Sveriges bidrag i Eurovision Song Contest
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 | |
| TV-station | * Sveriges Radio-TV (1958-1979) * Sveriges Television (1979-) |
|---|---|
| Nationell uttagningstävling | Melodifestivalen |
| Framträdanden | |
| Antal framträdanden | 57 (2017) |
| Debutår | 1958 |
| Bästa resultat | 1:a, 1974, 1984, 1991, 1999, 2012 & 2015 |
| Sämsta resultat | 26:a, 2010 |
| Poäng genom tiderna | 4389 (2016) endast finaler |
| Externa länkar | |
| Melodifestivalen på svt.se | |
| Sveriges sida på Eurovision.tv | |
Sverige debuterade i musiktävlingen Eurovision Song Contest (ESC) 1958 och har till och med 2017 deltagit 57 gånger. Första året valdes landets bidrag ut internt, men alla år sedan dess som man har medverkat i ESC har artist och bidrag valts genom musiktävlingen Melodifestivalen. Sverige är ett av de mest framgångsrika länderna i tävlingen med sex vinster, en andraplacering och sex tredjeplaceringar. Utöver dessa har man kommit på plats 4-5 vid ytterligare tio tillfällen. Ser man enbart till antalet vinster ligger Sverige för närvarande på andraplats. Endast Irland har vunnit fler gånger, totalt sju gånger. Noterbart är också att Sverige är det land som tillsammans med Ryssland vunnit en semifinal flest gånger sedan detta system infördes 2004, tre gånger. Detta skedde 2011, 2012 samt 2015. Sverige har också sedan år 2015 den högsta totalpoängen i tävlingens historia.
Sverige i Eurovision Song Contest
Sverige har deltagit alla år i Eurovision Song Contest sedan 1958, med undantag för åren 1964, 1970 och 1976. 1964 avstod man tävlan på grund av en nationell artiststrejk, 1970 avstod man i protest mot att fyra länder segrat året innan och 1976 avstod man av ekonomiska skäl.
Trots att man har avstått tre år av fri vilja och dessutom missat två år, då landet debuterade först det tredje Eurovisionåret, tillhör Sverige de mest framgångsrika länderna i tävlingens historia med sex vinster (åren 1974, 1984, 1991, 1999, 2012 och 2015), en andraplacering (år 1966) och sex tredjeplaceringar (åren 1983, 1985, 1995, 1996, 2011 och 2014). Trots framgångarna har Sverige också hamnat sist två gånger: 1963 (delad med tre länder) och 1977. Dessutom missade Sverige en finalplats år 2010, vilket blev första året Sverige inte deltog i en ESC-final trots att landet deltog i Eurovisionen det året (men åkte ut i den andra semifinalen).
Sverige är också det mest framgångsrika landet i en semifinal med en massa rekord sedan detta system infördes år 2004: Sverige har vunnit en semifinal flest gånger av alla, tre stycken (2011, 2012 och 2015). År 2015 vann Sverige med drygt 90% av den maximala poängen, 217 av 240. 217 är också den högsta poängsumman sedan man införde två semifinaler år 2008 (298 är den högsta då man endast hade en semifinal år 2004-2007 och då fick alla länder vara med att rösta). Sverige har även fått flest 12-poängare av alla i en och samma semifinal, 14 stycken, också det inträffade år 2015.
Nationell uttagningsform
Första året som Sverige deltog i Eurovision Song Contest, vilket var 1958, valdes artist och bidrag ut internt av musikföreningen Svenska kompositörer av populärmusik (SKAP). Samtliga år därefter som Sverige har deltagit i ESC har man valt ut artist och bidrag genom en nationell uttagning. Denna uttagning har sedan 1967 hetat Melodifestival (sedan 2001 Melodifestivalen), och hade därför åren 1959-63 och 1965-66 andra namn. Uttagningsformen inom tävlingen har dock varierat kraftigt, från att bara ha en finalkväll med ett antal bidrag till att ha deltävlingar, uppsamlingsheat och final. Sedan 2002 är det den senare varianten som används som modell då Sveriges Television väljer ut 28 bidrag (mellan 2002 och 2014 var det 32 bidrag) att tävla om segern.
Röstningshistorik (1958–2017)
Källa: Eurovision Song Contest Database
Sverige har givit mest poäng till...
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sverige har mottagit flest poäng från...
