv-film av.[25] Det resulterade i sex filmer om "Bamse – världens starkaste björn" som premiärsändes hösten 1966.[26] Samtidigt började Bamse gå som veckoserie i Allers (1966–70).[26] "Mottagandet blev sådant att jag började fundera på en Bamses egen serietidning", summerade Rune Andréasson senare; "Jag lade ner veckoserien för att göra sju färgfilmer och förbereda serietidningen."[26]
Under arbetet med de första Bamse-filmerna hade han startat serietidningen Pellefant (1965–93), vars titelserie spöktecknades efter Andréassons manus.[27] Han såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB vid nyåret 1970.[28] Julen 1972 sändes slutligen de första färgfilmerna om Bamse i Beppe Wolgers jullovsmorgonprogram[29] och i anslutning till detta lanserades serietidningen Bamse i januari 1973.[30]
Efter 1974 skapade han inget nytt material för tidningen Pellefant (vars titelserie övertogs av dansken Gil Johansen). Han valde att som serieskapare nu helt koncentrera sig på Bamsetidningen.
Från och med årgång 1976 tecknades Bamse-serierna primärt av spanjoren Francisco Tora, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. Sedan två nya Bamsefilmer premiärsänts 1981 övertog Rune A-serier AB utgivningen av Bamsetidningen, hemifrån Kalvlyckevägen i Viken.[31] Seriernas teman utvecklades under 1980-talet till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde sig Andréasson även av den svenske spöktecknaren Bo Michanek i Malmö,[32] som utgjorde ett viktigt[33] och kvalitativt tillskott.[34][35] När danskägda mediekoncernen Gutenberghus övertog produktionen av nya Bamse-serier från och med nummer 8/1990 ville Rune Andréasson att tillkommande bildskapare skulle efterlikna Michaneks sätt att teckna figurer och serier, men å andra sidan göra miljöerna så som Andréasson själv på egen hand utformat dem.[36][37]
Ålderdom
I samband med förlagsbytet 1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktionen vid en ålder av 65 år. Därefter började han (för första gången på uppemot två decennier) skriva och måla nya bilderböcker med Bamse-figurerna. Under en övergångsperiod på två år[38] (Bamse 8/1990–7/1992) förhandsgranskade Rune Andréasson alla manus som den nya redaktionen övervägde att använda.[39] Under samma period tecknade han också fortsatt alla omslag samt affischbilagor och några andra mindre frekventa inslag i tidningen. Åren 1995–98 skrev han i hemlighet sextioen nya seriemanus för postumt bruk.[40][41] Sista serien Rune Andréasson både skrev och tecknade publicerades i programbladet till teaterföreställningen Bamses födelsedagskalas 1998.[42] Sista åren av sitt liv var han engagerad i att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.
Andréasson avled 1999 till följd av cancer.[43] Han är gravsatt i minneslunden på Vikens nya kyrkogård.[44]
Familj
Andréasson gifte sig 1959 med Majvor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973).[45][46][43] Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och -filmernas produktion, inte minst 1982–1990, då familjeföretagen Rune A-serier AB/Bamse Förlaget producerade tidningen i familjens hem i Viken.
Flera av figurerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Majvor åt Bamses dotter Nalle-Maja och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Anna-Cilla) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.
Tecknade serier
Tabellen avser att i möjligaste mån täcka in (enbart) första kända publiceringen för respektive verk.
