Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-07

Rällingsbergs gruvor

Jag satt igår i möte med en representant för Stiftelsen Husbyringen och fick veta att de har en ny informationsskylt om Rällingsbergs gruvor under produktion, och vi enades om att lägga dit en QRpedia-kod. Det blir den första fast installerade QRpedia-koden i Hedemora kommun. Problemet är att artikeln om gruvorna var en rödlänk, så jag skapade en liten stubbe. Jag ska försöka (få tid och ro att) bygga på artikeln, men vill nån göra det –på svenska eller andra språk– är det mer än välkommet. Det finns en del info på nätet, om än inte lika mycket som i exempelvis bokverket "Fagerstabrukens historia". Vivo (diskussion) 17 juni 2014 kl. 12.40 (CEST)

Kul! Bra jobbat.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 12.52 (CEST)

Undue weight eller ej?

Hur omfattande och hur väldokumenterat måste något en person gjort våra för att vara relevant att ta upp i artikeln om personen?

Bakgrunden till min fråga är artikeln om Jonas De Geer, vars grad av medverkan i DN och SvD är rätt oklar, och jag tycker det känns mest som renommésnyltning att ta upp det hela givet det nuvarande källäget. - Tournesol (diskussion) 23 juni 2014 kl. 04.54 (CEST)

Italiensk film i veckans tävling

Vi har just nu en italiensk invasion på Wikipedia:Veckans tävling/Italiensk film. Titta gärna in och bidra med några utökningar. Smetanahue (diskussion) 23 juni 2014 kl. 12.25 (CEST)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 24 juni 2014 kl. 02.52 (CEST)

Vad menar vi med uppmärksamhet?

Jag startade en tråd på Diskussion:Inte rasist men, men fick reaktionen att det kanske är bättre att föra den här istället. Och jag håller med. Därför detta inledande inlägg som (till största delen ) är kopierat från artikelns diskussionssida.

En av nyckelfrågorna i diskussionen om bloggen Inte rasist men (som även prövas på WP:SFFR) gäller begreppet "uppmärksamhet". Det är bra att den frågan diskuteras. För vad betyder "uppmärksamhet" i detta sammanhang? Är det något mer än ett ord i några svårtolkade relevanskriterier?
Själv har jag svårt för att det ska vara avgörande i en relevansbedömning, delvis för att det i mina ögon beskriver något som i hög grad styrs av helt andra krafter än de som bör avgöra vad denna produkt - uppslagsverket Wikipedia - bör innehålla. Det ska styras av oss själva och avgöras här, inte i redaktionernas interna innehållsdiskussioner eller i mediearkiven. För medierna och effekterna av deras publiceringar är inget facit. Det som de finner intressant i sina publiceringssammanhang behöver inte alls vara detsamma som bör avgöra vad som platsar i WP. Men om nu begreppet ändå ska användas och ges en vikt i vår relevansbedömning, så gäller det att vi har ungefär samma syn på vad det betyder.
Jag har min egen bild av det, men inser att jag nog inte har alla med mig. Men för mig handlar det om att

• någon (ett massmedium, en samhällsdebattör e dyl) med en god spridning publicerar uppgifter om ett ämne, samt att
• en större publik tar del av detta, och (helst)
• att publiceringen lever vidare i någon form av allmänt medvetande.

Att t ex bli intervjuad eller omnämnd som källa i andras medieproduktion innebär emå inte i sig att man får en relevansgrundande uppmärksamhet. Detsamma gäller om en företeelse eller person nämns på ett kortfattat sätt i sammanhang som egentligen handlar om andra ämnen, eller har andra huvudvinklar i t ex samhällsdebatten. Men - när företeelsen, organisationen eller personen blir ett eget ämne i ett publikt sammanhang (något som beskrivs, skildras, förklaras, kommenteras) och kunskapen om detta ämne sprids i sammanhang som ligger utanför den närmaste egna kretsen - ja, då kan man börja tala om uppmärksamhet. I exemplet Inte rasist men så innebär en intervju i P3 att ämnet får uppmärksamhet. Men källhänvisningar i medierapportering gör det inte. Janders (diskussion) 23 juni 2014 kl. 12.33 (CEST)

Detta blir bara ett kort inlägg med endast en fundering. Jag tycker det avseende just uppmärksamhet är intressant att jämföra båda sidorna som ligger på sffr nu (Inte rasist men och Stefan Henriksson). En är aktuell nu och en var aktuell för >50 år sedan. I ett fall finns åtskilliga länkar direkt till där de namns i etablerad media. I det andra används två bloggar där en hänvisar till ett inlägg i en lokaltidning och den andra hänvisar till "massmedia". Den ena publicerar blogginlägg och den andra var lokalpolitiker som själv publicerade ett verk i omfattning motsvarande min senaste labbrapport (30+ sidor). Slutligen finns det mycket belägg för att det den ena publicerar används av etablerad media medan det för den andra inte presenterats belägg för att dess publikation lästs en enda gång. - Averater (diskussion) 23 juni 2014 kl. 18.33 (CEST)

Men en minns med ett rum i museum, och generar artiklar i bloggar mm 50 år efter sin död. Yger (diskussion) 23 juni 2014 kl. 18.36 (CEST)

Glömde rummet, det har du rätt i. Fast det är ju uppkallat efter honom pga att han skänkte grejerna i det. Vilken roll hans person hade för uppkallandet vet vi väl inte? Jag ser inte heller det imponerande i två blogginlägg (som vi brukar diskvalificera som källor) där det ena är skrivet av en privatperson och det andra av någon ej namngiven på en organisation som vill lyfta sitt område och allt i det. - Averater (diskussion) 23 juni 2014 kl. 18.43 (CEST)

När nu Janders följde Din uppmaning, Averater, och lade in inlägget här är det önskvärt att vi inte enbart samtalar om dem som nu är uppe på SFFR. Om vi nu tar dem som exempel anser jag, i linje med Yger, att Segloraprofeten är aktuell efter femtio år. Det är uppmärksamhet värd namnet. Tostarpadius (diskussion) 23 juni 2014 kl. 22.04 (CEST)

Det var en fundering. Du är välkommen att med sakargument ta upp andra tankegångar om du vill. Att generera två blogginlägg efter 50 år är alltså enligt dig tillräcklig uppmärksamhet för att vi bör ha en artikel? Vad är då tillräckligt och vilken typ av uppmärksamhet bör det vara om det inte hunnit gå 50 år? Och viktigast: varför tycker du det? - Averater (diskussion) 24 juni 2014 kl. 09.09 (CEST)

I andra diskussioner kallar Du vilka funderingar som helst för sakskäl. Jag anser nog egentligen att Janders genomtänkta inlägg talar för sig självt. Tostarpadius (diskussion) 24 juni 2014 kl. 09.19 (CEST)

Denna diskussion är väsentlig då det finns en spricka i förståelsen av ordet uppmärksamma. Egentligen har jag framför mina åsikter i denna fråga varför jag önskar läsa andras synpunkter i sak för att få nya infallsvinklar. Jag tänker därför inte uttala mig ännu, då det mest skulle bli upprepning. Jag hoppas däremot att vi slipper det som var i diskussionen för "Inte rasist men", Tostarpadius. Jag tar gärna del av dina synpunkter om du kan argumentera i sakfrågan (du undvek det i runt 30 inlägg trots uppmaningar att motivera), men om du inte tänkt framföra någon argumentation i sak vill jag vädja till dig att du lämnar utrymme för andra som vill framföra synpunkter. Det är viktigt att vi får en konstruktiv diskussion som leder framåt. dnm ^{(d | b)} 24 juni 2014 kl. 12.51 (CEST)

Vem var det som inte argumenterade i sakfrågan? Det var Du, dnm, och ingen annan. I inlägg efter inlägg hänvisade Du enbart till deras egna uppgifter. Maktspråk och härskartekniker imponerar inte på mig. Tostarpadius (diskussion) 24 juni 2014 kl. 12.58 (CEST)

@Tostarpadius: Låt bli med sådana osakliga påhopp, tack. dnm hänvisade till andra motsvarande diskussioner, Alexaranking, relevanskriterier, sveriges radio och de åskilliga oberoende artiklar som IRM presenterat men som vem som helst kan kolla upp. - Averater (diskussion) 24 juni 2014 kl. 13.29 (CEST)

Osakliga påhopp? Det är vad Du och dnm ägnar Er åt just nu. När vem som helst kollar upp deras egna uppgifter visar de sig vara ett luftslott. Tostarpadius (diskussion) 24 juni 2014 kl. 13.36 (CEST)

Det tycks som att intresset att diskutera ämnet för tråden är mindre än intresset att diskutera andra, kanske viktigare, saker. Men kan inte det ske någon annanstans? Jag hoppas fortfarande att någon har några synpunkter på mina inledande tankar. Janders (diskussion) 24 juni 2014 kl. 13.42 (CEST)

Tycker det låter som vettiga principer i fråga om relevansbedöming. Frågan är ju bara hur det skall tolkas och praktiseras. Att "publiceringen lever vidare i någon form av allmänt medvetande" ett halvår efter första publicering är kanske inget konstigt. Hur ihågkommen den är efter 50 år blir ju däremot väldigt svårt att sia om. Att två bloggar omtalar ett fenomen vet jag egentligen inte om det är någon särskilt bra måttstock, men det är ju en annan sak.--FBQ (diskussion) 24 juni 2014 kl. 14.01 (CEST)

Göra om wp:AD till en anslagstavla?

Hej! wp:Aktuella diskussioner är ett nytt tillskott. Jag tror att den skulle kunna fungera ännu bättre om den fick en lite annan form. Se diskussionen. Tack på förhand.--Paracel63 (diskussion) 24 juni 2014 kl. 03.19 (CEST)

TÅG

WP:TÅG handlar inte alls om järnvägar, men väl denna fråga! -- Innocent bystander (Innocent?) 24 juni 2014 kl. 19.53 (CEST)

Fornminneslistorna

Hej!

Som en del av förberedelsen inför Wiki Loves Monuments 2014 har Wikimedia Sverige varit i kontakt med Riksantikvarieämbetet (RAÄ). En av kommentarerna vi fick var att fornminneslistorna på sv.wp var i behov av en uppdatering p.g.a. att Kulturminneslagen gjorts om. Dels handlar det om att begreppet "fasta fornminnen" inte längre finns och att själva artikelnamnen därför bör flyttas. Eftersom det rör sig om ca. 1000 sidor som ska flyttas och redigeras skulle det vara bra med feedback innan jag utför ändringarna. Ändringarna som ska utföras finns på Användare:André Costa (WMSE)/FMIS uppdatering och den tillhörande diskussionssidan är troligen den bästa platsen för kommentarer/förslag.

Redan idag är dessa fornminneslistor filtrerade på de lämningstyper som vid diskussioner, här och på Commons år 2012, ansågs vara lätta för lekmän att identifiera. Även här kommenterade RAÄ om att ytterligare typer kan vara bra att rensa ut då de främst ligger under marken och därmed lämpar sig illa för det tidigare nämnda syftet. Kommentarer på listan med typer finns på Användare:André Costa (WMSE)/FMIS typer, även här är diskussionssidan nog den bästa platsen för kommentarer om eventuella filtreringar.

Slutligen såg RAÄ gärna att några nya lämningstyper lades till. Det handlar här om "modernare" lämningar (typ stenvalvsbroar och industrilämningar), listan på förslag finns här. Notera att vissa av dessa är (eller var innan nya lagen) s.k. "övriga kulturhistoriska lämningar" snarare än "fornlämningar". Min fråga här är om vi är intresserade av att ha med dessa typer (eller några av dem) i listorna? Även värt att fundera på är om vi i så fall vill ha samma uppdelning som för de övriga lämningarna (dvs. alla lämningar, oavsett typ, i en lista som delas upp geografiskt, ofta ner på sockennivå). Ett alternativ för dessa tillägg skulle vara listor som först är uppdelade på typ och först därefter uppdelade geografiskt (t.ex. Lista över industrilämningar i Göteborgs kommun).

/André Costa (WMSE) (diskussion) 17 juni 2014 kl. 17.15 (CEST)

Jag ser det lite som ett problem att listorna, som i första hand är framtagna för "wiki loves monuments" ligger i wikipedianamnrymden undet namnet "(fasta) fornlämningar i x:s socken". Oftas är ju undersökta boplatser de mest intressanta fornlämningarna i respektive socken - och kanske också de som är mest intressanta att skriva artiklar om. Däremot är de inte a särskilt lämpliga som fotoobjekt. Jag vet inte hur man lämpligen förtydligar det här.FBQ (diskussion) 17 juni 2014 kl. 20.29 (CEST)

Angående uppdelningar tycker jag nog att sockennivå fortfarande är bäst, det är ju så fornlämningarna är indelade. Sedan kan man om man vill dela in dem efter typ, men det känns i sådana fall olämpligt att välja annat än de kategorier och typer RAÄ och FMIS själva använder - i fråga om industrilämningar heter kategorin "Industriell verksamhet och skogsbruk" med underkategorier som "Teknisk industri", "Textilindustri", "Tegelindustri" osv. Observera dock att de här alla kan vara så väl övriga kulturhistoriska lämningar som fornlämingar, och även om lämningar av tegelindustri i Sverige inte kan vara äldre än 1200-tal kan andra som "Stenindsutri" (alla fall "Brott/täkt" som är en annan kategori), "Kalkugn" eller "Kolningsanläggning" ha betydande ålder. De nya förslagen är plockade från olika kategorier av olika ålder, liksom de gamla, och jag ser egentligen inget skäl att skilja dem åt. "Labyrint" saknades till exempel på gamla listorna mest för att de glömdes bort, inte av något annat skäl.

Det går ju givetvis att fylla på mer i listorna, frågan är ju bara hur långa de skall göras. Noterade att "Källa med tradition" (oftast trefaldighetskällor) saknas både i gamla listan och i utökningen - många av dessa skulle ju kunna göra sig ganska bra på foto. Fångstgropar och fångstgropssystem vet jag har varit uppe för diskussion, de är dock inte helt lätt att få bra fotografier på dem, beroende lite på läge och hur välbehållna de är. Stalotomt är ju annars en fornlämning som i vissa fall kan bli ganska okej på bild i rätt miljö och som kanske borde vara med på listan, alla fall som ett alternativ. FBQ (diskussion) 18 juni 2014 kl. 01.32 (CEST)

Kan vi inte kalla det RAÄ-socknar? "Socken" är nästan lika flytande som "distrikt", se t. ex. Hanstavik.[1] Edaen (diskussion) 18 juni 2014 kl. 08.29 (CEST)

Jo, det behövs nog ett förtydligande, möjligen skulle man kalla dem ATA-socknar - här [2] finns en beskrivning av vad dessa socknar är baserade på - det är i stort sett jordebokssocknarna och som de såg före kommunreformen 1952.--FBQ (diskussion) 18 juni 2014 kl. 09.50 (CEST)

Hanstavik verkar ligga i Västertälje ATA-socken och Södertälje RAÄ-socken.;) Edaen (diskussion) 18 juni 2014 kl. 09.55 (CEST)

Jag konstaterade tyvärr att man inte är särskilt tydliga. Jag vet att man genomfört revideringar av sina sockengränser utifrån gränserna för jordebokssocknarna fram till 1994. Tyvärr nämner man inte hur deras sockengränser förhåller sig till jordebokssocknarna. Frågar man RAÄ själva hur de skapat sina indelningar säger de bara "Vi följer ATA, och gör inga egna tolkningar". RAÄ har slagit ihop ett antal städer med omgivande landsbygd så sent som i början av 2000-talet. Vad man baserat det på vet jag tyvärr inte. När man argumentera för vilka socknar som upphört hänvisar man till vad som redovisas på ekonomiska kartan, och det är ju just jordebokssocknarna.--FBQ (diskussion) 18 juni 2014 kl. 10.08 (CEST)

(Redigeringskonflikt) På något ställe skriver man att ATA-socknarna utgår från Rosenbergs katalog. RAÄ-socknarna däremot utgår, efter vad som står i metadatatexten på Geodataportalen, från jordregistersocknarna vid ´varierande tillfällen mellan 1975 och 1995. Tillfället skall vara den tidpunkt då Lantmäteriet digitaliserade ekonomiska kartan. Poängen är mest att "socken" kan betyda många olika saker och att man inte kan utgå från att t. ex. "Västertälje socken" betyder samma sak i olika källor. Edaen (diskussion) 18 juni 2014 kl. 10.14 (CEST)

Hanstavik ligger enligt ekonomiska kartan 1957 i Södertälje stad.--FBQ (diskussion) 18 juni 2014 kl. 10.12 (CEST)

Västertälje socken uppgick uppenbarligen 1946 i Södertälje stad.--FBQ (diskussion) 18 juni 2014 kl. 10.15 (CEST)

Som framgår av länken ansåg RAÄ att Hanstavik hörde till Västertälje ATA-socken fortfarande 1950. Numera till "Södertälje socken" (rätteligen Södertälje RAÄ-socken) trots att området hör till Nykvarns kommun. Edaen (diskussion) 18 juni 2014 kl. 10.18 (CEST)

Jo, RAÄ, eller då ATA verkar ju baserat sig på ekonomiska kartan, inte på gränsregleringsbesluten, jag antar att det dröjde några år innan det tillkom något nytt ekonomiskt kartblad. Nykvarns kommun bildades 1999 och kan inte gärna ha påverkat jordebokssocknarna alls. Jag är inte klar över om de förändringar av socknarna som genomförts in i 2000-talet enbart är eftersläpande förändringar av jordebokssocknarna fram till 1995.--FBQ (diskussion) 18 juni 2014 kl. 10.27 (CEST)

Förseningen mellan 1946 och 1950 kan ju också ha att göra med handläggningstiden och i viss mån den administrativa processen, från att ATA fått in en rapport om gränsändringen, fattar beslut om att genomföra en sammanslagning, skickar ut nya direktiv för fornminnesregistrering till RAÄ som i sin tur fattar beslut om att avsätta någon att genomföra sammanslagningen i registret. Idag har vissa typer av fornlämningar en kötid på några år från ankomst till myndigheten och till att de slutligen registreras i FMIS. För att inte tala om att det kan ta decennier från att fornlämningarna påträffas och grävs ut till att rapporterna skickas in till RAÄ för registrering.--FBQ (diskussion) 18 juni 2014 kl. 10.42 (CEST)

Man verkar ha haft tankar om att "frysa" sockenindelningen. Edaen (diskussion) 18 juni 2014 kl. 10.54 (CEST)

Sockenindelningen är fryst i och med att lantmäteriet upphörde att redovisa jordregistersocknar 1995. Jag passade på att höra efter, de ändringar av FMIS socknar som genom förts under 2000-talet är korrigeringar, dels 2002 och 2008-2010 för att få Fmis att stämma med jordregistersocknarna 1995 där så inte var fallet.

"Socken" kan stå för mycket. Det viktiga här är att det framgår att det är RAÄ:s registreringsindelning som används, inte något som gäller i alla tider och alla sammanhang. Edaen (diskussion) 18 juni 2014 kl. 14.04 (CEST)

Det är nog sant, och jag tycker nog att RAÄ kunde vara tydligare med vilka socknar de är de använder.

Det blev dock en lång diskussion om sockenfrågan, det finns ju som sagt många andra frågor kring de här listorna. Min fråga är ju hur de är tänkta att utvecklas ur wikipediarymdshänseende kontra wiki loves monumentshänseende. Jag vet inte riktigt vad folk fotar av. En stensträng är i många fall ganska otydlig och svår att få bild på. Men ligger den i öppen terräng och man kan stå på en höjd och få snygga översiktsbilder går det att få riktigt tjusiga bilder. Nu blir det ännu tjusigare om det även syns några husgrunder och gravar också. Hålvägar kan också vara snygga. Nu ingår de i kategorin Kommunikations-/maritima lämningar och lämningstypen Färdvägssystem där det finns väldigt många lämningar och endast en liten del är särskilt lämpliga fotoobjekt. Allt handlar ju om hur långa man vill ha listorna och vad de egentligen skall vara till för - visa på fornlämningar i en jordebokssocken eller utgöra underlag för en fototävling. Det går ju att säga att det inte behövs några kompletta listor - de finns ju i FMIS. Men om vi gör ett urval i wikipedianamnrymden behöver det ju framgå utifrån vilka principer, särskilt om de baserar sig på annat än vilka som är kända, vilka som är historiskt betydelsefulla eller liknande utan i första hand vilka som är lämpliga fotoobjekt. --FBQ (diskussion) 19 juni 2014 kl. 09.56 (CEST)

(Avindenterar)

Diskussionen om listornas syfte (WLM gentemot inventering per socken) är definitivt intressant och något som jag som (privat) har grubblat på ett tag. Det är även det jag ser som det styrande för om nya typer ska inkluderas eller inte samt hur dessa i så fall ska struktureras ut. Jag ser det dock inte som lämpligt att jag med WMSE-hatten på styr i den diskussionen.

Vad jag tar ifrån diskussionen ovan är dock att det inte finns något problem med omdöpningen av de existerande sidorna (samt omformuleringen av ingressen/fotnoten).

Jag tolkar det inte heller som att det är något större problem att plocka bort den typ som av misstag kom med (dessa ingår alltid i ett annat objekt). Jag inväntar dock ett beslut här innan jag rensar ytterligare bland typerna eller lägger till någon ny typ. /André Costa (WMSE) (diskussion) 24 juni 2014 kl. 15.36 (CEST)

Namnändringen ser jag inga problem med - fasta fornminnen har det egentligen aldrig hetat, det har hetat fasta fornlämningar (nu enbart fornlämning) redan i Ugglan 1908. Fornminnen är ett vidare begrepp. Jag tror att jag nämnde något redan då men tror att jag blev upptagen och tänkte att det säkert skulle rättas efterhand.

Tänkte passa på att fråga - i förra urvalet var de typer som söktes gallrade utifrån att endast (fasta)fornlämningar togs med. När nu kriterierna utvidgas och övriga kulturhistoriska lämningar tas med, skall även de tidigare kategorierna kompletteras med sådana objekt som inte är fornlämningar?

Det kunde ju vara trevligt med fler synpunkter från andra, särskilt sådana som planerar att vara med och fotografera. Jag kan ju tycka att ju mer information man kan få med på wikipedia ju bättre, men det beror ju lite på vad listorna skall vara till för.--FBQ (diskussion) 24 juni 2014 kl. 23.56 (CEST)

Ta bort gravklot med hänvisning till att de är sällsynta låter som en konstig motivering. Jag har sett en, och det var ett trevligt påträffande. De får gärna vara kvar. Ju sällsyntare, ju trevligare... -- Innocent bystander (Innocent?) 25 juni 2014 kl. 08.01 (CEST)

Utvecklad bevakningslista

På min arbetsplats publicerar vi information som lämpar sig som källor i olika artiklar på Wikipedia. Vi kanske kan tänka oss att arbeta systematiskt med att bevaka ett större antal artiklar. Då skulle vi vilja uppdatera dessa med nya fakta och referenser åtminstone varje gång vi kommer ut med nya resultat, vilket oftast sker en gång per år, om nu ingen annan redan har gjort det. Jag antar att vi inte är typiska användare, men inte heller helt unika i detta avseende.

För att göra vårt arbete med detta rationellt ser jag ett behov av något slags administrativt stöd. Varje person behöver administrera en lista med de artiklar som man bevakar, kanske planera in i förväg när man ska gå in i vilken artikel, notera när man senast var inne i en artikel, kanske anteckna något som man vill kolla nästa gång man har tid. Vidare kan man vilja hålla bevakning på om andra användare nämner våra publikationer i andra artiklar, kanske oftast som referenser, så att man kan föra upp även dessa artiklar på sin lista.

De verktyg som jag hittat på Wikipedia som skulle kunna användas för detta är bevakningslistan och sök, men jag tror inte dessa löser problemen fullt ut. I bevakningslistan skulle jag till exempel vilja sortera på datum när jag var inne i en artikel senast. I sök skulle jag vilja spara sökningar så att jag kan upprepa dem vid ett senare tillfälle utan att skriva in sökordet igen.

Är det någon annan som har liknande behov? Har ni löst det på något sätt? Har ni något förslag på en lösning?

--Janza (diskussion) 25 juni 2014 kl. 18.28 (CEST)

Intressanta förslag på sökningar. Lite högre upp här på bybrunnen finns det en länk till utvecklarna vad som "vi" anser skulle behöva utvecklas. Du kanske kunde gå in på den och skriva dessa förslagen, på engelska, så når du dem direkt. Sedan kanske andra har förslag på externa hjälpmedel till det också.

Tag gärna och kontakta Wikimedia Sverige så kanske de kan tipsa också. MVH Adville (diskussion) 25 juni 2014 kl. 18.53 (CEST)

För Centralmuseernas arbete med Wikipedia och aktiviteter här har jag börjat med en variant av sida som löser lite av det du frågar efter, och som går att utveckla ännu mer. På Wikipedia:Projekt GLAM/LSH finns en sida där LSH börjat samla artiklar dom jobbat med, snabblänkar till statistik för artiklar och bilder samt en gemensam bevakningslista för artiklar dom är intresserade av. Sidan är dessutom ett sätt för dom att vara transparenta och visa vilka användarnamn personalen har så det både är lätt att kolla redigeringar i "egna" artiklar samt ett sätt att visa upp vilka som är ämnesexperter om någon vill ställa en fråga eller behöver en källa på en uppgift. En liknande projekt/undersida skulle kanske fungera för er för att samla ihop bevakningslistor, länkar till sökningar, statistik och liknande, och med lite API-magi borde det gå att få till uppgifter om när en artikel senast redigerats och av vem på ett mer bestående sätt än vad den vanliga bevakningslistan ger.

Säg till om det är intressant och om du behöver hjälp med utformning eller liknande. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 26 juni 2014 kl. 00.19 (CEST)

Tack för svaren! Jag förstår att ett projekt kan vara ett bra första steg och då är det nog mycket bra att göra en projektplats liknande den som GLAM har, men med några utökningar. Jag kan återkomma till dig Axel när vi har kommit längre i vårt tänk här. Får se om jag hinner att göra som du föreslår Adville och lägga till det jag saknar bland önskemålen till utvecklarna. --Janza (diskussion) 26 juni 2014 kl. 16.37 (CEST)

Det har väl redan kommit fram implicit i svaren ovan, men sökningar bör ju går bra att spara som länkar på en wiki-sida. Likadant går det ju att skapa listor och tabeller över artiklar och senaste besök, men det ser det ju ut att finnas smidigare lösningar på ovan (liksom även att upprätta någon slags bevakningslista?). flinga 27 juni 2014 kl. 13.57 (CEST)

Länkar till Google Books

Det finns ett antal tusen* artiklar som länkar till Google Books, de flesta hittas här: Special:Länksökning/books.google.com. Oftast verkar länkarna användas i referenser.

Länkarna har lite olika form och funktion. Jag hittar

1. länkar som inte alls fungerar (en rätt stor andel, verkar det)
2. länkar som ger en katalogpost om boken
3. länkar som gör det möjligt att "provläsa" vissa delar
4. länkar som tillåter att man läser hela böcker; detta verkar främst gälla äldre litteratur och visst "egenpublicerat" material.

Länkar som inte fungerar (1) borde såklart tas bort eller repareras. Men jag är lite tveksam vad gäller övriga. För katalogposter har vi sidan Special:Bokkällor som är mer universell (där finns Google Books med). Länkar av typen 3 verkar fungera olika beroende på vem man är, var i världen man befinner sig, hur många sidor man provläst gratis tidigare under dagen etc – kort sagt man kan inte lita på att de ger vad den som lade in länken tänkte sig. Samma problem verkar gälla länkar av typ 4, och för äldre böcker finns t ex projekten Runeberg och Gutenberg. För min del verkar det som att de flesta länkar till Google Books mest är onödiga – för om det finns en länk bör den väl vara användbar? /NH 25 juni 2014 kl. 20.03 (CEST)

*) Just nu hittar programvaran 3251 länkar till books.google.com, möjligen finns det fler. Dessutom finns länkar till books.google.se etc.

Som jag ser det är en inskannad bok hos Google böcker i allt väsentligt att jämställa med en vanlig pappersbok vad avser dess ställning som källa. D v s det är lika legitimt och relevant att bara referera till en bok man läst i pappersform som till en man läst på nätet via Google böcker. Skillnaden ligger dock i vad man skulle kunna kalla "tillgänglighetsservice", d v s att man genom att länka till en helt eller delvis läsbar bok på Google böcker underlättar för den artikelläsare som vill kolla en källa/fördjupa sig i ämnet och som då slipper springa till biblioteket. Med andra ord: länkar till Google böcker är inte nödvändiga men därmed inte heller sagt att de är onödiga (undantaget möjligen om de går till en bok som inte är läsbar alls hos Google, men som NH skriver ovan verkar den tillgängligheten vara beroennde av var i världen man befinner sig, och man kan alltså mycket väl tänka sig att en svenskspråkig wikipedian bosatt i USA kan ha glädje av en Google bok-länk som är oanvändbbar hemma i Sverige). /FredrikT (diskussion) 25 juni 2014 kl. 22.12 (CEST)

I de fall då materialet garanterat är läsbart och tillgängligt på Google Books så är länken bra. I alla andra fall tycker jag ISBN och därmed länk till special:bokkällor räcker. /Hangsna (diskussion) 26 juni 2014 kl. 08.45 (CEST)

Det är inte säkert att det finns ett ISBN. Länken fungerar som en källhänvisning oavsett om den fungerar eller inte. Edaen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 09.52 (CEST)

Precis. ISBN-nummer blev inte internationell standard förrän 1970. Merparten av de böcker som finns hos Google är gissningsvis äldre än så. /FredrikT (diskussion) 26 juni 2014 kl. 10.17 (CEST)

Hm, om den inte alls fungerar räcker väl boktiteln ändå..? Däremot om den fungerar, men utan att leda till läsbart material, så fungerar den ju som en källhänvisning. flinga 26 juni 2014 kl. 15.43 (CEST)

Om Du med "inte fungerar alls" menar en helt död länk håller jag förstås med, men om Du menar att den går till en bok som Google inte visar ett kommatecken av så gör jag det inte - det kan hända att samma länk är läsbar från en inloggning i ett annat land. /FredrikT (diskussion) 26 juni 2014 kl. 16.22 (CEST)

Jo, precis, jag menar så. Anledningen till att jag påpekade det var att NH beskrev sådana länkar i originalinlägget (som inte leder någonstans alls). Det blev alltså lite otydligt med termerna, men jag kanske ändå var lite ute och cyklade. I övrigt kan jag också instämma, jag försökte också säga det i mitt förra inlägg. En katalogpost är ju också alltid en katalogpost. flinga 26 juni 2014 kl. 16.36 (CEST)

Jag kanske borde förtydliga mig, men för att göra det kort så tänkte jag bland annat på fall som i artikeln Benguelajärnvägen, referens nummer 5. Den ser ut såhär:

Stephen R. Lewis (1990). The Economics of Apartheid. New York: Council on Foreign Relations. ISBN 0-87609-056-0. http://books.google.com/?id=BDSqHsg5RsQC&pg=PA85 

Där leder länken (prova) till en "katalogsida", med lite länkar till olika sökfunktioner etc. Allt detta finns redan på Special:Bokkällor. Jag håller helt med FredrikT om att det inte spelar någon roll hur man läst boken (i bunden form, som e-bok, i form av fotostatkopior, på Google Books etc). Däremot blir det lite konstigt om man bara för att man hittat just sitt exemplar i Hedengrens, på Stockholms stadsbibliotek – eller på Google Books – också ska länka till deras katalog. Länken behövs inte heller för källhänvisningens skull – den är ju fullständig ändå. /NH 26 juni 2014 kl. 16.41 (CEST)

Fast den här Google-länken ser jag definitivt som användbar och inte soom en "död länk". Den ger ju åtskilliga data om boken: utöver titel (The Economics of Apartheid) och författare (Stephen R. Lewis) även utgivare (Council on Foreign Relations Press), tryckår (1990) och sidantal (195 sidor). Och soom sagt: det kan mycket väl hända att man från ett annat land även kan se hela eller delar av texten (vad jag är förstått är tillgängligheten rätt mycket styrd av de avtal Google gjort med de nationella författarorganisationerna i resp land). /FredrikT (diskussion) 26 juni 2014 kl. 17.08 (CEST)

Med Google Books-länkar går det, om de fungerar, att hänvisa direkt till det ställe i boken som man använt som källa. Edaen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 17.29 (CEST)

Jag tycker alla länkningar till Google Books som nämns ovan är bra eller okej. Möjligtvis ger det otillbörlig vikt till just Google Books, men eftersom den tjänsten ger möjlighet att söka i böcker utan särskilt krångel tycker jag att länken får en extra dimension som väger upp detta. Enda undantaget är när länkarna inte ger något alls, alltså att man får Googles 404-sida med den trasiga roboten. Då bör man först kolla om det är något fel i länksyntaxen (exempelvis oönskade radbrytningar eller mellanslag). Om det inte går att laga länken kan man ta bort den.

