Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/Juni

Svenska Equmeniakyrkor

Nu bör kategorin Gemensam Framtid bli Equmeniakyrkan, men innan jag frågar om bothjälp, vad skall "Svenska GF-kyrkor" heta? Svenska Equmeniakyrkor? J 1982 (disk) 14 maj 2013 kl. 20.54 (CEST)

Vi bör nog avvakta en aning tills allt är klart. Rasmus 28 14 maj 2013 kl. 22.10 (CEST)

Men kategorin "Gemensam Framtid" bör ändå byta namn till "Equmeniakyrkan". J 1982 (disk) 14 maj 2013 kl. 22.12 (CEST)

Det är ofta rätt invecklade strukturer, då samfund runt om i Sverige i omgångar omorganiserats, slagits samman och samarbetar. Jag ska till Vasakyrkan, Hedemora imorgon (på deras och Hedemora-Garpenbergs församlings gemensamma scouter), då kanske jag träffar någon som vet mer. Nota Bene: Varken jag eller någon annan ska göra ändringar innan allt är klart och det finns publicerat. Allt annat är originalforskning. Vivo (disk) 14 maj 2013 kl. 23.34 (CEST)

Scoutförbunden kommer officiellt att slås samman vid riksscoutlägret i augusti, detta vet jag dock genom s.k. "orginalforskning". Rasmus 28 15 maj 2013 kl. 08.26 (CEST)

Den uppgiften står faktiskt på equmenia-/SMU Scouts webbplats, så det är ingen hemlighet. :-) Vivo (disk) 15 maj 2013 kl. 10.03 (CEST)

Bra att vi har källa på det i alla fall! Rasmus 28 15 maj 2013 kl. 10.05 (CEST)

Det är även klart enligt beslut i helgen på årsmöte, som j1982 påpekar, att GF byter namn til equmeniakyrkan. Det finns även källor på det. Detta året var sista året som man ordinerades till diakoner inom GF, nästa år är det inom equmeniakyrkan. Så det är klart att det skall bytas, men hur skall strukteren bli? Adville (disk) 15 maj 2013 kl. 15.17 (CEST)

Det är inte huvudkategorin som är problemet, utan kategorin "Svenska GF-kyrkor". Inga kyrkor som funnits före samfundets bildande bör dock finnas med (till exempel en missionskyrka skrotad 2010). J 1982 (disk) 15 maj 2013 kl. 15.37 (CEST)

"endast funnits" måste vara vad Du menar och Du har helt rätt i det. Ibland måste man göra undantag från sådana regler, men här finns ingen anledning att ta bort de gamla kategorierna. Tvärtom bör dubbelkategorisering tillämpas. Tostarpadius (disk) 18 maj 2013 kl. 08.08 (CEST)

Ja, jag menar endast funnits. Man kanske kunde ha "Svenska Equmeniakyrkor" + "Historiska svenska missionskyrkor", "Historiska svenska baptistkyrkor" och "Historiska svenska metodistkyrkor". J 1982 (disk) 18 maj 2013 kl. 22.12 (CEST)

Mallar i nya artiklar

Många Wikipedia-användare går runt och lägger in åtgärdsmallar i artiklar. Men finns det inte nån gräns för vad och hur man bör anmärka på en artikel. Ett exempel kan vara artikeln László Rajk. Istället för att rätta till felen väljer man att lägga in tre stycken mallar. Istället för att rätta till den icke korrekta svenskan väljer man att lägga in en mall som förklarar att svenskan inte är korrekt. Detta är ett beteende som jag har stört mig på länge och jag tror att detta också leder till att många väljer att inte skriva på Wikipedia. Ingen tycker att det är roligt att få sitt arbete kritiserat på det här sättet och att göra allting rätt första gången är nästintill omöjligt. Jag tycker att man måste ta till vara på seriösa nya användare, istället för att klaga på det som blev fel borde man tacka för allt som blev rätt! /Bro (disk) 15 maj 2013 kl. 23.29 (CEST)

Jag tycker tvärtom att det är bra att man lägger in en mall om man hittar nåt att anmärka på, så att det kan bli justerat, antingen av den som gjort felet eller nån annan. Om man bara skulle skriva "Tack för allt som blev rätt" och strunta i resten så skulle vi ju ha ännu fler artiklar med språkfel, faktafel etc. Är det ingen som talar om vad man gjort för fel så lär man sig ju inget och kommer ingen vart. Jag har alltid uppskattat de människor som talar om för mig vad jag kan förbättra än de som bara agerar som att allt är ok, det är ju de som vill förbättra som är de som bryr sig på riktigt om det man skrivit, vill den väl och vill att den ska bli så bra som möjligt. Det är viktigt att lära sig att se att kritik är verktyg som man får till skänks av nån som bryr sig, inte nån slags elakheter./ Elinnea (disk) 15 maj 2013 kl. 23.41 (CEST)

Jag håller i någon mån med båda ovan. En hög med mallar i en nyskapad artikel ser tråkigt ut. Samtidigt så är det bra med konstruktiv kritik. Sådan kritik, det vill säga allt tal om hur en artikel kan utvecklas och bli bättre, fortsätter jag dock hävda hör hemma på diskussionssidor och inte i artiklar. Jag kan möjligen sträcka mig till att tycka att direkta kvalitetsvarningsmallar såsom källmallar har sin plats i själva artikeln, men knappast språkvårdsmallar och egentligen inte heller stubmallar (i den mån de alls behövs). /Dcastor (disk) 16 maj 2013 kl. 02.22 (CEST)

Nja, att vara pedantisk, en mall kunde faktiskt använts i artikeln... {{Brister|motivering=inte korrekt svenska|datum=2013-05|wiki=ja|okat=ja|språkvård=ja}} ...men vi ignorerar detta. Ibland kan man inte rätta till felen själv, om det handlar om kategorier till ett ovanligt ämne har man ibland aning vad för kategori man för lägga in, då är det bra att flagga artikeln så att den uppmärksammades av folk som brinner just för att lägga in kategorier. Detsamma gäller även wiki och språkvård, vissa av oss missar språkliga fel som andra lätt ser (och även lätt rättar). För mig handlar åtgärdsmallar om att flagga artiklar så att folk som har lust/är duktiga på att åtgärda respektive fel kan hitta artiklar som behöver deras hjälp. Att strunta i att flagga artiklar bara för att de skrivs av nya bidrgsgivare som kanske inte kan Wikipedias riktlinjer känns ogynnsamt då det är som att uppmärksamma fel men bara låta bli att göra något åt dem; det vill vi verkligen inte, eller? Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 maj 2013 kl. 05.36 (CEST)

Utan att ha studerat exemplet. {{Brister|datum=2013-05|språkvård=talspråk|okat=saknar kat för födelseår|wiki=överlänkning}} är en bättre användning av Mall:Brister. -- Lavallen (blockera) 16 maj 2013 kl. 07.59 (CEST)

Att malla för brister är en grundbult i vårt kvalitetsarbete och en mycket väl etablerad praxis beskriven i Wikipedia:Projekt patrullering av nya sidor. Det är några som är extra duktiga på kategoristing, som de gör utifrån mallarna, inom några dagar och för att hjälpa dem brukar jag när det bara är ickewiki och okat ge två mallar och inte bristermallar (enklare då ta bot okatmallen). I detta fall la jag till språkvårdmallen i en extra redigering efteråt (grubblade på om de kunde var maskinöversättning eller om jag lätt kunde fixa problemen först) och då blev det en tredje mall och inte en bristermall, lite emot hur jag brukar göra.Yger (disk) 16 maj 2013 kl. 08.10 (CEST)

Kan man tänka sig att åtgärda istället för att malla så är detta många gånger bättre, kan man inte så är ett påpekande klart bättre än att inte göra någonting. Att berömma det nya användare gör rätt kan man förstås göra oavsett! Njaelkies Lea (d) 16 maj 2013 kl. 09.24 (CEST)

Lustigt att du valde att klaga över mallningen här istället för att åtgärda felen själv... Det var inte direkt jättesvårt. /Grillo (disk) 16 maj 2013 kl. 11.36 (CEST)

@ Elinnea Jag förstår också att man inte mallar artiklar för att vara elak mot den som skriver artikeln, men jag tror att många uppfattar denna kritik på följande sätt: Det är inte bra att skriva artiklar som inte är wikifierade. Vissa väljer då att lära sig hur man gör allt detta, vilket inte är helt enkelt. Men det finns även många som känner att det blir för jobbigt att hålla reda på allting och då väljer man att inte skriva några fler artiklar. Att Wikipedia har bedrövliga siffror när det gäller att rekrytera nya skribenter är ingen hemlighet och jag tror att detta är en del av förklaringen. Man känner att artiklarna behöver vara bättre än vad man är kapabel till. Jag brukar ibland gå tillbaka i historiken och titta hur artiklarna såg ut från början och oftast så står det bara en till två meningar. Idag skapas det nästan inga sådana artiklar eftersom man får känslan att det är fel att skapa en artikel där man bara skriver någon mening. Jag tror att det visst går att lära sig hur man ska göra utan att man anmärker på allt som är fel. Om man istället rättar till felen kommer troligtvis personen se vad det är som har blivit rättat och med tiden förstå hur man ska göra.