År | Titel | Publiceringsform | Var | Nummer/datum/årg. | Omfång | Ev. medarbetare | Ref. |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1944–1967 | Brum (Äventyr bland djuren) | veckostrippar | Allers | 1944:1–1947:53 | 1 142 st. | [47][48] | |
Göteborgs-Posten | 1945-07-07[a]– | ||||||
1949–1962 | Teddy | helsidesföljetong | Het kompas | 1949-08-11– | [49] | ||
dagsstrippar | Östgöta-Correspondenten | 1952-07-01– | [50] | ||||
serietidningsserier | Tuff och Tuss | 1953:1–1958:12 | 330 s. | ||||
Cirkus | 1959:1–3 | 14 s. | |||||
Teddy | 1959:1–1960:38 | ||||||
julalbum | Teddy på skattsökarfärd | 1953 | |||||
Teddys jul | 1954 | 31 s. | |||||
jultidningsserie | Julbocken | 1962 | 3 s. | ||||
1950–1951 | Tant Ellens dansskola | veckostrippar | Göteborgs-Posten | 60 st. | Manus: Ellen Bergman (1950–51). | ||
1951–1973 | Lille Rikard och hans katt | söndagssidor | Aftonbladet | 1951-12-23– | 1 082 st. | [16] | |
? | ? | ||||||
albumserie | Rikard och hans katt | 1973 | 2 s. | ||||
1954–1955 | Nicke Bock | tvåstripp | Kamratposten | 1954:11–1955:19-20 | 28 s. | ||
jultidningsserier | Julbocken | 1955–1956 | 2 s. | ||||
1955 | Kalle Bolund | reklamseriehäfte | Kalle Bolund | 7 s. | [51] | ||
1956 | Pricken som julklappsvakthund | serietidningsserie | Tuff och Tuss | 1956:12 | 2 s. | [52] | |
1958–1960 | Nalle ritar och berättar | helsidesföljetong | 265 s. | [53] | |||
1958 | Berättelsen om Jona | helsidesföljetong | S:t Jakobs Kyrka: organ för S:t Jakobs Metodistförsamlings verksamhet | 1958:6–9 | 4 s. | ||
1959 | Berättelsen om Noa | helsidesföljetong | 1959:1–5 | 5 s. | |||
Puck | biserie i ... | Teddy | |||||
Joe | |||||||
Rulle | |||||||
Uhu | |||||||
1962 | Pojken och bergatrollet | serietidningssserier | Sagoserien | nr 79 | 28 s. | [54] | |
Akke Lapp och Gråben | 4 s. | [54] | |||||
1962–1978 | Pellefant | serietidningsserier | Sagoserien | 84 (1962) 89 (1963) 102 (1964) |
32 s. 32 s. 32 s. |
||
Pellefant | 1965–74 | Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1965–1974) och Georges Bessis (1970-tal). | |||||
Bamse | 1974:3–12 1975:1–7, 9–12 1976:1–5, 7–10 1977:1–12 1978:2–8, 11 |
217 s. | Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1975–1978: 128 s.). | ||||
1963 | Lasse och Lena från Legoland | reklamserier | Allers | [55] | |||
1966–1998 | Bamse | trestripp | Allers | 1966:46–1970:12 | 176 s. | [56] | |
serietidningsserier | Bamse | 1973:1–1990:7 | Teckning/tusch: delvis Francisco Tora (1976–1990) och Bo Michanek (1983–1990: 710 s.). | ||||
1991:2–3 | 2 s. | ||||||
1996:13 | 1 s. | [57] | |||||
album | Bamses bästa | 2 (1981) | 2 s. | ||||
teaterprogram | Bamses födelsedagskalas | 1998 | 2 s. | ||||
1973–1975 | Habibu | biserier i ... | Bamse | 1973:9–12; 1975:11–12 | 42 s. | ||
1975 | Rulle och Maja | 1975:8–9 | 12 s. | ||||
1976 | Serie om serier | specialserie | Aftonbladet | 1976-02-15 | 1 s. | ||
1986 | En annan ful ankunge | biserie i ... | Bamse | 1986:12 | 5 s. | ||
Postumt: | |||||||
2001–2015 | Bamse: PM-serierna | serietidningsserier | Bamse | 2001:1–2 m.fl. | 651 s. | Teckning/tusch: Tony Cronstam (2001–2015), Kenneth Hamberg (2001–2003), Kerstin Hamberg (2001–2013), Lars Bällsten (2001–2015), Ann Härdfeldt (2002–2012), Bernt Hanson (2006–2015), Andreas Qassim (2007–2015) och Adam Blomgren (2011–2015). | [58] |
Bamsebiblioteket: PM-serierna | 2 (2011); 4 (2015) |
71 s. | |||||
Bamses äventyr | 36 (2011) | 16 s. | |||||
2008 | Mick | bonusmaterial i ... | Bamsebiblioteket | 25 | 6 s. | ||
Trumpo | 5 s. | ||||||
Kisse Katt | 14 str. | ||||||
2010 | Teddy | biserier i ... | Bamses äventyr | 29–30 | 7 s. | [59] | |