Ett större problem är otillräckliga källhänvisningar. Om man hänvisar till en viss sida i en bok bör man också skriva sidnumret i referensen, vilket jag märkt att en del inte gör. Ett ännu större problem är referenser som enbart består av "nakna" Google Books-länkar som inte innehåller boktitel, författare etc. Väsk ✎ 26 juni 2014 kl. 21.44 (CEST)

Skänka bort litteratur?

Hej! Jag har drabbats av akut platsbrist hemma och tänker därför göra mig av med en massa populärvetenskap och facklitteratur. Jag kan förstås gå med alltsammans till Myrorna, men det vore roligt om böckerna fick goda hem och kom till nytta genom att användas som källor här på Wikipedia. Jag undrar därför om ni tycker att det vore okej att skänka bort dem till hugade spekulanter här eller om det bryter mot några (oskrivna?) regler. Jag tänkte mig ett upplägg där böckerna bortskänkes mot avhämtning eller portokostnader, det är alltså inte en fråga om att tjäna några pengar på det. MVH jssfrk (d|b) 22 juni 2014 kl. 13.19 (CEST)

Det låter intressant (men tråkigt för dig förstås)! / Pontuz (diskussion) 22 juni 2014 kl. 20.43 (CEST)

Jag har i flera år haft en idé om att starta ett "centralt wikipedia-bibliotek". Dit kunde vi alla skänka böcker m.m. för förvaring. Den/de som ansvarar för biblioteket får precis som vi andra vara beredd på att gräva bland hyllorna. Ymer (diskussion) 22 juni 2014 kl. 21.19 (CEST)

Då ingen har opponerat sig har jag lagt upp en liten lista. Först till kvarn! Ymer, din idé låter intressant, men skulle denna "bibliotekarie" då ha alla böcker hos sig och skicka dem kors och tvärs över landet? /jssfrk (d|b) 22 juni 2014 kl. 22.26 (CEST)

Det "centrala biblioteket" måste förstås inrymmas på ett ställe, med någon som ansvarig. Troligen får det bli en större stad. Min tanke är att wikipedianer ska kunna söka sig dit, resp. att vi alla ska kunna nyttja biblioteket på distans genom att en "wikitekarie" tar på sig uppgiften att på begäran söka i samlingarna. Själv har jag många hyllmeter som kan vara aktuellt att skänka, under rätt förutsättningar. Ymer (diskussion) 22 juni 2014 kl. 23.04 (CEST)

Om det finns böcker där av allmänt intresse med författare som varit döda i över 70 år och de inte redan finns på Projekt Runeberg, så kan jag åta mig att digitalisera dem och se till att de blir tillgängliga där och således för alla. Ha de //--Bulver (diskussion) 27 juni 2014 kl. 07.33 (CEST)

: Gillar //Vätte (diskussion) 27 juni 2014 kl. 08.33 (CEST)

Har fortfarande majoriteten av böckerna kvar i min lista, inga fler intressenter? /jssfrk (d|b) 28 juni 2014 kl. 09.40 (CEST)

Vissa tecken visas fel i diffar

När man visar differensen mellan två versioner av en artikel visas vissa tecken fel. Jag såg detta fel för första gången i dag. Felet kanske har införts ganska nyligen? Exempel: I den här redigeringen, som jag gjorde för drygt ett år sedan, ändrade jag "->" till "→". Pilen visas korrekt överallt utom just i diffen där pilen visas helt fel. Om jag kopierar det felaktiga tecknet i diffen och klistrar in det i sökrutan uppe till höger, så visas en korrekt pil där. Har vi i samband med uppdaterandet av den grafiska profilen infört ett teckensnitt i diffar som inte kan visa alla tecken? (Jag får samma resultat i alla webbläsare jag testat och både inloggad och oinloggad.) Svensson1 (diskussion) 24 juni 2014 kl. 21.56 (CEST)

Jag ser det precis som du skriver här ovan, alltså "->" till vänster och "→" till höger. Så för mig fungerar det i alla fall. /Hangsna (diskussion) 24 juni 2014 kl. 22.10 (CEST)

Olika system använder olika teckensnitt.. jag har Firefox version lite äldre, i Debian (GNU)/Linux, och jag ser för min del också pilsymbolen. flinga 26 juni 2014 kl. 00.36 (CEST)

Att det blir rätt då du kopierar pilen visar att tecknet är rätt. Varför du blir utsatt för typsnitt som saknar pilen eller visar den märkligt medan vi andra (Debian också här) inte blir det förstår jag inte. Antagligen finns det likheter mellan de webbläsare du prövat (samma maskin? → samma typsnitt tillgängliga). --LPfi (diskussion) 27 juni 2014 kl. 20.55 (CEST)

För mig visas pilen inte heller korrekt i ändrad text i diffar i normal textstorlek i vector-utseendet (→) eller lite inzoomat i monobook (→). Jag ser bara spetsen på pilen. I andra större och mindre teckenstorlekar ser pilen ut som den ska och i icke-fet stil ser alla storlekar bra ut. Jag använder Firefox i Windows Vista. Det är förmodligen operativsystemet som påverkar hur tecknen ser ut i olika storlekar. /EnDumEn ✍ 27 juni 2014 kl. 21.30 (CEST)

Ja, det tycks vara att diff-texten visas i c:a 90 % av normal storlek som ställer till det. Då väljs just de "pixlar" som pilen består av bort i vissa operativsystem. Om jag förstorar allt i webbläsaren till 107 % eller mer, så ser det riktigt ut eftersom pilen då visas i åtminstone normal storlek och inga "pixlar" behöver väljas bort. Svensson1 (diskussion) 28 juni 2014 kl. 09.14 (CEST)

<references/>

Det finns ett verktyg som vissa använder för att söka efter fel i wiki-kod. Jag vet inte hur man använder det, men efter diskussion med Thoasp har jag förstått att fler än han använder verktyget. Så vitt jag har förstått är upphovsmannen Stefan Kühn i Tyskland. Detta program kontrollerar bland annat om uttrycket <ref> följs av uttrycket <references/> längre ner i texten. Om detta inte är fallet, genereras ett felmeddelande.

Jag sätter gärna namn på långa referenser och samlar dem i slutet av artikeln, mellan <references> och </references>. Detta är korrekt wiki-kod, men ger felmeddelande i Kühns program, eftersom <references/> saknas. Den som bara ser ytligt på sidan, ser då </references> och ändrar det aningslöst till <references/>. Resultatet blir att <references>-sektionen inte avslutas korrekt, och all text efter denna försvinner vid visningen.

Jag vet inte hur många som har gått i fällan, som jag blev medveten om först häromdagen. Jag menar att sådana felaktiga "rättelser" har gjorts tidigare i mina texter, utan att jag förstod vad ändringen gick ut på. Jag ber därför dem som kör Kühns program om att inte bli lurade av det att lägga in fel i korrekt fungerande wiki-kod. Roufu (diskussion) 26 juni 2014 kl. 20.36 (CEST)

Även Lsjbot kör samma syntax som Roufu, så en majoritet av artiklarna på svwp använder </references> :) Lsj (diskussion) 26 juni 2014 kl. 20.56 (CEST)

Hm, märkligt att inte Lsjbots artiklar dyker upp här, jag kan inte se vad som skulle skilja. /Hangsna (diskussion) 26 juni 2014 kl. 21.03 (CEST)

Det fanns ett syntaxfel i artikeln "</references>" var stavat "</referenses>" så det var nog snarare därför sidan kom upp på den listan.--Thurs (diskussion) 26 juni 2014 kl. 21.42 (CEST)

Tack för hjälpen. Felstavningen var alltså det som varken Thoasp eller jag själv såg. Problemet är då att diagnosen "<references/> saknas" borde ha varit "<references/> alternativt </references> saknas". Roufu (diskussion) 26 juni 2014 kl. 22.08 (CEST)

Jag har lagt in det i den svenska översättningen. Hur lång tid det tar innan den nya texten visar sig i databasen vet jag dock inte.--Thurs (diskussion) 26 juni 2014 kl. 23.14 (CEST)

Nu ser jag den uppdaterade texten. /Hangsna (diskussion) 27 juni 2014 kl. 07.59 (CEST)

Ni som använder det här verktyget bör (om ni inte redan gjort det) börja använda den nyare versionen på tools.wmflabs.org eftersom toolserver.org läggs ner på måndag. /EnDumEn ✍ 27 juni 2014 kl. 21.47 (CEST)

Grevar och baroner

Vad har Carl Hamilton (författare), Carl B. Hamilton, Tom Wachtmeister, Ian Wachtmeister, Gustaf Douglas, Carl Adam Lewenhaupt, Mikael Ramel, Hans Palmstierna och Jacob Palmstierna gemensamt? Att de är bemärkta och framgångsrika i sina respektve professionella eller samällsrelaterade roller? Jag trodde det, men WP ger ett annat besked. För här lyfts deras adliga titel fram som främsta merit i den ingress som beskriver deras liv och gärningar. Om Tom Wachmeister står t ex: "Thomas "Tom" Wachtmeister, född 23 oktober 1931 i Stockholm, död 18 juni 2011, var en svensk greve och företagsledare". Om Mikael Ramel står: "Mikael Ramel, född 19 januari 1949 i Stockholm, är en svensk friherre, gitarrist och sångare". Och om Jacob Palmstierna står: "Carl Jacob Palmstierna, född 28 april 1934, död 22 april 2013, var en svensk friherre och bankman". Detta är en mycket egendomlig relevansvärdering, tycker jag, som finner det självklart att en det är den position eller egenskap som gör personen tillräckligt bemärkt för att nämnas här, som ska vara huvudvinkeln i ingressen. Kan vi inte enas om att inte rutinmässigt ge ett eventuellt medlemsskap i adliga släkter en större vikt än den verksamhet som motiverar deras relevasn i uppslagsverket? Janders (diskussion) 13 juni 2014 kl. 09.20 (CEST)

För historiska personer åtminstone före 1810 är det ju av högsta vikt. Jag antar att det blivit någon slags standard att ange det på det här sättet oavsett när personerna levat. Jag tycker nog att det kan vara intressant att ha med i ingressen även för modernare personer, även om jag kan se att det kanske inte behöver vara lika framträdande, särskilt inte efter 1900.FBQ (diskussion) 13 juni 2014 kl. 10.02 (CEST)

Den här frågan var uppe en gång tidigare för flera år sedan. Jag skrev då något i stil med att jag anser att den adliga titeln bör vara med inte minst för att den i princip är den enda egenskap som beskriver dessa personer i hela deras liv: de är (med vissa undantag gällande ätter adlade eller upphöjda efter 1809) grevar och friherrar redan när de föds, långt innan de skaffat sig någon utbildnings- och yrkesidentitet, och de fortsätter att vara det även om de helt skulle byta karriär liksom efter att de har pensionerat sig. Det hör alltså till deras mest grundläggande identiteter.

Sedan finns det en annan mer praktisk aspekt. Det finns ju många fall där svenska adliga, friherrliga och grevliga släkter utgör olika ätter men delar samma namn, och då hjälper utsättandet avv rangen läsaren att se vilken ätt X-stierna eller Y-sparre personen i artikeln tillhör. /FredrikT (diskussion) 13 juni 2014 kl. 10.46 (CEST)

Jag tycker att det är att hårddra att det skulle vara en relevansvärdering i att sätta ut grevetiteln tidigt i inledningen. På samma sätt skriver vi inte "svensk" före företagsledare för att det är mer relevant, det är bara en standard som ärvts från äldre uppslagsverk. Det är klart att det går att ändra den standarden för oss på Wikipedia och inte nämna ärvda titlar eller nationstillhörighet förrän senare om ens överhuvudtaget i någon sorts modern och global anda. Även om jag på något sorts principiellt plan tycker det är vettigt kan jag leva med den de facto standard som finns och som jag tror det råder konsensus kring.--LittleGun (diskussion) 13 juni 2014 kl. 10.54 (CEST)

Jag håller med LittleGun. Att det nämns i inledningen betyder ju bara att det är central information om personen, kanske om personens identitet, inte nödvändigen att det är vad som gör personen relevant. Haltar lite som jämförelse kanske, men vi nämner ju till exempel födelse- och dödsdatum lika tidigt, utan att det ses som relevansgrundande. flinga 13 juni 2014 kl. 13.28 (CEST)

En ännu renare parallell finner vi i artikeln om Fritiof Nilsson Piraten där det i ingressen står att denne "var en svensk advokat och författare". Jag tror inte att någon skulle hävda att Piraten är wiki-relevant i egenskap av advokat, men samtidigt vore det konstigt att ta bort att han faktiskt var det också när man i ingressen kort skall sammanfatta artikelsubjektet. /FredrikT (diskussion) 13 juni 2014 kl. 13.49 (CEST)

@FBQ: Jag delar uppfattningen att titel var/är relevant för de personer som kan (och i äldre tider kunde) luta sin samhällsposition mot en adlig titel. Så var det säkert ganska länge. Men det gäller knappast t ex Mikael Ramel, som visserligen kanske har fått stöd av sin pappa (f ö skämtsamt kallad "baronen") men som blev musiker med stöd av sina egna meriter. Ian W är företagsledare och f d politiker. Hans bror Tom var företagsledare. Jacob P är bankman. Adelsmannaskapet är en säkert endel av deras identiteter, men knappast huvudsaken för människor som gör civila eller politiska karriärer idag.

@Fredrik: Jag har inget principiellt emot att den adliga titeln nämns i artikeln Det är säkert motiverat i många fall och ett led i att ge en fullödig bild av personen. Men om den inte är en huvudfråga i personens liv och leverna - utbildning, karriär o dyl - så bör den informationen inte föregå det som ger pesonen relevant. Vi nämner, men betonar inte att en studentexamen om det är viktigare att personen är forskare. Vi nämner, men betonar inte en publicerad diktssamling, om det är viktigare att personen är sångare. Vi bör därmed inte betona en adlig titel, om det är viktigare att personen är företagsledare. Piraten borde betecknas som författare och advokat.

@LittleGun: Standarden att skriva "svensk" ger oss ett besked som i så gott som alla lägen är relevant att berätta för att sätta in personen i ett sammanhagn. Om man ska hålla en fullt ut standardiserad inledning finns det mycket fast information som även skulle platsa innan vi började välja ut vad som är viktigast att berätta - förutom födelsort och datum även rutininformation om bostadsort, detaljerad utbildningsinformation, eventuellt äktenskap, barn, anställningar o s v. Det ger också kunskap om personen, men vi väljer oftast att skriva med en betydligt mindre strikt och formell formattering, där vi stället betonar det relevansgrundande. Janders (diskussion) 13 juni 2014 kl. 13.54 (CEST)

Jag ansluter mig till det LittleGun och FredrikT sagt ovan.--ボスニア (diskussion) 13 juni 2014 kl. 14.44 (CEST)

I en mening som "är en svensk x, y och z", vilket har då störst betoning eller vikt? Jag tror inte det har ett helt självklar svar. (Kanske får man ett annat svar av en tysk än av en svensk?). flinga 13 juni 2014 kl. 15.57 (CEST)

FredrikT argumenterar väl. Det finns ingen anledning att behandla nu levande eller nyligen avlidna personer annorlunda än historiska gestalter i detta avseende. Även LittleGuns resonemang är värt att lyssna till. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2014 kl. 16.07 (CEST)

Grundprincipen när man skriver: Ta det viktigaste först. Menar ni att det är viktigare att berätta att Mikael Ramel har en adlig titel än att han är musiker, eller att Carl B Hamiltons politiska gärning är mindre viktig än det faktum att han kommer från en adlig släkt? Janders (diskussion) 13 juni 2014 kl. 16.17 (CEST)

Ja, eller så sätter man det som har störst tyngd sist. Jag uppfattar att den stilen förekommer också. flinga 13 juni 2014 kl. 23.56 (CEST)

Nej, men det placerar honom i ett sammanhang, precis som födelse- och dödsdata samt nationalitet. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2014 kl. 16.26 (CEST)

Nej, inte heller födelsedatan eller nationaliteten är viktigare. Det är inte heller så att vi har som grundprincip att skriva det viktigaste först. Principen är att relevans tidigt ska framgå. Att redovisa några få mindre relevant data utesluter inte det. Det innebär inte heller att vi rabblar en mängd rutininformation. Det finns en de-facto standard som vi använder, den är inte principiellt korrekt eller konsekvensstyrd, men den verkar ha konsensus. Själv ser jag ingen anledning att motarbeta den.--LittleGun (diskussion) 13 juni 2014 kl. 16.37 (CEST)

Det finns nog många olika sätt man kan arrangera ordningsföljden i en ingress på. Själv brukar jag definitivt inte i första hand tänka i "encykloperdisk betydelseordning", snarare i så fall på vad som varit huvud- respektive bisysselsättning. Vi har ju t ex massor med artiklar om människor som har blivit wikirelevanta genom att sitta i riksdagen, men för vilka detta kanske bara varit en deltidsparentes i livet på 3 år. Dem känns det för mig mer naturligt att beteckna som t ex "läroverkslärare och riksdagsman" eller "lantbrukare och riksdagsman" än tvärtom även om det är riksdagsmannaskapet som gjort att de fått artiklar. I artiklar om akademiker brukar jag i första hand specificera vilken vetenskap de verkat inom (t ex "botaniker"), i andra hand vilken formell position de haft (t ex "professor"). I åter andra fall - när en person varit verksam inom olika fält under olika delar av sitt liv - kan en kronologisk ordning vara mest på sin plats. Men som sagt: just när det gäller detta med adelskapet är detta ju (i regel) en medfödd "icke-aktiv" egenskap och som sådan ser jag det rätt naturligt att den kommer i början tillsammans med en liknande omständighet som nationalitet./FredrikT (diskussion) 13 juni 2014 kl. 18.07 (CEST)

Den hävdvunna principen är att man tar bördstiteln så nära namnet som möjligt. Det gäller både en intromening, där bördstiteln kommer före yrkestitlar, och senare i brödtexten när exv en anhörig nämns då bördstiteln kommer efter yrkestitlar. Bördstitlarna hör ju ihop med namnet så ordningen ter sig ganska logisk och är som sagt hävdvunnen. 81.224.253.60 13 juni 2014 kl. 18.12 (CEST)

Det ip-numret påpekar märks i Ugglan genom att där står: "Efternamn, förnamn, grefve, fransk statsman". Först därefter kommer när personen är född och död. Detta wikifierar jag till "Förnamn efternamn, född, död, var en fransk greve och statsman." När det gäller brittiska och ofta även spanska titlar faller det sig alltjämt naturligt att ange dessa i direkt anslutning till för- och efternamn. De finns ju också i regel med i själva artikelnamnet. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2014 kl. 18.29 (CEST)

Ne följer samma princip: "De la Gardie, Jacob, född 20 juni 1583, död 12 augusti 1652, greve, fältherre, ämbetsman..." ; "Skytte (före adlandet 1604 Schroderus), Johan, född i maj 1577, död 15 mars 1645, friherre, ämbetsman..." osv. Ymer (diskussion) 13 juni 2014 kl. 18.44 (CEST)

Vad gäller nu levande personer (som de som nämns överst i denna tråd) är NE inte konsekventa. Ibland skrivs "friherre" eller vad det nu är ut i inledningen, ibland inte. För min del tycker jag det känns otidsenligt att ta med det i inledningen i många fall. /NH 13 juni 2014 kl. 18.56 (CEST)

Jaha, det trodde jag väl inte, att det skulle finnas ett så massivt stöd för att vi ska presentera moderna människor med utgångspunkt från vilken rang de har i utgångna privilegiesystem... (OBS! Det var ett skämt, men jag är ingen vän av smileys). Dock - skämt åsido, jag har alltså full förståelse för att man använder titlar av detta slag på historiska personer, och jag har inget emot att uppgiften i vissa sammanhang kan finnas med i presentationen även av nu levande personer. Men det känns ganska omodernt att lyfta fram adelstiteln som den första, före de rent professionella, när man presenterar en person som "bara" har råkat födas in i en släkt med adliga anor, som gjort relevansgrundande karriärer inom helt andra delar av samhället och som kanske inte ens identifierar sig med den adelstitel som han bär. Jag hoppas att praxis inte är hårdare förankrad än att det går att göra avsteg från denna emå lite märkligt konservativa syn på vad som bör inleda ett personporträtt i världens mest flexibla och modernaste uppslagsverk. Tack för diskussionen. Janders (diskussion) 13 juni 2014 kl. 19.02 (CEST)

@Janders: Det kan möjligen uppfattas som konservativt - men för att återgå till ditt exempel Tom Wachtmeister delägare Nääs säteri, Södermanland som varit i släktens ägo sedan 1700-talet, hans far är som sagt greve Wachtmeister af Johannishus, hans mor adliga ätten De Geer, hans mormor friherrliga ätten Funck, hans farmor friherrliga af Ugglas, hans mormors mor adliga ätten von Möller, hans morfars mor grevliga ätten von Schwerin, hans farmor mor visserligen en simpel Zethelius, hans farfars mor dock grevliga ätten Wrangel af Sauss.

Vi kan spekulera om huvuvida han hade varit samma betydande företagsledare om han varit född av en arbetslös ensamstående mor men det var han inte, och att i stort sett alla hans fäder tillhört ett skikt av högadel som gift in sig med varandra ser jag som intressant för artikeln. Jag tycker inte att det är ett utslag av hyllande av föråldrade ideal, tvärtom anser jag att det är historierevision att påstå att Tom Wachtmeisters position inte har något att göra med vilken familj han är född i. Sedan kanske skillnaden mellan att födas in i en borgerlig industrimagnatsläkt inte är jättestor - jag tror dock att han hade haft betydligt svårare att bli förste hovmarskalk om han varit det.

Sedan kan man givetvis diskutera vilken betydelse det haft. För Mikael Ramels musikkarrriär har det troligen betytt mer att han var son till Povel. I den karriärvägen var det kanske inte av samma betydelse för Povel att han var friherre - det hade dock betydligt större betydelse än att han enbart bar smeknamnet "baronen", både i fråga om hans uppväxt, Povel som själv ofta skämtat om det berättade ju om hur de under sina revyföreställningar när klagomål kom in på en föreställningen man hänvisade dessa till "baron Ramel" och många då blev mycket mjuka i tonen. Sedan kan man givetvis fråga sig hur betydelsefullt. Men som flera påpekat så redovisar vi bland annat nationalitet eller ibland i stället etniskt ursprung, oavsett vad det haft för betydelse för personen. --FBQ (diskussion) 13 juni 2014 kl. 19.40 (CEST)

Visst finns de som tar avstånd från titlarna. Carl Johan De Geer kallas inte frriherre utan det står vilken släkt har tillhör. Sådana undantag kan givetvis göras. Grundregeln bör dock vara den som nu är praxis. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2014 kl. 20.48 (CEST)

Absolut, det är ju helt rimligt. --FBQ (diskussion) 14 juni 2014 kl. 00.44 (CEST)

Janders: FBQ formulerar det redan bra, men jag är också skeptisk till att liknande titlar inte skulle säga så mycket om personens identitet. I en individualistisk utopi (troligen i flera egalitarianistiska utopisamhällen, fast i somliga existerar väl inte titlarna) så spelar ju social status alls ingen roll för hur personens liv ser ut och utvecklar sig, men så ser ju knappast samhället ut i praktiken (förstås är det heller inte så att man lever på någon slags räkmacka eller måste vara välbeställd bara för att man tillhör adelsfamiljer, såpass vet jag också.. :) men ändå, som FBQ:s exempel). Skälet till att se det som relevant information behöver alltså i alla fall inte vara något slags utslag av vördnad för titlarna, utan mer "let's call a spade a spade", för att sticka ut hakan lite ;) flinga 14 juni 2014 kl. 14.53 (CEST)

@Flinga och FBQ mfl): Även jag är nog hyfsat medveten om vad adelsvärdighet ibland kan innebära när det gäller position, möjligheter och förväntningar i våra liv. Och, som sagt, det kan säkert ofta vara motiverat att nämna både släkttillhörighet och titel på lämplig plats i artikeln. Det kan ge en fördjupande bild av en människa. Och visst - adelsskapet är speciellt, även om det varken legalt/formellt eller informellt har samma roll och funktion som innan staten avskaffade privilegierna. Nu står det var och en fritt att "utöva" sitt adelsskap och förhålla sig till det - t o m förneka att det har någon som helst relevans för den egna individen - efter eget gottfinnande. Det jag reagerade mot - och som jag fortfarande finner ganska märkligt - är att även människor som haft sina huvudsakliga karriärer långt från Riddarhusets sköldar, familjegods och adelskalendern, och är välkända för rent professionella insatser i samhällslivet, beskrivs med sin adelstitel i första hand och sina övriga titlar/meriter i andra hand. I mina ögon är detta ett trivialiserande och respektlöst sätt att porträttera moderna människor som meriterar sig här med stöd av vad de gör och har gjort, och inte med stöd av en ärvd titel och den samhällsposition som denna titel och familjebanden eventuellt (men inte alltid) kan föra med sig. Jag tycks dock vara ganska ensam om den uppfattningen, så jag lägger alltså frågan åt sidan. Jag kommer dock antagligen att fortsätta att bryta mot denna praxis, i de fall som jag finner att den bryter mot normal relevansviktning. Janders (diskussion) 14 juni 2014 kl. 16.45 (CEST)

Artikeln om Povel Ramel nämner inte adelsvärdigheten i ingressen alls (såvida den nu inte, som en konsekvens av detta påpekande, raskt stoppas in i artikelns första mening). Jag håller med om att artikeln om Mikael Ramel ser lite märklig ut. Vi är olika och prioriterar olika saker. Jag tycker t.ex. det är väldigt konstigt och snudd på opassande att gräva fram helt okända föräldrars födelsedata, men så länge andra tycker det är intressant lär de väl göra så - jag har bestritt det i ett fåtal fall. De som flitigt gör så lär hävda att deras sätt är "praxis"... även i fallet adelstitlar lär folk fortsätta att göra olika. --Stighammar (diskussion) 15 juni 2014 kl. 22.18 (CEST)

Att ange adelskapet i ingressen kan nog vara vettigt - även om faktiskt den svenska adeln förlorade sin statsrättsliga ställning vid ungefär samma tid som kyrkan skildes från staten - men det kan knappast vara vettigt att låta det stå först (åtminstone inte för personer som fortfarande lever eller har dött efter år 2000), om inte adelskapet är det de är mest kända för. Alltså hellre: "Tom Wachtmeister, företagsledare och greve" än tvärtom. Jörgen B (diskussion) 16 juni 2014 kl. 22.26 (CEST)

Som framgår av ovanstående diskussion är det först titeln hör hemma. Det är inte konstigare än att födelse- och dödsdata samt nationalitet kommer före det som är relevansgrundande. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2014 kl. 23.14 (CEST)

Vad som framgår av diskussionen är att det finns olika åsikter. --Stighammar (diskussion) 23 juni 2014 kl. 08.47 (CEST)

Konsensus betyder inte enhällighet. Kvalificerad majoritet räcker. Tostarpadius (diskussion) 29 juni 2014 kl. 14.21 (CEST)

Diskussion om borttagen mall

Diskussion pågår nu här om en layoutmässigt besvärlig och omdiskuterad mall som till slut raderats. Lessen om mallen raderades utan (förnyad) diskussion på Bybrunnen. Se uttalandena på diskussionssidan för att utröna om jag gjort fel eller inte. Tack på förhand.--Paracel63 (diskussion) 22 juni 2014 kl. 19.46 (CEST)

Jag hinner inte läsa diskussionen nu (eller kontrollera syntax och användning), men hur blir det nu med äldre artikelversioner, som använder den raderade mallen? Vad jag förstår skall mallar historiemärkas, inte raderas. --LPfi (diskussion) 28 juni 2014 kl. 15.39 (CEST)

Vi har normalt som princip att inte radera mallar, endast museimärka dem. Tostarpadius (diskussion) 29 juni 2014 kl. 14.27 (CEST)

Museimärkning av listor med många länkar i

Jag har blivit lite (men bara lite) störd att i Sidor som länkar hit hamna på museimärkta listor. I mitt fall listor från Projekt Saknade artiklar från 2008/2009. Att museimärkta artiklar som främst har text har jag inga problem med, men jag undrar om det är vettig behålla alla arbetssidor med listor till artiklar. Se fler exempel på Kategori:Wikipedia:Museum. Själv skulle jag vilja radera dessa åtminstone efter en tid, säg 5 år (de innehåller tokigheter, felstavningar etc).--Yger (diskussion) 28 juni 2014 kl. 08.56 (CEST)

Jag kan förstå tanken men har en annan uppfattning. Just sådana listor är ytterst värdefulla dokument när vi vill veta något om Wikipedias utveckling. Tostarpadius (diskussion) 28 juni 2014 kl. 23.50 (CEST)

Håller med Tostarpadius. Bara att museum länkar till artiklar och därmed syns under Sidor som länkar hit ser jag heller inte som ett rimligt raderingsskäl. Lixer (diskussion) 29 juni 2014 kl. 10.56 (CEST)

jag har också nu funnit fall där existensen av en omdirigering enbart bygger på en felskrivning i en sådan lista, men nöjer mig ändå med era svar. Och vissa museimärkta listor är ren humor, som Wikipedia:Diskutabla artiklar från 2002!--Yger (diskussion) 29 juni 2014 kl. 12.52 (CEST)

Sommarpratare Evabritt Strandberg

På onsdag den 2 juli är Evabritt Strandberg värd för Sommar i P1, artikeln är mallad med skylten om brist på källor. Det skulle vara roligt om vi kunde bli av med skylten innan programmet eftersom väldigt många kommer att läsa artikeln den närmaste veckan. Finns det någon (eller några) som vill ta sig an uppgiften? Vänligen Pontuz (diskussion) 28 juni 2014 kl. 16.05 (CEST)

Tack för tipset! Jag och några till har nu under dagen putsat och källbelagt i artikeln. Här finns dock fortfarande lite uppgifter (bland annat om mindre bra skolämnen) som skulle behöva källa, innan vi med gott samvete kan ta bort åtgärdsmallen. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 28 juni 2014 kl. 21.49 (CEST)

Just det om skoltiden är nu fixat, dock har jag inte kollat resten så jag vet inte om mallen kan tas bort. Jag överlåter det till någon annan. /Hangsna (diskussion) 28 juni 2014 kl. 22.10 (CEST)

Tack för ert engagemang! / Pontuz (diskussion) 28 juni 2014 kl. 22.56 (CEST)

Det var ett mycket fint initiativ, Pontuz, och bra Thai-myng (se nedan)! --SergeWoodzing (diskussion) 29 juni 2014 kl. 18.01 (CEST)

Serieskapares relevans

När blir en serieskapare relevant? Titta gärna in på Diskussion:Minal Parekh Nygårds om ni har en åsikt.--LittleGun (diskussion) 29 juni 2014 kl. 12.45 (CEST)

Svenska hockeyligan

Jag väcker liv i kategoridiskussionen igen. Diskutera gärna här. J 1982 (diskussion) 29 juni 2014 kl. 15.50 (CEST)

Stagneliusprojektet

Det sägs av Stagneliuskännare att Stagnelius kunde ha blivit lika känd som de stora poeterna i den europeiska romantiken. Problemet är dock att vi svenskar likaledes svenska litteraturvetare har varit dåliga på att marknadsföra vår mest älskade skald i utlandet. Det jag undrar är om det finns ett intresse bland flerspråkiga svenska Wikipedia-användare att skriva huvudartiklar om Stagnelius i andra språkversioner där det saknas? Själv skrev jag en artikel om Stagnelius på albanskspråkiga Wikipedia. Är det möjligt att skapa ett projekt kring idén och rekrytera användare för det ändamålet? --Vannucci (diskussion) 19 juni 2014 kl. 23.18 (CEST)

Jag tror kanske att det handlar om att han först i sen tid lyfts fram tydligare även i Sverige. 1800-talet föredrog att lyfta fram Wallin, Tegnér, Geijer och Franzén, eller om man ville vara djärv Atterbom. Låter som ett trevligt projekt, själv känner jag dock tyvärr att tiden inte riktigt räcker till. --FBQ (diskussion) 19 juni 2014 kl. 23.43 (CEST)

"Vår mest älskade skald" skulle jag säga är antingen Ferlin eller Bellman, med Fröding som stark tredjekandidat. Det spelar på ett sätt mindre roll. Stagnelius kanske på framåtgående, jag har ingen aning.