@ Dieselmotorvagnar som Dcastor redan var inne på så finns många olika sätt att uppmärksamma brister i en artikel. En person som letar efter artiklar att kategorisera tror jag använder effektivare metoder än att gå igenom alla artiklar som finns och åtgärda de som har blivit uppmärkta. Jag tycker det skulle räcka att lägga in bristerna som en kategori.

@ Grillo Denna diskussion handlar inte om en artikel, jag tog bara upp ett exempel. /Bro (disk) 16 maj 2013 kl. 12.15 (CEST)

Finns det ett bättre sätt att leta upp artiklar som behöver kategoriseras än att kolla Kategori:Artiklar som bör kategoriseras? I så fall skulle jag vilja veta vilket sätt det är. Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 maj 2013 kl. 12.42 (CEST)

Special:Okategoriserade sidor är en väg, men den säger inte allt, då kategorier sådana som Män/Kvinns, Födda XX, Avlidna YY, Personer från ZZ inte är en tillräcklig kategorisering, men det gör att de försvinner från den sidan. -- Lavallen (blockera) 16 maj 2013 kl. 12.46 (CEST)

(växlingskrock ;)) Aha, trodde en sån sida skulle finnas - Special:Okategoriserade sidor! Men en sån specialsida finns inte i fallet av artiklar som behöver wikifieras (och många andra fel). Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 maj 2013 kl. 12.47 (CEST)

En bra utgångspunkt, som stod någonstans, är att man avmallar lika många gånger som man mallar. Är det mycket som behöver åtgärdas och man inte har tid eller kunskap för att åtgärda det så är mallning ett bra alternativ. Dock bör man tydligt ange en motivering för de flesta mallar, så att andra vet precis vad som behöver åtgärdas och av vilken anledning. Men är det bara småsaker som går lika snabbt att rätta till så tycker jag att man kan göra det själv. Jag vet inte hur vanligt det är att man åtgärdar en artikel som man själv märkt upp. Har en känsla av att många ser mallar som ett sätt att överlåta ansvaret till någon annan, men att själv ta itu med artikeln kan vara ett tips om det gått en tid och man ser att mallen ligger kvar. /Kyllo (disk) 16 maj 2013 kl. 13.25 (CEST)

@Bro dit inlägg är alldeles fullt med egna spekulationer hur folk reagerar, skäl till antalet bidragsgivare (som fö ökat de senaste tre månaderna mot för ett år sedan). Vad har du för källa till dessa påståenden? Jag får nämligen tvärtom att många är tacksamma och glada få tips till hur deras alster kan förbättras.

@Kyllo. Patrullering är något av de viktigaste i vårt kvalitetsarbete, varför vill du ställa extraordinära krav på de få som tar på sig denna otacksamma uppgift? Jag tycker istället alla som gjort säg tusen patrulleringar+mallningar borde få en uppmuntringsmedalj (som även de som gjort 1000 kategoriseringar och 1000 wikifieringar är värda). Alla goda insatser bör uppmuntrasYger (disk) 16 maj 2013 kl. 13.34 (CEST)

Jag håller med Kyllo. Det blir lite löjligt just i sådana här fall när det tog mindre än fem minuter att fixa till artikeln. Det är alltid mer än en som patrullerar samtidigt, och när det inte är det är det inte speciellt mycket att patrullera, så visst har man tid att fixa till en artikel då och då och inte bara märka upp. Dessutom gör det faktiskt inget om det ligger en klotterartikel uppe i ett par minuter bara för att ingen såg den medan man själv fixade till en artikel. Man hade ju lika gärna kunnat sitta på toaletten... Ingen har ju dock några plikter, men det gäller ju även patrulleringen. /Grillo (disk) 16 maj 2013 kl. 13.38 (CEST)

@Yger Jag förstår inte vad du menar med att jag ställer extra krav. Jag tycker inte att jag ställer krav alls. Däremot tycker jag att det är bra att man lyfter upp frågan för att skapa en större medvetenhet bland alla, inklusive mig själv. Sedan är det upp till var och en att avgöra om man håller med och tycker att man gör ett bra arbete eller om man kan göra ett bättre. Är det småsaker som man kan rätta till själv på nolltid så tycker jag att det är att rekommendera framför att malla. Min åsikt är att det är positivt om antalet mallade artiklar minskar, både sett till artikelkvalitet och estetik. Men jag vill samtidigt vara tydlig med att jag inte anser att någon ska strunta i både mallning och att själv åtgärda problem.

Det behöver inte vara svårt eller ansträngande. Bara en sån sak som att man frågar sig om det är något man själv kan åtgärda innan man mallar. Men jag håller med om att det är viktigt med uppmuntran också, så tack alla som gör ett bra arbete eller kan göra ett ännu bättre framöver. Ibland kanske det känns hopplöst eller som en droppe i havet, men om många hjälps åt utifrån sin förmåga och möjlighet så gör det märkbar skillnad. Samtidigt sänder det ut signaler och inspirerar andra att göra samma sak. /Kyllo (disk) 16 maj 2013 kl. 15.00 (CEST)

Låter då som vi är överens (jag verkar misstolkat). Och du är ju själv en av de som mycket bra kategoriserar, som jag själv blivit sämre på när kategoriträden växt, så du är värd beröm och uppmuntran själv för dina goda insatser!Yger (disk) 16 maj 2013 kl. 15.05 (CEST)

Tack! Jag håller med om att det är en verklig utmaning ibland. /Kyllo (disk) 16 maj 2013 kl. 17.20 (CEST)

Jag ska nog erkänna att jag mycket oftare mallar artiklar än åtgärdar mallar. Det gäller framför allt flytt-, infognings- och uppdelningsmallar som gärna kan få ligga ett tag ifall någon skulle ha andra åsikter, men även språkvårdsmallar eftersom jag ofta tycker att det är svårt att begripa vad som egentligen menas när språket är dåligt. Ickewiki-mallar lägger jag ganska sällan, de felen tycker jag är lättare att åtgärda än att malla. /ℇsquilo 17 maj 2013 kl. 09.56 (CEST)

Jag tror att det är lätt för oss som är vana att redigera att glömma bort hur lätt det är för nybörjare att uppfatta en mall som ett underkännande eller ifrågasättande av deras arbete här. Jag tror inte det hade skadat om man tog sig tiden att skriva två vänliga meningar på skaparens användarsida om man mallar en ny artikel som förklarar att det inte är någon stor grej. /Julle (disk) 17 maj 2013 kl. 09.59 (CEST)

Det skulle jag uppfattat som mycket, mycket jobbigare som nybörjare, men även nu faktiskt. Jag känner alltid ett visst obehag när jag håller på med nåt och den orangea listen kommer upp som säger att nån har nåt att säga mig, som nån granne plötsligt skulle ringa på dörren för att säga att man måste sänka ljudet/plocka ur luddet ur tvättmaskenen typ, även om 99% av gångerna jag fått ett meddelande så är det nåt bra eller neutralt, väldigt sällan nåt jobbigt. Men skulle det vara så att nån var på en och naggade så fort man gjort nåt stavfel, glömt att lägga in en källa eller whatever så skulle det nog varit nåt som kunnat få mig att lämna Wikipedia rätt snabbt. En sån grej, att nån inte skulle nöja sig med att bara i artikeln påpeka att nåt blivit lite fel, och som jag eller nån annan skulle kunna åtgärda, utan liksom söka upp mig personligen på min egen diskussionssida och liksom "rub my nose in it" även om det skulle vara i vänliga ordalag skulle få mig att känna mig utpekad och utskämd. Att skriva att nåt är fel på artikelsidan är att säga "den här artikeln behöver fixas till lite", helt opersonligt och bra, men om man söker upp nån och säger "Hörru, det du gjorde i artikel x var fel, blablablaingenstorgejblablablavänlighetblablabla" skulle det göra det personligt och jobbigt och jag skulle nog dra. / Elinnea (disk) 17 maj 2013 kl. 16.05 (CEST)

En sak som borde kontrolleras är att mallarna man använder är förståeliga för nybörjare. Se t.ex. Malldiskussion:Ickewiki#Hänvisning till diskussion för hur jag reagerade när jag som relativt ny fick mallen ifråga på en min artikel. Fortsättning följer längre ner på diskussionssidan, då mallen ändrats på olika sätt, utan att det grundläggande problemet (att ingen förklaring av "wikifiera" gick att hitta) åtgärdats. Jag noterar att Mall:Ickewiki länkar till samma sida som då jag gjorde mitt första inlägg. --LPfi (disk) 18 maj 2013 kl. 13.35 (CEST)

Påminnelse om citationstecken

God kväll! Jag vill bara påminna om att man i svenska språket använder samma typografiska citationstecken på båda sidorna, som i det här exemplet:

Han var ”lite” envis.

Det är alltså U+201D: RIGHT DOUBLE QUOTATION MARK som gäller, både före och efter. På engelska, däremot, används olika tecken före och efter:

He was “somewhat” stubborn.

Här är det U+201C: LEFT DOUBLE QUOTATION MARK till vänster och U+201D: RIGHT DOUBLE QUOTATION MARK till höger.