2015 | Bamse | bonusmaterial i ... | Bamsebiblioteket:PM-serierna | 4 | 23 s. | Teckning: Lars Bällsten. Tusch: Bernt Hanson. | |
År | Titel | Publiceringsform | Var | Nr/datum/årg. | Omfång | Ev. medarbetare | Ref. |
TV-produktioner (manus och animation)
År | Serie | Säsong | Avsnitt | Berättare | Längd | Premiär | Kanal | Ref. |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1958 | Nalle ritar och berättar | 1 | 1. Rulle, Maja och räven | Gunnar Olsson | 1958-09-01 (måndag) | TV0 | [60] | |
2. Ballongfärden | Ragnar Falck | 1958-09-22 (måndag) | [61] | |||||
3. Åsnan Kal | 1958-10-13 (måndag) | [62] | ||||||
4. Joe och Jocke på lejonjakt | 1958-11-03 (måndag) | [63] | ||||||
5. Puck och björnen | 1958-11-24 (måndag) | [64] | ||||||
6. Nalle firar julafton | 1958-12-22 (måndag) | [65] | ||||||
1959 | 7. Pelle Jöns | 1959-02-09 (måndag) | ||||||
8. Skidtävlingen | 1959-03-23 (måndag) | [66] | ||||||
9. Puck på nya äventyr | 1959-04-20 (måndag) | [67] | ||||||
10. Brums äventyr | 1959-05-18 (måndag) | [68] | ||||||
1966 | Bamse (svartvitt) | 1 | 1. Världens starkaste björn | Rolf Lundgren | 16 min. | 1966-10-29 (lördag) | TV0 | [69][70] |
2. Skalmans märkliga bil | 15 min. | 1966-11-05 (lördag) | [70][71] | |||||
3. Ett lejon har rymt från en cirkus (1/2) | 17 min. | 1966-11-12 (lördag) | [70][72] | |||||
4. Afrikaresan (2/2) | 15 min. | 1966-11-19 (lördag) | [70][73] | |||||
5. Resan till Badköping | 15 min. | 1966-11-26 (lördag) | [70][74] | |||||
6. Nu är det vinter | 16 min. | 1966-12-03 (lördag) | [70][75] | |||||
1972 | Bamse (färg) | 2 | 1. Skattsökarfärden (1/2) | Olof Thunberg | 17 min. | 1972-12-23 (lördag) | TV1 | [76][77] |
2. Skattsökarfärden fortsättning (2/2) | 16 min. | 1972-12-24 (söndag) | [78][79] | |||||
3. Vulkanutbrottet (1/2) | 14 min. | 1972-12-25 (måndag) | [78][80] | |||||
4. XYZ-saften (Bamse och draken) (2/2) | 17 min. | 1972-12-26 (tisdag) | [78][81] | |||||
5. Vargen äter dunderhonung | 15 min. | 1972-12-30 (lördag) | [82][83] | |||||
6. Flygande mattan (1/2) | 16 min. | 1972-12-31 (söndag) | [78][84] | |||||
1973 | 7. Bamse möter en trollkarl (2/2) | 15 min. | 1973-01-01 (måndag) | [85] | ||||
1981 | 3 | 8. Den lilla åsnan (1/2) | 17 min. | 1981-04-18 (lördag) | TV1 | [86][87] | ||
9. Den stora kapplöpningen (2/2) | 18 min. | 1981-04-19 (söndag) | [78][88][89] | |||||
1991 | 4 | 10. Bamse i Trollskogen | 1991-01-13 (söndag) | Kanal 1 | [78][90] |
Filmografi
År | Kreddad för | Produktion | Regi | Filmbolag | Premiär | Ref. |
---|---|---|---|---|---|---|
1948 | Roll: Evert, busgrabb | Musik i mörker Dagmar Edqvist |
Ingmar Bergman | Terrafilm | 17 januari 1948 | [91] |
Roll: swingpjatten som dansar med Berit | Hamnstad Olle Länsberg, Ingmar Bergman |
Ingmar Bergman | Svensk Filmindustri | 11 oktober 1948 | [92] | |
Roll: Lillebror, rekryt | Soldat Bom Per Schytte, Nils Poppe |
Lars-Eric Kjellgren | Fribergs Filmbyrå /Komiska Teatern |
15 december 1948 | [93] | |
1951 | Animation, sekvens | Sommarlek Ingmar Bergman |
Ingmar Bergman | Svensk Filmindustri | 1 oktober 1951 | [94] |
Teater
Roller
Manus
År | Produktion | Regi | Teater | ggr | Ref. |
---|---|---|---|---|---|
1955 | Åsnan Kal från Slottsskogen Rune Andréasson |
Tom Olsson | Göteborgs stadsteater 30 november 1955– |
12 | [116] |
1998 | Bamse och mini-draken Rune Andréasson |
Bamses värld 1 maj 1998– |
[117] |
Radio
År | Roll | Produktion | Regi | Datum | Ref. |
---|---|---|---|---|---|
1937 | Mårten | När skomakarns Mårten fick se kungen Ajax, efter en berättelse av Henrik Wranér |
18 september 1937 | [118] | |
1945 | en fotbollsspelare | Två små städer Nils Brantzeg |