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vinnare år för år
Nedan redovisas placeringarna för Sveriges bidrag år för år inom de olika decennierna. Inom dessa ramar redovisas även kommentatorer och röstningsavlämnare.
1950-talet
| År | Sveriges representant | Eurovision- resultat | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Artist | Låt | Upphovsmän Text och musik |
Dirigent | Språk | Final- placering |
Final- poäng | |
| 1958 | Alice Babs | "Lilla stjärna" | Gunnar Wersén (t), Åke Gerhard (m) | Dolf van der Linden1 | svenska | 4 | 10 |
| 1959 | Brita Borg2 | "Augustin" | Åke Gerhard (t), Bo Harry Sandin (m) | Franck Pourcel1 | svenska | 9 | 4 |
Kommentatorer och röstningsavlämnare
| År | Kommentator(er) | Röstningsavlämnare | Stad där rösterna gavs |
|---|---|---|---|
| 19573 | Nils Linnman | Sverige avlade aldrig några röster. | |
| 1958 | Jan Gabrielsson | Tage Danielsson | Göteborg |
| 1959 | Roland Eiworth | Stockholm | |
1 Den svenska delegationen hade inte sin egen dirigent, så därför dirigerade chefsdirigenten det svenska bidraget.
2 Brita Borg utsågs internt av Sveriges Radio-TV, även om Siw Malmkvist egentligen hade segrat i nationella finalen.
3 Sverige tävlade aldrig, men sände ändå finalen och skickade därför en kommentator.
1960-talet
Kommentatorer och röstavlämnare
| År | Kommentator(er) | Röstningsavlämnare | Stad där rösterna gavs |
|---|---|---|---|
| 1960 | Jan Gabrielsson | Tage Danielsson | Stockholm |
| 1961 | Roland Eiworth | ||
| 1962 | Tage Danielsson | ||
| 1963 | Jörgen Cederberg | Edvard Matz | |
| 1964 | Sven Lindahl11 | Sverige avlade aldrig några röster. | |
| 1965 | Berndt Friberg | Edvard Matz | Stockholm |
| 1966 | Sven Lindahl | ||
| 1967 | Christina Hansegård | ||
| 1968 | |||
| 1969 | |||
4 Likt 1959 utsågs Siw Malmkvist internt som Sveriges ESC-representant 1960. Detta trots att Östen Warnerbring hade segrat i den nationella finalen.
5 Även 1961 gjordes internval av artist, då Lill-Babs fick representera Sverige istället för Siw Malmkvist eller Gunnar Wiklund.
6 Låtskrivaren Bo Eneby gick under alias Yngve Orrmell.
7 Inger Berggren utsågs som segare i den nationella finalen och fick därför representera Sverige i ESC. Även Lily Berglund hade i den nationella finalen framfört samma låt, men valdes inte ut till segrare.
8 Monica Zetterlund utsågs till segare trots att även Carli Tornehave hade framfört samma låt i den nationella finalen.
9 Sverige delade sistaplatsen med Finland, Nederländerna och Norge. Detta är dock den enda gången som Sverige inte har fått ett enda poäng i en final.
10 I den nationella finalen framförde Ingvar Wixell samtliga tävlande bidrag. I Eurovisionen utnyttjade man sedan de luddiga språkreglerna genom att sjunga på engelska då originallåten Annorstädes vals blev Absent Friend.
11 Sverige tävlade aldrig 1964, men sände ändå finalen varför man hade en kommentator.
1970-talet
Kommentatorer och röstavlämnare
| År | Kommentator(er) | Röstningsavlämnare | Stad där rösterna gavs | |
|---|---|---|---|---|
| TV | Radio | |||
| 1970 | Sverige sände aldrig ESC-finalen. | Sverige avlade aldrig några röster. | ||
| 1971 | Åke Strömmer | Ursula Richter | Eva Blomqvist (under 25 år), Putte Wickman (över 25 år) |
Jurymedlemmarna var på plats. |
| 1972 | Bo Billtén | Björn Bjelfvenstam | Titti Sjöblom (under 25 år), Arne Domnérus (över 25 år) | |
| 1973 | Alicia Lundberg | Ursula Richter | Lena Andersson (under 25 år), Lars Samuelson (över 25 år) | |
| 1974 | Johan Sandström | Sven Lindahl | Stockholm | |
| 1975 | Åke Strömmer | |||
| 1976 | Ingen TV-sändning. | Sverige avlade aldrig några röster. | ||
| 1977 | Ulf Elfving | Åke Strömmer & Ursula Richter |
Sven Lindahl | Stockholm |
| 1978 | Kent Finell | |||
| 1979 | ||||
12 Sverige bojkottade finalen tillsammans med Finland, Norge, Portugal och Österrike 1970. Att Sverige och de övriga länderna valde att inte bojkotta fler år var för att EBU införde en ny regel det här året som innebar att bara ett land per år kan vinna.