Eftersom allt på sv.wikipedia.org är på svenska, skall bara ” (U+201D: RIGHT DOUBLE QUOTATION MARK) användas här. Mer information. --Andreas Rejbrand (disk) 17 maj 2013 kl. 22.03 (CEST)

”Då kanske du ska ta en titt på Mall:Citat„ -- Lavallen (blockera) 17 maj 2013 kl. 22.09 (CEST)

Nja, det var en "special edition", så jag vet inte om jag stör mig så mycket på den. Men i vanlig brödtext gäller förstås vanliga skrivregler. Det som fick mig att vilja påminna nu var det här (tillsammans med min misstanke om att det här felet kanske förekommer i andra artiklar också, och inte bara den jag just nu snubblade in på...). --Andreas Rejbrand (disk) 17 maj 2013 kl. 22.17 (CEST)

Bra påminnelse. ”Detta” eller "detta" är nog de två fungerande standarderna här. 'Detta' kan fungera som inre/yttre citattecken när det blir dubbla nivåer på citeringen. “Detta„ funkar bra i citatmallen för att det tydligare ramar in ett större/flerradigt textstycke, men det är ett undantag.--Paracel63 (disk) 18 maj 2013 kl. 00.26 (CEST)

Inte riktigt sant. Använder man gåsögon har man två val: antingen sådana som »pekar åt höger», eller sådana som »pekar inåt«. Det är dock ganska vanligt att i texter här hitta sådana som istället «pekar utåt», troligen efter mönster av norska eller romanska språk, där detta är standard.

andejons (disk) 18 maj 2013 kl. 07.53 (CEST)

Jag vet inte riktigt vilket påstående i diskussionen ovan du menar är "inte riktigt sant", men jag utgår ifrån att du i vilket fall som helst håller med om mitt inledande inlägg samt dess relevans. --Andreas Rejbrand (disk) 18 maj 2013 kl. 12.23 (CEST)

Alla dessa garror...

Jag sitter och försöker åtgärda några botskapade artiklar - många bäckar små gör att vi kanske en dag inte har kvar några botmallar.. Jag har dock stött på ett problem som jag inte har lyckats lösa. Garra rufa omdirigerar till Garra persica på svenska Wikipedia. Engelska Wikipedia har artiklar om både rufan och persican, och rufan är en artikel med många IW-länkar och dessutom ett praktiskt användande inom medicinen. Vilket av binomialnamnen stämmer, och varför har vi en omdirigering till persica? Tanzania (disk) 18 maj 2013 kl. 07.32 (CEST)

Om det ändå vore så enkelt att det alltid fanns entydigt rätt och fel i taxonomin. Händer ganska ofta att olika auktoriteter har olika uppfattning t.ex. om huruvida två snarlika varianter ska klassas som separata arter eller inte. Boten följer klassificeringen i Catalogue of Life, som uppenbarligen är mer "hopklumpande" än de auktoriteter som enwp har gått efter i det här fallet. Ändra gärna, men då bör källorna bytas ut. Lsj (disk) 18 maj 2013 kl. 13.40 (CEST)

Åtminstone tidigare var det också ofta så att olika auktoriteter ansågs mer "rätt" i olika länder. Vet inte om det är så längre.FBQ (disk) 18 maj 2013 kl. 20.41 (CEST)

Bruksherrgårdar i Gästrikland

I samband med att jag letar mer information att knyta till Hofors bruk upptäckte jag att Hans Beskows avhandling Bruksherrgårdar i Gästrikland från 1954 finns digitaliserad. Kanske kan vara till hjälp för den som gillar herrgårdar eller bruksmiljöer. Vivo (disk) 19 maj 2013 kl. 11.07 (CEST)

Tack! Kan vara värt att försöka komma ihåg har ju miljontals andra projekt så det blir inget jag kommer att prioritera just nu, men om jag hamnar i Gästrikland i skrivandet framöver skall jag försöka komma ihåg att resursen finns. Kanske en resurs för den som vill arbeta med Kategori:Geografistubbar-Gävleborgs län?--FBQ (disk) 19 maj 2013 kl. 11.22 (CEST)

Lättlästa texter

Hej! Jag tänkte bara meddela om att efter de diskussionerna som fördes om lättlästa artiklar så gick vi vidare och lät Centrum för lättläst bearbeta tio artiklar. Resultatet finns nu att beskåda på Wikipedia:Språkvård/Förslag från Centrum för lättläst. Hoppas att det kan ge några insikter! Jan Ainali (WMSE) (disk) 8 maj 2013 kl. 10.00 (CEST)

Kan någon sammanfatta vad de kom fram till beträffade lättläst? Kommer de skriva över välformulerade befintliga artiklar eller kommer de splittra användarbasen till ett nytt sidoprojekt som drar iväg uppmärksamheten från den riktiga versionen?

"Människa (Homo sapiens) är en art av släktet Homo (tillsammans med bland andra neandertalmänniskan, Homo floresiensis och Homo erectus) som tillhör familjen hominider och som i sin tur tillhör ordningen primater" -> "Människa heter på latin Homo sapiens. Homo Sapiens är en art av släktet Homo där också Homo floresiensis och Homo erectus ingår. Alla tillhör familjen hominider som i sin tur tillhör primater."

"Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan" -> "Skatt är pengar man ska betala till staten eller annat samhällsorgan."

*ryser* --Immunmotbluescreen (disk) 10 maj 2013 kl. 18.26 (CEST)

Är det ingen som ser att Centrum för lättläst har korrigerat ett sakfel här? Skatt är i första hand de pengar som betalas. Möjligen, men det är jag osäker på, är det också en skyldighet. Men till exempel i uttrycket skyldighet att betala skatt kan skatt omöjligen syfta på skyldigheten. --Ettrig (disk) 10 maj 2013 kl. 23.02 (CEST)

Det är en av flera ingresser där jag tycker Cfl har gjort ett bra jobb. I övrigt hänvisar jag alla till den påbörjande diskussionen här. Allt gott.--Paracel63 (disk) 11 maj 2013 kl. 01.35 (CEST)

En skrämmande utarmning av det svenska språket. Så pratar man till små barn, men man använder inte barnspråk i ett uppslagsverk. Thomas.W (disk) 10 maj 2013 kl. 19.15 (CEST)

Sammanfattningen till vad de kom fram till finns ju i punktform överst på sidan på Wikipedia:Språkvård/Förslag från Centrum för lättläst, det behöver väl inte dra här? Vi kan väl samla diskussionen kring detta där istället? / Elinnea (disk) 10 maj 2013 kl. 19.34 (CEST)

Som jag redan skrivit på diskussion~ssidan, var deras syfte ge oss underlag till en intern diskussion, inte tala om för oss hur det skall vara.Yger (disk) 10 maj 2013 kl. 19.40 (CEST)

@Yger Okej tack så mycket! Är krävande för en utomstående att sätta sig in i en sådan lång och oformaterad diskussion.

@Thomas.W Exakt min tanke --Immunmotbluescreen (disk) 10 maj 2013 kl. 20.37 (CEST)

Precis som Yger säger, de kommer inte att göra någonting, det är helt upp till oss hur vi vill använda deras råd och exempel att få en text så lättläst som möjligt. Jag ser det som troligt att vi med bas som detta inser att artiklar inte ska bli det lättlästaste som kan bli, utan att vi får använda detta med sunt förnuft för att hålla en lagom nivå av informationstäthet. Jan Ainali (WMSE) (disk) 10 maj 2013 kl. 21.55 (CEST)

Det är en känslig balansgång att väga det lättförståeliga mot ett någorlunda stringent språk. Förr i tiden närmast skulle en myndighet uttrycka sig krångligt. Ju längre meningar dess bättre. Det är bra att det ändrats. Dock kan det också gå för långt åt andra hållet, när det närmast blir "barnspråk" av det. "Lagom är bäst" bör gälla även i detta sammanhang. --Andhanq (disk) 18 maj 2013 kl. 18.49 (CEST)

Även om jag beklagar utvecklingen inom myndigheterna - det är på väg mot barnspråk - instämmer jag i att det bör finnas en gyllene medelväg. För våra "vanliga" artiklar kan jag dock inte se att vi har någon hjälp av exempeltexterna. Jag ställde mig bakom experimentet med premissen att det inte skulle inverka menligt på språknivån. Tusen gången gånger hellre så kallat "ugglespråk" än detta! Tostarpadius (disk) 20 maj 2013 kl. 13.52 (CEST)

Wikimania 7 - 11 augusti i Hong Kong

Tjoho på er alla glada!