Henrik Dyfverman | 8 augusti 1945 | [119] |
1949 | Börje | Filmen om Ingegärd (del 2–10) Sune Bergström |
Åke Falck | 30 september–25 november 1949 | |
1950 | son i huset | Doktorn från Dunmore Thomas Patric Dillon, Nolan Leary |
Åke Falck | 14 oktober 1950 | [129] |
1951 | Andreas, en ung lantarbetare | Bussresan Gustav Sandgren |
Åke Falck | 10 mars 1951 | [130] |
Bibliografi (i urval)
- 1954
- Pellefant i Gottlandet
- ca 1963
- Brum
- Joe på lejon-jakt
- Kisse Katt
- Lille Uncas
- ca 1968
- Bamse
- ca 1971
- Bamse och sjörövarna
- Bamse och lejonet
- Bamse i Vilda Västern
- Bamse åker till månen
- 1992
- Bamse och den lilla åsnan
- Bamse i Trollskogen
- 1994
- Brum och Filiokus
- Teddy går vilse i natten
- Nalle-Maja och Dunder-Honung
- Brumma och tigern
- 1996
- Bamse och Regnbågs-Nuttarna (musiksaga)
- 1997
- Mini-Hopp på cirkus
- Mini-Hopp i Sagolandet
- Mini-Hopps födelsedag
- Mini-Hopp som sjörövare
- 2001
- Bamse och Bronto
- 2002
- Bamse och Lyckans Dörr
Priser och utmärkelser
- 1969 – Adamsonstatyetten för Pellefant[131]
- 1979 – 91:an-stipendiet (10 000 kr) för Bamse och Pellefant[132]
- 1979 – Stora Journalistprisets hedersdiplom med anledning av FN:s barnår[133]
- 1981 – Juryns specialpris (i klassen för barnprogram) vid Golden Gate-festivalen i San Francisco[134][135] för filmerna om Bamse och den lilla åsnan[136]
- 1990 – Sjösala-stipendiet (15 000 kr) för att han representerar "den svenska serietecknartraditionen, men med en grafisk form och färg av vår tid"[137]
- 1990 – Årets folkbildare (genom Skalman)[138]
- 1993 – Eldh-Ekblads fredspris
- 1994 – Unghunden
- 1995 – Årets företagare i Höganäs kommun[139]
- 1997 – Miljöpartiets freds- och miljöpris[140]
- 2001 – Urhunden-nominering (postumt) för Bamsebiblioteket: volym 1: nummer 1–6 1973[141]
- 2004 – Urhunden-nominering (postumt) för Bamsebiblioteket: så började det...: volym 1[142]
Referenser
Kommentarer
- ^ Detta datum började serien gå i GP, det kom dock att dröja innan serien började ursprungspubliceras i just GP.
Noter
- ^ Sveriges Dödbok 1901-2006.
- ^ Rune Andréasson i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 november 2017.
- ^ Bamse 1984:7 s. 4.
- ^ "Göteborgssyskon spelar teater" 1943. I artikeln påstås felaktigt att Andréasson var 14 år vid scendebuten, då han i själva verket var 13 år (jämför Andersson 1957 s. 208 och 222).
- ^ Bamse 1984:7 s. 4–5.
- ^ Rasmus 1947: "Elevskolans rulla ser i år ut så här: Ulla och Rune Andréasson, [...]"
- ^ [a b] Hegerfors 1978 s. 37: "– Nej, jag ville blir skådespelare och hann t.o.m. gå på Göteborgs Stadsteaters elevskola i tre år, innan jag begrep att serier var roligare! Varje vecka ritade och berättade jag 'Åsnan Kal från Slottsskogen' i Göteborgs-Postens lördagsbilaga. Även 'Brum' gick där."
- ^ Magnusson 2005 s. 352.
- ^ [a b] Bamse 1984:7 s. 9.
- ^ Gunnarsson, Joakim: "Bamses äventyr presenterar Rune A-serier", Bamses äventyr #39, 2012, s. 19.
- ^ Magnusson 2005 s. 167
- ^ Bamse 1984:7 s. 23.
- ^ Hegerfors 1978, s. 37: "– 1951 träffade jag Walt Disney i Köpenhamn och erbjöds att arbeta för honom i Skandinavien. Jag tackade nej. Men hade han velat ha mej i Hollywood, skulle jag ha skrikit ja!"
- ^ Månadens Affärer, september 1996 (s. 48): "'Jag träffade faktiskt Walt Disney personligen i Köpenhamn 1951, men det var under en period då Disney avskedade folk.'"
- ^ Bamse 1984:7 s. 28.
- ^ [a b] Bamse 1984:7 s. 11.
- ^ ”Vänster-Richard stoppad”. Dagens Nyheter. 2 maj 1973. http://arkivet.dn.se/tidning/1973-05-02/117/16?searchTerm=%22lille+richard%22+rune. Läst 12 juni 2017.
- ^ Jfr Hulth 2001 s. 22.
- ^ Jfr Hulth 2001 s. 26 spalt 1.
