Hypersexuell störning
| Hypersexuell störning | |
| Latin: hyperaphrodisia, aidoiomania, erotomania, pornolagnia, salacitas | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | F52.7 |
| ICD-9 | 302.7 |
| MeSH | svensk engelsk |
Hypersexuell störning, impulsiv sexuell beteendestörning[1] eller överdriven sexualdrift är en sexuell dysfunktion som räknas till de psykiska störningarna. "Sexmissbruk"[2] och "sexberoende"[3] är talspråkliga beteckningar för samma tillstånd. Det yttrar sig i en okontrollerad och överdriven sexualdrift,[2] en drift som inverkar negativt på personens liv och vardag. Ofta talas om "sex-" eller "porrberoende", kopplat till individens omåttliga och skadliga uppmärksamhet kring sexuellt umgänge eller dito konsumtion av pornografi.[3]
2018 godkände Världshälsoorganisationen en liknande diagnos under beteckningen Compulsive Sexual Behaviour Disorder (CSBD, sexuell tvångsmässighet).[4][5] Den har noterats som en diagnos i det internationella klassningssystemet ICD 11.[6]
Uttryck och spridning
[redigera | redigera wikitext]Yttringar och definition
[redigera | redigera wikitext]Nedan listas exempel på symtom på hypersexuell störning:[7]
- När man tänker på sex eller pornografi nästan ständigt
- När sex eller pornografi kommer före allt annat, oavsett konsekvenser
- När man inte kan undvika sex eller konsumtion av pornografi, och efteråt känner skam och ångest
- När man använder sex eller pornografi som medel för att fly obehagliga tankar/känslor
- När man tvångsmässigt släpper lös sin sexualdrift, oavsett följderna
- När man till följd av sitt sexuella beteende har svårt för att skapa relationer som varar
Med sexualdrift räknas både sexuella fantasier och sexuella handlingar; handlingarna kan ta sig uttryck i impulskontrollstörningar eller ovanligt ofta förekommande eller lättuppkommen upphetsning. Till sådana handlingar hör tvångsmässig[2] onani, måttlös konsumtion av pornografi[1] eller besök på strippklubbar, prostitution, telefonsex,[1] cybersex och (parallella[1]) tillfälliga sexuella kontakter av ömsesidigt frivillig natur (promiskuitet). Beteendet kännetecknas av förlorad kontroll, stort risktagande och svårighet att undvika beteendet trots negativa konsekvenser.[1]
Hypersexuell störning ökar risken för att begå sexualbrott, och cirka hälften av de drabbade har även en sexuell avvikelse som riskerar vara olaglig; detta kan exempelvis gälla pedofili, exhibitionism eller sexköp.[1] Diagnosen är kontroversiell, eftersom den ofta förekommer tillsammans med andra typer av psykisk ohälsa; detta innebär en hög grad av samsjuklighet.[2]
Förekomst och effekter
[redigera | redigera wikitext]Båda könen kan drabbas av hypersexuell störning, vilket hos kvinnor kallas nymfomani och hos män satyriasis. Uppskattningsvis 3 till 5 procent av befolkningen har beräknas vara drabbad av den här beteendestörningen; de flesta är män.[1]
Personer kan drabbas av hypersexuell störning till följd av droger och vissa sjukdomar, och det kan ibland ingå som ett symtom på depression, bipolär sjukdom och demens. Sexualiteten är normalt starkare under sena tonåren och tidigt vuxenliv för män. Kvinnor däremot brukar ha ungefär samma styrka på sexdriften hela livet. Som psykisk störning kan hypersexuell störning uppkomma i reaktion på stress,[1] irritation, uttråkning och nedstämdhet.
De störande aktiviteterna räknas som en störning om de utgör ett problem för personen, till exempel att personen missköter sitt arbete, förlorar vänner och familj eller ruineras som följd av den. Det blir en störning först när personen försökt kontrollera sexualiteten men misslyckats.[2] De drabbade har ofta sexuella högriskbeteenden,[2] vilket ökar risken för könssjukdomar och oönskade graviditeter.