Artiklar finns på de skandinaviska språken, på engelska tyska franska spanska italienska, samt på serbiska bulgariska och albanska. Din målgrupp är alltså människor som dels kan svenska och dels ett till språk utöver dessa, och tillräckligt bra för att skriva på det... den gruppen är liten. Ryska är ett stort språk som saknar artikel men folk på svwp som är tillräckligt bra på ryska för att skriva på språket är det nog ont om! Om du hittar någon som du kan hjälpa att skapa en artikel där, t.ex. genom att du sammanställer något kortare och enklare för denne att översätta än vad vår artikel om Stagnelius är (jämför t.ex. tyska Wikipedias Stagnelius-artikel) tycker jag du kan känna dig nöjd med din insats. Börja kanske med att kolla "Ambassaden" ru:Википедия:Посольство på ryska Wikipedia, och kontakta någon av de som nämns där? --Stighammar (diskussion) 20 juni 2014 kl. 11.41 (CEST)

Den svenska litteraturens absolut största författargenier är väl utan tvekan Erik Johan Stagnelius och August Strindberg. Inga andra svenska författare har lyckats lika stort.

Jag ska kanske skriva på engelska en kortfattad artikel fullspäckad med fakta om Stagnelius. Jag hoppas att andra användare på de olika wikipediorna nappar. --Vannucci (diskussion) 20 juni 2014 kl. 12.12 (CEST)

En klok tanke, att skriva en riktigt bra artikel på engelska, d.v.s. både språkligt och innehållsmässigt bra, inklusive källhänvisningar, är ofta lämpligt för att möjliggöra för att artiklar ska kunna skapas på andra språkversioner. Tomas e (diskussion) 20 juni 2014 kl. 13.54 (CEST)

Absolut största, utan tvekan. Om det varit så hade snubben haft artiklar på fler wikipedior. De första du har att övertyga om att Stagnelius är störst är förmodligen svenskarna. Själv stänger jag öronen och slutar lyssna på folk som använder sådana överord. Lycka till med projektet. --Stighammar (diskussion) 21 juni 2014 kl. 10.46 (CEST)

Det är någonting som bör utredas eftersom jag tänker formulera det i artikeln med tillräckligt källbeläggning på det vis nutida svenska litteraturkritiker tänkt. --Vannucci (diskussion) 22 juni 2014 kl. 00.20 (CEST)

En googlesökning på "vår mest älskade skald" ger en träff på Fröding (från en Facebooksida), en träff på Ferlin (Svensk mediedatabas tablåförteckning för Sveriges radio P1 1989-08-30), och en träff på Stagnelius (den här sidan). Vid en sökning på "vår mest älskade poet" blir det tre träffar på Bo Setterlind. Jag tror att det är vanskligt att hävda dylikt i en wp-artikel. Det låter oencyklopediskt i mina öron. (Vilka ingår t.ex. i formuleringen "vår", vilka är det som hävdar?) Har du källa på det kan du möjligtvis ha med att källan hävdar det. //Vätte (diskussion) 22 juni 2014 kl. 12.03 (CEST)

Jag håller med om att uttryck som "den svenska litteraturens absolut största författargeni" är oerhört vanskliga i en modern encyklopedi. Louise Vinge skriver i NE "en av den svenska romantikens främsta diktare", vilket förefaller mera rimligt. De bästa källorna torde vara Fredrik Bööks monografi från 1919 och Jonas Ellerströms "Femton röster om Stagnelius" från 2011. Tyvärr tror jag inte att det finns någon engelskspråkig litteratur om Stagnelius. Rex Sueciæ (disk) 22 juni 2014 kl. 12.25 (CEST)

Rent allmänt är inställningen "Jag vet att det ska stå att X är Y, nu ska jag bara hitta källor som visar det" själva definitionen på en POV-inställning. Att enskilda forskares åsikter spretar en smula är fullt naturligt och det går ofta att hitta någon som tycker något i stil det man själv tror. En neutral inställning är att skaffa litteratur för att sen värdera vad där står. Bästa uppfattningen om Stagnelius betydelse och storhet torde man få i böcker som avser att täcka ämnet svenska litteraturhistoria. Sen kan man förstås som komplement lyfta fram de forskare som särskilt framhåller hans betydelse, men att leta efter de forskarna och använda enbart dem är POV. --Stighammar (diskussion) 22 juni 2014 kl. 12.52 (CEST)

Uppsalaromantikerna ja, hur i hela friden kunde jag glömma. Det är ganska uppenbart att Uppsalaromantikerna med Tegnér i spetsen motarbetade Stagnelius av den enkla anledningen att Stagnelius var ljusår före dem. Deras egna rykte sattes ju på spel. Vad beträffar Gustaf Fröding, han är nog bra, men Stagnelius är bättre. Stagnelius lyrik hör till svenska poesins vackraste. Jag vidhåller att de största författarna i svenska litteratur är Erik Johan Stagnelius och August Strindberg. Nu gäller det att vi på något sätt formulerar detta på ett objektivt sätt. --Vannucci (diskussion) 25 juni 2014 kl. 16.32 (CEST)

"Uppsalaromantikerna med Tegnér i spetsen"??? Du verkar inte ha någon vidare koll på att Tegnér var verksam i Lund, inte Uppsala, och att han snarast stod i opposition till den mest "blommiga" uppsalaromantiken (Atterbom och de andra fosforisterna)? /FredrikT (diskussion) 25 juni 2014 kl. 17.06 (CEST)

Det finns väl annars skäl att hålla med om att Geijer och Tegnér är mer tidsbundna. Själv tycker jag som kulturhistoriker att det gör dem intressanta. Men jag kan se att de även är geografiskt bundna, vill minnas att det gjordes försök att översätta Geijer redan under hans levnad utan att hans verk blev särskilt spridda. Någon rangording av vem som är den "störste" skalden vet jag inte om den är meningsfull. Däremot kan man ju notera att vannucci inte är ensam utan att även andra nyare litteraturhistoriska verk brukar framhålla Stagnelius bland de romantiska diktarna. Vet inte om jag hört honom franhållas som den främste näst efter Strindberg över huvud tidigare.FBQ (diskussion) 25 juni 2014 kl. 19.27 (CEST)

Jag vet inte hur det var med Geijer men Tegnér var i vart fall flitigt översatt i sin samtid, främst till tyska. Sedan finns det ju ytterligare en sak som skiljer Stagnelius från många av hans generationskamrater och det är att han dog mycket ung och därmed efterlämnade en betydligt kvantitativt mindre produktion än t ex Tegnér, Geijer och Atterbom. /FredrikT (diskussion) 25 juni 2014 kl. 22.18 (CEST)

Hemma igen passade jag på att titta i libris, Tegnér har där 32 översättningar till tyska och Geijer 10. Jag försöker minnas var jag läst om att populariteten i Tyskland inte blev vad bland annat Geijer själv hoppats på. Kanske visserligen långt från trådens egentliga men kanske intressant i någon framtida tråd :-)--FBQ (diskussion) 25 juni 2014 kl. 22.45 (CEST)

Jag läser gärna biskopssonen från Kalmar stift men faderns granne på ålderdomen ser jag alltjämt som vår nationalskald. Med tanke på att produktionen även när det handlar om poesi dock måste sägas ha ägt rum i skilda genrer är jämförelser svåra. Det beror på vad man är ute efter. Vad gäller senare tid menar jag personligen att samtliga svenska Nobelpristagare bör rangordnas före Röda rummets författare, även om jag uppskattar den romanen och annat av hans penna. Hur litterära bedömningar skall kunna göras objektiva övergår mitt förstånd. Jag känner en akademisk lärare som sätter Pehr Henrik Ling högst bland våra skalder. Tostarpadius (diskussion) 25 juni 2014 kl. 22.51 (CEST)

(redigeringskonflikt) Upptäckte just att även Stagnelius finns översatt till tyska, många nyare översättningar, men även redan på 1830-talet av Lorenz Peter Bagge. Min poäng var ju kanske just det NE säger, om Tegnér heter det I hundra år efter sin död framstod T., dock ingalunda obestritt, som nationalskalden. En senare tid har haft svårigheter både med den romantiska idealismen hos T. och det poetiska uttrycket, som många gånger kan te sig svulstigt i stället för konstfullt, retoriskt i stället för vältaligt. och om Stagnelius I modern tid har många diktare i S. sett en förebild i förmågan att uttrycka en passionerad och söndersliten livskänsla i praktfulla bilder och i det hängivna uppgåendet i skapandet.. Men som sagt, det är inte wikipedias roll att bestämma vad som är bra och vad som är dåligt. Om 50 år kanske det svänger igen. Däremot ser jag ju det som intressant att redovisa såväl smaken idag som för 50, 100 eller 150 år sedan. --FBQ (diskussion) 25 juni 2014 kl. 22.57 (CEST)

Att redovisa skilda tiders preferenser, gärna med citat, ser jag enbart som positivt. Tanken att övertyga dem som inte kan läsa Stagnelius på originalspråket om att han är jämförbar med Byron, Wordsworth eller Keats ser jag som dödfött. Därmed inte sagt att det är lönlöst att skriva en utförlig artikel på enwp för att sprida kännedomen om suckarnes mystär. Tostarpadius (diskussion) 25 juni 2014 kl. 23.08 (CEST)

Litteraturforskare brukar lyfta upp Erik Johan Stagnelius i samma rang och skrivtemperament som Percy Bysshe Shelley. --Vannucci (diskussion) 29 juni 2014 kl. 21.51 (CEST)

Det bör nämnas men kan inte upphöjas till objektiv sanning. Tostarpadius (diskussion) 29 juni 2014 kl. 22.08 (CEST)

Stämningen

Är det inte en ovanligt trevlig stämning på svenska Wikipedia nuförtiden, eller är det bara att jag fn inte är i blåsväder? Med alla grovt felaktiga väderleksprognoser dag efter dag (lite skrämmande!) är det extra bra tajmyng med trevlig stämning då många måste ställa in sina aktiviteter utomhus och dras sig till sina tangentbord och mobila knappar. Visste ni förresten att begreppet är uppkallat efter en siamesisk kusin till en av de kinesiska kejsarna i Myng-dynastin c:a 4312 fKr? Han fick komma dit och ansvara för att det alltid var bra Thai-myng vid hovet. mvh --SergeWoodzing (diskussion) 29 juni 2014 kl. 17.59 (CEST)

Tacksystemet som infördes 2013 verkar ha bidragit till trevligare stämning. J 1982 (diskussion) 29 juni 2014 kl. 19.07 (CEST)

Håller med. Även om en och annan turbulent diskussion har uppstått också nu på senare tid känns det ändå i min uppfattning med rätt så tydliga marginaler som om det har gått åt rätt håll, sakta men säkert, med arbetsklimatet på SvWP sedan decennieskiftet. /Mvh Vostok (diskussion) 29 juni 2014 kl. 22.31 (CEST)

Tacksystemet tackar jag för … eller (för att använda en term från ett populärt kommunikationsmedium)  Gillar jag. --Paracel63 (diskussion) 29 juni 2014 kl. 22.37 (CEST)

Jag ser också mycket positivt på detta. Samtidigt förstår jag inte allt detta tal om dålig stämning. Jämfört med de flesta andra sammanhang där jag rört mig genom livet har jag alltid uppfattat den som god på svenska Wikipedia. Här har man även tidigare fått uppskattning för sina insatser och de hårda orden har varit få. Tostarpadius (diskussion) 30 juni 2014 kl. 10.01 (CEST)

Nog är det fortfarande en del gruffande mellan olika etablerade användare på svenskspråkiga Wikipedia. Något som märks om man följer "Senaste ändringarna" för diskussions- och wikipedia-namnrymderna. Tacksystemet har nog inte påverkat det även om det är tacknämligt på andra sätt. /ℇsquilo 30 juni 2014 kl. 10.11 (CEST)

Jag vill inte förstöra stämningen men när jag läste rubriken "stämningen" trodde jag att inlägget handlade om BUS stämning av Wikimedia, och en sådan stämning bidrar ju inte till att höja stämningen... :-) Tomas e (diskussion) 30 juni 2014 kl. 11.47 (CEST)

Senaste ändringarna för diskussions- och Wikipedia-namnrymderna? Vad betyder det? Talar du om senaste ändringarna i menyn till vänster? Eller finns det en separat senaste ändringar för bara diskussions-sidorna? Utopiantos (diskussion) 30 juni 2014 kl. 14.16 (CEST)

Det är senaste ändringarna i menyn till vänster. De går att filtrera så att bara diskussioner visas.--LittleGun (diskussion) 30 juni 2014 kl. 14.17 (CEST)

Digitaliserade tidningar på KB

Kungliga biblioteket har äntligen lanserat sitt gränssnitt för digitaliserade tidningar. Det kan provas på http://tidningar.kb.se/ Än så länge har man scannat hela årgångar av Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Tyvärr känner sig KB löjligt begränsade av upphovsrätten vilket innebär att man inte kan läsa fulltext ur tidningar som utkommit efter 1863. Nyare tidningar kan bara läsas i KB:s lokaler.

Dock får man göra fulltextsökningar i alla digitaliserade tidningar, vilket kan vara ganska användbart om man exempelvis vill ta reda på när vissa sökord förekom för första gången. Väsk ✎ 29 juni 2014 kl. 18.22 (CEST)

oerhört kraftfull funktion. Även med bara två tidningar får man fler träffar än jag kunde ana. Jag sökte på min gata, min far, en kompis och två platser och det blev helt bra träffar (mitt eget namn fungerade inte då det är för "vanligt"). Men oj vad dåligt det inte går se mer, jag tror en hel del av träffarna var radannonser eller reklam för utflykter etc vilka ju är mindre intressanta.--Yger (diskussion) 29 juni 2014 kl. 19.04 (CEST)

Spontant tänker jag mig att det här kan vara ett väldigt bra verktyg när vi vill avgöra relevansen för artikelämnen från 1900-talet innan den digitala tidsåldern. Ett exempel.

Det är synd att de sökresultat som visas är så korta, bara ett fåtal ord och inga rubriker. Då blir det väldigt svårt att avgöra vad artikeln handlar om. Men man kanske ska glädja sig åt det lilla. Väsk ✎ 29 juni 2014 kl. 19.37 (CEST)

I sammanhanget kan man tipsa om att många kommunala bibliotek ger sina låntagare gratis tillgång till Mediearkivet och Presstext. Där kan man läsa tidningstext från de senaste 15–20 åren (fulltext). Oftast måste man befinna sig på själva biblioteket för att kunna använda det. Är man universitets- eller högskolestudent brukar man ha tillgång till databaserna hemifrån genom sitt universitetsbibliotek/etc. /NH 30 juni 2014 kl. 10.42 (CEST)

Har nu försökt testa denna nya tjänst två gånger - i går och i dag - men får bara felmeddelandet "Hoppsan! Ett fel har uppstått i programmet och du måste ladda om sidan" hela tiden. Någon mer som råkar ut för det? /FredrikT (diskussion) 30 juni 2014 kl. 11.56 (CEST)

Jag testade på en dator på jobbet igår och då gick det inte alls. Men på mobilen och datorn här hemma fungerar det bra. Jag tycker samtidigt att man kan passa på att påpeka att det lite grann också visar på hur liten relevans ett omnämnande i någon av de större tidningarna egentligen har. Provade även på min farfar, inte helt ovanligt namn och vissa artiklar gällde inte honom, men flera gjorde just det, en ganska ordinär specerihandlare senare tjänsteman i en liten svensk stad.--FBQ (diskussion) 30 juni 2014 kl. 13.10 (CEST)

Skåningar sökes! (Pressförfrågning)

Jag har fått en fråga från en journalist som vill ha tag på 4-5 skåningar som kan tänka sig att bli intervjuade till ett tidningsreportage. Beskrivningen är:
Som jag sa i telefon så skulle jag vilja komma i kontakt med personer i Skåne som skriver och redigerar på Wikipedia. Mitt enda krav är att de ska vara så olika varandra som möjligt. Alltså gärna en pensionär, en kvinna, ett barn eller ung person, en man 25-35 och att de är ämnesvis relativt olika. Gärna riktigt entusiastiska personer som inte varit med i media tidigare.
Känner ni att ni passar in på ovanstående, eller om ni kan tipsa om någon annan som passar in får ni höra av er till mig med kort info om er och kontaktuppgifter så skickar jag vidare. Tipsa gärna vidare där ni tror att det gör nytta också.
Tack på förhand. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 juni 2014 kl. 16.05 (CEST)

Det hela diskuteras även här: [3]. Jag tittade bland kategorierna på skånskt definierade wikipedianer och hittade bland annat @FredrikT:, @Dcastor:, @Tostarpadius:, @Grillo:, @Jonas Lennartsson:, @Christian47: och @Robin Ahlm:. Förhoppningsvis kan några fler hjälpa till att leta fram bra och villiga namn. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 17 juni 2014 kl. 21.33 (CEST)

Jag är inte bosatt i Skåne för tillfället och bland annat därför inte aktuell. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2014 kl. 21.36 (CEST)

Jag är skåning, men måhända i riskzonen att vara för lik andra eventuellt intresserade vad gäller profiltyp. Dessutom har jag redan vid några tillfällen förekommit i media just i egenskap av wikipedian. I mån av tid kan jag dock ställa mig till förfogande. Mina kontaktuppgifter finns här. /Dcastor (diskussion) 18 juni 2014 kl. 10.05 (CEST)

Gudars vad sorgligt att "en kvinna" är en egen kategori i det här fallet (att jämföras med "en man 25-35"). /Julle (diskussion) 18 juni 2014 kl. 13.50 (CEST)

En man, en kvinna, en pensionär och en ungdom tycker jag är en utmärkt uppdelning. Det finns ju inget som hindrar att det blir tre kvinnor och en man som kommer. /ℇsquilo 18 juni 2014 kl. 15.19 (CEST)

Nä. Men du hade aldrig haft kategoriseringen "en man" på samma sätt. /Julle (diskussion) 18 juni 2014 kl. 15.23 (CEST)

Om den totala gruppen hade bestått av 90% kvinnor, så skulle väl kategoriseringen "en man" inte varit oväntad? ⬤Bοⅰⅵе 18 juni 2014 kl. 16.18 (CEST)

Jo, fast det är ju det som är grejen, att det kanske till och med finns någon form av fog för den. /Julle (diskussion) 18 juni 2014 kl. 16.39 (CEST)

Kvinnor är en minoritet i Sverige vet du väl Julle... hitta en svart rullstolsbunden lesbisk muslimsk wikipedian så har ni löst många representationsproblem på en gång ;-) skämt åsido förstår jag både journalistens strävan och den högst berättigade reaktionen på formuleringen. -Stighammar (diskussion) 18 juni 2014 kl. 22.53 (CEST)

@Dcastor: Tack! Kontaktuppgifter förmedlade, får se om du behövs eller kvoten är fylld.

Formuleringarna ovan är till viss del färgade av vad vi pratade om innan jag fick det via mail, men önskemålet är en grupp med stor spridning. Att alla ska vara erfarna Wikipedianer gör det lite knivigare, och fortfarande behövs en kvinna. Tips och anmälningar mottages tacksamt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 19 juni 2014 kl. 01.09 (CEST)

(avindent) Synd bara att jag inte är skåning, jag är ju en ung person (16 år) som inte är hetro...tyvärr så är jag ju däremot man (och inte skåning). Josve05a (diskussion) 19 juni 2014 kl. 19.47 (CEST)

Förutom kategorin äldre män behövs det fortfarande några skåningar enligt den här efterlysningen. Intresserade kan höra av sig till mig så skickar jag vidare. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 1 juli 2014 kl. 00.57 (CEST)

Kvalitetsmätningen – juli

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
8 artiklar
kvar att åtgärda

Jag har valt förvirrande som månadens kvalitetsprojekt juli 2014. Delta gärna, din hjälp är värdefull! Resultatet från förra månadens kvalitetsprojekt (neutralitet) var att vi fick ned antalet artiklar med 17 stycken. Tack till alla som hjälpte till med det! Lixer (diskussion) 1 juli 2014 kl. 01.36 (CEST)

Rösta på månadens bästa nyuppladdade bilder

Nu är det ny månad vilket (bland annat) betyder att det igen är dags att rösta på månadens bästa nyuppladdade bild. De nominerade bilderna finns här. ArildV (diskussion) 1 juli 2014 kl. 07.40 (CEST)

Avgränsningen mellan Bybrunnen och Wikipediafrågor

Jag läser beskrivningen på Wikipedia:Wikipediafrågor som att den sidan är till för rena frågor om hur Wikipedia funkar och hur man ska göra. Hur gör jag en tabell. Var hittar jag en inställning. Hur gör jag en länk till andra språkversioner av artikeln. Osv. Medan diskussionsfrågor, borde vi ändra vår praxis, jag har gjort så här och vad tycker andra om det, åsikter om hur funktioner borde ändras osv. är Bybrunnens område. För mig ser det ut som om sådana diskussionsämnen mer och mer smyger sig över till Wikipediafrågor. Av de diskussioner som nu ligger uppe där bedömer jag att ca en tredjedel snarare är diskussionsämnen, som tar in åsikter snarare än vill ha ett rätt svar.

Gör det här något? Bör vi göra avgränsningen mellan Bybrunnen och Wikipediafrågor tydligare?

Jag höll själv på att posta detta inlägg där istället för här, innan jag sansade mig. Orsaken till det, tror jag, är att jag uppfattar Wikipediafrågor som ett trevligare ställe. --Stighammar (diskussion) 23 juni 2014 kl. 08.45 (CEST)

Jag tycker det är en vettig uppdelning: Praktiska frågor av~mer teknisk karaktär, som normalt inte diskuteras utan löses medan frågor av policykaraktär behandlas på Bybrunnen. Sen tycker jag inte att det är ett dugg kinkigt om något hamnar "fel". Jag tycker oftast vi är för snabba att flytta eller säga "vänd dig dit eller dit istället". Är frågeställningarna relevanta spelar det ingen roll var de löses, även en flytt av ett inlägg kan kännas som en knäpp på näsan. Sen kan det vara vettigt att det hamnar på "rätt" ställe efter ett tag.--LittleGun (diskussion) 23 juni 2014 kl. 09.12 (CEST)

Jag håller med Stighammar om att det är en olycklig utveckling, särskilt som jag tror att fler bevakar Bybrunnen. Risken är att några få användare snabbt lyckas få igenom genomgripande förändringar. Just nu kan några möjligen kuppa igenom en ny typ av ingress, som man vill få genomförd med bot. Alltför ofta händer saker innan någon hunnit reagera. Kanske är vi diskussionströtta just nu. När det gäller småsaker tycker jag som LittleGun att det är mindre viktigt var de hamnar. Tostarpadius (diskussion) 23 juni 2014 kl. 10.54 (CEST)

*trött leende* Nejdå, inget kuppas igenom och inga bothärjningar är nära förestående...men om man tycker att något diskuteras på smått olämplig plats kan man alltid lägga en länk till det på den bättre platsen.

Jag tänker att vi kanske borde uppdatera beskrivningen på Wikipediafrågor så den blir lite tydligare. --Stighammar (diskussion) 23 juni 2014 kl. 11.52 (CEST)

På ENWP har de väl nån "teknisk bybrunnen". Jag säger inte att vi ska införa det men där passar vissa frågor bättre. Själv lägger jag ofta sådana (tekniska) frågor/diskussioner på WF. /Hangsna (diskussion) 23 juni 2014 kl. 12.37 (CEST)

Info om vad som skiljer WF och BY åt får gärna vara tydligare. På WF blir det ofta frågor om hur man löser mallfrågor och dylikt, men det kan ju också bli diskussioner i ämnet. En blänkare om en intressant diskussion någonstans får gärna läggas in här – plus på wp:AD som jag tycker är en trevlig uppfinning.--Paracel63 (diskussion) 24 juni 2014 kl. 03.06 (CEST)

Min avsikt med tråden Utformningen av ingressen bör förändras var inte på något sätt ett kuppförsök. Jag beklagar att jag placerade den i Wikipediafrågor i stället för i Bybrunnen. Kanske kan infon bli tydligare, ja. Hur som helst, jättebra att ni fick mig att inse det. Utopiantos (diskussion) 28 juni 2014 kl. 17.39 (CEST)

Jag lade nyss till en blänkare om diskussionen i wp:AD. Utopiantos (diskussion) 2 juli 2014 kl. 12.45 (CEST)

Jag tycker att uppdelningen "praktiska frågor av mer teknisk karaktär" vs. "diskussionsämnen" är rimlig och jag tycker gott vi kan skriva så på respektive sida. Men när nu utvecklingen blivit som den blivit lär inga uppmaningar på själva sidan hjälpa, dem ser inte folk. Det enda som hjälper är att någon leker moderator och flyttar på folks startade trådar när de hamnat fel - och det har ju, som nämnts, andra nackdelar. --Stighammar (diskussion) 2 juli 2014 kl. 13.01 (CEST)

Bästa bidragen i maj

Ancylostoma duodenale och Treblinka.

Ancylostoma duodenale blev vald till maj månads bästa nyskrivna artikel. Treblinka valdes till den bästa utökade artikeln under maj månad. Nu tävlar 139 nya och 81 utökade artiklar i omröstningen om bästa bidragen från juni. Välkomna att rösta eller att lista nya artiklar. Vänliga julihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 2 juli 2014 kl. 00.13 (CEST)

hjälp med granskning

Släkten Grundis luktar hoax. Vi hade för bara någon månad sedan en artikel om en tysk släkt med vapen mm som visade sig vara hoax som liknade denna~mycket. Yger (diskussion) 4 juli 2014 kl. 18.21 (CEST)

Det var hursomhelst egen forskning och ostyrkta förmodanden. Edaen (diskussion) 4 juli 2014 kl. 21.11 (CEST)

BUS mot Wikimedia Sverige, ang. foton av offentliga konstverk

Propositionen till nuvarande upphovsrättslag.

Eftersom denna sida bland annat är till för nyhetsförmedling är jag lite förvånad över att ingen från Wikimedia skrivit något om det här. Jag påpekar därför, för de som till äventyrs inte läser tidningar, att pressen för två dagar sedan förmedlade korthuggna TT-notiser om att föreningen BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, stämmer Wikimedia Sverige angående WMSE:s sajt Offentlig konst. Wikimedia Sveriges kommentar finns här.

Nu ska vi bara luta oss bakåt i fåtöljerna med popcornen och vänta på... ett utslag som kanske dröjer typ jätte-jätte-länge? Så himla spännande kanske det inte är.

Jag har iofs svårt att tänka mig att detta på något sätt skulle drabba Wikipedia. Stämningen gäller sajten Offentlig konst, inte svenska Wikipedia, som ju inte heller har några särskilda band till just Wikimedia Sverige annat än informella sådana. Kanske det är därför som WMSE inte skrivit något om det här. Nyss skapades en mall som lades in i en massa artiklar med varning för att bilder kan komma att raderas pga detta domstol, och det ser jag ingen risk för. Det värsta som kan hända, för föreningens del, är väl om de får ta ner sajten och betala skadestånd. Men IANAL (I am not a lawyer). --Stighammar (diskussion) 15 juni 2014 kl. 22.32 (CEST)

Som sagt, stämningen är riktad mot föreningen Wikimedia Sverige för webbplatsen http://offentligkonst.se. Det finns rapporterat på Wikipedia:Wikipedia i media sedan tidigare. Webbplatsen kommer inte att tas ner oavsett utfall, vid förlust kommer dock bilderna av upphovsmän som inte har varit döda i minst 70 år sluta att visas. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 16 juni 2014 kl. 00.08 (CEST)

Hur pass prejudicerande kan domslutet bli? Commons brukar väl inte vilja ha bilder som antas vara ofria i ursprungslandet? ⬤Bοⅳⅰе 16 juni 2014 kl. 07.40 (CEST)

Aha. Jo. Teoretiskt. Det blir intressant med utfallet, när det nu kommer. --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 08.17 (CEST)

Hotet mot Wikimedia Sveriges bilder i denna process lär vara noll, men frågan är om det ligger djupare tankar bakom stämningen. Vad skulle t.ex. gälla om man skannade en staty och skrev ut en kopia i 3d-skrivare. Jag misstänker det vore brott mot upphovsrätten. Kan då mer detaljerade bilder tagna från flera perspektiv m.h.a en app också kunna återskapa den 3-dimensionella formen? Eller är Bus verkligen så "dumma" att de oreflekterat kör mot en förlust, som kommer minska deras intäkter då noll kommuner därefter kommer ge dem ersättning? Dessutom kommer en förlust ge stöd för att gå emot fotograföreningens fyrkantiga syn på upphovsrätten - "alla bilder tagna av professionell fotografer har verkshöjd". Detta är en större fråga för upphovsrätten till våra bilder, och här har dessa inte "vågat" gå till domstol, som jag tror vetande att rätten inte skulle ge dem stöd vilket domslut skulle innebära ett stor ekonomiskt avbräck för fotografer (vilket de kan fortsätta med utan domslut) .--Yger (diskussion) 16 juni 2014 kl. 08.56 (CEST)

Den fria avbildningsrätten vad rör byggnader och skulpturer gäller bara i planet. Tredimensionella kopior är skyddade och har varit så under hela nuvarande lags tid. Det gäller nog även datamodeller av byggnader och statyer. Det här är nog ett problem både för arkitekter som traditionellt gjort skalmodeller av tänkta byggprojekt som inkluderar existerande omgivningar, Googles 3d-modeller i Google-Earth och lantmäterikartor i 3d.[4] Edaen (diskussion) 16 juni 2014 kl. 09.06 (CEST)

För en förening som BUS kanske det vore skönt med klarhet? Om medlemmarna hoppar av för att snacket går "äh, de gör ju inget" är det ju inte bra. Med en dom kan BUS säga att så här är det, det här gör vi och det här gör vi inte. Det låter förvisso som ett kostsamt sätt att skaffa det beskedet. Å andra sidan kan man tänka sig att det är de konstnärer som vill att man ska driva en hård linje som driver BUS. Det kanske blir svårt att motivera BUS' existens inför medlemmarna om man inte ens försöker detta. Ska vi gissa att förr hade alla kommuner avtal med BUS, att en del struntar i det kanske är nåt nytt. Då måste man välja ut en aktör att pröva saken juridiskt på. --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 11.08 (CEST)

Foto av skulpturen Omtanke av Bo Åke Adamsson, född 1941. Fritt fram att använda i reklam för munspray?