Jag har lagt upp Wikimania här med anledning av att det vore trevligt att gemensamt hyra en lägenhet i Hong Kong för de som tänker sig åka. Har inte kollat upp detta närmare men tänker mig att det finns god möjlighet till detta. --Sophie ♡ 16 maj 2013 kl. 16.14 (CEST)

Jag tänker inte åka. /rrohdin (disk) 16 maj 2013 kl. 17.27 (CEST)

Okej tack för info rrohdin Sophie ♡ 16 maj 2013 kl. 17.35 (CEST)

Jag har semester då, men andra planer. Ingenting är dock bestämt. Detta är första gången jag känt mig lockad av något arrangemang. Jag har inte ens dykt upp på någon wikifika. För att klargöra förutsättningarna: finns det möjlighet att få bidrag från Wikimedia Sverige? Jag är i dagsläget inte medlem, vilket beror på anonymitetsfrångan, men kan tänka mig att ompröva saken. Det är absolut inte avgörande för mitt beslut. Det mesta talar för att jag ändå avstår. Man kan inte falla för alla frestelser, trots Oscar Wildes rekommendation. Tostarpadius (disk) 16 maj 2013 kl. 18.50 (CEST)

Ang anonymitetsfrågan så finns det inget som kräver att du talar om att du är "Användare:Tostarpadius" när du blir medlem. -- Lavallen (blockera) 16 maj 2013 kl. 19.26 (CEST)

Det fanns ett stipendium man kunde söka i vintras som hade en deadline, jag vet inte om det fortfarande är möjligt att få något bidrag, men då får du nog skynda dig med att leta upp rätt personer som är ansvariga. Eller kolla med den lokala Wikimedia om de kan göra ett undantag för dig. C.Nilsson (disk) 16 maj 2013 kl. 19.31 (CEST)

(redigeringskrock) Eller på wikifikor, för den delen. Jag har träffat flera personer som aldrig sagt sitt riktiga namn, eller som omvänt, aldrig sagt sitt användarnamn. Man får alltid vara anonym. Enda gången Wikimedia Sverige vill ha identitetspapper är när man blir anställd. Det tycker åtminstone jag är okej. Avslutningsvis: kul att Torpastadius känner sig lockad av Wikimania. Själv tänker jag spara till nästa års upplaga i London.//Hannibal (disk) 16 maj 2013 kl. 19.32 (CEST)

London låter inte helt fel, men Hong Kong är ändå något utöver det vanliga. Jag förstår att kopplingen mellan användarnamn och medlemskap inte är nödvändig. Vad gäller wikifikor var det intressant information. Hur jag skall använda den vet jag dock inte i dagsläget. Tostarpadius (disk) 16 maj 2013 kl. 19.39 (CEST)

Det är försent att söka vårt stipendium på 10000 kr nu, ansökningstiden gick ut i februari om jag minns rätt. Angående anonymitet, även för funktionärsposter som väljs på årsmötet kommer WMSE att begära den riktiga identiteten. Jan Ainali (WMSE) (disk) 17 maj 2013 kl. 00.13 (CEST)

Tack för all information! Det hade varit spännande att komma till Hong Kong på detta evenemang, men det blir svårt att få ihop det tidsmässigt. Tostarpadius (disk) 17 maj 2013 kl. 08.53 (CEST)

För att underlätta planeringen la jag dit en tabell och fyllde på med dom jag vet ska dit. Fyll på med fler deltagare och uppgifter där. /Haxpett (disk) 19 maj 2013 kl. 23.32 (CEST)

Workshop

Hej!

Jag har lite workshop idag, vet inte hur mycket som kommer att bli skrivet dock då vi bara har 1,5 h. Sophie Österberg (WMSE) (disk) 17 maj 2013 kl. 08.31 (CEST)

Hej igen! Jag vill be om ursäkt för det klottret som skedde under workshop idag. Jag inser att jag tog mig vatten över huvudet när jag ensam höll i workshop för 30 stycken 15-åringar under två pass idag. Dock var det omöjligt att fortgå utan att just då häva blockeringar. Jag såg att vissa blockeringar var under lång tid, ska jag blockera dessa IP-adresser igen nu när workshop är över? Sophie Österberg (WMSE) (disk) 17 maj 2013 kl. 13.54 (CEST)

Om det inte redan är gjort, så löser nog det sig självt med tiden. -- Lavallen (blockera) 17 maj 2013 kl. 16.09 (CEST)

Ska jag vara ärlig tycker jag nog att det bästa hade varit att låta blockeringarna ligga och förklara sambandet mellan handling och konsekvens... Förutsatt att det var användarkonton och inte ip-nummer som blockerades då. /Grillo (disk) 18 maj 2013 kl. 02.37 (CEST)

Sophie, vad jag ser hävde du fyra IP-nummers blockeringar, varav samtliga var inställda på "bara oinloggade, hindrar kontoregistrering". Då endast ett av numren gjorde bidrag utan att logga in (217.21.224.165, bidragen var för övrigt trams), och vad jag fattar är målet med workshops att deltagare skapar konto och sedan redigerar, kan det vara smidigare att bara ändra inställningarna så att kontoregistering tillåts istället för att häva blockeringen på en gång? Dieselmotorvagnar (till stationen) 18 maj 2013 kl. 03.41 (CEST)

Det låter som den bästa lösningen framöver. Jag anser också att de tidigare blockeringarna bör återställas. Tostarpadius (disk) 18 maj 2013 kl. 08.03 (CEST)

Tack Dieselmotorvagnar för tips, det ska jag göra i fortsättningen. Precis som du skriver är målet att de först skapar konto, dock visste jag inte att det var en möjlighet att göra så som du beskriver. Sophie Österberg (WMSE) (disk) 19 maj 2013 kl. 16.15 (CEST)

Säkert extra jobbigt och stressigt att stå där och behöva lösa problemet omedelbart också, så jag förstår varför du hävde blockeringarna. I sak tycker jag emellertid inte att det är någon skillnad på de här blockeringarna och de blockeringar vi gör av skolor som tramsar. Vi brukar inte avblockera bara för att skolorna håller Wikipedia-workshops, inte ens när lärarna ber om avblockering. Kanske ska vi vara snällare mot skolorna också? --Lajm 19 maj 2013 kl. 17.24 (CEST)

Nej! Även där bör kontoregistrering tillåtas, inget annat. Och de aktuella långtidsblockeringarna bör som sagt återställas snarast möjligt. Tostarpadius (disk) 20 maj 2013 kl. 13.58 (CEST)

Delta i Veckans tävling och skriv om konst!

Under maj strömmar det in mängder med fina bilder till Wikimedia Commons genom fototävlingen Wiki Loves Public Art. I Veckans tävling är fokus den här veckan på att förbättra våra artiklar om konstverk, konstnärer och konstmuseer och att använda bilderna från tävlingen på Wikipedia. Ta en titt på tävlingssidan och se om du kan göra en insats! Mvh, John Andersson (WMSE) (disk) 20 maj 2013 kl. 12.53 (CEST) puts 20 maj 2013 kl. 20.37 (CEST)

Öppen databas för offentlig konst (och listor på Wikipedia)

Hej.

Som några av er kanske vet sedan tidigare så arbetar jag på Wikimedia Sverige med att bygga upp en databas över offentlig konst i Sverige (mer info här). Till skillnad från exempelvis byggnadsminnen finns det nämligen inte något centralt register för dessa. För offentlig konst ligger informationen istället hos kommunerna och några andra myndigheter. Tanken är därför att samla informationen på ett ställe där den kan användas för forskning, för utveckling av nya tjänster och självklart för Wikipedia.

För Wikipedia är kopplingen i första hand tänkt att bestå av listor som byggs upp av den sammanställda informationen. Tanken är att uppdateringar till databasen automatiskt införs i listorna samt att lokala uppdateringar av listorna automatiskt ska berika databasen. Listorna är uppbyggda på ett liknande sätt som listorna för byggnader och fornminnen som används till grund för Wiki Loves Monuments-tävlingen och kommer förhoppningsvis även att kunna ligga till grund för nästa års upplaga av Wiki Loves Public Art. Denna typ av listor finns sedan tidigare för vissa kommuner (se Kategori:Listor över skulpturer) men dessa är inte standardiserade och det är inte alltid tydligt vilken källan för informationen/urvalet är.

Ett första utkast för mallen som listorna skulle kunna bygga på kan ses på Användare:André Costa (WMSE)/Skulpturlistor/rad med ett illustrerande exempel på /Skulpturlistor samt en lista byggde på ett utdrag ur databasen på /100 verk från Statens Konstråd. Feedback och åsikter kring listornas utformning, inkluderade parametrar osv. är välkomna antingen här eller på diskussionssidan.

Tanken är att mallen ska göras tillräckligt flexibel för att man skulle kunna använda den till listor baserade på andra urval utan att "onödig" information visas. Exempelvis ska man kunna plocka fram en lista för all offentlig konst i en kommun utan att kommunnamnet visas eller alla konstverk av en specifik konstnär utan att konstnärsnamnet visas.

Vi är väldigt intresserade att höra vilka åsikterna är kring vilket material som ska inkluderas i denna typ av listor. Ska det enbart vara de verk som kommunen (och ev. andra auktoriteter) listar eller ska de innehålla all den offentliga konst vi får kunskap om? Som bakgrund kan det vara bra att veta att kommunen enbart äger en del av den offentliga konsten omkring oss och att olika kommuner har olika rutiner för om de registrerar konstverk samt vilka konstverk de registrerar.

Ett sista kort tillägg angående Wikidata. När Wikidata väl är mer utbyggt skulle delar av informationen från dessa listorna kunna ligga där istället och kommunikationen mellan databasen och Wikipedia skulle till stor del skifta till att vara mellan databasen och Wikidata. Dock behövs det fortfarande en diskussion kring vad som bör visas i listorna samt hur det bör visas. Det är även (i dagsläget åtminstone) enklare för en användare att lägga in exempelvis en koordinat i en lista än att göra detta för motsvarande objekt på Wikidata.

/André Costa (WMSE) (disk) 20 maj 2013 kl. 22.36 (CEST)

Tech newsletter: Subscribe to receive the next editions

Latest Tech news from the Wikimedia technical community. Please inform other users about these changes.

Recent software changes

(Not all changes will affect you.)