Orsaker och behandling
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund och forskning
[redigera | redigera wikitext]Hypersexualitet kan uppkomma i komorbiditet med andra psykiska störningar. Det är inte ovanligt vid histrionisk personlighetsstörning, borderline personlighetsstörning, paranoid personlighetsstörning, anankastisk personlighetsstörning med flera personlighetsstörningar, eller med exhibitionism, masochism, ADHD, depression, substansmissbruk, ångeststörningar, och fobi. I sådana fall kan den andra störningen modifiera uttrycken för den hypersexuella störningen.[8]
Relativt ny forskning från Karolinska institutet, i samarbete med Umeå universitet och Nicosias universitet på Cypern,[9] har pekat på att störningen kan kopplas till ett överaktivt stressystem hos individen.[2] Forskarna vid KI/Umeå/Nicosia antar att hormonet oxytocin kan vara inblandat,[10] liksom att beteenden ofta används som en coping-strategi – ett sätt att hantera olustkänslor av typen oro, stress eller ångest. Även en drivkraft att söka spänning kan vara inblandat.[1]
Möjliga behandlingssätt
[redigera | redigera wikitext]Hypersexuell störning kan behandlas med testosteronsänkande läkemedel, antidepressiva läkemedel samt beteende- eller samtalsterapi. Behandling kan även ske genom samtal och till exempel 12-stegsprogrammet. En stark, tidskrävande och riskfylld upptagenhet runt sexuella beteenden kan även lindras genom KBT-behandling.[1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j] Molin, Anna (2009). ”Vad räknas som sexmissbruk? | Karolinska Institutet”. ki.se / Medicinsk Vetenskap 4/2019. Karolinska Institutet. https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/forskarportratt-och-intervjuer/vad-raknas-som-sexmissbruk. Läst 10 september 2025.
- ^ [a b c d e f g] ”Hypersexuell störning kopplas till överaktivt stressystem | Karolinska Institutet Nyheter”. nyheter.ki.se. 23 augusti 2023. https://nyheter.ki.se/hypersexuell-storning-kopplas-till-overaktivt-stressystem. Läst 2015-11-02 / 2025-09-10.
- ^ [a b] ”Sexberoende – symtom och hjälp”. Doktor.se. https://doktor.se/fakta-rad/psykisk-halsa/sexberoende. Läst 10 september 2025.
- ^ Love, Cassandra (31 oktober 2018). ”Compulsive Sexual Behavior Is Being Recognized as Mental Disorder” (på amerikansk engelska). EZ.Insure. https://www.ez.insure/landing/2018/10/compulsive-sexual-behavior-is-being-recognized-as-mental-disorder/. Läst 14 december 2022.
- ^ Todd, Carolyn L. (27 juli 2018). ”Compulsive Sexual Behavior Is Now Recognized as a Disorder, But It isn’t the Same as Sex Addiction” (på amerikansk engelska). self.com. https://www.self.com/story/compulsive-sexual-behavior-disorder-who. Läst 14 december 2022.
- ^ Jokinen, Jussi (16 september 2019). ”Hjärnans oxytocinsystem kan kopplas till sexmissbruk”. www.umu.se. https://www.umu.se/nyheter/hjarnans-oxytocinsystem-kan-kopplas-till-sexmissbruk_8352121/. Läst 10 september 2025.
- ^ ”Sexberoende – symtom och hjälp”. Doktor.se. https://doktor.se/fakta-rad/psykisk-halsa/sexberoende. Läst 10 september 2025.
- ^ Kaplan, Meg S., and Richard B. Krueger. "Diagnosis, assessment, and treatment of hypersexuality." Journal of Sex Research 47.2-3 (2010): 181-198.
- ^ Jokinen, Jussi (3 februari 2022). ”Sexmissbruk minskade med beteendeterapi”. forskning.se. https://www.forskning.se/2022/02/03/sexmissbruk-minskade-med-beteendeterapi/. Läst 10 september 2025.
- ^ Flanagan, John; Chatzittofis, Andreas; Boström, Adrian Desai E; Hallberg, Jonas; Öberg, Katarina Görts; Arver, Stefan (2022-04-19). ”High Plasma Oxytocin Levels in Men With Hypersexual Disorder” (på engelska). The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 107 (5): sid. e1816–e1822. doi:. ISSN 0021-972X. PMID 35108393. PMC: 9016473. https://academic.oup.com/jcem/article/107/5/e1816/6516736. Läst 10 september 2025.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- (PDF) Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem (ICD-10-SE) (2). Västerås: Socialstyrelsen. 2011. sid. 186. Libris 12086381. ISBN 978-91-86585-63-1. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130810030814/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18172/2010-11-13.pdf. Läst 24 februari 2012 Arkiverad 10 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- DSM-V - Rationale och Proposed Revision
- Thomas Lerner, Sexmissbrukare får hjälp på telefon, DN 2012-03-22
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||