BUS skriver att de oroar sig även för den ideella rätten. Det där med rätten att förändra bilderna, som de CC-licenser Wikimedias projekt använder medför, gillar de inte. Jag antar att konstnären fortfarande har rätt att säga stopp om foton på deras verk används på sätt de inte gillar men rimligen blir gränserna svårare att dra. Förmodligen finns det få eller inga domslut som handlar om den ideella rätten allena. Är det fritt fram att använda ett foto på skulptur till reklam för vad som helst utan att behöva fråga skulptören om lov, bara fotot är CC? Det känns inte klockrent. --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 11.08 (CEST) mindre ändringar/tillägg 16 juni 2014 kl. 11.26 (CEST)

Det ligger utanför ämnet men jag kan inte låta bli att fråga mig: Hur kan man använda en förkortning som BUS och samtidigt göra anspråk på att uppfattas som en seriös organisation? Tostarpadius (diskussion) 16 juni 2014 kl. 11.22 (CEST)

@Edaen, är det där att svensk lag gör skillnad på tvådimensionella och tredimensionella avbildningar något du faktiskt vet? Jag frågar eftersom vi på Wikipedia tenderar att ha en bild av upphovsrätt som är färgad av amerikansk lagstiftning. Har du vettig och mer precis info vore det iaf intressant. --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 11.36 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Det kommer från den k. prop som låg till grund för nuvarande URL. Jag tror jag läste det i SOU:n också och möjligen på annat ställe. Sidan 167 i k. prop 1960:17:

Departementschefen. [...]

Konstverk som ingår i en samling eller som utställes eller utbjudes till salu bör såsom föreslagits av kommittén fritt få avbildas i katalog eller i meddelande om utställningen eller försäljningen. Vad angår den föreslagna regeln om rätt att avbilda konstverk som stadigvarande anbragts på eller vid allmän plats, bör med sistnämnda uttryck avses plats under bar himmel; anledning att, såsom representanter för pressen yrkat, utvidga stadgandet till konstverk i kyrkor, museer o. dyl. föreligger icke. För att klargöra denna begränsning torde böra anges att verket skall vara anbragt utomhus. Enligt stadgandet får även konstverk »vid>> allmän plats avbildas; om konstverket är så placerat att det ingår i stads- eller landskapsbilden, bör det få återges fritt, oberoende av huruvida det område det befinner sig på är i allmän eller privat ägo. Att med avbilda menas reproduktion i planet torde framgå av sammanhanget.

Min emfas. Edaen (diskussion) 16 juni 2014 kl. 12.02 (CEST)

Mycken tack! --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 12.46 (CEST)

Jag ser i dera pressmeddelande att "BUS har föreslagit Wikimedia ett samarbete i form av en avtalslösning men det har avvisats". Jag antar att en "avtalslösning" betyder att de har försökt pressa pengar av Wikimedia? Ett avtal skulle ju kunna innehålla något annat, som rentav gynnade spridningen av fri kunskap, och då skulle kanske inte Wikimedia varit avvisande? @Tostarpadius - kanske förkortningen är lika seriös som tilltaget att stämma en ideell organisation kopplad till en stiftelse som arbetar med fri kunskap? Tomas e (diskussion) 16 juni 2014 kl. 12.00 (CEST)

Jag betraktar organisationen som seriös. Den organiserar 6500 svenska konstnärer, grafiker etc. och den har funnits i 25 år mer än tio år (nuvarande stadgar är från 2003, men den har ombildats så föreningen är förmodligen väsentligt mycket äldre än nuvarande stadgar). Även om jag medger att namnet öppnar för ordlekar som Anna Trobergs "BUS eller godis". "Pressa pengar" är elakt uttryckt, när föreningen agerar efter sin uppfattning om gällande upphovsrätt. För visst måste man tolka det så, BUS har sagt "ska ni ha den där databasen med alla bilder uppe får ni pröjsa" och WMSE svarade "njet". Upphovsrätt är krångligt. Oavsett utslaget kommer det här målet säkert att få rätt stor betydelse - för BUS är det förmodligen väldigt viktigt. Så nåt slags prejudikat, mjo... jag hoppas WMSE har råd med processen. Om inte får vi väl skramla. Jag tror nog det går att få folk att skänka pengar för ändamålet. --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 12.46 (CEST)

(Det behövs väl iofs bara om WMSE faktiskt skulle förlora. Men nånstans bör man kanske inte vänta tills man är uppe i sista instans innan man försäkrar sig om att ev. skadestånd går att betala... nåja, kanske avvakta första instans.) --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 12.50 (CEST)

Jag uppfattar det hela som jävla fjanterier, uppriktigt sagt. Jag chattade med Ainali igår angående att få ta del av stämningsansökan. Han var osäker på ev. upphovsrätt angående handlingarna. Jag har begärt ut alla handlingar och kommer med största sannolikhet publicera detta, med eget ansvar, på en blogg. Eventuella hinder är eventuella personuppgifter (PUL) eller om någon kan utsättas för andras missaktning (förtal). Inget av detta borde vara tillämpligt i detta mål. Obelix (diskussion) 16 juni 2014 kl. 12.53 (CEST)

BUS uppger sig luta sig mot Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

24 § Konstverk får avbildas

1. om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus,
2. om syftet är att annonsera en utställning eller försäljning av konstverken, men endast i den utsträckning som behövs för att främja utställningen eller försäljningen, eller
3. om de ingår i en samling, i kataloger, dock inte i digital form.

Byggnader får fritt avbildas. Lag (2005:359).

Så frågan är väl om detta är en "katalog" över en "samling", i så fall finns ett undantag att man inte får avbilda i digital form. Innebörden av den punkten är väl att museer inte utan vidare får ha bilder av alla sina konstverk på sina websajter utan att fråga konstnären. Att tillämpa det på en samling av bilder plåtade runt om i landet känns ganska orimligt, det verkar rimligare att det är punkt 1 som gäller i detta fall... Men IANAL, etc. --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 13.08 (CEST)

Redigeringskonflikt Att Wmse avvisat BUS krav/"samarbetsförslag" är nog mycket vettigt. Att underskatta riskerna med en rättslig förlust kanske inte är lika klokt.

Det här torde vara en principiellt viktig fråga, både från vår synpunkt, och från immaterialrättsfundamentalisternas. Det finns en klar risk att de senare satsar stora resurser för att få till stånd en fällande dom. Även om vi "självklart har rätt", vilket vissa av ovanstående inlägg argumenterar för, betyder det inte att vi självklart får rätt vid domstol.

Jag hoppas att Wmse redan har eller snart kommer att ha anlitat professionell advokathjälp för att förbereda försvaret vid tingsrätten (och vid eventuella överklaganden). Vi bör alltså både anlita experter på immaterialrätt och på rättsprocesser av detta slag. Vi kan också behöva experthjälp med dokumentationsunderlag - är exempelvis några av de konstnärer som bett om att få med sin konst i databasen beredda att skriftligt och offentligt stå för detta? Vi bör också noggrant dokumentera vilka åtgärder vi i andra sammanhang (liksom även vad Wp gör) har vidtagit just för att undvika att kränka vad vi uppfattar som lagligt berättigade upphovsrättsanspråk.

Opinionsbildningen är viktig; men det är också viktigt att vi är beredda på en eventuell längre och dyrare process. Jag skulle därför föreslå att vi redan nu startar en insamling, gärna med ett separat konto och separat bokföring, med syftet att ekonomiskt understödja Wmse (och kanske senare andra i liknande situation, om det skulle bli pengar kvar), genom att täcka så stora delar av utgifterna för det juridiska arbetet som möjligt.

Detta förutsatt att det inte redan finns fonder av detta slag. Vad säger vår internationella ledning? Jörgen B (diskussion) 16 juni 2014 kl. 13.11 (CEST)

WMF har juridisk kompetens som de bistår lokalavdelninagrna med vid behov. Här tycker jag dock det är för tidigt för det. Kanske Stighammar har rätt att Bus bara vill ha ett klargörande. Och kanske det kan bli något som foton får inte ha den detaljeringsgraden att det går skapa en tredimensionell reproduktion av statyn? Det hotar ine wmse, men skulle ge något som Bus kan skryta med.--Yger (diskussion) 16 juni 2014 kl. 13.26 (CEST)

Relevant läsning: Propositionen [5]. Jörgen B (diskussion) 16 juni 2014 kl. 13.33 (CEST)

Wikimediaentusiasterna är beredda att skänka pengar redan nu, men vanligt folk torde inte komma att bidra i större utsträckning såvida inte BUS vinner i första instans - och då är det nog bra att redan ha en fondkonstruktion färdig, givetvis med goda specifiktioner på vart ev. insamlade medel ska gå om fonden inte behövs för just det BUSiga fallet. WMSE vill rimligen äga den här saken så inte det blir allmän piratpartistisk yra som tar över. De privata insamlingar som stöttat t.ex. Tomas Gunnarsson/Genusfotografen (som saknar artikel? va?) mot den s.k. Bildombudsmannen är nog bra, men riskerar av de som sympatiserar med motparten att uppfattas ungefär som en variant av planka.nu. WMSE respekterar upphovsrätt, det är en viktig skillnad och om den distinktionen helt försvinner i allmänt mediebrus är det en förlust för WMSE. --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 14.05 (CEST)

Eftersom vissa verkar ha missat det det kanske är lite oklart så talar BUS specifikt om publicering på Internet. Att man fritt kan publicera bilder på t ex en skulptur placerad utomhus i tidningar, böcker etc ifrågasätter BUS inte. /NH 16 juni 2014 kl. 13.47 (CEST)

NH, om du förtydligare vems åsikter du dissar blir du lättare att bemöta. Om du avser mig så kommer uppgiften om lagparagraf BUS lutar sig mot från BUS-pojkarna själva. --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 13.56 (CEST)

Oj, jag menade inte att dissa någons åsikt eller verka otrevlig. Om tonen verkade hård så ber jag om ursäkt, jag försökte bara förtydliga vad frågan handlar om. BUS skriver själva på sin hemsida att "En skulptur som är placerad i offentlig miljö får fritt avbildas på vykort, affischer, i tidningar och annat tryckt material. På internet gäller däremot inte samma generösa regel, när det gäller utomhuskonst på internet måste du ha tillstånd." /NH 16 juni 2014 kl. 14.43 (CEST)

Instämmer med NH.

Vad man attackerar är egentligen inte 24 §. Man får ta ett kort på ett offentligt konstverk, det finns det ingen tveksamhet kring. Det finns dock en tveksamhet kring om man får publicera detta kort på internet. Frågan som kommer utredas är om det utgör en ny "överföring till allmänheten" att på internet publicera ett fotografi av ett offentligt konstverk, eller om det ingår i rätten att avbilda. Om det förhåller sig så att det är en överföring till allmänheten är det inte tillåtet enligt upphovsrättslagen, då rätten till överföring till allmänheten tillhör upphovsrättsinnehavaren. Om BUS skulle vinna vore implikationerna onekligen ganska besvärande (du kan inte ta ett foto på en staty och publicera på din facebook om inte konstnären varit död i 70 år etc). [6] som Jan Ainali länkade är intressant läsning.//Romulus74 (diskussion) 16 juni 2014 kl. 13.59 (CEST)

Det må vara sant att den person från BUS som kommenterat $24 förmodligen inte är deras jurist. --Stighammar (diskussion) 16 juni 2014 kl. 14.10 (CEST)

Det finns konstigheter här. Orden exemplarframställning, reproduktion och kopiering används oavsett om man behåller reproduktionen för sig själv eller publicerar den. Avbilda verkar i äldre förarbeten innefatta tillgängliggörande till allmänheten, ofta nämns vykort. I proposition 2004/05:110, som länkas ovan, är det inte längre självklart. Möjligen sker det en glidning här. Edaen (diskussion) 16 juni 2014 kl. 14.37 (CEST)

Det är klart viktigt att framhålla att vi inte går emot upphovsrättsanspråk i allmänhet.

Kanske det är sant att det är svårt att få ettstörre intresse för detta hos allmänheten nu - men det är väl inte ett skäl att inte börja skramla bland wikipedianer, då? Det är ändå så att Wmse bör satsa på att vinna i tingsrätten; och för det ändamålet anlita proffesionella jurister redan nu. Anser man att man kan göra detta i full omfattning utan ekonomiska problem, så kan skramlandet vänta.

Se inledningen till propositionen! Dess huvudsyfte tycks ha varit att begränsa spridningen på Internet av bilder av konstverk. Man hänvisar också till ett direktiv, som kan få relevans vid rättegången. Jörgen B (diskussion) 16 juni 2014 kl. 14.47 (CEST)

Nå, i SOU 1953:25 använder kommittén återge.

Kommittén

I andra punkten av förevarande paragrafs andra stycke har upptagits en motsvarighet till första ledet av det återgivna stadgandet i 1919 års KL. Bestämmelsen har sin grund i att sådana konstverk varom nu är fråga i viss mening utgöra allmän egendom; genom sin placering ingå de i stads- eller landskapsbilden, och det bör självfallet vara fritt för envar att återgiva denna och alla dess enskildheter.

Jag tycker nog att det lutar åt att avsikten med de ord som fortfarande används var just friheten att på alla sätt återge sådana verk. URL förslag 1956: "Konstverk må ock avbildas, om det är stadigvarande anbragt på eller vid allmän plats.", URL i senaste lydelse: "Konstverk får avbildas ... om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus". Skrivningen om att konstverken i viss mening utgör allmän egendom kan också vara av intresse. Edaen (diskussion) 16 juni 2014 kl. 15.02 (CEST)

Nu har jag inte läst allt ovan. Men det riktigt olustiga i denna stämning är den konsekvens som kommer drabba alla som någonsin tagit en bild på ett konstverk. Jag har tagit massvis med sådana bilder, liksom miljontals svenskar (kanske rent av alla någon gång i vuxen ålder). Det blir knepigt att kriminalisera hela befolkningen. Jag undrar hur domstolen ska gå balansgången i detta. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 16 juni 2014 kl. 15.09 (CEST)

Vinner BUS så nöjer de sig nog med att du betalar rejält, du hamnar nog inte i fängelse. :-) Tomas e (diskussion) 16 juni 2014 kl. 15.25 (CEST)

De verkar bara vara ute efter folk som har publicerat dylika bilder på internet. Att man får fota skulpturer utomhus verkar de inte ifrågasätta. /ℇsquilo 16 juni 2014 kl. 15.27 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Just det som Dnm framför gör det väldigt viktigt att vi alla hjälps åt att sprida denna stämning, och dess konsekvenser om Wikimedia förlorar, utanför wiki-gemenskapen. Länka till Wikimedias svar på Facebook och fråga de lokala eller riksdagspolitiker som ni har som vänner. Fråga journalister vad de tycker och hjälps åt att skapa en opinion som kan hjälpa oss alla att få till en förändring av lagen (om WMSE förlorar). Vi är inte ett multinationellt företag som försöker gå med vinst på bekostnad av konstnärerna, som BUS anser, utan stödjer kulturens spridande. citat "Även stora multinationella och superrika företag arbetar i den riktningen. Googles affärsidé är att tillgängliggöra all världens information, eftersom det driver trafik till deras sökmotor och därmed ger ytterligare miljarder dollar i annonsintäkter. Samma intresse att driva trafik till den egna verksamheten finns hos Wikipedia/Wikimedia, Creative Commons-organisationen och andra som betonar gratiskulturen. De senare organisationerna underminerar sakta men säkert kulturen eftersom basen för skapandet tunnas ut och ger med sitt agerande stöd till Google och andra superföretag." (sid 4 i BUS årsredovisning från 2013). Jag tycker även Joergen har rätt. Adville (diskussion) 16 juni 2014 kl. 15.34 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

@Tomas e: Haha låter som vi kan lösa bostadsbristen i Sverige. ;-)

@ℇsquilo: Du har givetvis rätt, tänkte mer på publiceringsbiten/användandet än fotobiten men var otydlig. Med publicering på Internet blir också en intressant fråga vad som avses. Många har Instagram, Facebook, flickr med flera tjänster. dnm ^{(d | b)} 16 juni 2014 kl. 15.37 (CEST)

Läs gärna också inledningen till propositionen med den nu gällande lagtexten! (Kommentarerna som återges ovan gäller väl mer de äldre texterna, vars innehåll förvisso fortfarande i mycket präglar nu gällande text; de är också intressanta, men kanske inte lika primära.)

Jag återger nedan ett utdrag ur inledningen till proposition 2004/05:110. Mitt utdrag kanske är litet vinklat; men räkna med att BUS jurister kommer att kunna hävda att ungefär detta är lagens verkliga innebörd, om de får stå oemotsagda i denna sak.

"Utvecklingen av den digitala tekniken har medfört att upphovsrättsligt skyddade verk kan kopieras snabbt och enkelt och överföras mellan olika länder, t.ex. via nätverk som Internet, på ett helt annat sätt än tidigare. Detta är bakgrunden till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. Direktivet bygger på två internationella fördrag som antogs av FN:s organ för immaterialrätt, World Intellectual Property Organisation (WIPO) i december 1996. ... Förslagen syftar till att värna upphovsrätten, framförallt i den digitala miljön. ... De viktigaste förslagen är följande.

Upphovsmännens ensamrättigheter klargörs. Direktivet ger upphovsmännen ensamrätt att överföra verk till allmänheten. I detta ingår att verk görs tillgängliga för allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verken från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. Huvudexemplet på ett sådant förfogande är att ett verk läggs ut på en webbplats på Internet. Förslaget innebär att det i upphovsrättslagen förs in en uttrycklig ensamrätt för upphovsmän att överföra sina verk till allmänheten. Alla tillgängliggöranden av verk på Internet, eller andra tillgängliggöranden på distans, kommer alltså att benämnas som en överföring till allmänheten och kräva upphovsmännens tillstånd."

Fetstilen lade jag in för att trycka på något som kan användas för att argumentera för att lagstiftaren gör skillnad på att verk placeras offentligt och att de avbildas på nätet. För att titta på en statygrupp i Kungsträdgården i Stockholm måste man ta sig till denna stad och denna park. Om en bild av samma staty ligger på nätet kan en jurist lätt hävda att "enskilda får tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer", eller hur?

Igen: Jag är kraftigt för Wmses bildarkiv, och mot den tolkning BUS gör. Jag försöker bara visa att frågan inte är så självklar som det låter ovan, och framför allt inte kommer att vara det om BUS men inte vi företräds av professionella jurister.

Slutligen några spekulationer: Jag tror att om vi förlorar i tingsrätten, så kanske vissa kommer att kräva en lagändring, men flera andra att reagera tvärtom. Vissa massmedia kan då komma att stämpla oss som kriminella, och en del av allmänheten kan uppfatta oss på precis det sättet. Bara det faktum att vi är stämda har gissningsvis gjort oss mer suspekta hos en del. Jag tycker nog att vi skall söka professionellt stöd - snarast. Jörgen B (diskussion) 16 juni 2014 kl. 17.46 (CEST)

Ordalydelsen i det relevanta stadgandet verkar bara vara moderniserad. För att betydelsen skall ändras utan förändring av orden i lagen bör det gå att visa hur. Det som står i kommittébetänkandet (SOU 1956:25) är väldigt tydligt och en inskränkning bör vara lika tydlig.

I det avsnitt som handlar om detta står det:[7]

8.16.2 Överväganden

Regeringens förslag: Bestämmelsen i 24 § första stycket 2 lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk delas upp i två punkter. I punkten 2 anges nu att konstverk får avbildas om syftet är att annonsera en utställning eller försäljning av konstverken, men endast i den utsträckning som behövs för att främja utställningen eller försäljningen. Den särskilda bestämmelsen om avbildning av konstverk i kataloger, om konstverken ingår i en samling, tas in i en ny tredje punkt. Den begränsas dock på det sättet att avbildningen inte får göras i digital form.
Regeringens bedömning: Någon ändring till följd av direktivet är i övrigt inte nödvändig vad gäller bestämmelserna om avbildning av konstverk och byggnader. (24 § upphovsrättslagen)

I det följande redogörs för regeringens skäl. Det framkommer att det direktivet gav utrymme för en mer inskränkt frihet att återge statyer m.m., men att regeringen inte vid detta tillfälle föreslog någon ändring mot tidigare.

24 §
Tidigare lydelse	Föreslagen lydelse
Konstverk får avbildas
1.om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus eller 2.om de ställs ut, är till salu eller ingår i en samling, men i dessa fall endast i meddelanden om utställningen eller försäljningen och i kataloger.	1.om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus, 2.om syftet är att annonsera en utställning eller försäljning av konstverken, men endast i den utsträckning som behövs för att främja utställningen eller försäljningen, eller 3.om de ingår i en samling, i kataloger, dock inte i digital form.
Byggnader får fritt avbildas.

Jag kan inte se att någon ändring gjordes i det relevanta stadgandet. Edaen (diskussion) 16 juni 2014 kl. 18.14 (CEST)

@JoergenB: Givetvis kommer WMSE att anlita en professionell jurist. Vi letar nu bland sådana som både är duktiga på upphovsrätt, har erfarenhet (alltså inte enbart akademiker) och, om möjligt, även är för öppenhet på det sätt som Wikimediarörelsen gillar. Om någon har tips på namn tas det tacksamt emot! --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 16 juni 2014 kl. 18.46 (CEST)

En av landets främsta var vänlig nog att svara på frågor i debatten om röntgenbilder på Commons. Edaen (diskussion) 16 juni 2014 kl. 18.51 (CEST)

Beträffande att stämningen skulle vara negativ för oss, så tror jag att den risken är relativt liten. Det är intressant att notera det TT-meddelande som gick ut, baserat på BUS pressrelease, och som återgavs på omkring 20 olika tidningars webbplatser. Det meddelandets formulering är till vår fördel och framställer BUS som den som attackerar Wikimedia Sverige, som är den organisation som gjort offentlig konst tillgänglig för allmänheten. Kanske inte vad BUS tänkt sig.--Historiker (diskussion) 16 juni 2014 kl. 20.14 (CEST)

@Edaen: Vem var det? --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 16 juni 2014 kl. 20.35 (CEST)

[└https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Requests_for_comment/Xrays#Professor_Levin.27s_letter] Edaen (diskussion) 16 juni 2014 kl. 20.44 (CEST)

@Historiker:, den notisen var det första jag såg om stämningen - och den är inte entydigt positiv för oss. Det finns vissa signalord som texter kan använda för att klargöra om man delar en uppfattning, eller tar avstånd från den, eller förhåller sig neutral. (I Wp brukar jag oftast verka för att man signalerar neutralitet.) När DN skriver att BUS "pekar på" att man behöver upphovsrättsinnehavarens tillstånd, så fastslår de att BUS version är den sanna. Enligt DNnotisen har alltså BUS stämt oss därför att vi faktiskt har brutit mot upphovsrätten - och jag ser inget positivt i det sättet att framställa fakta på. Vi har snarare skäl att försöka få ut att detta är BUS uppfattning, som inte delas av alla kommuner eller alla jurister, tvärtom; så som Ainali tydliggjorde i sitt svar. Jörgen B (diskussion) 16 juni 2014 kl. 22.43 (CEST)

På tal om kommuner. Enligt BUS årsredovisning 2013 hade endast 47 kommuner avtal med dem. Det innebär att 84% inte har avtal. Antingen avstår de från att publicera sådana verk, eller så tycker de som Wikimedia Sverige att lagen redan tillåter det. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 16 juni 2014 kl. 23.36 (CEST)

En tredje möjlighet är att kommunen menar att den inte har några offentliga konstverk av det slag som BUS är intresserad av. Det gäller säkert många kommuner som saknar äldre stadsmässig bebyggelse. Roufu (diskussion) 17 juni 2014 kl. 03.14 (CEST)

Ponera att Wikimedia SE förlorar, hur kommer det att falla ner på alla användare som lockats till att delta i Wiki Loves Public Art? Får de automatiskt skydd och hjälp? 83.233.121.9 17 juni 2014 kl. 06.01 (CEST)

Just nu vet ingen vad som händer med enskilda användare men jag förutsätter att WMSE kommer att göra vad de kan för att skydda användarna vid behov. Det är inte heller så att WMSE har uppmanat någon med vett och vilje att göra något olagligt och naturligtvis kommer WMSE att följa lagen. Just nu råder delade meningar om lagens mening även bland expertis vilket även framgår i BUS stämning.

BUS har exemplifierat stämningen med tre bilder. En av dessa är tagna av mig, jag har därför fått se stämningsansökan men inte vidare pratat med WMSE. Så här ser jag på saken:

• BUS har stämt WMSE för att de visat bilder utan att skriva på avtal, WMSE har fått förfrågan att ta bort bilderna eller ingå avtal. WMSE menar att avtal inte behövs och därför valt att inte ingå avtal. De har inte stämt någon enskild användare.
• Förlorar WMSE kommer de antingen överklaga eller betala vad de är skyldiga och ta bort bilder där upphovsmannen inte varit död på 70 år.
• Jag som användare kommer gå till Wikimedia Commons och med hänvisning till utslaget be att de tar bort mina bilder tagna på skulpturer på offentlig plats där upphovsmannen inte varit död på 70 år. (Om inte WMSE behöver något exempel för överklagan).
• Jag vet inte, men förutsätter att Wikmedia Commons gemenskapen kommer att hjälpa till att hitta såna bilder och ta bort dessa vid förlust, om de inte avvaktar överklagan. (Bilder från tex Frankrike tas bort, jag har själv i okunskap fotograferat en kyrka i frankrike byggd på 50-talet. Den raderades av Commons.)
• Efter det kan jag inte tänka mig att BUS fortsätter jaga enskilda användare. De vill kontrollera detta med avtal av webbsideägarna först och har fått det med åtminstone 47 kommuner.

Men som sagt, ingen vet. Mitt rättsmedvetande och moraliska kompass kan inte begripa hur en "avbildning i planet" av en redan betald skulptur i sin naturliga miljö på offentlig plats inte kan publiceras utan ersättning till skulpturens skapare. Jag kan inte heller förstå vad jag får avbilda på det sättet som inte är mycket gammalt eftersom varje av människohand tillverkad detalj är formgiven av någon. Oberoende av form för publicerandet. Men jag är inte heller jurist.

--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 07.56 (CEST)

För att svara på frågan om WLPA, såvitt jag kan avgöra från de uppladdade bilderna på Commons är inga av det slag som denna fråga berör. Tidigare tävlingsdeltagare kan därför känna sig lugna oavsett utfall. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 17 juni 2014 kl. 08.49 (CEST)

Först och främst är det lämpligt att inte ta ut förluster i förhand. För det andra verkar det här vara en högriskåtgärd från BUS sida. Deras sak är ytterst svag och processen kommer att äga rum i full öppenhet och om de förlorar så riskerar det att få långtgående konsekvenser för dem. Detta senare talar för att utvecklingen av Creative Commons med Wikimedia, och kanske Google, som aktörer utgör ett grundläggande hot mot deras verksamhet. Förutom den rättsliga biten kanske WMSE borde ha en plan för den opinionsmässiga delen och i det syftet sluta kontakter med folk som behärskar PR? Edaen (diskussion) 17 juni 2014 kl. 11.54 (CEST)

Vi ska absolut inte ta ut förlusten i förskott, men det är naturligt att även som enskild användare tänka sig ett värsta scenario och vad det skulle innebära. Jag är trygg i att WMSE agerar efter bästa förmåga gällande jurister och kommunikation. Allt kan inte ske meddetsamma, rättsprocessen har precis börjat.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 13.51 (CEST)

Två saker som jag undrar över och som någon här kanske kan upplysa mig om.

1. Stämmingen gäller ju sajten offentligkonst.se. Den sajten innehåller dock inga bilder. Alla bilder finns på Wikimedia Commons. Om nu WMSE skulle förlora tvisten, kommer det bara att påverka innehållet på offentligkonst.se eller påverkar det även att innebära att bilder raderas från Commons?
2. Det andra funderingen gäller en formulering i upphovsrättslagen. Där står att "Konstverk får avbildas..." medan "Byggnader får fritt avbildas". Vari ligger skillnaden?

/ℇsquilo 17 juni 2014 kl. 14.09 (CEST)

Så här har jag förstått det:

1. Offentlig konst publicerar bilder på ett som BUS menar felaktigt sätt eftersom de saknar avtal med BUS. Även Wikimedia Commons saknar det avtalet men BUS har valt att stämma WMSE för offenltigkonst-sajten. Jag vill hävda att om inte offentligkonst får publicera får inte heller Wikipedia eller commons göra det utan avtal med BUS, men det är min tolkning av ett värsta scenario. Eftersom ett sånt avtal inte möjliggör CC-licens måste bilden tas bort från commons och därmed svWP om inte det skrivs avtal lokalt. Jag antar att det är upp till användaren själv att begära radering men jag tippar att Commonsgemenskapen skulle tolka ett sånt utfall så att de "automatiskt" raderas på samma sätt som med franska bilder.
2. Byggnader får alltid avbildas fritt, konstverk får bara avbildas om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus eller.... Jag gissar att eftersom byggnader uteslutande är avbildningsbara från allmän plats förenklade man för en gångs skull texten. Det var väl sent och juristerna var trötta... Däremot gällande vad "avbildning" innebär för överföringen till allmänheten, t ex publicera på internet, trycka vykort eller visa foton vid middagsbordet, där finns inga skillnader mellan byggnader och konst.

--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 14.27 (CEST)

Min tolkning av lagtexten, stämningsansökan och hur Commons brukar agera är också att en fällande dom skulle innebära att alla bilder på statyer där skaparen inte är sjuttio år skulle få raderas. Bilder på Commons får ha CC-BY-SA som striktaste licens.

Men jag är förstås ingen jurist. /Julle (diskussion) 17 juni 2014 kl. 14.32 (CEST)

Och det är inte jag heller. Inte ens nära. Det är inte heller säkert att det blir ett så rent utslag att det är självklart utrett ens efter domen.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 14.38 (CEST)

Om jag har förstått det rätt, baserat på det rättsutlåtande vi har fått, gäller samma sak för utomhuskonst och byggnader. Dvs, får man inte publicera bilder av utomhuskonst på internet får man inte göra det med byggnader heller (såvida inte arkitekten har varit död i mer än 70 år). --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 17 juni 2014 kl. 15.46 (CEST)

Lägger inte det här krokben för fotografer, myndigheter, särskilt Lantmäteriet, konstnärer som målar stadsvyer och en väldig massa andra? De 3d-modeller som finns i den artikel jag postade högt upp i denna tråd borde hursom vara otillåtna och detta senare kan ha betydelse för Wikiminiatlas där det finns 3d-modeller av byggnader. Edaen (diskussion) 17 juni 2014 kl. 16.07 (CEST)

När vi säger förbjudet, får inte och inte tillåtet menar vi "inte under fri licens och/eller utan avtal med BUS eller motsvarande". BUS vill ha betalt, det betyder inte per definition att de vill att internet ska vara textbaserat. Jag tror inte BUS företräder arkitekter men lagen gällande betydelsen av "avbildning" är densamma men vem man ska betala till för och vad det kostar vet jag inte. BUS däremot har en prislista för avtalslösa.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 16.38 (CEST)

Så att du menar att det handlar om att BUS vill ha gratispengar för Lantmäteriets fotokartor över svenska städer och Googles streetview? Edaen (diskussion) 17 juni 2014 kl. 17.09 (CEST)

Nej, det enda jag menar är att BUS vill ha pengar av WMSE för att de menar att den publicering på offentligkonst.se som gjorts strider mot deras avtalslicensrätt för bilder på skulpturer som gjorts av konstnärer som dog för mindre än 70 år sedan. Har de rätt är de bilderna inte fria i den mening Wikipedianer brukar använda. Det innebär att bilder på byggnader ritade av arkitekter som dog för mindre än 70 år sen inte heller är fria i den meningen. Vem som har den avtalslicensen, om någon, vet jag inte.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 17.18 (CEST)

En undran här. Alla dessa streetviewkartor som finns nu, ex googles, kommer de också att bli tvungna att betala för att kunna visa, eller radera de delar som råkar innehålla statyer? Om så så borde de med följa detta ärende ganska nyfiket... För BUS del så hade de vunnit mer cred från 'vanligt folk' om de gett sig på ett multinationellt företag än en icke vinstdrivande organisation, kan jag tycka. Adville (diskussion) 17 juni 2014 kl. 17.59 (CEST)

Google kanske har ett avtal och betalar redan? I Frankrike funkar streetview trots att man inte får lägga upp bilder på commons på franska byggnader om de inte är gamla nog. Tyskland har inte streetview annat än vissa större städer. Tippar att det beror på andra regler, men ändå, Google streetview är ingen mänsklig rättighet.