• The latest version of MediaWiki (version 1.22/wmf4) was added to non-Wikipedia wikis on May 13, and to the English Wikipedia (with a Wikidata software update) on May 20. It will be updated on all other Wikipedia sites on May 22. [1] [2]
• A software update will perhaps result in temporary issues with images. Please report any problems you notice. [3]
• MediaWiki recognizes links in twelve new schemes. Users can now link to SSH, XMPP and Bitcoin directly from wikicode. [4]
• VisualEditor was added to all content namespaces on mediawiki.org on May 20. [5]
• A new extension ("TemplateData") was added to all Wikipedia sites on May 20. It will allow a future version of VisualEditor to edit templates. [6]
• New sites: Greek Wikivoyage and Venetian Wiktionary joined the Wikimedia family last week; the total number of project wikis is now 794. [7] [8]
• The logo of 18 Wikipedias was changed to version 2.0 in a third group of updates. [9]
• The UploadWizard on Commons now shows links to the old upload form in 55 languages (bug 33513). [10]

Future software changes

• The next version of MediaWiki (version 1.22/wmf5) will be added to Wikimedia sites starting on May 27. [11]
• An updated version of Notifications, with new features and fewer bugs, will be added to the English Wikipedia on May 23. [12]
• The final version of the "single user login" (which allows people to use the same username on different Wikimedia wikis) is moved to August 2013. The software will automatically rename some usernames. [13]
• A new discussion system for MediaWiki, called "Flow", is under development. Wikimedia designers need your help to inform other users, test the prototype and discuss the interface. [14].
• The Wikimedia Foundation is hiring people to act as links between software developers and users for VisualEditor. [15]

Tech news prepared by tech ambassadors and posted by Global message delivery • Contribute • Translate • Get help • Give feedback • Unsubscribe • 20 maj 2013 kl. 23.14 (CEST)

Important note: This is the first edition of the Tech News weekly summaries, which help you monitor recent software changes likely to impact you and your fellow Wikimedians. If you want to continue to receive the next issues every week, please subscribe to the newsletter. You can subscribe your personal talk page and a community page like this one. The newsletter can be translated into your language. You can also become a tech ambassador, help us write the next newsletter and tell us what to improve. Your feedback is greatly appreciated. guillom 20 maj 2013 kl. 23.14 (CEST)

Iamamiwhoami - namn med stora bokstäver?

Jag ändrade musikgruppen iamamiwhoamis namn till Iamamiwhoami (med stor bokstav) eftersom det är ett namn i artikeln To whom it may concern. (vilket förövrigt har en väldigt irriterande punkt i slutet av artikelnamnet). Nu ändrades det tillbaks av en användare, så jag undrar hur vi gör med detta namnet. Skall det ändras till stor bokstav, vilket jag förespråkar, skulle det vara bra om någon bot eller annan duktig på att göra många ändringar snabbt kunde fixa till det. Adville (disk) 16 maj 2013 kl. 13.38 (CEST)

Samma diskussion som med iPhone och liknande, där företag mfl vill ha igenom sitt sätt att skriva. Jag råkar gilla gruppen, men jag tycker att det är svårt att dra gränsen för hur långt vi ska följa språkregler och hur långt vi ska följa POMFF.//Hannibal (disk) 16 maj 2013 kl. 13.46 (CEST)

För övrigt tycker jag att det är rätt underhållande att användaren i övrigt överanvänder versaler där de inte ska vara... /Grillo (disk) 16 maj 2013 kl. 13.47 (CEST)

Jag har svårt att tro att Apple bryr sig hur vi skriver iphone (det är inte företagen som gör medveten reklam), men våra läsare bryr sig. Sedan säger TT-språket och språkrådet en sak, men läsare tycker något annat. Det är en svår fråga, och personligen skulle jag vilja att vi någon gång genomförde en större användarundersökning där vi samlar in åsikter från våra användare och läsare för att låta dessa som faktiskt berörs få avgöra istället för att försöka anpassa oss till skrivregler som olika människor tar mer eller mindre seriöst i frågor som dessa. C.Nilsson (disk) 16 maj 2013 kl. 17.43 (CEST)

Det är definitivt ett sätt att tydliggöra sitt varumärke. -- iLavallen 16 maj 2013 kl. 18.30 (CEST)

@C. Nilsson: Det tycker inte jag. Bedömningar av vad som är korrekt svenska görs rimligen av dem som utformar skrivregler för till exempel massmedia. Dessa i sin tur tar hänsyn till hur folk i allmänhet skriver, men där finns en tröghetsfunktion så att ett skrivsätt inte blir korrekt med en gång. Det är en vettig tröghet att ha i systemet, och att skapa egna skrivregler som avviker från vårdat språkbruk i samhället i övrigt kan inte vara rätt väg att gå. /Dcastor (disk) 16 maj 2013 kl. 18.34 (CEST)

Personligen är jag förvånad över att särbehandlingen av von och af fortlever... Le Lapin Vert (disk) 16 maj 2013 kl. 18.39 (CEST)

Varför? Allt annat vore dålig svenska (exempel på så kallad okunskap). Tostarpadius (disk) 16 maj 2013 kl. 18.52 (CEST)

Jag är inte okunnig om särbehandlingen, däremot negativt inställd till den och ser fram emot en språkreform. Le Lapin Vert (disk) 16 maj 2013 kl. 19.20 (CEST)

Självklart förstår jag att det är ett sätt att tydliggöra sitt varumärke eftersom namnen sticker ut i texter om det, jag syftade främst på att det inte är företagen som apple som i första hand anser att det ska stå iPhone på Wikipedia, utan de som väljer att skriva artiklarna på detta sätt. Är det verkligen något att hänga upp sig på när en artikel ändå handlar om personen eller produkten? Jag tycker inte att det är att kalla "dålig svenska" för att man skriver ut ett varumärke så som entreprenören tänkt sig att det ska se ut. Dock håller jag med Dcastor om att en viss tröghet är bra när det gäller språk, sättet att hantera kamelnotationer i svenskan har jag dock alltid varit lite tveksam till och har själv svängt fram och tillbaks i frågan av ren osäkerhet. Det är jag nog inte ensam om då det är en återkommande fråga nu för tiden. Sen tycker jag att vissa nyord blir accepterade på tok för snabbt, men det har ju inget med detta att göra. C.Nilsson (disk) 16 maj 2013 kl. 19.28 (CEST)

Alla språkreformer som premierar bristande bildning är jag principiellt emot. Detta gäller även Fridtjuv Bergs olyckliga ingrepp, äfven om jag efter öfver ett sekel måste anpassa mig. Tostarpadius (disk) 16 maj 2013 kl. 20.00 (CEST)

Det är OT som man brukar skriva, men jag blir nyfiken... På vilka sätt kan (sådana) språkreformer premiera bristande bildning? –flinga 22 maj 2013 kl. 20.40 (CEST)

Det handlar inte bara om versalisering, utan även om andra saker, till exempel har bandet Scarling. en punkt i namnet; anses det som textreklam om vi skriver Scarling. (trots att bandet egentligen heter så). Om det handlade om ett landsnamn skulle vi säkert ta med punkten tror jag (då den är en del av det officiella namnet), men vad om ett band, en smarttelefon eller ett konstverk? Om ett konstverk (som i och för sig är relevant för Wikipedia, förstås) har för svenskan avvikande versalisering, eller andra fel, i namnet, varför skulle vi ändra dessa? Namnet kan ju vara en betydande del av verket. Då har vi ett annat exempel, en:V/Line, min känsla säger vi skulle anse / som textreklam och ändra till VLine, då blir detta kamelnotation och normaliseras till Vline, som inte är godtagbart då det felakigt säger att namnet uttalas som ett ord (vline) istället för V-Line), då hamnar vi nog på V-Line (som jag föreslog tidigare någonstans) och undrar "vad är det för skillnad mellan V/Line och V-Line... varför inte bara skriva V/Line om vi ändå ska vara så nära med V-Line)?

Att låta allt blir så som företagen vill tycker jag är fel, men att vissa saker inte anpassas helt efter svenska skrivregler är nog nödvändigt så att vi slipper ett jobbigt läge löjlighet. Jag skulle gärna vilja veta hur andra användare ser på mina exempel och andra liknande fall (då skulle jag kunna påbörja artikeln om ett företag som kör många dieselmotorvagnar ;)). Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 maj 2013 kl. 21.14 (CEST)

Språkreglerna går före. Skatteverket i Sverige godkänner inte allt (även om för mycket släpps igenom numera), det bör inte vi heller göra. Tostarpadius (disk) 16 maj 2013 kl. 21.16 (CEST)

...och var landar vi när det gäller dessa artiklarna? Adville (disk) 16 maj 2013 kl. 23.56 (CEST)

Följ "iPhone-modellen" dvs Iphone. iamamiwhoami blir helt enklet Iamamiwhoami. Mvh --Allexim (disk) 17 maj 2013 kl. 00.05 (CEST)

Däremot skriver vi fortfarande "von", "af" och "de" (i franska eller danska namn, oftast inte i försvenskade) med liten begynnelsebokstav också i början av en mening. Tostarpadius (disk) 17 maj 2013 kl. 08.56 (CEST)

Avslutande '?'/'!' kan jag köpa som artikelrubrik, men inte '.'.-- Lavallen (blockera) 17 maj 2013 kl. 09.00 (CEST)

