Sandvikens kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.39 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Sandvikens kommun
Kommun
Land Sverige Sverige
Län Gävleborgs län
Landskap Gästrikland
Läge 60°37′0″N 16°47′0″Ö / 60.61667°N 16.78333°Ö / 60.61667; 16.78333
Centralort Sandviken
Areal 1 296,64 km² (2015-01-01)[1]
86:e största (av 290)
 - land 1 165,78 km²
 - vatten 130,86 km²
Folkmängd 38 628 (2023-12-31)[2]
70:e största (av 290)
Befolkningstäthet 33,13 invånare/km²[2][1]
133:e högsta (av 290)
Geonames 2680068
Kommunkod 2181
Tätortsgrad (%) 86 (2015)[3]
Antal anställda 3 475 (2014-11)[4]
Webbplats: www.sandviken.se
Lantmäteriets kommunavgränsning

Sandvikens kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är Sandviken.

Kommunen är belägen i de sydvästra delarna av landskapet Gästrikland. I söder gränsar kommunen till Heby kommun i Uppsala län och Sala kommun i Västmanlands län, i väster till Avesta kommun i Dalarnas län, Hofors kommun i Gävleborgs län och Falu kommun i Dalarnas län. I norr gränsar kommunen till Ockelbo kommun och i öster till Gävle kommun, båda i Gävleborgs län. I södra delen av kommunen rinner Dalälven i väst-östlig riktning.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Högbo, Järbo, Ovansjö, Årsunda och Österfärnebo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Storviks municipalsamhälle inrättades 12 maj 1916 i Ovansjö landskommun och upplöstes 1924 då motsvarande område utbröts ur landskommunen och bildade Storviks köping. Sandvikens köping bildades 1927 genom utbrytning ur Ovansjö och Högbo landskommuner. Sandvikens stad bildades 1943 av köpingkommunen och Högbo landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Sandvikens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sandvikens stad, Storviks köping samt landskommunerna Järbo, Ovansjö, Årsunda och Österfärnebo.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 26 april 2004 i Sandvikens domsaga och sen dess i Gävle domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält en ånghammare, på vardera sidan åtföljd av ett i ginstammen placerat järnmärke, allt i silver.

Ånghammaren i Sandvikens kommunvapen har en verklig förebild, i dag placerad utanför Sandviks tidigare huvudkontor. Vapnet fastställdes för Sandvikens stad år 1943. Vid kommunbildningen 1971 hade alla sammanläggningsenheter ett eget vapen, utom köpingen Storvik. Kommunen valde att låta registrera stadsvapnet oförändrat hos PRV år 1975.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sandvikens kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
43 667
1975
  
43 143
1980
  
42 866
1985
  
40 423
1990
  
39 906
1995
  
38 995
2000
  
37 064
2005
  
36 690
2010
  
36 916
2015
  
38 314
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 165, eller 16,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 37 833 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 075, eller 8,36 % av befolkningen (hela befolkningen: 36 765 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sandvikens kommun 37 833 personer. Av dessa var 5 115 personer (13,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar

Distrikt (socknar) inom Sandvikens kommun.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar församlingsindelningen 1999/2000 och i detta fall helt överensstämmer med socknarna:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det elva tätorter i Sandvikens kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Sandviken &&&&&&&&&&024724.&&&&&024 724
2 Storvik &&&&&&&&&&&02202.&&&&&02 202
3 Järbo &&&&&&&&&&&01813.&&&&&01 813
4 Årsunda &&&&&&&&&&&01012.&&&&&01 012
5 Kungsgården &&&&&&&&&&&&0775.&&&&&0775
6 Åshammar &&&&&&&&&&&&0535.&&&&&0535
7 Hammarby &&&&&&&&&&&&0533.&&&&&0533
8 Österfärnebo &&&&&&&&&&&&0470.&&&&&0470
9 Jäderfors &&&&&&&&&&&&0307.&&&&&0307
10 Hillsta &&&&&&&&&&&&0277.&&&&&0277
11 Västerberg &&&&&&&&&&&&0228.&&&&&0228

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer

Från öster till väster genomkorsas kommunen av E16 och i nord-sydlig riktning av länsväg 272. Mellan Sandviken och Storvik avtar länsväg 302 från E16 mot norr. Öst-västlig riktning har även järnvägen Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagen mellan Gävle och Falun med stopp i Sandviken och Storvik.

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Monica Jacobsson
Förste vice ordförande
C
Veronica Wernersson
Andre vice ordförande
M
Ann-Christine Lüdke
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Omsorgsnämnden
S
Robert Sten
S
Marie Frestadius
Arbetslivsnämnden
S
Mona Davik
S
Lars Karlsson
Kultur och fritidsnämnden
S
Ulf Gillström
S
Linda Pettersson
Individ- och familjeomsorgsnämnden
S
Hans-Olov Frestadius
S
Lena Erixon
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Carina Westerberg
S
Peter Ahlmén
Kunskapsnämnden
S
Signe Brockman
S
Olle Vistbacka
Valnämnden
S
Gunilla Gillström
S
Carl-Axel Pettersson

Mandatfördelning i Sandvikens kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPSDNYDNOLPoCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970430953
430953
5188,6
429
19735291034
5291034
5191,2
3813
19763311034
3311034
5191,0
3615
1979331836
331836
5190,2
3219
1982332628
33268
5191,7
3714
1985330558
330558
5189,9
3516
19884302555
430555
5186,1
3219
1991327224328
327438
5185,5
3318
19944322436
432436
5185,4
2526
199892423238
924338
5179,11
2724
200272514545
7254545
5177,44
2526
2006523135329
5233539
5179,02
3021
20105222323329
5223339
5181,69
3021
20145212723218
521738
5183,79
3021
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Noter

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 21 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016