Jag vet inte hur många som märkt att de gett sig på Wikimedia Sverige, det här är ingen stor sak hos vanligt folk än, men det kanske kommer. Möjligen är det lättare att ge sig på en mindre ideell organisation också, som inte har samma muskler att få juridisk hjälp och PR. Vi ska också komma ihåg att på bybrunnen slår vi in öppna dörrar eftersom alla här är överens om att fria licenser är bra för alla och att det är obegripligt att inte få släppa bilder av betalda skulpturer under fri licens: Vi tycker att BUS får gratispengar, de tycker att vi undanhåller konstnärerna och deras arvingar möjlighet till rättmätig och skälig ersättning.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 18.25 (CEST)

För att försvara konstnärerna lite så förstår jag att de inte vill att WMSE ska göra det möjligt för vem som helst att trycka vykort eller ge ut böcker baserade på (ibland) högupplösta bilder från commons. Vem som helst kan ge ut en bok som heter Skulpturer i Stockholm, exempelvis, och konstnärerna får då inte ett öre. Om det är rätt eller fel bedömer inte jag. 83.233.107.154 17 juni 2014 kl. 18.34 (CEST)

Det är självfallet fel. I 1956 års kommittébetänkande, som fortfarande gäller, står det: "Bestämmelsen har sin grund i att sådana konstverk varom nu är fråga i viss mening utgöra allmän egendom; genom sin placering ingå de i stads- eller landskapsbilden, och det bör självfallet vara fritt för envar att återgiva denna och alla dess enskildheter." Frågan om vykort är inte omstridd. Alla är överens om att det är tillåtet. Edaen (diskussion) 17 juni 2014 kl. 18.40 (CEST)

miniatyr|stående|Anders Zorn, Gustav Vasa

"...genom sin placering ingå de i stads- eller landskapsbilden..." lär ju knappast gälla för denna typ av bild? Anders Zorn, Gustav Vasa 83.233.107.154 17 juni 2014 kl. 18.54 (CEST)

"...och alla dess enskildheter." Edaen (diskussion) 17 juni 2014 kl. 18.56 (CEST)

Ip.154: det är en sak som BUS tycker är ok, att ta kort och göra vykort och tjäna pengar på det utan att betala till konstnären, enligt denna intervju, vilket gör detta mer konstigt eftersom ingen vill tjäna pengar här. Adville (diskussion) 17 juni 2014 kl. 19.04 (CEST)

Jag tror inte BUS tycker det är OK att man får göra vykort utan att betala. Det är lagen som tycker det är OK.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 19.09 (CEST)

Nu börjar det bli riktiga intervjuer och inte bara TT-klipp. Synd att PC för alla inte fick tag på någon från WMSE. Synd också att de inte ställde de självklara följdfrågorna om Google Streetview etc.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 19.17 (CEST)

Någon vill tjäna pengar här. BUS vill det.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 19.18 (CEST)

Jag vet inte om BUS riktigt vet vad Wm och Wp är. Det finns minst två skäl som talar för att de ser oss och exempelvis Googles som delar av samma slags ekonomiska rörelse:

1. Ainali citerade ovan ett utdrag ur BUS verksamhetsberättelse där de verkar att göra just den kopplingen.
2. Det förslag de lämnade innan stämningen verkar att bygga på en fullständig missuppfattning av vad vi håller på med. Observera: De krävde inte att vi tar bort bilderna, utan att vi skall betala BUS för dem. Detta är ju i princip helt omöjligt (eller precisare: Helt omöjligt om vi inte radikalt ändrar åtminstone grundprinciperna för Commons). Skulle BUS få rätt i att sådana bilder inte är lagligt fria, så finns inte möjligheten att lösa detta genom att betala BUS en slant; bilderna måste helt enkelt bort från Commons (och självklart kan sådana bilder då inte heller läggas direkt på Wp). Vi kan inte ha bilder eller annat material där upphovsrätt förbjuder vidare kopiering av tredje part; vi tar ju därför alltid bort sådant material, när vi upptäcker det. Detta tycks BUS inte alls känna till. Kände de till det, så borde deras krav redan från början ha varit att vi skulle ta bort bilderna, och ingenting annat.
3. Mäjligen är också det faktum att de stämde oss men inte krävt något av Commons en effekt inte bara av taktiskt agerande från deras sida, utan sammanhänger med att de inte helt fattar hur våra projekt är organiserade och interagerar.

Jag tror att der är viktigt att vi för fram den andra aspekten mycket tydligt, i intervjuer och exempelvis i den eller de debattartiklar för rikstidningarna som vi borde förbereda. Vi behöver förklara varför vi inte kan betala BUS; helt enkelt, att alternativen är att vi antingen har kvar en bild, därför att den är fri (och då också tillåter godtycklig spridning av den), eller tar bort den därför att den inte är fri.

Googles laborerar inte som vi med enbart fritt material, och därför kan de också sluta avtal om ekonomisk ersättning för exempelvis böcker. Lägger vi upp en text eller en bild eller något annat, så skall den vara fritt kopierbar (med den mycket ringa inskränkning som en CC- eller Gnulicens utgör); därför kan vi helt enkelt inte lägga upp material som inte får kopieras av andra utan att dessa också betalar BUS licens.

Det enda vi teoretiskt sett skulle kunna betala för är någon form av "friköp", alltså i princip en engångsavgift per bild med följden att denna bild sedan vore fri att kopiera för vem som helst. Jag tror inte att BUS har något som helst intresse av en sådan lösning - och jag är tveksam till att det alls finns någon juridisk möjlighet för sådana "friköp", om nu mot förmodan både vi och BUS skulle vilja ägna oss åt detta. Jörgen B (diskussion) 17 juni 2014 kl. 21.30 (CEST)

Det kan ju också vara så att Google är den egentliga måltavlan, men att man går på WMSE för att föreningen bedöms vara, ekonomiskt och juridiskt, en lättare motståndare. När man väl etablerat principen kan man ta sig an större aktörer. Sedan är det väl också så att de inte gillar gratiskulturen. Edaen (diskussion) 17 juni 2014 kl. 21.42 (CEST)

Att stämma en stiftelse/non profit corporation i USA måste ju vara skitbökigt. Inget man ger sig på i första taget. Jag börjar tro att de tänkt ordentligt, att det de vill faktiskt är att få bort bilderna från Commons och att de såg ett sätt att göra det genom att stämma WMSE. --Stighammar (diskussion) 17 juni 2014 kl. 23.12 (CEST)

Det är förstås teoretiskt tänkbart att hela deras ursprungliga förslag om att vi skulle betala dem på liknande sätt som tydligen vissa kommuner gör bara är en medveten bluff från deras sida, och att de hela tiden har förstått att det mesta de kan hoppas på är ett engångsskadestånd + att bilderna tas bort från Commons. Jag tvivlar dock. Jag tycker att det är sannolikare att de faktiskt trodde att de skulle kunna få licenspengar av oss, direkt eller efter att ha vunnit en process (eller bara ha lyckats skrämma oss tillräckligt med processhotet), eftersom de inte riktigt har förstått vad vi håller på med.

Tro inte att "alla vet" allt som "alla på BB vet"! Jörgen B (diskussion) 17 juni 2014 kl. 23.31 (CEST)

Jag tror att Jörgen B har rätt. BUS hoppas förmodligen på att få betalt av WMSE, vilket ju som tidigare konstaterats är omöjligt. Men om de, mot förmodan, vinner målet och bilderna tas bort kan de ändå se det som en framgång. Det kan, ur BUS' synvinkel, göra andra organisationer mer benägna att betala för att få publicera bilder på nätet. // jorchr 18 juni 2014 kl. 10.21 (CEST)

Jag tror BUS har ganska bra koll även om de klumpar ihop pirat och fritt, vilket är en åsikt man kan ha. Dessutom får WMSE ingå avtal med BUS och betala för att bilderna används på offentligkonst.se. Det är bara om de måste betala som bilderna inte får ligga på commons. Vem som helst får ge vem som helst pengar för bilderna där.

Jag tycker det är bra att BUS gått på WMSE, det hade varit bättre om de gått på WMF och commons eller helt låtit bli. Men det tredje bästa är WMSE. Hade de gått på enskilda användare hade jag tyckt det var riktigt illa.

Dessvärre delar jag inte den tillförsikt som finns här och i de flesta kommentarer jag sett på nätet även om jag hoppas att det blir ett för WMSE positivt utslag. Blir det inte så hoppas jag att utslaget är tydligt med att åtminstone byggnader får delas fritt oberoende av ålder. Annars är det ett affärs-idé-tips att grunda AS – Arkitekters upphovsrätt i Sverige.--LittleGun (diskussion) 25 juni 2014 kl. 13.22 (CEST)

Commons-bild på websajt och BUS

min bild

Idag hamnade jag av en slump på denna sida och ser en bild jag tagit överst, utan licens eller något sådant. Bilden är beskuren men filnamn är snott rakt av. Längst ner på sidan läser jag "Återgivna konstverk är skyddade enligt upphovsrättslagen (SFS 1960:729). Vid önskan att nyttja verket skall BUS kontaktas." Ska man skratta eller gråta? (Jag mailade till dem) /Hangsna (diskussion) 5 juli 2014 kl. 23.12 (CEST)

Jag skrattade lite... Maila wikimedia som kan visa detta eminenta sätt att använda commans på från bus, vilket visar att de själva är duktoga på att anamma ny teknik, och då kan swikimedias advokater se och använda detta på det sätt de anser är bäst... Adville (diskussion) 6 juli 2014 kl. 01.57 (CEST)

Iofs är det inte BUS som gjort denna fadäs, utan Sveriges konstföreningar. Texten "Återgivna konstverk är skyddade enligt upphovsrättslagen (SFS 1960:729). Vid önskan att nyttja verket skall BUS kontaktas." ska väl tolkas som att Sveriges konstföreningar tecknat avtal med BUS för att visa bilder på konstverk. Sen har de råkat tappa bort att även fotografen har upphovsrätt till sitt foto - alternativt förstår de inte CC-licenser. Vad de gjort fel är väl att de inte uppger licensen samt att de inte ger fotografen det omnämndande denne bett om ("You must attribute the work in the manner specified by the author or licensor") - men Hangsna, vilken typ av omnämnande har du bett om? Jag kan inte se något sådant på Commons-sidan. Vad gäller för en sådan licens där upphovsmannen inte angivit hur den vill bli omnämnd?

Snygg bild, för övrigt. Och konstföreningsförbundets beskärning av den är lyckad. --Stighammar (diskussion) 6 juli 2014 kl. 16.03 (CEST)

Tack! Bilden i sig blev ganska bra även om kvalitén inte var perfekt, det är roligt att det gick att få med ett annat konstverk inuti det första. Beskärningen är också den mycket lyckad i det sammanhanget. I övrigt tolkar jag deras text om BUS på samma sätt som Stighammar. Angående vilket omnämnande jag bett om så släppte jag det under CC BY-SA 3.0. Jag tolkar texten på den sidan som att de måste ge mig "appropriate credit" vilket i detta fallet bör betyda användarnamnet jag laddat upp med, en länk till licensen den är släppt under, samt en källa varifrån de tagit bilden. De måste även berätta att den är bearbetad och de måste släppa bearbetningen under samma licens som jag valt. /Hangsna (diskussion) 6 juli 2014 kl. 16.53 (CEST)

Att ta tillvara på denna grej

För mig (som har viss erfarenhet att jobba med juridiska frågor) är det närmat självklart Bus stämning inte kommer gå igenom (och i det osannolika fallet det inte går så är effekten for oss och WMSE mycket begränsad). Jag har heller inge problem med att förstå vad som driver Bus i detta. De kan inte "låta bli" att stämma, det vore ett svek mot medlemmarna, och när de förlorat kan de säga till sina medlemmar vi har kämpat för er sak, och kommer fortsätta genom att kräva lagändring och få medlemmarnas gillande Vi/WMSE bör därför inte fokusera på att "minimera skadorna" utan "hur utnyttja denna grej" till att få mer gehör för fri information. Och vi bör/behöver inte framtona som en kamporgansation typ Piratpartiet, vilket lätt sker om vi går ut för tidigt och "hårt". Om vi istället avvaktar domen kan vi utnyttja den för att påpeka att flera intresseorganisationer tolkar upphovsrätten snävare än lagen och i mycket agerar olagligt. --Yger (diskussion) 18 juni 2014 kl. 12.45 (CEST)

Det är bra om du har rätt - men jag tycker ändå att vi skall anlita professionella jurister. Jag har själv inte någon egentlig "erfarenhet att jobba med juridiska frågor" (om man bortser från ett grundlagsändringsförslag, där jag var med på ett hörn). Jag tycker dock att experterna verkar oense i denna fråga, vilket ju också är vad Ainali skriver i sitt svarspressmeddelande. I den uppsats av doktoranden Daniel Westman som Ainali hänvisar till kritiserar ju Westman den tolkning av rättsläget som enligt honom framförts både i SOU2011/32 och av Henry Olsson i vad Westman kallar "den ledande kommentaren till upphovsrättslagen". Jag uppskattar Westmans lugna analys och tycker att hans argument verkar mycket rimliga; men vi bör inte automatiskt räkna ut den motsatta åsikten, som torde ligga närmare BUS tolkning. Enligt Westmans egen framställning är det ju en viss tyngd bakom personerna som står för denna tolkning. Har vi inte god professionell hjälp så kan det lätt bli denna tyngd snarare än sakargumenten som fäller avgörandet.

Om jag har förstått kärnfrågan rätt, så hävdar BUS, Olsson och den statliga utredningen att det inte handlar om en "avbildning" när man lägger ut en bild på Internet, utan om handlingen att göra denna bild allmänt tillgänglig; och att det senare inte skyddas av lagen. Jag tycker att det finns flera skäl att tillbakavisa en sådan tolkning av gällande rätt; inte minst det faktum att ett undantag just för nätspridning görs uttryckligen i den tredje men inte i de två föregående punkterna i lagparagrafen (som också Westman samt flera skribenter i denna tråd påpekar). Vi bör dock inte utgå från att den tolkning som "en ledande kommentator" och en offentlig utredning gör kommer att avvisas automatiskt av domstolen, utan att vi har anlitat professionell juristhjälp.

@Yger:, menar du att en insamling nu skulle kunna ge ett negativt intryck utåt?

En debattartikel nu i någon storstadstidning tycker jag hur som helst är motiverad. Den bör trycka rätt mycket på vad vi är och vill göra; vilket ju i hög grad är oberoende av utgången i det här målet, men har ett visst intresse för att klargöra vad som pågår och vilka effekter en dom i den ena eller andra riktningen kan få. Detta betyder att vi har en osedvanligt god möjlighet att förklara vad Wm, Wmse, Wp, Commons och andra "projekt" är för en allmänhet som ofta bara känner till "wikipedia"; och det har ett egenvärde för oss, tycker jag. Artikeln bör också ta upp vårt envetna arbete för att ta bort allt som luktar copyvios, och i det sammanhanget också förklara varför vi inte kan betala BUS licens för att få utnyttja ickefria bilder. Även detta är något som jag tycker har ett egenvärde för oss; och det kommer att göra det rätt tydligt att vi inte är nångon slags Pirate Bay-variant.

Yger utgår ifrån att det är självklart att vi vinner målet; jag hoppas verkligen att vi vinner, och gör vi det så kan vi nog ha möjlighet att komma med ytterligare någon artikel. Jörgen B (diskussion) 18 juni 2014 kl. 15.45 (CEST)

Bästa jurister skall naturligtvis anlitas. Jag vill bara signalera för den image vi kan få. Om vi är för defensiva och talar om hur dum deras stämning är och vilka vansinniga konsekvenser det kan få kan det uppfattas som vi ser oss ha ett svagt utgångsläge, och det överförs då bilden vi är "bråkiga". Om vi i stället tar det med ett överseende skratt över Bus interna problem, så signalerar vi de är Bus som har problem och inte vi. Och inte vinner vi domslut genom att vara defensiva och argumenterande. Och jag tror mer på at satsa på det ickedefensiva även om sannolikheten för motgång är mer än de 1% jag tror. --Yger (diskussion) 18 juni 2014 kl. 16.14 (CEST)

Ja, det mesta av detta kan jag hålla med om. Jag tror dock att en debattartikel som lugnt förklarar vad det handlar om inte skulle skada oss, men däremot som sidoeffekt ge oss chansen att förklara litet om hur vi är organiserade. Jörgen B (diskussion) 18 juni 2014 kl. 23.05 (CEST)

Jag vill bara säga att både vi på kansliet och styrelsen jobbar hårt på många olika plan och att diskussionen här har varit hjälpsam då vi får många olika synvinklar på det hela. Stort tack! Vi har medvetet valt att inte kommentera allt (av flera olika skäl) men tar ändå åt oss av det som skrivs. (Som sidospår, vi har alltid välkomnat gästbloggare på Wikimedia Sveriges blogg, och nu har vi börjat göra det tydligare hur man går tillväga (och även om det inte är klart än tror jag att ni fattar galoppen).) --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 19 juni 2014 kl. 10.12 (CEST)

Dags att avsluta detta samtal och hantera strategierna i andra sammanhang?

Får jag sticka in en liten reflexion? Jag föreslår att vi från och med nu undviker att diskutera och värdera konkreta och strategiska överväganden i denna helt publika diskussion. Öppenhet i all ära, men nu finns en formell motpart som ställer krav och vill ha ersättning. Då är det kanske trots allt bäst att låta den stämda parten - föreningen - med sina förtroendevalda och anställda diskutera det hela i mer slutna rum ta det ansvar som landar på dem. Det är ju kanske inte helt lämpligt att röja strategier, bedömningar och överväganden på en helt publik webbplats som alla kan läsa. Jag har fullt förtroende för att styrelsen och verksamhetschefen Jan Ainali med medarbetare kan använda sig av mindre exponerande kanaler för att ta in råd och synpunkter och återrapportera löpande till de WP-aktiva. Janders (diskussion) 18 juni 2014 kl. 16.39 (CEST)

Tja, ett problem för motparten är just vår öppenhet. Edaen (diskussion) 18 juni 2014 kl. 16.44 (CEST)

Kanske dags att lyfta fram skillnaden mellan Wikipedia (svenskspråkiga) och Wikimedia Sverige också. För min del är jag engagerad i Wikipedia, men inte i Wikimedia Sverige eller något av deras många intressanta projekt. Wikipedia är ett uppslagsverk; att göra "upphovsrättsfritt" material tillgängligt är inte ett huvudsyfte. Om det skulle visa sig vara så illa att man inte kan publicera bilder på svenska byggnader och offentliga konstverk, förutom ganska gamla sådana, så ställer det till problem för många, däribland projektet Offentlig konst. Men för vår del – Wikipedias, alltså – är det ingen stor sak. Liknande restriktioner finns för foton från många andra länder. Det blir ett antal bilder som måste bort, och det antar jag hanteras på Commons som vanligt. /NH 18 juni 2014 kl. 18.07 (CEST)

Janders har en poäng. Eftersom JoergenB förefaller mycket engagerad i frågan kanske det är bra om han pratar med WMSE-folket privat - seriöst, använt de engagerade medlemmar ni har! och ge honom och andra som känner starkt för denna fråga, som vill något och är beredd att göra något (om jag får vara så fräck och utgå från att JoergenB inte bara vill snacka på wikin) en kanal där han når andra engagerade så det går att samla ihop krafterna.

Ang. Wikipedia/Wikimedia var jag smått imponerad av att alla tidningar jag sett fått det rätt - vilket väl iofs beror på att så gott som alla bara kopierade TT-notisen, men ändå. --Stighammar (diskussion) 18 juni 2014 kl. 22.44 (CEST)

@Janders:: Jag tror inte att det är någon större fara. Detta är ett tvistemål, inte ett brottsmål; och jag tror att det är rätt litet utrymme för Perry Masonmanövrar vid tvistemål i Sverige. Antagligen kommer våra jurister att veta i förväg vad deras åberopar, och vice versa, i god tid före själva de muntliga förhandlingarna (om det blir några). Jag är ju inte jurist, och kan förstås ha helt fel; är det någon som vet mer om processgången vid den här typen av mål?

@Stighammar:: Ja, jag tycker att upphovsrättsfrågor är viktiga. De rör också delvis mitt arbete. Jag vet inte om Wmledningen tycker att vi skall "diskutera i privat forum", eller håller med om att den offentliga diskussionen är vår styrka; men om de föredrar mer diskretion och vill, så kan jag visst vara med (liksom kanske exempelvis du och Yger?). (Den som är intresserad kan också glutta på Användare:JoergenB/Om upphovsrätt, som innehåller det potentiella faktaunderlag jag hittade när jag tittade på det bakomliggande EUdirektivet och de motsvarande EUdomsluten.) Jörgen B (diskussion) 18 juni 2014 kl. 23.47 (CEST)

Jag tänkte mest att när jag hör dig upprepa samma saker låter det som att du vill nå fram till styrelsen. Om du då inte får svar här - av vilket skäl det vara må - kan du antingen ge dig till tåls eller testa andra kanaler. Jag kan föreställa mig många olika skäl till att som mer officiell representant inte omedelbart skriva massor öppet på nätet. Nu har Ainali svarat och jag antar att du/ni letar dig fram till vad du kan och vill göra.

Jag har nog för lite koll på juridiken här för att vara till så mycket hjälp. Önskas det kan jag granska och ge synpunkter på text som sådan. --Stighammar (diskussion) 19 juni 2014 kl. 11.33 (CEST)

Vad säger Commons-licenserna egentligen?

Jag tar friheten att ställa lite frågor om Commons och dess licenser. Hoppas det är okej.

• Nyligen blev det uppror kring det faktum att ett företag använt ett verk av Karin Boye (avliden för över 70 år sedan) i sin reklam ([8]). Det kunde dessutom varit den här ([9]) som är ett verk som är publicerat före/senast 1923 och som därför är PD, enligt någon sorts lag i USA/Storbritannien (båda länderna?). Det diskuteras just nu flitigt på "Wikimedia-I"-listan ([10]) om Commons alla osäkra licenser – eftersom olika nationella lagstiftningar inte är harmonierade med varandra. Är det alltid USA (servrarna) och Sverige (där jag befinner mig) som är den legala grunden för vad jag gör med text och bilder på Wikipedia och Commons? Och i fallet Boye, borde inte hela hennes verk ligga i Public Domain?
• Och hur är det med begränsningarna av CC-licensernas generella friskrivning? Jag tänkte på det där med "publicity, privacy, or moral rights" ([11]) som ju begränsar användandet av en bild där någon avbildas. Är den licensskrivningen applicerbar i BUS-fallet?
• Vilket får mig att tänka på regelverket kring com:IDENT , där man pratar om "commercial use". Syftar "commercial" här på "publicity" (reklam) eller på all kommersiell användning? Jag har också skrivit in ett förtydligande om regelverket i Sverige här, utifrån vad jag trodde gällde. Kan någon kolla och rätta, om jag missuppfattat något. Stort tack på förhand. --Paracel63 (diskussion) 18 juni 2014 kl. 18.47 (CEST)

I fallet med Boye så är hennes verk fria att återpublicera. Dock finns det lagar mot att använda det på olämpligt sätt, se klassikerskyddet. AlphaZeta (diskussion) 18 juni 2014 kl. 19.04 (CEST)

Så även hennes verk efter 1922 (manuskript etc) kan placeras på Commons? Jag hittade bara material tidigare än 1923 och tänkte att den där PD-1923-regeln kanske förhindrade uppladdning på Commons.--Paracel63 (diskussion) 18 juni 2014 kl. 21.12 (CEST)

Eftersom verken inte var fria i Sverige 1996 spelar det i USA ingen roll att de nu är fria här. I USA är för äldre verk publikationsåret det avgörande (och 1922/1923 är nyckelår för att skyddet förlängts icke-retroaktivt). Om verken publicerats i USA eller upphovsmannen är USA-medborgare har skyddet förfallit om man inte följt vissa procedurer, men USA erkänner nu skyddet för utländska verk.

CC-licenserna förutsätter att man inte genom andra lagrum förhindrar användningen av verk man licensierar. Det kan ha inverkan på de moraliska rättigheterna (t.ex. rätten att bli nämnd och förbudet mot förvanskning). Om man CC-licensierar ett självporträtt handlar det inte enbart om upphovsrätt, utan man avstår då vissa rättigheter också i egenskap av avbildad. Det är oklart hur licensen inverkar på rättigheter utöver de ekonomiska (läs själva licenstexten, inte bara sammanfattningen, och avgör själv om vad den i värsta fall innebär är acceptabelt).

Upphovsmannens rättigheter påverkas inte av att en fotograf publicerar en bild av verket. Däremot är risken att bilden används i olämpligt sammanhang på en utländsk webbplats förstås större om man inte behöver köpa och scanna ett postkort för att kunna använda den.

Utöver lagen i USA och i användarens hem- och vistelseland kan även lagen i t.ex. landet där verket ursprungligen publicerades och upphovsmannens hemland ha betydelse.

--LPfi (diskussion) 19 juni 2014 kl. 10.55 (CEST)

Tack för svaren.--Paracel63 (diskussion) 20 juni 2014 kl. 22.57 (CEST)

Import

För något år sedan föreslog jag att vi skall börja importera artiklar från andra språkversioner (så som vissa språk redan gör, bland annat dewp och nowp), och på så viss få upp farten på artikelskapandet igen. Fick då svaret att det går, men att funktionen ännu aldrig använts (och det har den fortfarande inte gjort, ett år senare), men att det först var bäst att vänta och fixa något (tror det var så att redigeringarna inte syntes på andra språk). J 1982 (diskussion) 4 juli 2014 kl. 13.38 (CEST)

Kan du kort förklara "importera artiklar"? Tack! Översätta dem? Eller kopiera och klistra in hela artikeln, så att vi får en artikel på ett annat spåk? Hur löser vi då problemet med att det inte framgår av hyperlänkar i artiklar (på svWik) om man kommer att länkas till en svensk eller engelsk artikel (fortfarande på svWik)? Är problemet måhända så pass litet att fördelarna överväger? Utopiantos (diskussion) 4 juli 2014 kl. 14.59 (CEST)

Förslaget och diskussionen för ett år sedan. En annan diskussion i samma ämne strax efteråt. Har det dykt upp något nytt eller är det bara "utnötningsmetoden" som används nu (och samma förslag kommer att komma även nästa år)? --MagnusA 4 juli 2014 kl. 15.18 (CEST)

Jag är i alla fall för importer, då slipper man XXWP-mallar (som enligt min åsikt borde ligga på diskussionssidorna och inte artiklarna). Exklamation (!) 4 juli 2014 kl. 15.32 (CEST)

Själv är jag för att man skriver egna artiklar, att man tar källor från andra språk och sen skriver själv. Importer och översättningar går snabbare men resultatet blir aldrig lika bra om när man skriver själv, varken språkligt eller källmässigt.

(En annan sak är att man slipper sånthär, denna redigering gjorde jag inte på DEWP men nu har jag mitt namn med i historiken för den tyska artikeln. Här, sker alltså importen och med det följer den svenska historiken, som syns här.)/Hangsna (diskussion) 4 juli 2014 kl. 15.42 (CEST)

Det är väl just det där, där du får din historik med i den andra språkversionen, som vi vill få bort först innan vi börjar importera? J 1982 (diskussion) 4 juli 2014 kl. 15.49 (CEST)

Hm, nu förstår jag inte riktigt. Är inte hela grejen med att importera just att du får med hela historiken? /Hangsna (diskussion) 4 juli 2014 kl. 15.55 (CEST)

(redigeringskrock) Blir man av med historiken finns det väl ingen anledning till att importera, eller? Man kan lika gärna kopiera texten och översätta i sin sandlåda i så fall. Jag ser inte nyttan med att importera. Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 juli 2014 kl. 15.55 (CEST)

Jag kan ställa mig bakom allt som Dieselmotorvagnar skriver. Det finns ingen anledning för oss att frångå hittillsvarande praxis. Det känns alltid märkligt att komma till en annan språkversion och hitta bidrag i sin historik som man inte själv har gjort, ja, till och med artiklar som man inte skrivit. Det vill jag skona andra ifrån. Tostarpadius (diskussion) 4 juli 2014 kl. 17.18 (CEST)

Ett problem med importfunktionen som den är nu är att den inte tar hänsyn till det gamla systemet med ett användarnamn per språk (dvs att det kan finnas flera olika konton med samma namn som tillhör olika personer). Själv har jag t ex genom import fått bidrag av den utmärkte pt:User:NH tillskrivna mig på olika wikier – dvs den portugisiskspråkiga NH får inte credit för dem, utan istället jag, som har användarnamnet på wikin som importerat historiken. Detta är en mycket god anledning att inte införa importfunktionen – åtminstone inte tills problemet som jag beskriver blivit löst. /NH 4 juli 2014 kl. 19.04 (CEST)

För att kort sammanfatta min egen inställning i frågan: egenhändigt nyskrivet regerar fett!!!!!!!! Hellre bra och engagerat än snabbt och mycket. /FredrikT (diskussion) 5 juli 2014 kl. 02.51 (CEST)

För egen del har jag inget emot att "importera" artiklar från gamla uppslagsverk men uppskattar även välskrivna nya artiklar. Översättning som förstahandslösning tycker jag ärligt talat direkt illa om. Det gör Wikipedia som globalt projekt tråkigare. Tostarpadius (diskussion) 5 juli 2014 kl. 08.28 (CEST)

Jag tycker också det ser konstigt ut att det ser ut som om man gjort redigeringar man inte gjort, men kan det underlätta artikelskapandet bryr jag mig inte. J 1982 (diskussion) 5 juli 2014 kl. 19.25 (CEST)

Importfunktionen underlättar inte artikelskapandet, så det finns ingen anledning att använda den av det skälet. Det krävs precis lika mycket manuell översättning som nu. Jag tror fortfarande inte riktigt du satt dig in i hur importfunktionen fungerar eller vad den är till för. Jag försökte förklara nedan. /NH 5 juli 2014 kl. 20.38 (CEST)

Så funkar import

För att förtydliga: Importfunktionen innebär att en artikels (eller någon annan sidas) historik förs över från en wiki till en annan. Om man tittar i den tyska artikeln de:Dom zu Karlstads historik (här) ser man att versioner före 15 oktober 2008 är på svenska (exempel: [12]). Det är för att man importerat vår artikel Karlstads domkyrka dit, och sedan översatt den. Själva översättningsarbetet måste göras på samma vis som vanligt, men tidiga versioner (på ursprungsspråket) finns alltså tillgängliga i historiken.

Där kan man också se problemet som jag tar upp ovan. Den här redigeringen ser ut att vara gjord av mig, för efter "SUL" har jag automatiskt fått ta över kontot NH på tyskspråkiga Wikipedia. Men redigeringen gjordes av en helt annan person – jag hade inte ens registrerat något konto på den tiden.