Finns det någon anledning att inte följa riktlinjen, som väl är rätt tydlig vad gäller dessa fall? Alltså utöver det att den i marknadsföring använda versionen i några fall är mer välkänd, vilket knappast uppväger nyttan av att vara konsekvent och följa språkvårdsauktoriteternas rekommendationer. Om vi är konsekventa lär sig folk snabbt att lämna bort punkter och utropstecken då de vill hänvisa till en viss artikel - och slipper minnas vilken skiva det var som har punkt i namnet (omdirigeringar minskar förstås problemet oberoende hur vi väljer att göra). --LPfi (disk) 18 maj 2013 kl. 13.45 (CEST)

Jag har flyttat sidan till utan punkt nu (som esqillo gjorde tidigare med och någon flyttade tillbaks den. Diskutera gärna på artikelns diskussionessida. (signering av mitt tidigare inlägg) Adville (disk) 19 maj 2013 kl. 00.07 (CEST)

Jag tänker lite att man bör kanske ändå någonstans i artikeln nämna förekommande skrivsätt.. Även det känns som mer eller mindre relevant information, inte minst efter Dieselmotorvagnars exempel (som jag inte vet hur man ska lösa, faktiskt - V-line blir långt ifrån originalet, Vline blir tokigt, osv). Det hindrar ju inte att man sedan följer de skrivregler man kan enas om (även där finns i vissa fall oenigheter bland de professionella) i själva brödtexten. –flinga 22 maj 2013 kl. 20.40 (CEST)

Mitt arbete med Wikidata här

Det börjar bli alltmer uppenbart att Wikidata varken innehållsmässigt eller strukturmässigt är moget att börja användas direkt i våra artiklar. Flera saker riskerar att närsomhelst försvinna ur ett par av våra mallar pga detta. Jag ämnar därför återställa mitt arbete. -- Lavallen (blockera) 21 maj 2013 kl. 10.23 (CEST)

Tack för den upplysningen! Interwikin fungerar däremot klanderfritt. Min tidigare skepsis vad gäller denna är förbytt i ren entusiasm. Tostarpadius (disk) 21 maj 2013 kl. 12.38 (CEST)

Oj, det är så allvarligt alltså? Wow. På det senaste wikifikat berättade jag min teori: Wikidata skiljer sig inte nämnvärt från Commons. Tanken från början är att det ska vara en databas till Wikipedia. Men snart visar det sig att projektet växer till något annat, får en egen community och egna regler, och sedan blir Wikipedia bara en av många webbplatser som använder databasen. Det jag reagerade över är egentligen alltså bara hur snabbt det har gått.//Hannibal (disk) 22 maj 2013 kl. 17.39 (CEST)

Problemet är mer av arten att det är svårt att avgöra hur sk "Properties" ska användas. De kan slås ihop och raderas när som helst som det är just nu. Det skulle innebära att information försvinner från våra mallar. Just nu saknar vi verktyg att kompensera om någon parameter måste hämtas från ett helt annat objekt än det som artikeln är direktkopplat till. Tex så finns förslag att lägga bilden av kommunvapnet i objektet för Mjölby kommunvapen istället för direkt i objektet för Mjölby kommun. Gör man det, kan vi idag inte få fram den bilden, det ska dock funka i framtiden. Det har inget att göra med att vi inte har någon artikel om Mjölby kommunvapen, det är inget problem. Snarare är problemet att vi inte kan bygga mallar som fixar den hämtningen åt oss.

Ett annat allvarligt problem för oss i sammanhanget är att i princip alla våra "kommunvapen-artiklar" är samlingsartiklar. Wikidata stöder inte ett sådant system alls idag. Den främsta lärdomen av Wikidata är att till varje pris undvika samlingsartiklar.

Ett annat problem är att parametern för att Mjölby kommun ligger i Östergötlands län, kan fyllas med tex Östergötland, Linköpings tingsrätt, Linköpings stift och Östergötlands läns valkrets utan att vi idag kan sortera ut det vi tycker är intressant. -- Lavallen (blockera) 22 maj 2013 kl. 18.04 (CEST)

Reelection of administrators

Hi, and apologies for writing in English. Since I barely understand written Swedish, I would appreciate responses in English or German.

My name is Andras Malatinszky, I am one of the administrators of the Hungarian Wikipedia (huwiki). On huwiki, administrators are elected for an indefinite term: once you become an admin, you remain an admin until you resign, become inactive or until you are explicitly removed by a two-thirds majority vote. A group of editors is proposing to change this practice to one where admins would be elected to a fixed term of one or two years, after which they would have to run for reelection. If I'm reading your rules correctly, this is the system you are using.

I would be curious: Is this system working well for you? How often do admins fail to get reelected? Is this the source of any kind of conflict? What are the advantages or disadvantages? Do you ever see cases where an admin makes a controversial decision and then those who don't like the decision vote him/her out at the end of the term? Do you ever see cases where admins avoid making controversial decisions because they are afraid they won't be reelected? If so, is this good or bad?

I'll be watching this space for your responsese. Tack så mycket! Malatinszky (disk) 21 maj 2013 kl. 15.31 (CEST)

Maybe this discussion can be hold at Wikipediadiskussion:Administratörer, better place than the generic village pump? The discussions prior to the yearly elections (in Swedish) are found at Wikipedia:Administratörer#Se även --MagnusA 21 maj 2013 kl. 15.46 (CEST)

I took a copy of this discussion and put it where MagnusA directed it to be. (sorry, tired, forgot to sign twice) Adville (disk) 21 maj 2013 kl. 23.16 (CEST)

Veckans tävling - vecka 22

Hej, nu är det snart dags för en ny tävling som syftar på att städa i robotskapade däggdjursartiklar. Det är mer än 3500 stycken, så all hjälp är hjärtlig välkommen. Potentiella deltagare behöver inte vara rädd för den långa manualen. Grundkravet är i princip enkla wiki-formateringar. När du har hittad takten behövs inte mer än 5 minuter per artikel. Det är alltså bara en halv timmes arbete för att nå den bruna rosetten eller 1,5 timmar för den violetta rosetten. Lycka till! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 25 maj 2013 kl. 11.33 (CEST)

abbedabb gör stor succé på ESC!

Denna används i nära 40 språkversioner		Och denna används dessutom på många användarsidor

abbedabbs stora framgång vi ESC är värd läsas av flera Blogginlägg.

Jag tycker det är jätteroligt se vilken uppmuntran och stöd han fick av andra pressfotografer och pressansvariga, Wikipedia inger respekt! Och bilderna, fantastiskt bra, spridda vitt och brett på språkversioner, och jag tycker själv det är extra roligt med samarbetet Wikipedian - föreningen (som lånat ut utrustning). Ibland gör vi annat än att gräva ner oss över det rätta förnamnet på Karin Månsdotter, ibland gör vi också stordåd! All heder åt abbedabb!Yger (disk) 23 maj 2013 kl. 13.13 (CEST)

Oerhört bra! Förhoppningsvis kan detta även leda till att abbedabb och andra wikipediafotografer får ackreditering även i andra sammanhang framöver, när vi kan visa hur lyckat detta blev! / Elinnea (disk) 23 maj 2013 kl. 13.25 (CEST)

Jättekul! Nu får vi hålla tummarna för att någon tar över stafettpinnen vid kommande tävlingar och att abbedabb kan uppmuntra andra och dela med sig av sina lärdomar. På tal om dylika arrangemang så hoppas jag att någon har möjlighet att fota gäster och brudpar vid det kommande prinsessbröllopet i juni i Stockholm. /Ariam (disk) 23 maj 2013 kl. 13.34 (CEST)

Kul! Snyggt! Grymt!--LittleGun (disk) 23 maj 2013 kl. 19.18 (CEST)

Mycket bra gjort, abbedabb! ℇsquilo gjorde också en mycket fin insats vid riksmötets öppnande 2012/2013 för Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter. Vågar man hoppas på att någon svwikipedian också fotograferar vid nästa riksmötes öppnande, 2013/2014? Mvh Allexim (disk) 23 maj 2013 kl. 20.07 (CEST)

Mycket bra arbete som utförts och ett genombrott vad gäller ackrediteringar för Wikimedia. Det krävdes lite övertalning av SVT, men det gick vägen och kommer att underlätta för framtida ackrediteringar, särskilt som resultatet blev så bra.--Historiker (disk) 23 maj 2013 kl. 20.19 (CEST)

Instämmer med ovan skribenter, bra gjort! Sophie ♡ 24 maj 2013 kl. 13.23 (CEST)

Snyggt jobbat, abbedabb! Nu används över 1/4 av dina 831 filer mer än 1100 gånger på nästan 900 Wikimedia-sidor. Enbart den här artikeln har sedan det första abbedabb-fotot lades in den 15/5 haft över 100 000 sidvisningar. Jag undrar om den avoga tyska presschefen vet om det… ;-)--Paracel63 (disk) 25 maj 2013 kl. 14.55 (CEST)

Härlig faktaläsning! Tack för det, Paracel63! svWikipedia rules! ;) --Allexim (disk) 26 maj 2013 kl. 12.58 (CEST)

Svenska cupen i fotboll

Har något varit på finalen i Solna och tagit bilder i dag? J 1982 (disk) 26 maj 2013 kl. 21.04 (CEST)

Vilket språk i Lua-moduler?