13 För andra gången i den svenska uttagningens historia framfördes samtliga bidrag av en och samma artist. Detta då Family Four lyckats kvalificera sig med samtliga fem bidrag från semifinalsomgångarna det året.
14 Gruppen Malta fick till Eurovisionen byta namn till Nova för att inte förväxlas med landet Malta. Detta till trots att landet Malta aldrig tävlade det här året.
15 1973 ändrade EBU språkreglerna till att man nu fick sjunga på vilket språk man ville. Sverige valde därför att årligen översätta sina bidrag till engelska mellan åren 1973-75. Regeln togs bort igen till 1977 och återinfördes inte igen förrän år 1999 (22 år senare).
16 1976 insåg EBU att man inte kunde låta arrangörslandet ensamt stå för hela kostnaden varför en deltagaravgift infördes från 1977 års Eurovision Song Contest. Därmed behövde inte Sverige avstå mer än ett års icke-tävlan.
1980-talet
Kommentatorer och röstavlämnare
| År | Kommentator(er) | Röstningsavlämnare | Stad där rösterna gavs | |
|---|---|---|---|---|
| TV | Radio | |||
| 1980 | Ulf Elfving | Kent Finell | Arne Weise | Stockholm |
| 1981 | Ingen radioutsändning | Bengteric Nordell | ||
| 1982 | Kent Finell | Arne Weise | ||
| 1983 | Agneta Bolme Börjefors | |||
| 1984 | Fredrik Belfrage | Ingen radioutsändning | ||
| 1985 | Jan Ellerås & Rune Hallberg | |||
| 1986 | Ulf Elfving | Jacob Dahlin | ||
| 1987 | Fredrik Belfrage | Jan Ellerås | Göteborg | |
| 1988 | Bengt Grafström | Kalle Oldby | Maud Uppling | Malmö |
| 1989 | Jacob Dahlin | Kent Finell & Janeric Sundquist |
Agneta Bolme Börjefors | Stockholm |
17 I och med att Sverige skickade Björn Skifs till ESC 1981 blev det första gången som Sverige skickade samma soloartist igen. Tidigare under 1970-talet hade man skickat en grupp (Family Four) två gånger.
18 Sveriges tredjeplacering 1983 gjorde att Sverige nu hade fått tre pallplatser: en seger, en andraplats och en tredjeplats.
19 Efter 1985 års festival införde EBU en ny regel som innebar att huvudsändningen måste se likadan ut som sista generalrepetitionen. Anledningen till regelomröstningen var att programledaren, Lill Lindfors, i början av programmet ”tappat kjolen” och därmed avvikit från körschemat.
20 I den svenska finalen hette bidraget "Fyra bugg och en Coca Cola". Eftersom bidraget gjorde otillåten marknadsföring för läskedrycken med samma namn blev upphovsmännen till låten tvungna att skriva om bidraget. Den nya titeln på låten blev "Boogaloo".
1990-talet
Kommentatorer och röstavlämnare
| År | Kommentator(er) | Röstningsavlämnare | Stad där rösterna gavs | |
|---|---|---|---|---|
| TV | Radio | |||
| 1990 | Jan Jingryd | Kalle Oldby | Jan Ellerås | Göteborg |
| 1991 | Harald Treutiger & Kåge Gimtell |
Bo Hagström | Malmö | |
| 1992 | Jesper Aspegren & Björn Kjellman |
Jan Jingryd | Göteborg | |
| 1993 | Jan Jingryd & Kåge Gimtell |
Kalle Oldby & Hélène Benno |
Gösta Hanson | |
| 1994 | Pekka Heino | Marianne Anderberg | Stockholm | |
| 1995 | Pernilla Månsson & Kåge Gimtell |
Björn Hedman | Malmö | |
| 1996 | Björn Kjellman | Ulla Rundquist | Stockholm | |
| 1997 | Jan Jingryd | Gösta Hanson | Göteborg | |
| 1998 | Pernilla Månsson & Christer Björkman |
Björn Hedman | Malmö | |
| 1999 | Pekka Heino & Anders Berglund |
Carolina Norén | Pontus Gårdinger | Stockholm |
21 Efter poängomröstningen låg Sverige och Frankrike på delad förstaplats. Man fick därför gå tillbaka i omröstningen och räkna antalet tolvor, tior osv. tills den som fått flest i högst kategori som då hade vunnit. Sverige vann då man hade fått fler tiopoängare än Frankrike. Hade dock regler som antogs 2004 gällt skulle Frankrike ha vunnit, eftersom man sedan 2004 räknar antalet poänggivande länder i första hand.