- ^ Nilsson 2005 s. 101: "[Rolf Janson:] – Ja, 'Teddy' visade sig sedan vara det bästa i Tuff och Tuss. När jag säger det bästa, så menar jag att barnen tyckte bäst om 'Teddy', sen kom 'Olli', 'Sten & Flisa' och sedan var det väl 'Jumbo' och så vidare."
- ^ Larsson 1992 s. 88.
- ^ Bamse 1984:7 s. 28.
- ^ Bamse 1984:7 s. 28.
- ^ Cirkus med Tuff och Tuss. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1959-1959. Libris 1942273
- ^ Bamse 1984:7 s. 42.
- ^ [a b c] Bamse 1984:7 s. 42.
- ^ Nilsson 2004.
- ^ Ljungberg, Tore (31 december 1969). ”Bamse i färg-tv nästa jul!”. Arbetet.
- ^ Jfr ”Television”. Dagens Nyheter: s. 30. 23 december 1972. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-12-23/349/30?searchTerm=bamse. Citat: "I dag kommer Bamse tillbaka – världens starkaste björn. Och vi träffar honom igen i Beppes julprogram."
- ^ Bamse 1973:1 s. 1. Citat: "Försäljningsperiod 3/1–31/1".
- ^ Siverbo 1992.
- ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 16 och 18–19.
- ^ Siverbo 1995 s. 51: "En annan viktig händelse var Bo Michaneks entré som tecknare [...]"
- ^ Gunnarsson 2001 s. 23: "En ny tecknartalang debuterade och tillförde Bamseserien en elegans i teckningarna som inte ens Rune lyckades få till under den period han själv tecknade Bamse."
- ^ Andersson et al 1997 s. 18: "Sedan lämnades ritstiftet över till spanjoren Francisco Tora, en medioker hantverkare som berövade serien mycket av dess bildmässiga charm. Betydligt bättre gick det för svensken Bosse Michanek, som debuterade som Bamsetecknare i nummer 11/83."
- ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 19: "[Bo Michanek:] – Jag vill ligga mitt emellan Disney och Rune. Rune ville också att de nya tecknarna skulle följa min stil, vad gäller figurerna och serierna.
Miljöerna ville Rune dock att man hämtade från hans egna serier." - ^ Siverbo 1992. Citat: "Bo Michaneks teckningsstil gäller som 'husstil' – det är alltså hans stil man som ny Bamse-tecknare ska försöka följa."
- ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 21.
- ^ Andréasson 2006a s. 101.
- ^ Andréasson 2006a s. 254.
- ^ Gunnarsson 2010 s. 3: "År 2000 fick vi på Bamseredaktionen en överraskning. Det visade sig nämligen att Rune i hemlighet skrivit nya manus under flera års tid."
- ^ Andréasson 2006a s. 40.
- ^ [a b] ”Rune Andréasson har avlidit - han skapade björnen Bamse”. Helsingborgs Dagblad. 17 december 1999. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199912173264571&serviceId=2. Läst 10 november 2017.
- ^ Sveriges Släktforskarförbund/Sveriges kyrkogårdsförvaltningar, Begravda i Sverige 2.
- ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
- ^ ”Ansedel för Rune Andréasson”. 1 juli 2010. Arkiverad från originalet den 10 november 2017. https://archive.is/20171110051523/http://www.froberg.se/disgen/0001/1359.htm. Läst 10 november 2017.
- ^ Bamse 1984:7 s. 5.
- ^ Magnusson 2005 s. 352.
- ^ Gunnarsson, Joakim: "Bamses äventyr presenterar Rune A-serier", Bamses äventyr #39, 2012, s. 19.
- ^ ”Teddys äventyr - Seriewikin”. 21 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Teddys_%C3%A4ventyr&oldid=202479. Läst 11 juni 2017.
- ^ Bamses äventyr nr 51 (2014), s. 58–64.
- ^ Tuff och Tuss 1956:12 s. 46–47.
- ^ ”Nalle ritar och berättar - Seriewikin”. 21 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Nalle_ritar_och_ber%C3%A4ttar&oldid=202480. Läst 11 juni 2017.
- ^ [a b] Sagoserien #79, Stockholm: Illustrerade klassiker, 1962.
- ^ Andréasson 2006b s. 227.
- ^ Andréasson 2006b.
- ^ Andréasson 2006a s. 101.
- ^ ”Rune Andréassons Post Mortem-serier - Seriewikin”. 10 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Rune_Andr%C3%A9assons_Post_Mortem-serier&oldid=202307. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Teddys äventyr - Seriewikin”. 21 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Teddys_%C3%A4ventyr&oldid=202479. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 1. Rulle, Maja och räven / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002022013. Läst 8 april 2017.
- ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 2. Ballongfärden / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002022014. Läst 8 april 2017.
- ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 3. Åsnan Kal / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666958. Läst 8 april 2017.
- ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 4. Joe och Jocke på lejonjakt / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666959. Läst 8 april 2017.
- ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 5. Puck och björnen / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666960. Läst 8 april 2017.
- ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 6. Nalle firar julafton / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666964. Läst 8 april 2017.
- ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 8. Skidtävlingen / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666966. Läst 8 april 2017.
- ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 9. Puck på nya äventyr / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666967. Läst 8 april 2017.
- ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 10. Brums äventyr / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666968. Läst 8 april 2017.
- ^ ”Bamse. Del 1. Världens starkaste björn / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002021938. Läst 8 april 2017.
- ^ [a b c d e f] ”Bamse - världens starkaste björn : de första äventyren / en TV-film av Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002053929. Läst 8 april 2017.
- ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 33. 4 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-04/33. Läst 9 april 2017.
- ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 27. 12 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-12/27. Läst 9 april 2017.
- ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 27. 19 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-19/27. Läst 9 april 2017.
- ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 29. 26 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-26/29. Läst 9 april 2017.
- ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 31. 3 december 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-12-03/31. Läst 9 april 2017.
- ^ ”tv programmen”. Svenska Dagbladet: s. 23. 23 december 1972. https://www.svd.se/arkiv/1972-12-23/23. Läst 10 november 2017.
- ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 1 av 7: Skattsökarfärden | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128161721/https://www.oppetarkiv.se/video/10678963/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-1-av-7?ac=bamse. Läst 28 november 2017.
- ^ [a b c d e f] Sändningstider och titlar på Bamsesamlarna.com, 2004-01-10. Läst 8 april 2017.
- ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 2 av 7: Skattsökarfärden - fortsättning | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128162302/https://www.oppetarkiv.se/video/10678783/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-2-av-7. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 3 av 7: Vulkanutbrottet | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163035/https://www.oppetarkiv.se/video/10678739/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-3-av-7. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 4 av 7: Bamse och draken | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163304/https://www.oppetarkiv.se/video/10706383/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-4-av-7. Läst 28 november 2017.
- ^ ”tv programmen”. Svenska Dagbladet: s. 24. 30 december 1972. https://www.svd.se/arkiv/1972-12-30/24. Läst 10 november 2017.
- ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 5 av 7: Vargen äter dunderhonung | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163511/https://www.oppetarkiv.se/video/10678795/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-5-av-7. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 6 av 7: Flygande mattan | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163713/https://www.oppetarkiv.se/video/10679043/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-6-av-7. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 7 av 7: Bamse möter en trollkarl | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163945/https://www.oppetarkiv.se/video/10678807/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-7-av-7. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 2 - Avsnitt 1 av 2: Bamse och den lilla åsnan | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128164040/https://www.oppetarkiv.se/video/15664492/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-2-avsnitt-1-av-2. Läst 28 november 2017.
- ^ ”tv1 lördag”. Svenska Dagbladet: s. 17. 18 april 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-04-18/17.
- ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 2 - Avsnitt 2 av 2: Bamse och den stora kapplöpningen | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128164432/https://www.oppetarkiv.se/video/15664528/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-2-avsnitt-2-av-2. Läst 28 november 2017.
- ^ ”tv1 söndag”. Svenska Dagbladet: s. 17. 18 april 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-04-18/17.
- ^ ”Söndag 13 januaari [sic”]. Svenska Dagbladet: s. 52. 11 januari 1991. https://www.svd.se/arkiv/1991-01-11/52.
- ^ Musik i mörker på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
- ^ Hamnstad på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
- ^ Soldat Bom på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
- ^ Musik i mörker på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
- ^ Andersson 1957, s. 208 och 222.
- ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 97 och 118.
- ^ Andersson (1957), s. 221–222.
- ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 98.
- ^ [a b c d e] "Andreasson, Rune :: person" på Carlotta. Läst 9 april 2017.
- ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 98.
- ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 99.
- ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 101.
- ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
- ^ Andersson 1957, bild 161 med bildtext.
- ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
- ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
- ^ Göteborgs stadsteaters program : Säsongen 1946–47 : VIII. Don Gil med de gröna byxorna. : Premiär å Stora scenen den 11 januari 1947. s. 17.
- ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
- ^ ”Sista parkpremiären”. Dagens Nyheter: s. 8. 22 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-22/226/8?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017.
- ^ ”Långholmsparken: Kl. 19.30”. Dagens Nyheter: s. 9. 26 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-26/230/9?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017.
- ^ ”'Johanna'-premiären om fredag”. Dagens Nyheter: s. 15. 29 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-29/233/15?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017.