Jag försöker få igång en diskussion om språkstandarder i Lua-moduler (det nya programmeringsspråket för avancerade mallar som infördes i våras). Se diskussionssidan för Projekt mallstandardisering. Ämnet är kanske mest intressant för den som är lite intresserad av programmering men alla ska ju helst kunna förstå hur moduler används. Är tacksam om så många som möjligt vill ge sin åsikt på Projekt mallstandardisering! --Lajm 27 maj 2013 kl. 14.27 (CEST)

Svenska kommuner och namngivningskonsekvens

Efter en del långa diskussioner långt tillbaka så namnger vi svenska kommuner efter vad regeringen väljer att kalla dem. Artikeln ligger inte under "Stockholms stad", utan det ligger under Stockholms kommun. Det ligger inte heller under "Orust kommun", utan under Orusts kommun.

Den regeln följer inte sekundärkommunerna.

Artiklarna ligger idag under:

• Landstinget Blekinge
• Landstinget Dalarna
• Landstinget Gävleborg
• Region Halland
• Landstinget Halland (Ja, vi har två artiklar om Hallands landsting.)
• Jämtlands läns landsting
• Landstinget i Jönköpings län
• Landstinget i Kalmar län
• Landstinget Kronoberg
• Norrbottens läns landsting
• Region Skåne
• Stockholms läns landsting
• Landstinget Sörmland
• Landstinget i Uppsala län
• Landstinget i Värmland
• Västerbottens läns landsting
• Landstinget Västmanland
• Landstinget Västernorrland
• Västra Götalandsregionen
• Örebro läns landsting
• Landstinget i Östergötland

Regionifieringen rör självklart till det, men efter vad jag förstått så är det "oficiella namnet" fortfarande landsting. -- Lavallen (blockera) 18 maj 2013 kl. 17.34 (CEST)

Jag kan hålla med om att det är inkonsekvent. Förmodligen beror det på att landstingens benämningar inte är lika kända och färre kanske "bryr sig". Det här med två artiklar om landstinget i Halland bör dock justeras rätt snabbt. Jag vet inte hur "officiellt" det skiftet är. Allt vore ju naturligtvis mycket enklare om alla kommuner och landsting kunde nöja sig med en enhetlig namnsättning. Som det nu är blir det rörigt. Många tror också att kommuner som kallas "stad" inte längre är kommuner och att "regioner" inte längre är några landsting. Men så är det inte. Det finns bara "kommuner" och "landsting" i detta land, och det ingår inte den kommunala kompetensen att välja sitt eget namn. Tur är nog det för annars skulle nog ännu fler välja att "sticka ut hakan" och kalla sig något "festligare" än just kommun respektive landsting. --Andhanq (disk) 18 maj 2013 kl. 18.38 (CEST)

I enlighet med hur kommunerna är namngivna förordar jag modellen Stockholms läns landsting. /Ascilto (disk) 18 maj 2013 kl. 20.45 (CEST)

Däri instämmer även jag. -- Lavallen (blockera) 18 maj 2013 kl. 21.41 (CEST)

Jag är tveksam... Le Lapin Vert (disk) 18 maj 2013 kl. 22.07 (CEST)

Så vitt jag vet är det fortfarande de officiella namnen. Jag ställer mig bakom förslaget - med stor entusiasm. Tostarpadius (disk) 18 maj 2013 kl. 22.12 (CEST)

Jag är inte bara tveksam. Jag är emot 37.197.105.6 18 maj 2013 kl. 22.16 (CEST)

Just denna princip ser jag som ännu ett gott argument för förslaget. Ingen kan hålla reda på vad de kallar sig. Konsekvent namngivning underlättar för alla. Tostarpadius (disk) 18 maj 2013 kl. 22.22 (CEST)

Instämmer med ovanstående. I en tid med vacklande namngivningsstandarder är det nog mest POMMF att använda de traditionella namnen, som förklarar vad något är. "Landstinget Halland" etc gör ju att folk tror att Halland etc är ett län. Och i förlängningen kanske att län är samma sak som landskap. Mindre bra… Så småningom kommer nog den fullständiga regionaliseringen att göra att länen spelar ut sin roll, men den tiden den sorgen. :-)--Paracel63 (disk) 19 maj 2013 kl. 01.36 (CEST)

Ja, känslan är att vi är på väg emot att landstingen smälter samman med länen och bildar regioner så småningom. Sådant som regionförbund och regioner är experiment på vägen dit. -- Lavallen (blockera) 19 maj 2013 kl. 06.59 (CEST)

Jag förordar de officiella beteckningarna (i analogi med primärkommunerna). --Isthmus (disk) 19 maj 2013 kl. 10.50 (CEST)

Särskilt tokigt blir det ju i artikels Landstinget Västmanland där Västmanland återkom i texten flera gånger, trots att det är rejält stora skillnader mellan Västmanlands och Västmanlands läns gränser.--FBQ (disk) 19 maj 2013 kl. 16.30 (CEST)

Även om Sverige skall få regioner i framtiden (som sköter kultur, buss, tåg och sjukhus) kommer artiklarna om landsting och län finnas kvar, som historia. Jag googlade ock hittade karta om hur Sverige kan komma att se ut den dag det får regioner. J 1982 (disk) 19 maj 2013 kl. 20.15 (CEST)

Jag har ju tillhört dem som varit rätt "envis" när det gäller kommunerna. "Lidingö stad" och sådana namn ska naturligtvis omnämnas i artiklarna eftersom kommunerna själva använder dem, men det skall framgå att det är egna beslut och de inte innebär någon skillnad gentemot andra kommuner. När det gäller landstingen, där man oftast experimenterar med ordföljden: "Landstinget Västmanland" i stället för "Västmanlands läns landsting" har jag faktiskt inte tänkt så mycket på. De som tagit på sig lite fler arbetsuppgifter kallar sig dock i stället "region". Ett rätt olyckligt namnval eftersom "region" i sig är ett väldigt luddigt begrepp utan egentlig generisk betydelse. I konsekvensens namn ansluter jag mig dock till att alla bör rubriceras "X läns landsting" --Andhanq (disk) 19 maj 2013 kl. 20.37 (CEST)

Begreppet Region är lagreglerat. Fullmäktige i tre speciella landsting och en kommun heter regionfullmäktge. Det är inget påhitt eller experiment utan markerar en skillnad. De har speciella uppgifter som skiljer sig från de övriga landstingen. Kommunundantaget är Gotland. Och fler kommer det att bli, oavsett vad vi tycker om ordet. Men var finns det beskrivet vad som är det officiella namnet på ett landsting? Kommunallagen säger bara att det ska finnas landsting. Inte vad de heter. Beteckningen "X:s läns landsting" kan dessutom tolkas på flera olika sätt. Det kan vara ett egennamn. Det kan också vara en beskrivning av det landsting som finns i X län, till skillnad från motsvarande instans i Y län. De nuvarande namnen är vardag för miljontals svenskar. Det finns ingen anledning att ifrågasätta det. 37.197.105.6 19 maj 2013 kl. 20.49 (CEST)

Följ länken i mitt första inlägg i denna tråd! -- Lavallen (blockera) 19 maj 2013 kl. 22.15 (CEST)

Se här. /Annika (disk) 19 maj 2013 kl. 22.17 (CEST)

Det var en udda fågel! Fullmäktige och styrelse får kalla sig regionfullmäktige/-styrelse i tre län och en kommun. Men inte i samband med val. Samtidigt används genomgående beteckningen landsting och kommun för att beskriva dessa fyra. Låter i mina ögon som ett stöd för att fortsätta kalla dem landsting och inget annat. Och i stycken om val, så ska de absolut kallas landsting eller kommun, inte region. -- Lavallen (blockera) 20 maj 2013 kl. 08.31 (CEST)

Det är i varje fall ett grovt åsidosättande av POMMF att använda benämningen "Skåne läns landsting" då "Region Skåne" används i alla andra sammanhang än lagtexter och valsedlar. Det är nog inte många i Skåne som känner till beteckningen "Skåne läns landsting", så det bli högst förvirrande. Dessutom missar man markeringen av att regionen skiljer sig från ett "vanligt" landsting, då ett antal uppgifter överförts till denna från länsstyrelsen./Annika (disk) 20 maj 2013 kl. 08.50 (CEST)

Beteckningen "Region" används av fler än dessa fyra, men handlar då, så vitt jag förstår, "bara" om kommunalförbund. Region Gävleborg tex. Dylikt verkar finnas i alla län jag har undersökt, men jag har inte sökt i alla. -- Lavallen (blockera) 20 maj 2013 kl. 09.41 (CEST)

Ja, Region Gävleborg är inte alls någon motsvarighet till Region Skåne. Landstinget i Gävleborgs län är fortfarande ett "helt vanligt" landsting och skall inte sammanblandas med det som kallas Region Gävleborg. /Annika (disk) 20 maj 2013 kl. 10.10 (CEST)

Ja, och Region Gävleborg är inte bara Landstinget inblandat i, utan (vad jag kan se) alla kommuner i Gävleborgs län. I Västernorrland ser jag dock inga spår av själva landstinget, utan bara primärkommunerna. -- Lavallen (blockera) 20 maj 2013 kl. 11.46 (CEST)

Detta är så jäkla typiskt för regional/lokal indelning. Samma ord används i flera olika betydelser. I bland är betydelsen överlappande, ibland inte. Är det något slags självändamål att sådant ska vara virrigt?