/NH 5 juli 2014 kl. 16.48 (CEST)

En aspekt är även att man inte importerar diskussionssidorna. Många gånger finns viktig information om källbehandling och källvärdering samt vilka principer man följt för att välja ut vad som skall redovisas där. Edaen (diskussion) 5 juli 2014 kl. 16.54 (CEST)

OK. Prova med att importera 2-3 artiklar på försök till att börja med. J 1982 (diskussion) 5 juli 2014 kl. 19.27 (CEST)

Nej, eftersom vi inte har slagit på importfunktionen går inte det. /NH 5 juli 2014 kl. 20.38 (CEST)

Det finns massivt motstånd och stödet är obefintligt. Tostarpadius (diskussion) 5 juli 2014 kl. 21.22 (CEST)

Jag håller med, kan inte se någon fördel jämfört med att kopiera över artikeltext (med xxwp-mall eller annan ursprungsmärkning) och översätta den, men däremot tydliga nackdelar. Just det här med att användare som aldrig redigerat på språkversionen hamnar i artikelhistoriken är helt bisarrt. Upptäckte en gång att jag gjort redigeringar på nowp som jag inte kände igen, tills jag förstod att det var importerade svwp-artiklar. Tomas e (diskussion) 6 juli 2014 kl. 20.25 (CEST)

Förtydligande

Importfunktionen är aktiverad på svwp, det är den som standard på alla projekt. Se import-rättigheten för bla administratörer i Grupprättighetslistan. Det som saknas är medlemmar i den lista över projekt det går att importera ifrån. Den är nu tom, men kan fyllas på av utvecklarna efter behov. -- Innocent bystander (Innocent?) 6 juli 2014 kl. 15.25 (CEST)

Behovet finns inte, det har ovanstående samtal klargjort. Tostarpadius (diskussion) 6 juli 2014 kl. 17.04 (CEST)

Enig med Tostarpadius. Vad som behövs för att i praktiken "slå på" funktionen är alltså att ge utvecklarna info om att lägga in projekt på den listan - alltså låter vi bli att göra det. Tackar dock för den tekniska informationen! --Stighammar (diskussion) 6 juli 2014 kl. 18.17 (CEST)

RIP Toolserver

Toolserver stängs ner för gott (igen) imorgon så var extra uppmärksamma på olika mallar och finesser som slutar fungera. I vissa fall behöver länken pekas om till verktygets nya hem på toollabs, i andra fall kommer den att strejka helt. I dagsläget har jag hittat följande som lär strejka:

• Allt utom OSM i Mall:GeoLänk (används bl.a. i alla listor relaterade till WLM och även för många andra geografiska objekt)
  • Nu på toollabs. /Lokal_Profil 2 juli 2014 kl. 14.41 (CEST)
• Stats-fältet i Mall:Anv-data (används på WP:BOÅ) (Fixat. --MagnusA 1 juli 2014 kl. 16.23 (CEST))
• Otaliga redigeringsräknare på användarsidor

/Lokal_Profil 30 juni 2014 kl. 18.41 (CEST)

Vad gäller för denna eller motsvarande? Tostarpadius (diskussion) 30 juni 2014 kl. 22.33 (CEST)

@Tostarpadius: Kanske detta? Det går att pilla md val av namnrymd och om man vill ta med omdirigeringar. --MagnusA 1 juli 2014 kl. 16.30 (CEST)

Ja, den känner jag till och den har sina fördelar. Samtidigt skulle jag gärna kunna slippa de raderade sidorna. Det verkar inte gå. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2014 kl. 16.39 (CEST)

• Checklinks, Reflinks, Dab solver m.m. har lagts ned och kommer inte flyttas till Labs. R.I.P. Josve05a (diskussion) 1 juli 2014 kl. 05.47 (CEST)

Hur är det med "Adminstats"? [13]? Som nybliven administratör hade jag börjat uppskatta den.--Paracel63 (diskussion) 4 juli 2014 kl. 00.34 (CEST)

Nu svarar jag mig själv. Via Google hittade jag den här översiktssidan. Och där ser jag att det pensionerade verktyget har en motsvarighet här. :-)--Paracel63 (diskussion) 4 juli 2014 kl. 00.51 (CEST)

Länkarna till adminstats på WP:ADM och WP:AAB riktade jag om häromdagen. --MagnusA 4 juli 2014 kl. 08.24 (CEST)

Bra. En annan sak – vet någon om det finns ett Labs-verktyg som kan lista mest aktiva användare i ett visst Wikimedia-projekt? Här på svwp gjorde Lavallens Innocentbot tidigare körningar som resulterade i "Aktiva användare"-listor. Stort tack på förhand. :-)--Paracel63 (diskussion) 5 juli 2014 kl. 01.27 (CEST)

Även http://toolserver.org/~daniel/WikiSense/CategoryIntersect.php... änvänds fortfarande rätt friskts på portal-/projektsidor. /90.141.172.21 8 juli 2014 kl. 11.26 (CEST)

Flygfilmer över Helsingborg med CC-licens

Helsingborgs stad har laddat upp en spellista med 51 lagom långa flygfilmer över Helsingborg och omnejd med CC-BY 4.0-licens på sin Youtube-sida. Är det någon som vet nåt bra sätt att ladda upp dem på Commons så att allt går rätt till? -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 juni 2014 kl. 17.53 (CEST)

Olympia (stillbild från en av filmerna).

Det verkar vara Joakim Jardenberg som sett till att filmerna fått fri licens. Han kan kanske få tag i originalfilmerna och se till att de också laddas upp på Commons? Mer info finns på Facebook. Väsk ✎ 20 juni 2014 kl. 23.43 (CEST)

Och här är själva filmen…

Själva filmerna går att ladda ner med något av de många YouTube-tilläggen i Firefox. Sedan behöver de antagligen konverteras till .webm (eller .ogv), med lämpligt program. Jag fixade nu nummer ett, som jag placerade i den nyskapade Commons-kategorin "Video of Helsingborg Municipality". Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 21 juni 2014 kl. 18.11 (CEST)

Otroligt glad över ert intresse - och tacksam för all hjälp jag kan få. Jag testade en film i torsdags med Firefogg som konverterare men det gick otroligt långsamt, och att använda Mediawikis Wizard för uppladdningen kändes lite osmidigt. Tänkte att det säkert finns någon wikpedian som vet hur man göra det här snabbt och enkelt. Jag bidrar gärna med allt jag kan, och filmerna ligger just nu i min Dropbox. Jag ger gärna access till dropboxen, eller häller över allt på någons FTP (motsv). Bara säg vad ni vill ha så fixar jag. Här är ett exempel på en film i originalformet --Jardenberg (diskussion) 21 juni 2014 kl. 18.32 (CEST)

Tack för hjälpen! Din råfilm i 1080p ger nog bäst upplösning/kvalitet. Jag tog annars en variant på 720p .mp4 på YouTube och konverterade till .webm via Bigasoft Total Video Converter. .webm gav ett bättre (mindre hackligt/brusigt) resultat än .ogv. Då såg det nästan lika bra ut som det gjorde på YouTube (och då var det ändå bara 480p-visning på YouTube). Problemet för mig just nu är att få till webbvisningen (när man klickar på filen i Wikipedia-artikeln eller på Commons) så att det både blir hög upplösning, utan brus och utan hackighet. Men det kanske är min dator/webbläsare/uppkoppling som är problemet. Hur ser det ut på era skärmar, medwikipedianer? --Paracel63 (diskussion) 21 juni 2014 kl. 19.00 (CEST)

Det är jag som ska tacka. Jag lägger nu över filmerna efterhand i en Google Drive - som är öppen för alla att läsa. Filerna där ligger ca 10 filer efter spellistan på Youtube, men de kommer vara i sync när allt är klart. I Google Drive ligger filmerna i den upplösning och kvalitet jag får dem - 1920x1080 H.264, AAC. Jag kommer se till att göra dem permanent tillgängliga i det formatet också när vi är klara med bearbetningen. Totalt lär det bli ca 100-200 filmer. Det känns som en rejäl insats för kulturarvet;) På måndag kommer jag att bidra med metadata för juristerna också, kommer inte åt de dokumenten just nu. Men det handlar om en självgranskinglicens så jag ska bara komplettera med exakt datum. Till sist, igen, stort tack till er alla. Och speciellt till Jan Ainali som är igång och konverterar för fullt. --Jardenberg (diskussion) 22 juni 2014 kl. 13.17 (CEST)

Jag är ungefär halvvägs igenom konverteringen nu. Det visade sig att det enklaste och bästa konverteringsverktyget var Prolineservers verktyg på labs. --Ainali (diskussion) 22 juni 2014 kl. 15.21 (CEST)

Nu var det färdigkonverterat. Det finns webm och ogv versioner i samma Google Drive mapp som länkas ovan. --Ainali (diskussion) 22 juni 2014 kl. 21.17 (CEST)

Skälet till att det dröjer är att vi har svårt att få fram hårda fakta runt det tillstånd som vi vet finns. Stay tuned, det kommer. --Jardenberg (diskussion) 25 juni 2014 kl. 19.14 (CEST)

Äntligen klart. Sedan ett par dagar tillbaka har jag nu självgranskningsrätt på våra flygfilmer. Så nu är det bara att trycka på wikimediaknappen. Notera dock att det behövs en korrläsning av de titlar som är satta på filmerna. Jag kommer inte hinna gå igenom dem på Youtube, men den som laddar upp på wikimedia kan ju passa på att fila till kvaliteten lite. Är det något mer som behövs från min sida? --Jardenberg (diskussion) 1 juli 2014 kl. 14.33 (CEST)

Och nu är det uppladdat! 95 filmer i Commons:Category:Media from Helsingborgs stad, redo att läggas till i artiklar. Kategoriseringen på dem kan också förbättras, eftersom jag själv har så dålig lokalkännedom. --Ainali (diskussion) 9 juli 2014 kl. 08.51 (CEST)

Fantastiskt! Åk till fler städer! :) /Hangsna (diskussion) 9 juli 2014 kl. 08.58 (CEST)

Hur inleder man en biografi (exemplet Evabritt Strandberg)?

(hitflyttad diskussion från denna plats 1 juli 2014 kl. 13.15)

Hej! Jag skulle vilja ha gemenskapens åsikt om hur man bäst formulerar en inledningsmening i en biografisk artikel. Det gäller när man har namn, egentligt namn, födelseort och datum samt position – allt i samma mening. Jag tycker att man ska undvika staplade satsförkortningar med komma och istället kan använda konjunktionen och. Kanske är det fel. Finns det någon standard och några riktlinjer? Som syns nedan har jag hittills inte hittat något. Tack på förhand. :-)--Paracel63 (diskussion) 1 juli 2014 kl. 13.15 (CEST)

Det är ingen fara med nivåerna, för det är ju ingen bisats. 81.224.253.60 1 juli 2014 kl. 12.45 (CEST)

Där kan du ha rätt. Men det är nog attributiv satsförkortning (Jönsson/Kraft: Svensk grammatik, §122). I mitt öga känns det som två nivåer, när man då ägnar sig åt sats(förkortnings)radning. I vilket fall tycker jag inte att det ser snyggt ut. Den där standarden som du hänvisar till i din redigeringskommentar får du gärna förtydliga. Jag hittar inget om den här eller här. Om det finns en sådan standard, får du jättegärna hjälpa till att förtydliga den. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 1 juli 2014 kl. 13.05 (CEST)

Ang wikiregel blir jag svaret skyldig. Däremot hänvisar jag till praxis. Du tog Dig rätten att ändra en funktionell och effektiv formulering av användaren Pontuz. I andra biografiska artiklar, exv Michaela de la Cour, har Du i tidigare versioner helt lösgjort födelsefrasen från namnet och gjort den till en egen huvudsats, typ "Hon föddes". (I fråga om de la Cour ändrade Du användaren Junips föredömliga formulering i december i fjol.) Det finns f ö ingen anledning att ha ett "och" mellan namnuppgiften och födelsefrasen, för det handlar om helt skilda uppgifter. Det kamerala namnet presenteras dessutom i en apposition till hennes fetstilta namn och har inga samband med födelsenotisen. (Dessutom förstår jag inte Ditt nivåtänkande; satsradningar är ju alltid på samma nivåer – det är det som kännetecknar dem – och då rör det sig om fullvärdiga satser som åtskiljs med kommatecken.) Allt gott 81.224.253.60 1 juli 2014 kl. 13.21 (CEST)

Försök gärna föra en diskussion om ämnet utan att hänga ut Paracel63.--LittleGun (diskussion) 1 juli 2014 kl. 13.38 (CEST)

En diskussion har tidigare förts (helt nyligen) och det finns ingen konsensus för en förändring av praxis, snarare för ett bibehållande. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2014 kl. 17.18 (CEST)

Tidigare diskussion återfinns på Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/Juni#Mer_l.C3.A4ttl.C3.A4sta_inledningar.Yger (diskussion) 1 juli 2014 kl. 18.04 (CEST)

Det har sedan dess precis förts en på Wikipediafrågor. Jag tror inte ens den är arkiverad ännu. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2014 kl. 18.15 (CEST)

Konsensus saknas, är den slutsats man kan dra av den diskussion som nyligen förts. Konsensus för rabblarpraxis fanns sannerligen inte i den nyss förda diskussionen. Jag har inte studerat artikeln om Evabritt Strandberg men är en av dem som inte tycker om långa, staplande inledningsmeningar. Min åsikt är att alla som ogillar staplandet ska börja redigera så som de tycker det ser bättre ut, så kommer vi på sikt nog fram till något bättre än nuvarande format. Dock ska man vara medveten om att så länge det finns synnerligen aktiva användare, som dessutom redigerar väldigt mycket just i artiklar om personer, som förespråkar rabblarformatet kommer de att återställa till rabblarformat - och det är logiskt, att en användare som är mycket aktiv får mer att säga till om. Om man redigerar så som man tycker det bör se ut, kommenterar på diskussionssidan när man blir återställd, och eventuellt återställer en gång själv (fast det är väl oftast ganska meningslöst) har man iaf lämnat spår efter sig ute på wikin, som visar den som tänker likadant som en själv om inledningsmeningarna att den inte är ensam. --Stighammar (diskussion) 1 juli 2014 kl. 18.56 (CEST)

Mycket dålig idé som strider mot allt vad konsensusökande heter och är en anledning till WP:agera inte demonstrativt .-- LittleGun (diskussion) 1 juli 2014 kl. 19.28 (CEST)

Diskussionen som Tostarpadius och Stighammar hänvisar till är denna: Utformningen av ingressen bör förändras. Det senaste inlägget skedde för några dagar sedan. Alla är fortfarande välkomna att göra sin röst hörd. Att tillägga är att jag håller med om att konsensus saknas för förändring, men enligt min bedömning lutar diskussionen likafullt åt att ingressen på svenska Wikipedia är alltför svårläst samt att platsnamnen för födelse och död är överflödigt och onödigt repeterande att ha i ingressen (står som bekant redan i mallen till höger). Utopiantos (diskussion) 2 juli 2014 kl. 00.57 (CEST)

Jag kan inte se något större stöd för den hållningen. Infoboxar bör (om de nu används, själv är jag ingen vän av dem) inte innehålla något väsentligt som inte också finns på annan plats i artikeln. Just dessa uppgifter hör hemma i första meningen. Tostarpadius (diskussion) 2 juli 2014 kl. 01.40 (CEST)

Ja, när det gäller det att ha väsentliga fakta i infoboxar (med t ex taxonomiska data som exempel på undantag/mindre väsentlig information) utan att ha med den i brödtexten, så tror jag inte heller det fanns något enighet - men det kan också vara jag som är jävig, eftersom jag är skeptisk mot sådana lösningar. Däremot annars med om Utopiantos beskrivning, just i diskussionen fanns det ganska många som ville ha mindre informationstung inledning, på ett eller annat sätt. Jag är relativt neutral i frågan, jag tycker rådande system är okej utom när den blir extra faktatyngd, och jag tycker att ändringsförslagen, också de under förutsättning att de är gjorda med lite finess, är okej. Säkert finns det många som tycker annorlunda som inte uppmärksammat diskussionen. flinga 2 juli 2014 kl. 17.15 (CEST)

(utdrag) Tack för åsikterna. Både i den här och i Wikipediafrågor-diskussionen ser jag att det är mycket vi är oense om. Även sådant som faktarutor verkar ifrågasättas, vilket gör att rekommendationen för hur vi skapar "standardartiklar" blir svår att göra. Jag länkade i trådinledningen till två riktlinjer som inte sa så mycket om hur man inleder en biografisk artikel. Så här långt verkar det inte finnas konsensus för att ens skriva in en rekommendation. Det man kan hoppas på är kanske att vi inte kommer att ägna oss åt allt för mycket återställningar (som lätt kan väcka onödigt ont blod) av artikelversioner som inte uppfyller den ena eller andra standarden. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 2 juli 2014 kl. 02.24 (CEST)

Tvärtom, LittleGun. Tvärtom. Wikipedia:Agera inte demonstrativt handlar om att påvisa brister i "regler" genom att "utnttja luckorna i lagen" - "efter tre återställningar åker jag fast för WP:TÅG men det finns ingenting som hindrar mig att ständigt och jämt återställa två", DET är en WP:POINT. Att göra sådana redigeringar man tycker är bra och argumentera för dem, utan att i onödan redigeringskriga, är själva basen för den s.k. konsensusprocess som det brukar påstås är nåt slags normaltillstånd på Wikipedia. Konsensus skapas inte genom att man sitter på en bybrunn och försöker bestämma hur andra ska redigera. --Stighammar (diskussion) 2 juli 2014 kl. 19.48 (CEST)

Nja... att göra redigeringar man tycker är bra om man samtidigt vet att många andra inte tycker de är bra är väl inte så lyckat. Bättre då att backa lite och göra på ett sätt som både man själv och "många andra" kan tänkas tycka är ok. /NH 2 juli 2014 kl. 19.53 (CEST)

WP:POINT

@Stighammar: Läs ditt inlägg, som uppmanar till redigering som du räknar med kommer återställas, och jämför med de tre första punkterna i WP:POINT:

Agera inte demonstrativt för att

• framhäva något,
• få uppmärksamhet,
• visa din ståndpunkt,

Du måste väl se att det är hand i handske?--LittleGun (diskussion) 2 juli 2014 kl. 21.54 (CEST)

Absolut inte. Du misstolkar den texten grovt; jag inser att den behöver förtydligas. Du misstolkar också det jag skriver. Jag beskriver hur jag själv tänker kring vad jag gör. För övrigt har hittills enbart en av mina artikelredigeringar återställts, där slutade vi med en kompromiss. --Stighammar (diskussion) 8 juli 2014 kl. 14.12 (CEST)

Jag ställer mig helt bakom LittleGuns resonemang. Jag kan inte se att det finns konsensus bakom Dina så kallade förtydliganden men den diskussionen bör vi ta på rätt plats. Tostarpadius (diskussion) 8 juli 2014 kl. 18.34 (CEST)

Du menar "Jag håller inte med". Varsågod att redigera sidan så får vi se var vi hamnar - jag ser väldigt gärna att fler deltar där. Mest konstruktivt är om vi koncenterar oss på att förbättra sidan, inte på att diskutera. --Stighammar (diskussion) 8 juli 2014 kl. 19.05 (CEST)

Redigeringskrig är ingen betjänt av. När det gäller artiklar bör man ofta vara djärv men i fall som dessa är det bra om samtalet kommer först. Tostarpadius (diskussion) 8 juli 2014 kl. 19.09 (CEST)

Nejdå, att redigera själva sidan är mycket mer konstruktivt. Jag har lagt till ett stycke, direktöversatt från enwp, som vi verkligen behövde... att det stycket lagts till på enwp beror säkerligen på att sidan ibland tolkats så även där, så att förtydligandet behövts. --Stighammar (diskussion) 8 juli 2014 kl. 19.28 (CEST)

LittleGun. Förklara gärna för mig hur det kan vara destruktivt att redigera, väl medveten om att man kan komma att bli återställd, med inställningen att förmodligen ganska fort vika sig dock inte utan att dokumentera saken på diskussionssidan. Själv tycker jag det är ett ganska mjukt sätt att redigera dock utan att vika sig helt platt. Om jag inte ska få göra det - vad får jag då göra? Slaviskt följa en "praxis" som är baserat på ett konsensus som vi i diskussionen verkligen sett inte finns?

Förklara hur det är demonstrativt. För om det inte är demonstrativt så är det, enligt punkterna ovan, inget fel att framhäva en poäng. Att se till så något blir dokumenterat på diskussionssidan är inget drastiskt sätt att "skapa uppmärksamhet". Och om det inte är "demonstrativt" är det absolut inget fel att visa sin ståndpunkt. Vari ligger det dåliga, det destruktiva? Förklara.

WP:POINT handlar om att störa/förstöra på Wikipedia för att få fram en poäng. Se en:WP:POINT, och inte minst den svenska sidans diskussionssida. Ogillar ni mina redigerar på WP:POINT, v.g. återställ - och förbättra sidan på det sätt som ni tycker den borde se ut. Återställ och förtydliga sidan så som du tycker den bör se ut, så får vi se vart det bär! Förtydligas behöver den uppenbarligen. Om sidan ska säga nåt helt annat än vad motsvarande sida på enwp gör, är det bäst att vi är tydliga med det. --Stighammar (diskussion) 8 juli 2014 kl. 19.28 (CEST)

Det enklaste som finns är att redigera destruktivt, väl medveten om att man blir återställd. Det är bara att redigera valfri artikel med ordet "bajs" tex. Fast jag antar att det inte var så du menade. Jag antar att du menar hur det kan vara demonstrativt att redigera, väl medveten om att man kan komma att bli återställd? För mig är det själva definitionen på att redigera demonstrativt, detta redigera, väl medveten om att man kan bli återställd. Att dessutom ytterligare spä på genom att medvetet och genomgående bokföra sitt demonstrativa agerande på diskussionssidan... Jag kan nog inte förtydliga mer hur jag menar och det kanske ändå är bäst att någon annan gör det.

Det destruktiva är just att det stör och att störandet är medvetet. Man ska vara djärv, strunta i reglerna, men framhärdar man stör man. Man tar gemenskapens tid. Och man gör det för att framhäva en poäng, en ståndpunkt, man agerar demonstrativt. Jag har inte läst dina "förtydliganden, men det låter på din beskrivning som det snarast är "förändringar". Min åsikt om vad som är demonstrativt beteende ändras inte därför, men är konsensus att sånt agerande är OK så får jag anpassa mig efter att det på Wikipedia är OK att agera på ett sätt som jag tycker är demonstrativt.--LittleGun (diskussion) 8 juli 2014 kl. 21.28 (CEST)

Oj, nu har jag läst Stighammars "förtydligande", det var verkligen inget förtydligande utan en jätteförändring...--LittleGun (diskussion) 8 juli 2014 kl. 21.48 (CEST)

Håller med om att det ser ut att vara en omskrivning (också, i vilket fall). Dock, en poäng: man redigerar alltid medveten om att man kan blir återställd, om man drar det till sin spets. Det behöver inte betyda detsamma som att man "vet" (räknar med, är säker på att bli) att man blir återställd, sett rent principiellt. Jag tror att Stighammar syftar på en situation där denne menar att det inte finns konsensus, just? flinga 9 juli 2014 kl. 18.37 (CEST)

Sakfrågan: Ett bra wikimåtto är "Förändra inte i onödan" om det rör sig om så stora förändringar som hur Wikipedias artiklars inledningar ska skrivas. Utgå från att de flesta som skriver inte läser diskussioner som ovanstående och att större förändringar inte bör göras i onödan. Små kosmetiska ändringar av syntaxkaraktär eller länkning är en annan sak, dock. En mindre förändring som inte blir så avgörande för allas skrivande. Avslag på Stighammars förslag. Obelix (diskussion) 9 juli 2014 kl. 14.24 (CEST)

Stora mallar

Jag ogillar stora navigationsmallar i stil med den som lades in här. Man kan i och för sig "dölja" den, men fortfarande laddas den ner till min dator och visas om jag inte använder de funktioner som dölja-knappen bygger på (javascript?).

Så länge mallarna är relativt få kan jag leva med dem, men då de dyker upp i allt fler artiklar och det mycket väl kan hända att samma artikel har flera sådana mallar tycker det blir ohållbart.

Navigationsmallar bör vara små och direkt anknyta till artikelämnet. Till exempel kan jag förstå en mall som länkar till föregående och nästa innehavare av ämbetet (också sådana mallar är ibland för stora och många). Men att jag är intresserad av "Finlands apostel och skyddshelgon" betyder verkligen inte att jag är intresserad av "nutida kloster och konvent" (alla? uppräknade) eller "klosterruiner i urval".

Vore det inte bättre att ersätta denna typs mallar med Se även: mall:Katolska kyrkan i Sverige (eller något med motsvarande effekt, man vill knappast länka till mallnamnrymden).

--LPfi (diskussion) 4 juli 2014 kl. 20.15 (CEST)

Nu är detta en mycket stor navigationsmall, men i princip tycker jag att navigationsrutorna fyller en bra funktion och inspirerar till att läsa andra artiklar i artikelämnet, då de ger en överblick. Jag skulle inte vilja ha en länkning via "Se även".--Historiker (diskussion) 4 juli 2014 kl. 22.32 (CEST)

Navigationsrutor gör i princip alltid mer nytta än skada, även om de (enligt vissa) är stora. Att ersätta navigationsrutor med länkning via "Se även", nej tack. Exklamation (!) 4 juli 2014 kl. 23.50 (CEST)

Jag kan dock tycka att det finns andra problem med de här mallarna. Visst, den som vill läsa om katolicism kanske vill ha med artikeln om bibeln i sin mall, men artikeln handlar om bibeln och det kan finnas flera skäl än att man är intresserad av katolicismen att läsa den. Hur många mallar bör en artikel egentligen ha? Det här gäller även andra mallar.FBQ (diskussion) 5 juli 2014 kl. 08.07 (CEST)

Jag instämmer med Exklamation. Dieselmotorvagnar (till stationen) 5 juli 2014 kl. 08.15 (CEST)

Just den här mallen har vissa innehållsliga problem men annars håller jag med dem som uppskattar navigationsrutor av detta slag. Det är ett bra sätt att bygga ett nätverk mellan artiklarna. @FBQ: Hur många som helst så länge de har en funktion! Tostarpadius (diskussion) 5 juli 2014 kl. 08.21 (CEST)

Jag tycker att mallarna ska vara direkt anknutna till artikelämnet, och att artikelämnet ska ha en starkt knytning till just det som mallen behandlar. Ett exempel på en felplacerad mall tycker jag finns i Uppståndelse. Dels är uppståndelse inget katolskt begrepp, utan något gemensamt för flera religioner, dels är det i just denna korta artikel riktigt fult med en mall som är längre än artikeltexten. Sjö (diskussion) 5 juli 2014 kl. 09.43 (CEST)

Verkligen! Då är det bättre att göra såhär och jag tror att anledningen att mallen hamnade i artikeln var att det inte var gjort på det sättet. /Hangsna (diskussion) 5 juli 2014 kl. 10.07 (CEST)

Jag tror jag har sett det nånstans men vet inte var men visst kan man använda collapse inuti mallar? Alltså att man visar en del av mallen men en annan måste "fällas ut" för att den ska synas. Kan man i så fall vid anropet styra vilken del som ska visas och vilken som ska fällas ut? /Hangsna (diskussion) 5 juli 2014 kl. 09.56 (CEST)

@Hangsna: Om mallen är förberedd för det så kan man styra med parametar i anropet vilka delar som ska visas "utfällda" respektive "infällda", se exempel här. --Larske (diskussion) 5 juli 2014 kl. 11.01 (CEST)

Intressant! Då skulle man alltså kunna ha en stor mall men bara visa "mest relevanta" saker i de artiklar där man vill. I exemplet med {{Katolska kyrkan}} skulle man då om man är på en artikel under rubriken "Liturgi" bara visa den rubriken utfälld och ha de andra hopfällda. /Hangsna (diskussion) 5 juli 2014 kl. 11.06 (CEST)

Visst kan man det. Mallen {{Sovjetiska/Ryska robotvapen}} fungerar precis så. /ℇsquilo 5 juli 2014 kl. 11.46 (CEST)

Så här skulle Katolska kyrkor kunna se ut i en artikel om Liturgi. Anrop:{{Mallnamn|dölj_organisation=j|dölj_bakgrund=j|dölj_teologi=j|dölj_sverige=j}}.