22 1992 fick Sverige placeringsmässigt sin dittills sämsta placering någonsin. Detta till trots att man kommit sist två gånger tidigare, dock då på plats tretton respektive arton.
23 Marie Bergman blev den första artist som tävlat för Sverige tre gånger. De två tidigare gångerna deltog hon i gruppen Family Four 1971 & 1972.
24 1996 infördes en kvalificeringsomgång för alla tävlande länder, utom värdlandet, där tjugotvå länder blev kvalificerade till finalen. Att man hade denna omgång var för att många länder ville vara med, samtidigt som EBU ville hålla ned antalet länder till finalen.
25 1997 infördes telefonröstning på prov i Eurovisionen där fem länder, däribland Sverige, provade att använda som resultat. Efter det här året började telefonröstning användas som resultat med juryröstning endast som back-up.
26 1999 tog EBU bort två regler i tävlingen. Den första regeln som togs bort var att orkestern avskaffades och den andra regeln var den s.k. språkregeln, vilket innebar att artisterna nu fick sjunga på vilket språk som helst. Sveriges Television valde därför att till Eurovisionen översätta sitt tävlingsbidrag till engelska, trots att den framfördes på svenska i den nationella uttagningen.
2000-talet
Kommentatorer och röstavlämnare
| År | Kommentator(er) | Röstningsavlämnare | Stad där rösterna gavs | |
|---|---|---|---|---|
| TV | Radio | |||
| 2000 | Pernilla Månsson Colt & Christer Lundh[1] |
Carolina Norén[2] & Björn Kjellman |
Malin Ekander | Göteborg |
| 2001 | Henrik Olsson[1] | Josefine Sundström | Malmö | |
| 2002 | Claes Åkeson & Christer Björkman[1] |
Kristin Kaspersen | Stockholm | |
| 2003 | Pekka Heino[1] | Kattis Ahlström | ||
| 2004 | Jovan Radomir | |||
| 2005 | Annika Jankell | |||
| 2006 | Jovan Radomir | |||
| 2007 | Kristian Luuk & Josef Sterzenbach[1] |
André Pops | ||
| 2008 | Björn Gustafsson | |||
| 2009 | Shirley Clamp & Edward af Sillén[1] |
Sarah Dawn Finer | ||
27 Då det nu var tillåtet att sjunga ESC-bidraget på vilket språk man ville valde Sverige att översätta vinnarlåten från svenska till engelska i ESC.
28 2004 infördes en semifinal före finalen på grund av det ökade trycket av länder som ville vara med i Eurovisionen. I semifinalen fick således länder som hamnat utanför tiotoppen (ej inräknat The Big Five) samt länder som debuterade/återkom i tävlan igen. De enda som var förkvalificerade var föregående års vinnarland, de länder som kom på andra till tionde plats (däribland Sverige) och The Big Five.
29 Sveriges nittondeplats i finalen blev den sämsta placeringen Sverige hade fått sedan år 1992, då man hamnade näst sist. I och med att Sverige hamnade på den placeringen gjorde det att man behövde gå igenom semifinalen året därpå.
30 Carolas lyckades få sin tredje seger i Melodifestivalen 2006 och nådde därmed jämte Marie Bergman att ha vunnit uttagningen tre gånger.
31 2008 införde EBU två semifinaler i tävlingen. Detta innebar att alla länder, utom värdlandet och "The Big Four" (senare "The Big Five"), blev tvingade att gå igenom en av två semifinaler för att nå finalen. Röstningen begränsades också till att bara de länder som tävlade i den aktuella semifinalen fick rösta. Från varje semifinal röstade tittarna vidare de nio bidrag som de gett högst totalpoäng till, medan jurygrupper i dessa länder röstade fram den tionde finalisten. Systemet har behållits de senaste åren, även om man har justerat vissa detaljer i ordningen.