- ^ Forslund 1982 s. 260.
- ^ Steene 2005 s. 549.
- ^ Forslund 1982 s. 183.
- ^ ”Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 16. 23 december 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-23/348/16?searchTerm=tolvskillingsoperan. Läst 11 juni 2017.
- ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 107.
- ^ Andréasson 2015 s. 183.
- ^ ”Radioprogrammet i dag och i morgon”. Dagens Nyheter: s. 27. 18 september 1937. http://arkivet.dn.se/tidning/1937-09-18/253/27?searchTerm=%22N%C3%A4r+skomakarns+M%C3%A5rten+fick+se+kungen%22. Läst 9 april 2017.
- ^ ”Radioprogrammet i dag”. Dagens Nyheter: s. 28. 8 augusti 1945. http://arkivet.dn.se/tidning/1945-08-08/212/28?searchTerm=%22tv%C3%A5+sm%C3%A5+st%C3%A4der%22. Läst 9 april 2017.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 30 september 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-09-30/264/28?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 7 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-07/271/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 14 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-14/278/24?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22+rune. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 21 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-21/285/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22+rune. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 28 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-28/292/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 4 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-04/299/28?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 11 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-11/306/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 18 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-18/313/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 25 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-25/320/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Radioprogrammen”. Svenska Dagbladet: s. 16. 14 oktober 1950. https://www.svd.se/arkiv/1950-10-14/16. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Bussresan : miniatyrdrama / av Gustav Sandgren | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=bussresan+1951&x=0&y=0. Läst 9 april 2017.
- ^ ”Utmärkelser”. Dagens Nyheter: s. 17. 13 december 1969. http://arkivet.dn.se/tidning/1969-12-13/338/17?searchTerm=%22rune+andreasson%22. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Bamse och Pellefant gav 91:an-pris”. Svenska Dagbladet: s. 15. 16 juni 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-06-16/15. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Journalister som får stort pris”. Svenska Dagbladet: s. 17. 8 november 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-11-08/17. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Bamse fick pris i San Francisco”. Svenska Dagbladet: s. 18. 30 september 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-09-30/18. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”'Världens starkaste björn'”. Dagens Nyheter: s. 59. 30 september 1981. http://arkivet.dn.se/tidning/1981-09-30/265/59?searchTerm=%22i+klassen+f%C3%B6r+barnprogram%22. Läst 11 juni 2017.
- ^ Bamse 1984:7 s. 42: "Ytterligare två filmer visades påsken 1981. De handlade om Bamses lilla åsna och belönades med juryns specialpris vid Golden Gate-festivalen i San Francisco samma år."
- ^ ”Hambe, Andreasson”. Svenska Dagbladet: s. 13. 9 mars 1990. https://www.svd.se/arkiv/1990-03-09/13. Läst 11 juni 2017.
- ^ Magnergård, Christina (30 december 1990). ”Sköldpadda årets folkbildare”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1990-12-30/10. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Pensionär utses till årets företagare”. Helsingborgs Dagblad: s. 12. 18 mars 1995. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199503182958456&serviceId=2. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Harmoniskt miljöparti kongressar”. Tidningarnas Telegrambyrå. 7 juni 1997. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05080619970607896771&serviceId=2. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Svenska Urhunden 2001”. Seriefrämjandet. Arkiverad från originalet den 15 juli 2001. https://web.archive.org/web/20010715170041/http://www.serieframjandet.com/urhund/2001sve.html. Läst 11 juni 2017.
- ^ ”Seriefrämjandet: Urhunden 2004 Gunnar Lundkvist Klas Katt går till sjöss”. Seriefrämjandet. Arkiverad från originalet den 27 december 2005. https://web.archive.org/web/20051227171356/http://www.serieframjandet.se/147/urhunden-2004-gunnar-lundkvist-klas-katt-gar-till-sjoess. Läst 11 juni 2017.
Tryckta källor
- Andersson, Elis (1957). Tjugofem säsonger: pjäser och föreställningar på Lorensbergsteatern och Göteborgs stadsteater 1926-1951. Göteborg: E. Höglund. Libris 849326
- Andersson, Håkan; Andersson, Per A.J.; Berglind, Helene; Fels, Thomas; Siverbo, Olof; Tegebjer, Mikael (1997). ”Tecknare med björnkoll”. Bild & Bubbla (Åkarp: Seriefrämjandet) (1): sid. 18.
- Andersson, Per A.J.; Bengtsson, Ingemar (1993). Andersson, Per A.J.. red. ”Bamse”. Bild & Bubbla (Seriefrämjandet) (2): sid. 16–21. (Artikelblock.)