Ett alternativ är att bygga upp stora mallar av mindre mallar, men det ställer större krav på den som bygger upp något av de olika byggstenarna så att det ser bra ut. --Larske (diskussion) 5 juli 2014 kl. 11.59 (CEST)

Ihopfällda mallar ser bättre ut, men å andra sidan gör det att de som sätter dit dem inte ser hur tung artikeln blir. Med långsam nätförbindelse (eller långsam dator) har sådana här mallar betydelse för användbarheten. Vad jag förstår förblir mallarna utfällda om man inte har javscript aktiverat. Artiklarna bör se vettiga ut också utan javascript. --LPfi (diskussion) 5 juli 2014 kl. 16.27 (CEST)

Jag har inget speciell emot denna mall, även om den är lite överstor. Dock har jag i andra fall haft problem med för stora mallar. Tidigare var alla församlingar (>150) i Göteborgs stift samlade i en mall. Det gav dels en oerhört tung underhållsproblematik, då det är förändringar av detta varje år, och svårt enkelt ha koll om det som står i mallen är korrekt (betydligt enklare per kontrakt som alltid gällt i andra stift). Det jag också fick problem med för den stora mall var när församlingar uppgår i andra och jag ville följa länkar till denna (upphörda) församling för att ändra länkar - det var ogörligt när jag fick 200 träff, så det gick inte genomföra följdändringar.--Yger (diskussion) 5 juli 2014 kl. 10.33 (CEST)

@Yger:, Detta verktyg kan vara användbart i sådana fall då den kollar om ingående länkar finns i respektive artiklar och om respektive artiklar i sin tur har mallen i sig. Jag har haft nytta av det för småorterna. /Hangsna (diskussion) 5 juli 2014 kl. 10.49 (CEST)

Har aldrig varit emot stora mallar i allmänhet, men blir det för mycket kan man alltid dela upp efter land och liknande. J 1982 (diskussion) 5 juli 2014 kl. 19.37 (CEST)

Man kan ju enkelt göra såhär Ghostrider ♠ 5 juli 2014 kl. 19.50 (CEST)

Ja, men mallarna visas utfällda tills de fällts ihop med javascript. Med långsam maskin leder det till att sidan hoppar omkring en stund och utan javascript (som används på irriterande sätt på många sidor, och bl.a. därför kan vara avstängt) hålls de utfällda. --LPfi (diskussion) 6 juli 2014 kl. 15.44 (CEST)

Navigationsmallar är i min världsbild inget annat än pyntade "se även"-listor. Eftersom jag tycker att se även-listor kan fylla en mycket god funktion, främst som en påpuffning för skribenten om vilka näraliggande ämnen som förmodligen bör nämnas i artikeln - för främsta stället att knyta hop artiklarna till nät är väl ändå wikilänkar i själva brödtexten - är de väl helt okej så länge de kan fällas ihop, som i exemplet. Kan dock hålla med om att storleken är något extrem, man kanske kan dela upp den på flera. --Stighammar (diskussion) 6 juli 2014 kl. 18.23 (CEST)

@Stighammar: Visst är de "pyntade Se även-listor". Men inte bara. De är oftast snyggare, mer konsekventa, tydligare och lättare att både uppdatera centralt och placera inom en kategori artiklar. De är dessutom mer lättillgängliga än kategorisystemet, som kan ge samma resultat men ofta har sämre överskådlighet. Navigationsrutor visar också ofta tydligt saknade artiklar inom en kategori, vilket ofta kan ge en behövlig vink till att komplettera det hela. --Paracel63 (diskussion) 8 juli 2014 kl. 03.25 (CEST)

Instämmer med Paracel63! Navigationsrutor är att föredra framför "Se även"-listor, enligt min åsikt. Lixer (diskussion) 9 juli 2014 kl. 12.13 (CEST)

Agera inte demonstrativt

Riktlinjen Agera inte demonstrativt genomgick en jätteändring:[14] som jag tycker måste diskuteras först, en del av bakgrunden ses ovan: Wikipedia:Bybrunnen#WP:POINT. Titta gärna in på diskussionen till riktlinjen.--LittleGun (diskussion) 8 juli 2014 kl. 21.56 (CEST)

For the record håller jag med Stighammar ovan. Däremot kan jag förstå att det här inte riktigt fungerar på svenska Wikipedia, eftersom "bold, revert, discuss"-kulturen aldrig riktigt fått fäste här. Med det sagt är ju just det här en djärv redigering som följs av en återställning, så det bästa vore förstås om vi kunde försöka diskutera oss fram till en bättre version av sidan nu, utan att lägga onödiga värderingar i ursprungsändringen. /Grillo (diskussion) 9 juli 2014 kl. 13.08 (CEST)

Absolut, om man gör det en gång med uppsåt att förbättra. Och inte döljer en förändring med att skriva förtydligande. Upprinnelsen som länkas ovan är en uppmaning att genomgående göra ändringar i en riktning som det inte finns konsensus för och räkna med återställning i syfte att visa att man tycker det sättet är bättre. Det handlar om hur introt ser ut. Jag delar Stighammars åsikt att våra ingresser kan göras mindre rabblande, men tycker det är fel att göra såna ändringar om det inte finns konsensus. Och att det är att agera demonstrativt att göra såna då.--LittleGun (diskussion) 9 juli 2014 kl. 13.46 (CEST)

Wikipedia:Träning

Anställda på WMSE har skapat ett antal sidor med förledet "Wikipedia:Träning" (se t ex Special:Prefixindex/Wikipedia:Träning). Det verkar inte direkt ingå i Wikipedias manual- eller vägledningssidor. Någon som vet vad det är? /NH 7 juli 2014 kl. 20.26 (CEST)

Vill man se det tänkta slutresultatet är interwikilänken till en:Wikipedia:Training en bra start. Just nu jobbar vi mot att bli klara med delen för pedagoger innan skolstart eftersom att det här på Bybrunnen nyligen har uppmärksammats att aktiviteten bland dessa har ökat. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 7 juli 2014 kl. 22.06 (CEST)

Är det frågan om träning (t.ex. ute på någon fotbollsplan eller i något gym) eller rör det sig om övning framför datorskärmen? Undrar någon som tycker att man kan avoida anglicismer. Tomas e (diskussion) 8 juli 2014 kl. 12.13 (CEST)

"Träning" verkar i sammanhanget vara direktöversatt från engelskan, där "träning" är en möjlig översättning - faktiskt - men långt ifrån den självklara. Utbildning i praktiska färdigheter heter på engelska "training". En litteraturvetare genom "education" men en sjuksköterska genomgår "training" (trots att utbildningen numera till största delarna är teoretisk) och jag tolkar engelska sidans "training" exakt så; i så fall skulle man på svenska säga utbildning, kurs eller något liknande. Ni kan ge sidorna nåt mycket mer beskrivande namn. "Wikipedia i skolan", "Att göra skoluppgifter på Wikipedia", "Kurs för lärare som tänker låta eleverna göra sina uppgifter på Wikipedia"... "Skoluppgiftskurs"/"Skoluppgiftskurser"... "Inför skoluppgiften"... "Wikipediakursen"/"Wikipediakurser"... "Kursverksamhet på Wikipedia"... --Stighammar (diskussion) 8 juli 2014 kl. 14.09 (CEST)

Ja, om det ska vara övning eller träning eller något annat spelar inte så stor roll, jag kan flytta sidorna. Tanken är hur som helst att det är ett breddningsbart koncept som kan rikta sig mot fler målgrupper (som de ju redan har hunnit gjort på enwp) och inte bara pedagoger, därav en översida som är mer generell med mer detaljerade undersidor. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 8 juli 2014 kl. 17.49 (CEST)

"Övning" låter som ett bra ord. Varför finns inte sidan Wikipedia:Träning? Inte konstigt att folk undrar "vad katten är detta". --Stighammar (diskussion) 8 juli 2014 kl. 18.28 (CEST)

Sidan Wikipedia:Övningar är redan upptagen. I övrigt håller jag med om att sidan Wikipedia:Träning bör skapas. Lixer (diskussion) 8 juli 2014 kl. 23.23 (CEST)

Jag kallar de här sidorna för "vägledning". De innehåller ju inga egentliga övningar och jag skulle inte heller säga att det rör sig om några kursmoment, utan är helt enkelt en vägledning till vilka steg som kan vara bra att ta. Vi var också inne på "orientering", men den fastande inte riktigt. Vad tror ni om att få med "vägledning"? --Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 9 juli 2014 kl. 14.23 (CEST)

”Träning” är för mig i detta sammanhang (utbildning) typisk svengelska. /Wvs (diskussion) 10 juli 2014 kl. 14.17 (CEST)

Men jag förstår fortfarande inte vad det är. Vem är avsändare? WMSE eller sv.wikipedia? Vem riktar det sig till? /NH 10 juli 2014 kl. 23.13 (CEST)

Detaljinformation

Är det relevant att i biografiska artiklar skriva ut exakta datum för exempelvis anställningars början och slut? Fler åsikter önskas på Diskussion:Figge Blidberg. /Annika (diskussion) 8 juli 2014 kl. 10.02 (CEST)

Har svårt att se att det går att slå fast en exakt praxis. För förordnanden i beslutsfattande eller ledande politiska roller, typ premiärministrar, ser jag det som naturligt att ha ett exakt datum. För "vanliga" anställningar duger det oftast med år eller månad, bl.a. för att de flesta biografiska skisser (våra källor) inte brukar ta upp anställningsdatum för detta. Detta innebär dock att det kommer att dyka upp gränsfall mellan kategorierna. Tomas e (diskussion) 8 juli 2014 kl. 12.17 (CEST)

Som Tomas e. Jag har oftast valt att plocka bort datumen och bara skriva år när jag skrivit liknande artiklar just för att det blir väldigt styltigt, men kan samtidigt inte tycka att det finns skäl till något "förbud", ibland finns det skäl att tydligt klargöra vad som hänt först och vad senare när händelser skett tätt inpå varandra och då är det ju vettigt att lägga till datum. Hur styltigt det blir handlar ju också om hur "rabblig" artikeln blir, med fylligare beskrivningar av vad anställningen handlade om och hur den påverkade personens karriär blir det mindre styltigt. På wikipedia där våra artiklar hela tiden är byggprojekt blir det svårt att avgöra var man skall dra gränsen.FBQ (diskussion) 8 juli 2014 kl. 12.50 (CEST)

Detaljinformation i artiklar

Då det precis varit en uppslitande konflikt gällande möjligheterna att infoga ex. datuminfo. i biografiska artiklar, känner jag att vi måste gå till botten med vad som är ok. Jag hämtar dessa uppgifter från mitt omfattande bibliotek, och har inte lust att få dem ifrågasatta. Tacksam för någon slags guideline. Ymer (diskussion) 10 juli 2014 kl. 01.59 (CEST)

Vi har egentligen att göra med två kategorier artiklar – de om nu levande, aktiva personer/subjekt och de historiska. Ser man på artiklar om samtida ämnen, t ex musikartister, tv-evenemang, IT, så är de ofta fulla med alla slags detaljfakta/datum om skivsläpp, konserter, medverkande, framträdanden, separationer resp. nya lanseringar/modeller osv. Dessa fakta anses uppenbarligen vara av vikt för en informationshungrig läsekrets. Men när det gäller artiklar om historiska personer/skeenden mm så råder det ofta ett större ifrågasättande, kanske av rädsla att Wikipedia ska riskera framstå som "dammigt gammaldags". Dock kan ju de som söker fakta om historiska subjekt ha lika stort intresse av att finna mer detaljerad information för helhetsbilden, i den mån det är relevant. Som jag skrev i diskussionen som Ymer hänvisar till ovan, så hänför sig mycket av de olika synsätten till två olika tidsepoker av uppslagsverk och därmed inriktning på olika slags läsekrets. Förr fanns det ju mängder av väldigt detaljerade biografiska bokverk, företags/bankers/ämbetsverks etc porträttgallerier, taxeringskalendrar, Vem är det? osv främst riktade till de samhällsklasser som förväntades hysa eget intresse eller ha råd/bildning att kunna infoga dessa i sina boksamlingar. I dag är ju saker och ting annorlunda. Bibliotek rensar ut eller magasinerar sina gamla uppslagsverk mm i den felaktiga tron att "allt finns ändå på Nätet". Många yngre vet knappt att det finns uppslagsverk i bokform längre. Även om mycket finns utlagt på Nätet är det ju långtifrån allt. Mycket information finner man i utförligare form enbart i äldre uppslagsverk. Som Ymer också har antytt finns det en massa – även udda – informationskällor i pappersform, som man inte vet hur länge de finns tillgängliga i ett föränderligt samhälle. Därför kan det finnas ett värde i att fånga upp mycket av denna detaljinformation på Wikipedia – särskilt gällande historiska ämnen – och göra den tillgänglig, även om artiklar naturligtvis inte ska vara några exakta, kompletta CV:n. Kanske kunde Wikimedia/-commons starta en arkiveringstjänst för framför allt udda källmaterial av allmänintresse, t ex kopiera och lägga ut svårfunna bokverk, tidningsartiklar, korrespondens, trycksaker från företag/offentliga verksamheter, internskrifter, ritningar etc – ungefär som man gör med foton? Då kunde man bevara dessa material och lätt länka internt från artiklarna för den som vill veta så mycket som möjligt om ett ämne (sådana läsare finns många) utan att räkna upp all sådan information i brödtexten. Denna diskussion påbörjades egentligen under rubriken Detaljinformation här ovan och jag håller med de synpunkter som där också lagts fram, att det är en avvägningssak att ha en läsbarhet och ändå tillhandahålla intressant detaljinformation.--Bemland (diskussion) 10 juli 2014 kl. 04.45 (CEST)

Jag kan ha missat något eftersom jag endast skumläst diskussionerna, det var så många upprepningar av argument och tyckande. Först vill jag nämna att det är stor skillnad på artiklar om nu levande personer och andra artiklar. Om nu levande personer bör vi ta hänsyn till artikelsubjektet och därför utelämna för detaljerad information. För alla andra artiklar är mer information bättre. All världens kunskap ska in. Dock får det givetvis för den skull inte bli onyanserat eller som flera har påpekat bli svårläst. Jag har svårt att se hur datum kan leda till ovikt även om det säkerligen är möjligt i vissa speciella fall. För att göra uppradningar av mycket informationstyngd fakta mer lättläst finns det flera sätt som inte innebär att vi raderar saker. Man kan lägga viss information i tabeller som hänvisas till från texten eller ha två stycken där ett är lättare och ett fördjupande. Givetvis kan det finnas än fler sätt att skriva som kan uppfylla att informationen tillgängliggörs och det ändå inte blir för svårläst. - Averater (diskussion) 10 juli 2014 kl. 08.53 (CEST)

Hur omfattande bibliotek Du, Ymer, har är helt ointressant. Det finns fler av oss som har tillgång till mycket material men som använder det med urskiljning. Ingen av oss har rätt att utgå ifrån att våra redigeringar inte blir ifrågasatta. Enligt min mening är exempelvis FBQ:s biografier ofta alltför rudimentära, vilket beror på källan Svensk uppslagsbok. Användaren har dock inget emot att de byggs ut. Annika64 brukar ha en väl avvägd faktamängd, vilket givetvis inte innebär att kompletteringar är ovälkomna. Jag är ingen vän av två biografier i en, alltså först en enklare och sedan en med detaljer. Det borde vara möjligt att finna en medelväg i detta. Om en part inte är beredd till minsta kompromiss förblir dock läget låst. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2014 kl. 09.12 (CEST)

Mitt bibliotek är såklart intressant som resurs för wikipedia. Hur jag väljer att använda denna enorma informationsmängd är just vad jag söker svar på: skall det vara otillåtet att ange datum som minsta gemensamma nämnare i förhållande till månad i artiklar, över huvud taget? när jag får svar på det, kommer det att underlätta mitt och andras arbete. Ymer (diskussion) 11 juli 2014 kl. 00.39 (CEST)

Den här diskussionen har nu på ett litet olyckligt sätt börjat sprida sig (och föras parallellt) på flera olika ställen. Utöver den enskilda artikeldiskissionssida den började på (Diskussion:Figge Blidberg) och här på Bybrunnen finns den nu också på Wikipediadiskussion:Biografiska artiklar. Skall vi gör aett försök att samla ihop den på ett ställe för överblickens skull? /FredrikT (diskussion) 11 juli 2014 kl. 01.03 (CEST)

Det bästa är i så fall att slutföra den principiella diskussionen på sistnämnda ställe. Personligen hoppas jag att det kan ske snart - uppslagsverket är inte betjänt av att aktiva bidragsgivare ägnar det mesta av sin energi åt samtal av det slaget. Samtidigt behövs givetvis meningsutbyten om viktiga frågor. Tostarpadius (diskussion) 11 juli 2014 kl. 16.28 (CEST)

"Okänd parameter medförfattare"

Hallå, därute! När jag matade in ett namn i fältet "Medförfattare" i popupdialogen som dyker upp när man ska lägga in en webbref fick jag ett felmeddelande om att parametern "medförfattare" är okänd. Kan någon med behörighet ersätta den med parametrarna "efternamn2" och "förnamn2"? // WikiPhoenix ^[diskussion] 13 juli 2014 kl. 13.59 (CEST)

Frågor rörande det tekniska på Wikipedia bör ställas här: Wikipedia:Wikipediafrågor. DIEXEL (diskussion) 13 juli 2014 kl. 14.05 (CEST)

Okej, då flyttar jag frågan dit! // WikiPhoenix ^[diskussion] 13 juli 2014 kl. 14.14 (CEST)

Ny sökfunktion på wikipedia.se

I fotspåren av andra chapters, till exempel wikipedia.fr, wikipedia.de, wikipedia.at, wikipedia.ch, wikipedia.no, wikipedia.in och tidigare diskussioner har vi nu slagit på en förenklad sökruta på Wikimedia Sveriges domän wikipedia.se som tidigare omdirigerats till sv.wikipedia.org. Det främst för att göra det enklare att söka men också för att öka medvetenheten om att det inte finns ett likhetstecken mellan landskod och språkkod. Det finns också ett kort pressmeddelande om detta. --Historiker (diskussion) 9 juli 2014 kl. 09.20 (CEST)

Tack för info, det här kanske inte är rätt forum, men jag tycker det var synd. Jag förstår tanken, men tycker den missar målet som pedagogisk poäng. För även om svenskspråkiga Wikipedia inte är Sveriges Wikipedia så är Sveriges Wikipedia den svenskspråkiga. Precis som Algeriets Wikipedia är den arabiska. Vid förra diskussionen fick Grillo mig att ändra inställning, men den återställdes snabbt. Jag tror huvudsidans exponering kommer minska radikalt.--LittleGun (diskussion) 9 juli 2014 kl. 11.14 (CEST)

En klar försämring enligt min mening! Jag förstår inte tanken med det, det finns ju redan en sökruta på huvudsidan (och till och med på i princip alla Wikipedia-sidor). Den som vill läsa på andra språk kan ju även navigera till andra språkversioner via interwikilänkar. Nu väger denna åsikt säkert väldigt lite, men jag anser att omdirigeringen till Portal:Huvudsida ska återställas. Lixer (diskussion) 9 juli 2014 kl. 11.54 (CEST)

Bra! Eftersom det finns en faq i pressmeddelandet kanske det borde länkas dit från wikipedia.se dock? Sedan borde i min mening de officiella minoritetsspråken prioriteras, men jag ser varken jiddisch (som jag är rätt säker på finns) eller romani (som jag är mer osäker på) som alternativ bland de andra officiella språken och största invandrarspråken. Och ÄR det de största invandrarspråken? Urvalet borde förklaras någonstans. Sedan är ju förstås dessa språk officiella, inte "offentliga". /Grillo (diskussion) 9 juli 2014 kl. 13.00 (CEST)

Men på vilket sätt blir det mindre sverigefokuserat om vi framhäver Sveriges officiella språk, Sveriges officiella minoritetsspråk och de största språken för invandrargrupper till Sverige?--LittleGun (diskussion) 9 juli 2014 kl. 13.39 (CEST)

På .se (sidan alltså) kan det vara hur oglobalt som helst. Jag föredrar nog dock den tidigare sidan som bara omdirigerade till vår huvudsida. /Hangsna (diskussion) 9 juli 2014 kl. 13.41 (CEST)

Exakt, men motiveringen är ju göra sidan global eller åtminstone "öka medvetenheten om att det inte finns ett likhetstecken mellan landskod och språkkod". Så på vilket sätt är den mindre sverigefokuserad om den den riktar sig till språkgrupper som är stora i Sverige och inte i världen eller nåt?--LittleGun (diskussion) 9 juli 2014 kl. 13.53 (CEST)

.se är ju sveriges toppdomän, och då är det rimligt att språk relevanta för Sverige får företräde. Sen håller jag inte med om att Sveriges Wikipedia är den svenskspråkiga, utan den svenskspråkiga är bara en av flera som är relevanta för Sverige. Ser man till statistiken ligger engelskspråkiga rätt högt. Och sen tillkommer ju minoritetsspråk och invandrarspråk som sagt. ⬤Bοⅳⅰе 9 juli 2014 kl. 13.57 (CEST)

Det här var en påtaglig försämring, i och för sig med gott uppsåt, men den som skriver "www.wikipedia.se" vill nog verkligen hamna här också och inte i en konstig sida med sökfält. POMMF-principen kan med fördel beaktas även här. Läsarna är nog inte så fokuserade på det globala perspektivet som vi är här. Som flera sagt också är det rätt lätt att köpa utländska domäner. Hur som helst verkar principen gå före det pragmatiska här på ett överdrivet sätt. Obelix (diskussion) 9 juli 2014 kl. 14.04 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

sv är svenska språkets kod, så sv.wikipedia.org ska språkmässigt hålla sig till svenskan, men geografiskt vara så global som möjligt.

se är sveriges toppdomän, så www.wikipedia.se kan geografiskt begränsa sig till Sverige, men bör språkmässigt vara öppnare för andra språk. ⬤Bοⅳⅰе 9 juli 2014 kl. 14.08 (CEST)

 Fixat Misstaget med "offentliga" är nu åtgärdat! Urvalet av språk kan andra än jag svara bättre på. John Andersson (WMSE) (diskussion) 9 juli 2014 kl. 14.12 (CEST)

Problemet som jag ser det är att vi nu förlorat kontrollen av vår startsida till en utomstående förening. Den startsida som Wikimedia Sverige nu lagt ut kommer att för flertalet svenskar ersätta vår huvudsida. Det finns visserligen en länk till vår huvudsida men det kommer troligen bli ett mycket litet antal personer som faktiskt följer den för att se det vi lagt ut där såsom "utmärkt artikel", "aktuella händelser" och "deltagande". Det kommer alltså att bli ett mycket tråkigare Wikipedia för de flesta, vilket absolut inte gagnar oss. Om Wikimedia Sverige inte länkar tillbaka till vår huvudsida så föreslår jag att vi upplyser våra besökare genom en banner eller liknande: "Adressen till Wikipedias svenskspråkiga sida är 'sv.wikipedia.org' - ingenting annat, bokmärk denna sida nu", (där sista texten är klickbart för att bokmärka). AlphaZeta (diskussion) 9 juli 2014 kl. 14.20 (CEST)

Instämmer helt med AlphaZeta! Lixer (diskussion) 9 juli 2014 kl. 15.28 (CEST)

Nej, adressen till Wikipedias svenskspråkiga sida har alltid varit sv.wikipedia.org och dit har man alltid kommit via länkar från andra sidor som wikipedia.com till exempel.--LittleGun (diskussion) 9 juli 2014 kl. 16.01 (CEST)

Men problemet är att säkert ett flertal personer har bokmärkt sidan wikipedia.se istället för sv.wikipedia.org. Lixer (diskussion) 9 juli 2014 kl. 16.05 (CEST)

Ja, och alla som går direkt till wikipedia.se genom att skriva/söka hamnar också där. Wikimedia Sverige vill göra en pedagogisk poäng av det. Jag gillar den inte men tycker inte det är värt att kladda med banners som om det vore något fientligt. De kommer till svenskspråkiga Wikipedia vid behov ändå. Vill användarna ställa om sina bokmärken får de göra det utan vår uppmaning.--LittleGun (diskussion) 9 juli 2014 kl. 16.16 (CEST)

Jag är heller inte överförtjust i dylika bannrar, utan bättre är om Wikimedia Sverige återställer omdirigeringen till Portal:Huvudsida. Huvudsidan hamnar annars i skymundan, vilket jag skulle tycka var en dålig utveckling. Huvudsidan går före den pedagogiken, som enligt mig dessutom inte framgår så tydligt, och lärs bättre ut på annat sätt, som inte påverkar folk lika mycket. Lixer (diskussion) 9 juli 2014 kl. 16.25 (CEST)

Jag håller med Lixer och AlphaZeta - klar försämring, dessvärre. Förstår inte hur den nya sökrutan är en förenkling, när den på Portal:Huvudsida är enklast tänkbara. Menar man att folk har svårt att lokalisera sökrtan uppe till höger? Mitt förslag: Återställ omdirigeringen till Portal:Huvudsida OCH ordna så att man inte FÖRST måste trycka i sökrutan innan man börjar skriva. Markören hoppar omedelbart dit automatiskt. Det är något som jag har saknat länge. Den nya sökrutan har denna funktion. Men oavsett vad som händer med wikipedia.se - skulle vi kunna införa denna funktion på Portal:Huvudsida? Utopiantos (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.01 (CEST)

Det var lite i affekt som jag började prata om banners, absolut bättre med samförstånd. Dock är det mycket oroande att en utomstående förening har makt att utan konsensus ändra och förbigå vår egentliga huvudsida, göra pressrelase om detta och sedan meddela oss efteråt. Om vi anser att det internationella bör framgå mer eller det bör vara lättare att hitta sökrutan så kan vi göra det i konsensus på vår egentliga huvudsida, det behövs inga andra som styr över oss. För diskussionen skulle det vara väldigt bra att ha statistik på antal besökare som kommer via wikipedia.se jämfört med de som går direkt till sv.wikipedia.org. Utan siffror vet vi inte riktigt vad vi pratar om. Är det någon som vet hur detta kan tas fram?AlphaZeta (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.22 (CEST)

Wikipedia.se har aldrig hört till svenskspråkiga Wikipedia. För inte alltför många år sedan var den privatägd, sen togs den över av Wikimedia Sverige. Wikipedias egentliga adresser har i många år slutat på wikipedia.org. ⬤Bοⅰⅵе 9 juli 2014 kl. 17.47 (CEST)

Bra tanke men en dålig ide enligt mig. Det har diskuterats förut och skulle leda till att sidan "hoppar upp" under laddningen för den som hunnit bläddra lite. /Hangsna (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.12 (CEST)

Detta måste kunna kringgås. Men det ligger bortom mina förmågor, så jag passar vidare. Utopiantos (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.26 (CEST)

Språk som är med på söksidan är dem som har mer än 50 000 modersmålstalare i Sverige (förutom engelska som har lite mindre), och dessa modersmålstalare summeras till nästan en miljon. --Prolineserver (diskussion) 9 juli 2014 kl. 15.30 (CEST)

Men dessa språk finns även länkade i vänsterpanelen som interwikilänkar på svenskspråkiga Wikipedias huvudsida. Lixer (diskussion) 9 juli 2014 kl. 15.38 (CEST)

Och var kommer de siffrorna ifrån? Är väldigt nyfiken då uppgifter om folks modersmål inte finns i det svenska befolkningsregistret och den tillgängliga statistiken lär därmed inte vara alltför tillförlitlig. Därför vore det bra om någon information om språkurvalet (försedd med källhänvisning, såklart) fanns med på söksidan. --Vesihiisi (diskussion) 9 juli 2014 kl. 16.09 (CEST)

Åke Nilsson: Efterkrigstidens invandring och utvandring, och Mikael Parkvall: Sveriges språk - vem talar vad och var? Varför skulle en söksida ha mer information än absolut nödvändig? --Prolineserver (diskussion) 9 juli 2014 kl. 16.43 (CEST)

Därför att läsarna då kan göra både och - söka samt läsa aktuella händelser, utmärkt artikel, visste du att... och annat. Eftersom sökrutan tydligt finns uppe till höger så utgör inte de andra delarna av Portal:Huvudsida något hinder. På den nya söksidan kan läsarna bara göra en av sakerna - söka. Möjligheterna begränsas. För de allra, allra, allra flesta kommer inte trycka sig vidare till Portal:Huvudsida. Utopiantos (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.10 (CEST)

Vad är problemet om man inte trycka sig vidare till portalsidan? Om jag vill bara handla mjölk vill jag ditt snabbt och vill helst ha ekologiskt med 3% fett. Alla nya produkter, veckans erbjudanden eller bäst i test (där det dessutom inte framgå vad kriteriena var) som står mitt i vägen och blockera allt är då bara irriterande, även om affären hoppas på att jag tycker om det. Om jag vill godisar så vet jag var jag kan hitta de. Google, Bing, hitta.se och många andra söktjänster har inte mycket information på startsidan, och säkert undersökt en hel del hur de kan leverera information så smidig som möjlig. --Prolineserver (diskussion) 9 juli 2014 kl. 18.58 (CEST)

Lika mycket som jag vet var godiset finns i affären så vet jag var jag hittar sökrutan. Wikipedias primära syfte är inte, till skillnad från Google och Bing, att leverera sökresultat. Nej, Wikipedia är ett uppslagsverk. Betänk att ne.se, Memory Alpha, Wowpedia, Encyclopædia Britannica, Wookiepedia, Encyclopedia of Earth osv. alla har liknande layout som på Portal:Huvudsida. Min uppfattning är att detta upplägg är det helt klart vanligaste för digitala uppslagsverk. Utopiantos (diskussion) 9 juli 2014 kl. 20.16 (CEST)

Tack! Jo, för mig ter det sig naturligt att man, när man ställs inför ett urval av information, undrar på vilka grunder urvalet gjorts – särskilt om källan inte är självklar. Just nu står det ingenting på söksidan om varför just dessa språk är representerade, vilket kan leda till att läsaren felaktigt antar att urvalet har gjorts slumpmässigt; i detta fall är en källangivelse, eller en förklaring av tanken bakom urvalet, i högsta grad nödig. --Vesihiisi (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.23 (CEST)

Dessutom är sorteringen av länkarna oklar. Språken sorteras utifrån sina svenska namn men det får man inte veta förrän man hovrat över dem. Vilket ger intrycket av att de inte är sorterade alls och inte är konsekvent med hur iw-länkar sorteras på själva Wikipedia. --Vesihiisi (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.41 (CEST)

Nu vill jag dela min åsikt för att balansera lite. Jag tycker det inte gör någonting att användare skippas förbi förstasidan som ändå är alldeles för informationstyngd och istället kommer till ett renare gränssnitt. Hejja Wikimedia som vågar skilja på svenska och svenskspråkiga! - Averater (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.46 (CEST)

Jag delar definitivt inte den uppfattningen. Visserligen går jag sällan själv via huvudsidan men jag ser det definitivt som önskvärt att nya besökare presenteras för den bredd som finns där. Tostarpadius (diskussion) 9 juli 2014 kl. 19.29 (CEST)

Genom den nya sidan ges användarna en möjlighet att välja om de vill använda den vanliga sidan, eller om de vill använda en ren söksida. Förändringar får oss ofta att reagera och tycka att det var bättre som det var. Låt oss avvakta och se hur den nya sidan tas emot av andra användare, än de som dagligen bidrar, det vill säga de användare som snabbt vill slå upp en företeelse de undrar över.--Historiker (diskussion) 9 juli 2014 kl. 21.29 (CEST)

Alla Wikipedia-sidor kan användas som rena söksidor – det finns ju sökrutor och till och med en specialsida, Special:Sök (som dessutom erbjuder mer avancerade sökmöjligheter än söksidan wikipedia.se). Vad skiljer sökrutan på wikipedia.se mellan alla andra Wikipedia-sökrutor? Huvudsidan (som enligt min mening ska representera hela Wikipedia, och ge en snabb presentation) hamnar, som sagt, dessutom i skymundan. Visst reagerar vi på förändringar, men nu har det framkommit flera argument till varför omdirigeringen till Portal:Huvudsida ska återställas. Denna diskussion visar även på att det inte alls finns konsensus för en sådan söksida, utan snarare lutar konsensus mot att fortfarande ha en omdirigering till Portal:Huvudsida. Jag anser heller inte att sådana förändringar ska genomföras utan diskussion först. Lixer (diskussion) 9 juli 2014 kl. 22.01 (CEST)

@Historiker, det är en sanning med modifikation att säga att användarna kan välja vilken sida de vill komma till. Många går nog till wikipedia.se och tror att de kommer till wikipedia, alltså vår huvudsida, de väljer inte, de hamnar nu bara på något annat ställe. (Själv går jag alltid till Wikipedia.se när jag är på någon annans enhet, det är kortare och enklare, så tror jag många gör.)