32 2008 blev första gången som Sverige inte röstades vidare till finalen med telefonröster, utan blev istället jurygruppernas wildcard.
33 I finalen 2009 införde EBU så kallad 50:50-röstning. Detta innebar att alla länder som hade tävlat det året skulle kombinera jury- och telefonröstning. Utifrån det kombinerade resultatet blev de tio länder som fått högst totalpoäng som fick landets poäng på poängskalan 1-8, 10 och 12 poäng.
2010-talet
Kommentatorer och röstavlämnare
| År | Kommentator(er) | Röstningsavlämnare | Stad där rösterna gavs | |
|---|---|---|---|---|
| TV | Radio | |||
| 2010 | Edward af Sillén & Christine Meltzer Lind[1] |
Carolina Norén[2] & Björn Kjellman |
Eric Saade[3] | Stockholm |
| 2011 | Edward af Sillén & Hélène Benno[1] |
Carolina Norén, Björn Kjellman |
Danny Saucedo[3] | |
| 2012 | Edward af Sillén & Gina Dirawi[1] |
Sarah Dawn Finer[3]38 | ||
| 2013 | Josefine Sundström[1] | Yohio[3] | ||
| 2014 | Edward af Sillén & Malin Olsson[1] |
Alcazar[3]39 | ||
| 2015 | Edward af Sillén & Sanna Nielsen[1] |
Mariette Hansson[3] | ||
| 2016 | Lotta Bromé[1] | Carolina Norén & | Gina Dirawi[4] | |
| 2017 | Edward af Sillén & | Carolina Norén & | Wiktoria Johansson | |
34 2010 infördes det så kallade 50:50-systemet även i semifinalerna. Detta innebar att semifinalernas resultat byggde på 50% jury- och 50% tittarröster i varje tävlande semifinalsland (som tävlade i den aktuella semifinalen) som sedan slogs ihop och bildade ett tredje resultat, vilket användes som slutresultat. Därmed kunde länder gå till final utan att gå vidare i alla tre röstningslägena.
35 2010 blev det första året som Sverige inte tog sig till finalen. Istället hamnade man i semifinalen på elfte plats endast fem poäng från avancemang. Efter att finalen hållits visade det sig att Sverige hamnat bäst av de som ej gick vidare, dvs. på tjugosjätte plats. Detta är Sveriges hittills sämsta placering i Eurovision Song Contest.
36 Då Sverige tog hem segern 2012 blev det med den näst högsta poängsumman någonsin i tävlingens historia. Bidraget fick också flest tolvpoängare någonsin, hela arton stycken.
37 Robin Stjernberg blev den första artisten som tävlar för Sverige som vunnit efter att ha gått vidare från Andra chansen.
38 Sarah Dawn Finer avlämnade Sveriges röster som figuren Lynda Woodruff i finalen år 2012.
39 För första gången sedan år 1973 tog Sveriges Television in mer än en person som fick presentera Sveriges poäng i Eurovisionsfinalen.
Se även
Referenser
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Petersson, Emma (13 april 2016). ”Lotta Bromé kommenterar Eurovision Song Contest 2016: ”Det är lite av en dröm””. Sveriges Television. http://www.svt.se/melodifestivalen/lotta-brome-kommenterar-eurovision-song-contest-2016-det-ar-lite-av-en-drom. Läst 20 april 2016.
- ^ [a b] Norén, Carolina (2 maj 2011). ”Carolinas alla låtlistor inför ESC”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2023&grupp=13754&artikel=4484207. Läst 10 mars 2013.
- ^ [a b c d e f] Dahlander, Gustav (22 april 2015). ”Mariette Hansson delar ut Sveriges poäng i Eurovision Song Contest 2015”. Sveriges Television. http://www.svt.se/melodifestivalen/mariette-hansson-delar-ut-sveriges-poang-i-eurovision-song-contest-2015. Läst 22 april 2015.
- ^ Åhgran, Emma (20 april 2016). ”MaGina Dirawi delar ut Sveriges poäng i Eurovision Song Contest 2016”. Sveriges Television. http://www.svt.se/melodifestivalen/gina-dirawi-delar-ut-sveriges-poang-i-eurovision-song-contest-2016. Läst 20 april 2016.
Externa länkar
- Officiell webbplats för Melodifestivalen
- Officiell webbplats för Eurovision Song Contest
- Poplight.se (fram till 2009 "Gyllene skor")
- ESC Sweden
- Melodifestivalklubben
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