- Andréasson, Rune; Gunnarsson, Joakim (2006a). Bamsebiblioteket: Bamses bästa. Vol. 2. Malmö: Egmont Kärnan. Libris 10215547. ISBN 91-7134-364-4
- Andréasson, Rune (2006b). Bamse: 1966-1970 : den kompletta veckoserien. Malmö: Egmont Kärnan. Libris 10147846. ISBN 91-7134-365-2
- Andréasson, Rune (2015). Bamsebiblioteket. PM-serierna. Vol. 4 / [Rune Andréasson]. Malmö: Egmont Publishing. Libris 17072130. ISBN 9789176210468
- Forslund Lennart, red (1982). Teater i Stockholm 1910-1970. Vol. 2, Repertoar = Repertory [Elektronisk resurs]. Umeå: Univ. Libris 14012294. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85228
- Gunnarsson, Joakim (2001). Johan Blixt & Åsa Johansson [=Åsa Warnqvist]. red. ”Bo Madinek – Bo Michanek: mysteriet med den svenske Kalle Anka-tecknaren Bo Madinek”. NAFS(k)uriren (Stockholm: Nationella Ankistförbundetförbundet i Sverige (kvack)) 32: sid. 23.
- Gunnarsson, Joakim (2010). "PM-manusen". i Andréasson, Rune (2010). Bamsebiblioteket. PM-serierna. Vol. 1. Malmö: Egmont Kärnan. Libris 11823740. ISBN 978-91-7405-434-7 sid. 3.
- ”Göteborgssyskon spelar teater”. Allers ungdoms-revy (Helsingborg: Allers) (37): sid. 3. 1943. Återgiven som faksimil i Andréasson 2006b s. 236.
- Hegerfors, Sture (1978). Pratbubblan!: en bok om serier. Stockholm: Trevi. Libris 7612378. ISBN 91-7160-335-2
- Hulth, Sonja (2001). ”Snäll kampskrift mot serieeländet”. Opsis Kalopsis (3).
- Larsson, Nisse (1992). Svenska serietecknare. Stockholm: Alfabeta. Libris 7662759. ISBN 91-7712-331-X
- Magnusson, Helena (2005). Berättande bilder: svenska tecknade serier för barn. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 89. Göteborg: Makadam. Libris 9934236. ISBN 91-7061-021-5
- Nilsson, Peter; Reimerthi, Claes (2005). Storn, Thomas. red. ”'Jag har ställt till mycket elände för Lukas Bonnier ...' – en intervju med Rolf Janson”. Svensk Seriehistoria: första boken (Åkarp: Seriefrämjandet): sid. 78–125. ISBN 91-85161-06-3
- Rasmus (14 april 1947). ”Modern, svensk teaterungdom mindre svärmisk, mer energisk.” (på svenska). Svenska Dagbladet: s. 22. https://www.svd.se/arkiv/1947-04-14/22. Läst 11 juni 2017.
- Nilsson, Peter (2004). Gunnarsson Joakim. red. "Gösta Gummesson: trollkarl, träsnidare – och tecknare". Bamsebiblioteket volym 12. Malmö: Egmont Kärnan. ISBN 91-7269-522-6
- Steene, Birgitta (på engelska). Ingmar Bergman : a reference guide. Amsterdam: Amsterdam University Press. sid. 549. Libris 10028342. ISBN 90-5356-406-3. https://books.google.se/books?id=eJCGNAlqB0gC&lpg=PA549&dq=rune%20andr%C3%A9asson%20tolvskillingsoperan&hl=sv&pg=PA549#v=onepage&q=rune%20andr%C3%A9asson%20tolvskillingsoperan&f=false. Läst 9 april 2017
- Teater i Göteborg 1910-1975. 2, Repertoar = Repertory [Elektronisk resurs]. Stockholm: Almqvist & Wiksell international (distr.). 1978. Libris 14012273. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-76770
- Siverbo, Olof (1995). Atterbom Daniel. red. ”Rune Andréasson: femtio år som serieskapare”. Bild & Bubbla (Stockholm: Seriefrämjandet) (2): sid. 46–51.
Webbkällor
- Siverbo, Olof (1 oktober 1992). ”Om Rune Andreasson och Bamse”. Bamse.net. http://web.archive.org/web/20101014114221/http://www.bamse.net/rune_bamse.asp. Läst 12 juni 2017.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Rune Andréasson.
- Rune Andréasson på Internet Movie Database (engelska)
- Rune Andréasson på Svensk Filmdatabas
- Rune Andréasson på Svensk mediedatabas
- Rune Andréasson i Libris
- Rune Andréasson på Seriewikin
- Bamsesamlarna.com, om Bamse, Rune Andréasson och hans övriga serier
|
|