@Lixer, jag tror det blir svårt att etablera konsensus kring något som egentligen inte har med Wikipedia att göra, det är en privat sida som någon väljer att göra vad de vill med. Däremot hoppas jag att de lyssnar på synpunkter härifrån. /Hangsna (diskussion) 9 juli 2014 kl. 22.38 (CEST)

Många användare kommer till Wikipedias artiklar genom att helt enkelt söka på Google, det vill säga de går inte via huvudsidan eller via wikipedia.se. Motsvarande diskussion som förs här har förekommit i till exempel Tyskland när wikipedia.de lanserades där, men efter ett tag såg de fördelarna som finns med lyfta fram de olika språkversioner, som är aktuella inom landet. Jag anser att det är en fördel även i Sverige, till exempel vad gäller samiska Wikipedia.--Historiker (diskussion) 9 juli 2014 kl. 22.50 (CEST)

Om vi skulle vilja lyfta fram olika språkversionerna ytterligare så kan vi enkelt lägga in det högst upp på vår huvudsida med stora bokstäver, det behövs ingen extern startsida utanför vår kontroll för det. AlphaZeta (diskussion) 9 juli 2014 kl. 23.14 (CEST)

Varför skulle vi på svenskspråkiga Wikipedia speciellt lyfta fram språk som är relevanta i Sverige? Denna wikin är för svenskspråkiga i alla länder. ⬤Bοⅳⅰе 9 juli 2014 kl. 23.27 (CEST)

Personligen vill jag ansluta mig till dem som tycker att förändringen är olycklig. Wikipedia.se är en naturlig och väl inarbetad ingångsadress, som borde kunna användas på ett betydligt effektivare sätt för att dra nytta av bredden och möjligheterna i hela projektet. Ur ett varumärkesperspektiv försvagar vi nu en kraftfull tillgång och resurs - adressen - för att istället bara utnyttja den för en liten del av det som är WP - själva sökfunktionen. Mycket synd, tycker jag. Janders (diskussion) 10 juli 2014 kl. 11.38 (CEST)

Jag kan inte annat än hålla med. De som går till wikipedia.se förväntar sig att hamna på Svenskspråkiga Wikipedia. /ℇsquilo 10 juli 2014 kl. 15.17 (CEST)

Domänen wikipedia.se ägs av WMSE, och de kan såklart göra vad de vill med den. Det är naturligtvis bättre att de äger den än att den används till något oseriöst av någon som inte har anknytning till Wikipedia. Men egentligen borde den omdirigera till www.wikipedia.org. Det är Wikipedias universella startsida oavsett språk och land. För svenskspråkiga läsare i Sverige innebär det ingen större skillnad – man verkar få svenska (och sv.wikipedia.org) som automatiskt förval. /NH 11 juli 2014 kl. 16.11 (CEST)

Att avlöva ett synnerligen starkt varumärke

Förlåt mig om jag tar i nu, men det här berör min kommunikatörssjäl och ju mer jag tänker på det desto mer förvånad (för att inte säga förundrad) blir jag. Är detta verkligen tillräckligt genomtänkt? Att det inte är förankrat är i alla fall uppenbart, med tanke på reaktionerna här. Hela wikipedias existens bygger på att vi är så mycket mer än en möjlighet att söka i information. Visst är den funktionen viktig, men det finns så mycket mer: Förståelsen för hur det hela fungerar. Visionen att vem som helst kan medverka och delta, och besökarens (= den möjlige bidragsgivarens) intresse av att göra det. Systerprojekten. Dialogen på bybrunnen och andra diskussionssidor. Communityn. O s v. Wikipedia är ett komplext varumärke med kvalitéer och egenskaper. Därmed har den kanske starkaste ingången till den svenskspråkiga delen av projektet ett värde som måste värnas och skyddas. Det handlar inte om pengar (även om jag tror att domännamnet skulle kunna säljas för hur mycket som helst) utan om det egna intresset(och ansvaret) att värna om de upparbetade värden som är inbyggda i wikipedia.se. Jag har ingen vederhäftig kunskap om hur ofta sidan wikipedia.se används som ingång till projektet, men det är en etablerad adress till helheten. Sett ur ett användarperspektiv är den mycket enklare att spontanbesöka, jämfört med sv.wikipedia.org. Därför ska den sidan utvecklas, inte stympas. Om man vill ha en tydligare sökingång, så måste det förändras i ett mer heltäckande koncept som bevarar och utvecklar, inte skalar av och stympar, de värden som finns uppbyggda och bör värnas. Som sagt - förlåt att jag tar i men det här är verkligen att misshushålla med ett av de allra starkaste domännamnen inom .se-domänen. Janders (diskussion) 10 juli 2014 kl. 14.00 (CEST)

Nu har flera skrivit att "Wikipedia.se är en naturlig och väl inarbetad ingångsadress" eller "kanske starkaste ingången till den svenskspråkiga delen av projektet". Men det är det inte, det är faktist ganska få som gå dit. Kring 95% av besökarna till portalsidan kommer dit på annan väg än wikipedia.se, och det är inte heller en signifikant nedgång i besöksstatistiken. För några veckor sedan har sidan även varit nere i flera dagar utan att någon har missat sidan och hört av sig. Att den "borde kunna användas på ett betydligt effektivare sätt" håller jag med om, men det har det iaf inte varit hittils. En genväg för de som vill bara köpa sitt mjölkpaket utan att ta sig genom hela supermarknaden är det som görs med nästan alla Wikipedia-domän. --Prolineserver (diskussion) 10 juli 2014 kl. 16.19 (CEST)

Jag känner inte närmare grunden för den statistik som Prolineserver redovisar, men kan naturligtvis tänka mig en mängd olika sätt att komma till sv.wikipedia.org utan att passera wikipedia.se. Alla som kommer inifrån projektet t ex, och alla som kommer via google. Det är klart att "fast länkning" ofta pekar till den formella huvudsidan. Men jag vill ändå med bestämdhet säga att wikipedia.se är en betydligt bättre spontanadress än sv.wikipedia.org, samt att de åtskilliga tusen per dag som - trots Prolinservers statistik - kommer från .se-hållet nog bör betraktas som i en mening prioriterade besökare. För dem är det ju uppenbarligen inte självklart att gå in genom huvudingången. Då har vi en alldeles speciell anledning att välkomna dem, så de förstår var de har hamnat. Men oavsett det: Domännamns- och varumärkesvård är en känslig disciplin. Det som har byggts upp under lång tid kan raseras snabbt om man misslyckas med förändringarna. Jag vidhåller - en av internetsveriges allra starkaste och tydligaste adresser, i praktiken en bra portal som ger massor av värdefull information och service - har i ett slag förvandlats till en sökruta. Det är ett mycket dåligt sätt att förvalta en mångårig och tålmodig investering i trovärdighet, tillgänglighet och profil på en för den oinvigde lättförstådd och intuitiv webbadress. Janders (diskussion) 10 juli 2014 kl. 17.31 (CEST)

Att Wikipedia är ett mycket starkt varumärke råder ingen tvekan om. Vi skall dock vara medvetna om att Wikipedia är mer än svenskspråkiga Wikipedia, även i Sverige. Det finns många användare i Sverige som kanske främst använder den engelskspråkiga versionen till följd av dess störe omfång inom flera ämnesområden. Den situationen kan vi alla hjälpas åt med att ändra genom att vidareutveckla svenskspråkiga Wikipedia inom de områdena.

Genom wikipedia.se lyfter vi fram inte bara den svenskspråkiga versionen, utan flera andra språkversioner, vilka har relevans för användare i Sverige. Det försvagar inte varumärket, utan bidrar snarare till att stärka det inom fler grupper av användare.

Det har framhållits i debatten ovan att Wikipedia inte bara är ett uppslagsverk, utan även en gemenskap och att det är viktigt att alla kan bidra. Det är helt riktigt, och de frågorna arbetar Wikimedia Sverige ständigt med, genom de olika projekt som bedrivs för att få en mer diversifierad grupp bidragsgivare. Även det bidrar till att utveckla Wikipedias olika språkversioner och stärka Wikipedias varumärke totalt sett.--Historiker (diskussion) 10 juli 2014 kl. 19.59 (CEST)

Det finns ingenting som hindrar att man utformar (förbättrar) huvudsidan om man vill tydliggöra SVWP:s plats i ett multispråkligt sammanhang. Det är bara bra, och då får även sv.wikipedia.org-besökarna nytta av de fördelar som Historiker beskriver. Och detta kan mycket väl göras utan att man river ner det som redan finns och reducerar rollen för wikipedia.se. Janders (diskussion) 10 juli 2014 kl. 20.29 (CEST)

Om det nu är så att många svenskar änvänder enwp trots att det saknar exempelvis många biografier inte endast över personer med svenska som modersmål utan även om människor från andra länder i Europa och övriga världsdelar ser jag det som en anledning att än mer framhålla svenskspråkiga Wikipedia, inte ersätta det med länkar till allehanda andra språkversioner. Jag håller till fullo med Janders i användarens som vanligt kloka och genomtänkta argumentation. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2014 kl. 20.18 (CEST)

Det är nog också viktigt att veta att en av anledningarna till förändringen är att Wikimedia Sverige vill använda wikipedia.se som en kanal att marknadsföra sig själva [15].AlphaZeta (diskussion) 11 juli 2014 kl. 08.54 (CEST)

Janders, vi bör inte ändra svwp:s huvudsida till att "tydliggöra SVWP:s plats i ett multispråkligt sammanhang", eftersom det här är just Wikipedia på svenska. Ovan har någon sagt att vi kan prioritera länkarna här på svwp till att prioritera officiella minoritetsspråk och vanliga invandrarspråk i Sverige, men det bör vi inte heller göra. I många år har det det globala perspektivet varit en ledstjärna för Wikipedia på alla språk, där inget land ska favoriseras framför något annat. Jag blev faktiskt förvånad över de negativa reaktionerna på det här. När jag diskuterade det här för 4-5 år sedan ville nästan alla ha en portal, men det har inte blivit av förrän nu. Jag trodde faktiskt att det nästan satt "hårdkodat" i varje wikipedian att skilja på stat och språk, och att verkligen se till att svenska Wikipedia inte på något sätt favoriserar Sverige framför något annat land.

Prolineserver visar på att det inte påverkar sidvisningarna att göra det som det är nu. Det vore även intressant att känna till visningsstatistiken för wikipedia.se. Det är en domän jag aldrig skulle besöka i annat syfte än att kolla om det blivit en portal än, och jag undrar om det verkligen är något starkt varumärke för Wikipedia. Som omdirigering har adressen bara fungerat i ett par år, innan det ägdes domänen av någon som använde den som annonsportal.

Det kanske även kan vara intressant att kolla in wikipedia.de (som dessutom delar toppdomänen med den tyska språkkoden), wikipedia.dk (ett land som nog är än mer förknippat med ett språk än Sverige) och wikipedia.ch (som verkar prioritera den engelska versionen framför alla lokala språk). /Grillo (diskussion) 11 juli 2014 kl. 12.16 (CEST)

@Grillo: Wikipedia.ch styrs nog av vilket språk som datorn är inställd på. Genom att ändra på prioriteringsordningen i mitt eget system (OS X 10.6.8) kunde jag se hur presentationen ändrades från franska (mitt förstaval) till tyska till engelska till italienska. Tyvärr är inte rätoromanska valbart på mitt system, men någon annan som har det kanske kan testa? Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 14 juli 2014 kl. 00.38 (CEST)

Att visa den internationella sidan av Wikipedia är viktigt och att då säga att det är fel ställe att vi gör det på vår egen huvudsida utan vi måste istället överlåta det till en annan förening känns väldigt främmande. Tvärtom så har vi en lång tradition att använda just vår huvudsida för att upplysa om språkversioner och har t.o.m länkar i dubbel upplaga, dels de normala i vänstermenyn och dels i en separat inforuta. Det vore inget problem att lyfta fram det ännu mera. Om vi vill kan vi förenkla sökrutan och lägga den i mitten som Simple English sida och om Wikimedia Sverige absolut känner behov av marknadsföring så skulle vi även kunna lägga in en ruta om dem. Motståndet mot den nya wikipedia.se är åtminstone från min del är att det får wikipedia att bli otroligt torftigt och t.o.m tråkigare än ne.se(!). Vi behöver inte se ut som en förenklad version av ne.se när vi har så mycket mer att ge än de, vi måste lyfta fram vår communitykänsla och deltagaranda. Sedan försöker förespråkarna med länkar påskina att de följer en internationell trend. Jag lägger in lite andra länkar här för jämnviktens skull: http://wikipedia.fi (Finland) , http://wikipedia.it (Italien), http://wikipedia.com.ar (Argentina), http://wikipedia.org.au (Australien), http://wikipedia.org.br (Brasilien), http://wikipedia.gr (Grekland).AlphaZeta (diskussion) 11 juli 2014 kl. 13.55 (CEST)

Behov av mindre kompletteringar av sidinfon

Jag hade inget emot när detta var en omdirigering och är heller inte emot att den är en sökruta som nu. Däremot anser jag det känsligt och viktigt vad som står på sidan. Jag tycker tex det klart måste framgå att wikipedias ordinarie adress är sv..org denna förklarande text går sedan utforma på olika sätt ev även med länk till vår "vanliga" startsida. Som det nu ser ut går det uppfatta detta är svwps nya startsida, vilket jag ser som mycket olyckligt. Det går om man vill göra denna förklaring superkort eller lite större. Själv skulle jag föredra förutom sökrutan en kort ruta där det förklaras/ges adressen till föreningen och svwp.--Yger (diskussion) 11 juli 2014 kl. 14.12 (CEST)

Sidans utformning är inte huggen i sten, utan förslag på förbättringar och förtydliganden kommer vi att beakta, med syftet att göra sidan bättre. Jag har även noterat synpunkter ovan beträffande ordningen på språk och urval av språk, vilket vi kan se över.--Historiker (diskussion) 11 juli 2014 kl. 19.52 (CEST)

Som sidan ser ut nu är den bara en version av www.wikipedia.org. Varför inte omdirigera dit istället? Det är Wikipedias universella huvudsida oberoende av språk och land. Där har urvalet av språk etc gjorts efter diskussion med användare från många språkupplagor. För att nu tjata lite. /NH 11 juli 2014 kl. 21.16 (CEST)

Jag håller med NH om att det skulle vara en bättre lösning/Bro 11 juli 2014 kl. 22.29 (CEST)

Ett förslag på förbättring är att omdirigera sidan till Portal:Huvudsida. Vad är egentligen meningen att ersätta en omdirigering till huvudsidan (som är någorlunda komplex) med ett sådant simplext alternativ som inte innehåller något som inte finns på huvudsidan? Jag kan inte annat än instämma med Janders (och Tostarpadius) ovan. Då flera i denna diskussion verkar vara negativt inställda till förändringen (däribland jag) är väl konsensus att betrakta återställ? Jag är tveksam till att omdirigera sidan till www.wikipedia.org, men det är bättre än det nuvarande alternativet. De flesta (drygt hälften) som vill läsa Wikipedia från Sverige är ute efter svenskspråkiga Wikipedia, resten kan navigera till andra språkversioner via huvudsidans interwikilänkar. Lixer (diskussion) 12 juli 2014 kl. 00.30 (CEST)

Jag ställer mig bakom Lixers tolkning av samtalet. Jag är samtidigt medveten om att det inte är vi som äger frågan eftersom domänen inte tillhör svenskspråkiga Wikipedia, så konsensus har ingen formell betydelse. Även jag föredrar en omdirigering till "www.wikipedia.org" framför nuvarande lösning. Tostarpadius (diskussion) 12 juli 2014 kl. 04.15 (CEST)

Användare har olika behov när de söker information; vissa anser det vara bra med en portalsida, som ger inspiration att ta del av olika artiklar som lyfts fram, medan andra är ute efter en snabb och enkel sökmotor för att finna information om just den sak de för tillfället är intresserade av. Som jag nämnt ovan, kommer en mycket stor del av användarna till Wikipedia via Google, där de sökt efter något intresseområde och funnit en artikel i Wikipedia bland de första sökresultaten. Genom wikipedia.se har det nu skapats ett alternativ för den sökande användargruppen.

Det har föreslagits i diskussionen ovan att omdirigera wikipedia.se till wikipedia.org, som är Wikipedias universella huvudsida. Det finner jag vara ett dåligt förslag. Genom wikipedia.se lyfter vi fram inte bara den svenskspråkiga versionen, utan flera andra språkversioner, vilka har relevans för användare i Sverige, vilket är syftet med sidan. Wikipedias huvudsida lyfter fram större språk i världen, vilket är ett annat syfte och naturligt i ett globalt perspektiv, men inte det som skall göras på wikipedia.se.--Historiker (diskussion) 12 juli 2014 kl. 21.23 (CEST)

Många av dem som yttrat sig i debatten är angelägna om att dirigera in läsare till svenskspråkiga Wikipedia via huvudsidan. Det är naturligt att de som arbetar med att hålla huvudsidan aktuell och inbjudande vill marknadsföra sin produkt. På en annan nivå har olika användare då och då drivit portalidén för mer begränsade ämnesområden. Jag är övertygad om det finns grupper av läsare som uppskattar detta redaktionella arbete och som går in på Wikipedias huvudsida och både lockas av att läsa urvalt material och får utbyte av att den vägen få tips på artiklar som de annars inte skulle uppmärksammar. Under många perioder har också jag själv flitigt marknadsfört mina egna nyskrivna artiklar under "Visste du att...".

Samtidigt anser jag att sådana redaktionella urval och marknadsföringsarbeten är av begränsat värde för läsarna. Ett uppslagsverk är dock ett uppslagsverk, som många (eller de flesta?) nalkas för att slå upp något snarare än söker sig till för att hitta något som den söker - i exakta eller i ungefärliga termer - snarare än gå in på i avsikt att ta del av framdukade bord av urvalda artiklar. Som läsare själv är jag bara irriterad av att mötas av röriga - och för mig irrelevanta - ingångssidor av den typ som Wikipedia har på alla språk och använder inte huvudsidan som bokmärke. Antingen går jag när jag söker något - som antagligen de flesta - in i Wikipedia via Googles ännu så länge ytterst sparsmakade huvudsida (eller den i webbläsaren inbyggda sökrutan), eller när jag vill arbeta med något i Wikipedia in via en bokmärkt privat sida där jag vet att jag inte störs av redaktionellt material.

Jag är naturligtvis inte ensam om att föredra en "pull"-uppläggning framför den "push"-uppläggning många att debattens mest flitiga deltagare förespråkar. Och det tycker jag är en poäng som dessa missar i debatten: den nya www.wikipedia.se-sidan ger ett ALTERNATIV för den grupp som vill ha en no nonsense-sida med samma minimallistiska och för dem funktionella utseende som Google har. Det är ju faktiskt ett alternativ vid sidan av ingången via en portalsida vi pratar om och inte fråga om att ersätta den gamla vägen med något nytt. Jag har föga respekt för den linje i debatten som avser att förmå läsarna att hitta in i Wikipedia genom portalsidan på SvWP genom att strypa alernativ. Om man vill visa respekt för Wikipedias läsare, så bör man ge dem valfrihet att hitta den väg in som passar dem bäst.

---

Nu för vi en debatt på svenskspråkiga Wikipedia, och det är naturligt att den språkversionen är i centrum för debatten. Men att den har hamnat obefogat mycket i centrum. www.wikimedia.se-sidan har ju ett vidare syfte genom att inrikta sig till i Sverige boende snarare än till personer som självklart söker sig till den svenskspråkiga versionen, när de utnyttjar Wikipedia. Länkarna till språkversioner för de mest talade språken i Sverige är därför en service som ligger närma till hands, och som är såpass diskret inlagda att de inte nämnvärt stör den i princip minimalistiska designen. Detta är en service som ju inte portalsidan ger. Det är ju idag opraktiskt och tidsödande att i vänsterspalten på portalsidan bläddra sig fram till det utländska språk man vill komma till. Boberger (diskussion) 12 juli 2014 kl. 21.58 (CEST)

Alla vi i föreningen får nog leva med att diskussionen förs här på Bybrunnen. Det är den bästa plats som en "tillräckligt stor välmående gemenskap som interagerar på ett produktivt sätt" har att interagera.

Allegorin med ICA är bra för ICA handlarna vet lika väl som Google varför de gör som de gör: De vill att mjölkdrickarna ska passera godis- och chipshyllorna också, så att de får hälsokost till själen. Alla uppskattar inte det, men det fungerar.

Aftonbladet etc. gör på samma sätt, de vill få läsaren av en artikel stanna och få lite konsumentupplysning när de ändå är där.

Och så tycker jag att huvudsidan ska fungera, den visar att Wikipedia inte bara är ett uppslagsverk utan att det finns en gemenskap också med manualer och deltagarportler och intressant läsning som gör att användaren blir kvar lite längre än bara för att kunna berätta för middagssällskapet att en bult visst saknar gängor.

Och jag tycker fortfarande att den pedagogiska poäng som försöker göras missar målet, särskilt om den inte förklaras och att Sveriges Wikipedia är den svenskspråkiga. Möjligen om minioritetsspråken lyfts fram för att visa respekt mot dessa, men jag tycker även det känns krystat.

Det mest intressanta är att 95% inte kommer till huvudsidan via wikipedia.se. Det förvånar mig, vet vi verkligen det? Att det inte syns i statistiken ännu kan väl bero på cache? Jag kommer fortfarande direkt till wikipediahuvudsidan i varje fall.--LittleGun (diskussion) 13 juli 2014 kl. 00.06 (CEST)

Maktens redigeringar

Hörrni, några intressanta länkar. Jag och Ainali pratade lite om Twitterkontona Parliament WikiEdits och congress-edits tidigare i dag, och det slutade med att Ainali satte upp Riksdagen redigerar, för att på Twitter hålla koll på redigeringar från riksdags-IP-adresser så nu i valtider. Samtidigt satte Lsj upp Användare:Lsjbot/Maktens redigeringar, som listar vilka redigeringar som har gjorts oinloggat från diverse myndigheters och politiska partiers IP-adresser. Kan vara värt att kika på. /Julle (diskussion) 9 juli 2014 kl. 16.48 (CEST)

Lsjbot håller på med en ny körning som bara tar med någorlunda färska redigeringar, och inte visar dem som är flera år gamla. Klart om någon timme. Lsj (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.32 (CEST)

Lillebror tittar tillbaka!--LittleGun (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.37 (CEST)

Jag tycker att begreppet "maktens redigeringar" är klart tendentiöst som beteckning på alla redigeringar som görs av någon via en godtycklig statlig myndighets IP-adress. Så en sekreterare på Boverket, en vaktmästare på SCB, och varenda deltidsanställd kriminalvårdare är nu "makten" enligt er? Är det okunskap om hur många "maktlösa" som då omfattas eller någon form av märklig POV? Enligt SCB:s statistik finns det för övrigt i Sverige ca 250 000 statsanställda i myndigheter under regeringen (och då ingår inte riksdagen eller statliga bolag, och de politiska partierna är ju privata organisationer), för den som vill fundera på hur stor andel av dessa som passar in på begreppet "makten" och som LittleGun tydligen tycker är en del av "storebror". Intressekonflikt-problem kan självklart finnas när t.ex. organisationers informationsavdelningar skriver om deras egna organisationer, men det gäller ju Naturskyddsföreningen och Marabou precis som det gäller Folkpartiet och Finansinspektionen. Vänligen ändra listans namn till något mer rättvisande om den nu ska finnas kvar. Det är för övrigt en extrem utökning att gå från att särskilt följa redigeringar som gjorts från ett parlament (och även där finns ju faktiskt en hel del opolitiska tjänstemän anställda) till att låta hela den statliga sektorn omfattas, om nu Parliament WikiEdits och Congress-Edits utgjorde förebilden. Tomas e (diskussion) 9 juli 2014 kl. 17.53 (CEST)

Jag kan förstå att det kan vara av betydelse och intresse i vissa sammanhang att kunna överblicka enligt ovan, men generellt har jag svårt att förstå varför det skulle vara fel att väl initierade personer skriver om det de kan bäst, dvs sina arbetsområden, så länge det håller sig inom normala regelverk för relevant neutralitet och sedan balanseras/granskas av utomstående redigerare. Jag tycker tvärtom man borde bjuda in organisationer, verksamheter/offentliga verksamheter och relevanta företag att gärna bidra med aktuell information om sina egna områden (för inte sällan är många artiklar inkompletta eller föråldrade), liksom det vore välkommet med t ex sakkunniga från akademiska världen, kulturvärlden osv att skriva om sina områden. Det är ju trots allt de som normalt har tillgång till den mest substantiella och uppdaterade kunskapen, så länge man inte brer ut sig om alltför irrelevanta detaljfakta eller propagerar/manipulerar artikelinnehållen på ett oacceptabelt sätt.--Bemland (diskussion) 10 juli 2014 kl. 00.37 (CEST)

Håller med Tomas e i detta. Namnet Maktens redigeringar har en klang som blir helt fel. Efter att ha kollat vad SÄPO, Försvarsstaben och SIN redigerat så är det ganska uppenbart att de i dessafall inte är någon form av propaganda som de försöker sig på. SÄPO har redigerat om två dykare som upptäckt ett vrak. Flertalet av redigeringarna är mindre redigeringar, visst kan gränsen vara svår att dra, men en dylik lista borde kunna hoppa över mindre redigeringar där man ändrat ett stor L till ett litet och dylikt. --Civilspanaren (diskussion) 10 juli 2014 kl. 00.56 (CEST)

Upplysningsvis kan jag meddela att jag inte sällan redigerra från en adress tillhörig myndigheten Lunds universitet. Känner inte riktigt att det gör mig till en offentlig makthavare... /FredrikT (diskussion) 10 juli 2014 kl. 01.07 (CEST)

Eftersom sidan uppenbarligen väcker mer irritation än intresse har jag raderat den. Lsj (diskussion) 10 juli 2014 kl. 09.37 (CEST)

Det känns lite som en storm i ett vattenglas. "Maktens redigeringar" är kanske en väl grov förenkling med tanke på hur många andra som säkert redigerar på de här adresserna och att de som verkligen vill göra redigeringar i det fördolda troligen inte använder den här adressen. Gör man det till en tråd på bybrunnen får man ju räkna med motargument. Samtidigt kan jag inte se problemet i om några anvädare som är intresserade vill titta på de här redigeringarna - det är ju upp till var och en vad de vill syssla med så länge det inte skadar wikipedia. Det kan säkert komma mycket bra redigeringar från såväl företag som myndigheter - men det betyder ju inte att man inte skall granska dem. Om inte annat kan det bli en sporre för företaget/myndigheten att se till att andelen konstruktiva redigeringar därifrån höjs.FBQ (diskussion) 10 juli 2014 kl. 10.09 (CEST)

Notera att det inte var jag som gjorde detta till en tråd på Bybrunnen. Lsj (diskussion) 10 juli 2014 kl. 10.26 (CEST)

Som jag uppfattar det så var det namnvalet snarare än listans existens som irriterade vissa användare. Själv tycker jag att en sådan lista vore intressant. Jag redigerar själv ofta från IP-adresser som tillhör den statliga myndigheten KTH, dock oftast som inloggad. /ℇsquilo 10 juli 2014 kl. 15.13 (CEST)

I Sverige och många andra länder är alla röstberättigade en del av makten, antingen bara indirekt genom att delta i folkomröstningar och val, eller också även som politiker. J 1982 (diskussion) 13 juli 2014 kl. 21.00 (CEST)

Äldst på Wikipedia

För någon vecka sedan satte jag ihop en lista över levande personer över hundra år med egen artikel på Wikipedia. Efter att med en del hjälp ha sorterat ut avlidna och felkategoriserade börjar listan bli någorlunda komplett och korrekt. De två äldsta personerna med egna artiklar på svenska Wikipedia är i nuläget Misao Okawa och Gertrude Weaver, tillika världens äldsta respektive näst äldsta person. Vad gäller personer vars relevans inte enbart består i att de levt länge tror jag nu att man kan dra följande slutsatser:

• Äldsta person är förmodligen lingvisten Zhou Youguang, vars artikel borde vara längre. Han föddes 1906 och ska fortfarande vara i livet.
• Äldsta kvinna är förmodligen skådespelerskan Luise Rainer, född 1910.
• Äldsta svensk är konstnären Pia Hesselmark-Campbell, också född 1910.
• Ytterligare två kvinnor, franska skådespelerskan Yvette Lebon och tyska författaren Elfriede Brüning är födda 1910.
• Vad gäller svenska män är kemisten Börje Steenberg (född 1912) den äldste som definitivt fortfarande är i livet.

Sammanställningen tar inte med dem som saknar födelsekategori och kategorierna "Levande personer" eller "Möjligen levande personer". I listan finns ett antal personer vars gärning var flyktig och tidigt i livet och som därför saknar information om dödsdatum. Det rör sig främst om en handfull japanska fotbollsspelare som med stor sannolikhet är avlidna. Det finns också en knappt dussin artiklar om personer födda 1903-1912 som saknar levande/avliden-kategori. Väsk ✎ 9 juli 2014 kl. 19.29 (CEST)

Jag skulle dock vilja reservera mig för att det är ungefär den period då det är som glestast bland kändisarna. Inte i kategorierna, födda 1910 rymmer 677 namn och födda 1915 562 namn men tittar man exempelvis i NE är det personer födda vid den här tiden som är de som oftast saknas. Det beror ju huvudsakligen på att biografier här lagts in från Svensk uppslagsbok och Ugglan och att personer i den här åldern då oftast ännu inte hunnit bli kända. --FBQ (diskussion) 14 juli 2014 kl. 11.13 (CEST)

Mallar till VisualEditor referensverktyg

På engelska Wikipedia finns det ett verktyg som gör det mycket enklare att lägga till källor i VisualEditor. Nu finns den tillgänglig för andra språk också, men man behöver ange vilka mallar den ska visa (upp till max 5 stycken). På engelska har de cite web, cite book, cite news och cite journal. På svenska motsvaras de av {{webbref}}, {{bokref}}, {{tidningsref}} och {{tidskriftsref}} om jag tolkar det rätt. Ska vi börja med dem på svenska också, eller ska vi ha en annan uppsättning redan från start (det går att ändra på en sida i Mediawikinamnrymden när som helst framöver om så önskas)? För er som inte har testat funktionen uppmuntrar jag er att gå till enwp och pröva, det är en avsevärd förbättring jämfört med hur man får göra idag. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 14 juli 2014 kl. 16.59 (CEST)

Jag skulle säga att alla ändringar som medför förbättringar i Visual Editor är givna att genomföras. Själv använder jag bara visual editor för att språkvårda och rätta stavfel (kanske framförallt för att jag inte förstår hur man ska gå tillväga om man vill lägga in referenser med det verktyget) men tror nog att det skulle vara till stor nytta för dem som föredrar att se sin text direkt än att gå in i wikitexten och redigera. När det gäller vilka mallar som ska vara med tycker jag att de som föreslår verkar vettiga, och är väl också de som främst används även på svenska Wikipedia? Icea (diskussion) 15 juli 2014 kl. 12.03 (CEST)

Idag har tydligen funktionen aktiverats på svenska Wikipedia och nu kan man endast välja en tom ref-tagg. Jag föreslår därför att vi skapar MediaWiki:Visualeditor-cite-tool-definition.json med ovanstående mallar, det går ju alltid ändra efterhand. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 15 juli 2014 kl. 18.03 (CEST)

Jag la in de ovanstående mallarna. Om vi känner att andra passar bättre kan det lätt ändras. Valet är dock inte så stort som man först vill tro eftersom det bara är web/book/journal/news som har översättningsstöd för etiketterna. Dvs. om vi ville ha skvallerref skulle vi kunna lägga in en svensk etikett men den som har engelska som sitt gränssnitt och bara vill lägga till en källa skulle få en etikett med ett kryptiskt meddelande. /Lokal_Profil 15 juli 2014 kl. 20.38 (CEST)

Don't forget to ping me if you need help with this. Elitre (WMF) (diskussion) 16 juli 2014 kl. 16.01 (CEST) (ps. what's wrong with smileys here?!?)

@Elitre (WMF): Smileys work here, as far as I'm concerned. Like in , , and  Gillar. Then there are some more…--Paracel63 (diskussion) 17 juli 2014 kl. 00.52 (CEST)

Porta mallar till andra wiki-projekt?

Såhär i semestertider har jag börjat titta lite på projektet Wikivoyage och där finns ju verkligen en hel del att göra! Hade en tanke om att börja snygga till de olika mallarna lite, men det gick i stöpet då jag inte är säker på hur man portar t.ex. Template:Ambox till t.ex. Wikivoyage. Trodde det var så enkelt som copy/paste men det verkar inte så. Är det något som vet/vill hjälpa till? //Mippzon (diskussion) 16 juli 2014 kl. 14.50 (CEST)

Frågor rörande det tekniska på Wikipedia bör ställas här: Wikipedia:Wikipediafrågor. DIEXEL (diskussion) 16 juli 2014 kl. 15.24 (CEST)

Jo, men det där var ingen fråga rörande det tekniska på Wikipedia. :) -- Innocent bystander (Innocent?) 16 juli 2014 kl. 16.06 (CEST)

Säkert lite okonventionellt att posta en sådan fråga här, har nu ställt den på Wikipedia:Wikipediafrågor också. Egentligen hör den väl hemma på Wikivoyage-projektet, men eftersom det är stendött där, tänkte jag göra ett försök här. //Mippzon (diskussion) 16 juli 2014 kl. 16.17 (CEST)

Helt OK! Frågor får hamna fel. Om den enda dumma frågan är den uteblivna frågan måste den sämsta platsen vara ingenstans.--LittleGun (diskussion) 16 juli 2014 kl. 22.30 (CEST)

Youtube som källa

Hej. Jag har hittat information i en video på Youtube som jag skulle vilja använda i en artikel om ett musikalbum. Videon (https://www.youtube.com/watch?v=93mG-SD0KSE) är uppladdad av artisten själv på dennes Youtube-kanal. Kan den användas som källa? --Loose Rap (diskussion) 17 juli 2014 kl. 18.14 (CEST)

Det beror på... Vill du ha ett enkelt svar så är det att allt kan användas som källa eller att Youtube alltid är en dålig källa. Inget av det är förstås sant. Men om du använder videon som källa till ett påstående i stil med "Artisten har i en video sagt..." så borde det vara ok. - Averater (diskussion) 17 juli 2014 kl. 19.19 (CEST)

Ok, det nått i den stilen jag hade tänkt mig --Loose Rap (diskussion) 17 juli 2014 kl. 20.13 (CEST)