Här uppe har man lagt stor möda på att byta namn på alla Vårdcentraler, till Häslocentraler istället. Personalen och organisationen är den samma gamla senildementa organisation som innan, men namnet är nytt och fräsch som en nyöppnad septitank! -- Lavallen (blockera) 20 maj 2013 kl. 13.22 (CEST)

Trots att fyra län fått bilda regioner med utökad kompetens kan det inte vara omöjligt att komma fram till en konsensus istället för fortsatt förvirring. För de fyra län som bildat regioner används då modellen Region Skåne och för övriga modellen Västmanlands läns landsting. I regionartiklarna förklaras självklart den utökade kompetensen samt vad som gäller vid landstingsval. När det gäller historiken och principen att alla administrativa enheter som funnits skall ha en egen artikel är det dock betydelsefullt att det även finns en artikel Hallands läns landsting som förklarar att det är en historisk enhet. /Ascilto (disk) 20 maj 2013 kl. 13.31 (CEST)

Även för dem som bildat regioner bör landstingsartiklarna finnas kvar, som J 1982 riktigt påpekar, för att beskriva historien. Då blir det exempelvis Kristianstads läns landsting och Skaraborgs läns landsting. Den förra är tyvärr en omdirigering. Tostarpadius (disk) 20 maj 2013 kl. 13.55 (CEST)

Håller med. Tänkte att det framgick av mitt inlägg. Tack för förtydligande. /Ascilto (disk) 20 maj 2013 kl. 14.16 (CEST)

Ja. I dessa fall rör det sig om enheter som upphört genom sammanläggning med en annan. Men frågan är om Hallands läns landsting och Region Halland verkligen skiljer sig så mycket åt att det motiverar två artiklar. Vilka fler uppgifter har Region Halland jämfört med ett "vanligt" landsting"? --Andhanq (disk) 20 maj 2013 kl. 14.03 (CEST)

"insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling"! Mer kommer sannolikt med tiden, det är därför lite tidigt i mina ögon att skapa två separata artiklar för samma organisation. -- Lavallen (blockera) 20 maj 2013 kl. 14.09 (CEST)

Tvärtom är det bättre att göra det direkt. Enligt uppräkningen ovan finns det redan två. "Landstinget Halland" bör då flyttas till "Hallands läns landsting" och handla om historiska förhållanden. Tostarpadius (disk) 20 maj 2013 kl. 17.22 (CEST)

Det känns som vi är överens om att alla landsting utom fyra kan flyttas till "X läns landsting". För tre av de fyra landsting som fått "insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling" på sin lott är vi inte helt överens om namnfrågan. Vi är nog också överens om att Kristianstads läns landsting gör sig väldigt illa som sammanfogad med Kristianstads län och att artiklar om de övriga numer nedlagda landstingen i Gotlands, Skaraborgs, Malmöhus, Älvsborg, Bohuslän, Kalmar norra resp Kalmar södra är motiverade om någon vill skriva en god artikel om dem. En del av dessa finns det redan egna artiklar om. -- Lavallen (blockera) 20 maj 2013 kl. 14.47 (CEST)

Nej! Varför ska våra läsare inte få hitta landstingen under de existerande och väl etablerade namn som landstingen dagligen använder när de beskriver sig själva? Varför ska vi normera en egen namnstandard som inte stämmer överens med vad som är etablerat? Det som är Dalarnas läns landsting heter Landstinget Dalarna. Det som är Jönköpings län landsting heter Landstinget i Jönköpings län. Namnskicket varierar, och det får vi nog leva med. Det är i alla fall inte Wikipedias sak att avgöra hur landstingen ska hantera sina egennamn, som är etablerade sedan länge och används, förutom i kommunikation med medborgare, i officiella protokoll, i avtal o s v. Variationen i landstingens namnskick är lika självklar som att hovrätten i Jönköping heter Göta Hovrätt, medan motsvarande rätt i Göteborg heter Hovrätten för Västra Sverige. Det är olika namnformer som beskriver likartade saker, men med lite olika uttryckssätt. Därför, i mina ögon är det odiskutabelt: Landstingen ska benämnas och vara sökbara med de namn som de använder i sina egna identitetsbeskrivningar. De är egna myndigheter och subjekt med egna identiteter, även om de räknas in i en större skara med samma kommunalrättsliga ställning. Och det gäller oavsett om de har ordet region eller landsting i namnet, och oavsett var den geografiska markören placeras i namnet. Janders (disk) 20 maj 2013 kl. 17.07 (CEST)

För en gångs skull håller jag inte alls med Janders. Jag tror inte att namnen som används i marknadsföring är väletablerade. Låt oss hålla oss till det officiella namnskickat och strunta i reklamen! Tostarpadius (disk) 20 maj 2013 kl. 17.22 (CEST)

Jag tycker artikeln Sveriges landsting ger en bra vägledning. Och enligt denna bör xx läns landsting användas som grundregel för benämning av basartikeln. Sedan för Gotland bör basartiklen vara Gotlands kommun med alternativnamn Region Gotland. Halland anser jag nog det korrekta vara uppslagsordet vara Hallands läns landsting med Region Halland som alternativnamn. Dock för Skåne och Västra Götaland tycker jag nog POMMF talar för Västra Götalandsregionen och Region Skåne som namn på basartiklen med xx landsting som alternativnamn. Yger (disk) 20 maj 2013 kl. 18.22 (CEST)

Det mest pommf-iga jag kan komma på är helt enkelt Landstinget, för detta är det enda jag någonsin i dagligt tal har hört någon kalla det, och det oavsett var jag bott. Det funkar dock inte att kalla 20 olika enheter vid samma namn här på Wikipedia. -- Lavallen (blockera) 20 maj 2013 kl. 19.21 (CEST)

För den som tvivlar: Här är några i mina ögon nästan övertydliga exempel på att de namn som diskuteras här verkligen är de som används, och därmed måste betraktas som de som är bäst lämpade i enligthet med POMMF. Här är t ex reglemente för det landsting som agerar under namnet Landstinget i Uppsala län, landstingsplan och budget för Landstinget i Värmland, landstingsplan för det landsting som bedriver verksamhet under namnet Landstinget Dalarna, Region Hallands hushållstidning, och det politiska måldokument som är styrande för Landstinget Gävleborg. Det är obestridligt att samtliga dessa verkar, kommunicerar, fattar juridiskt bindande beslut och skriver avtal under dessa namn. Det är inget påhitt, utan beslut som är fattade i god demokratisk ordning av de organ som har rätt att fatta dessa beslut. Det handlar inte heller om marknadsföring, utan om samhällsinformation, demokratisk dialog och ett utbud av samhällstjhänster som medborgaren har rätt att utnyttja. Vi måste nog finnas oss i att landstingen har olika namnvarianter. Janders (disk) 21 maj 2013 kl. 09.31 (CEST)

Håller med Janders. Dessa verkar mycket mer inarbetade än kommunerna som kallar sig stad, och det hade känts väldigt märkligt att se "Skåne läns landsting" på Wikipedia (kuriosa: jag vet en dörrskylt med Malmöhus läns landsting på ett ställe i Lund...). /Grillo (disk) 21 maj 2013 kl. 10.05 (CEST)

Häller med Lavallen! I dagligt tal heter det "landstinget" överallt och precis som vi inte böjer oss för de kommuner som kallar sig för "stad" (utan reserverar de uppslagsorden för den gamla stadskommunen) bör vi inte heller låta strategerna inom dessa organ styra vår namgivning. Tostarpadius (disk) 21 maj 2013 kl. 12.35 (CEST)

Håller också med principen att vi bör ha en enhetlighet i namnen. Ett skäl är att de officiella namnen är etablerade (och mer varaktiga än marknadsförarnas påfund). Ett annat att WP:POMMF faktiskt innnehåller en text om konsekvent namngivning, det vill säga att på Wikipedia kan man gissa att om det heter "X läns landsting" heter det troligen också "Y läns landsting". I frågan om vad det ska heta anser jag att "X läns landsting" är bäst men kan tänka mig "Landstinget X". Sjö (disk) 21 maj 2013 kl. 12.48 (CEST)

Det sista är i mina ögon ett typiskt påfund av marknadsförare, i många fall dessutom direkt missvisande, som diskussionen ovan visar. Jag tolkar samtalet som att det finns konsensus för "X läns landsting" (med de officiella regionerna som självskrivet undantag). Tostarpadius (disk) 21 maj 2013 kl. 12.53 (CEST)

Röstar för "X läns landsting" som standard. /Mikael Lindmark (disk) 21 maj 2013 kl. 15.28 (CEST)

Även jag "röstar" för att använda formen "X läns landsting" av de skäl som anförs av Tostarpadius m.fl. ovan. Rasmus 28 21 maj 2013 kl. 16.18 (CEST)

Vissa av de varianter som landstingen själva använder är mindre lämpliga då de utelämnar ordet "län". Värmlands län och Västmanlands län överensstämmer inte helt med landskapen med samma namn, ändå använder man där formen "Landstinget i Värmland" respektive "Landstinget Västmanland". Detta kan få en och annat att tro att landstingen har med landskapen att göra. Men, visst; det ska ju vara lite oklart i sådana sammanhang, uppenbarligen. --Andhanq (disk) 21 maj 2013 kl. 17.21 (CEST)

Jag erkänner gärna att jag, p g a yrke och arbetsgivare, bör betrakta mig som jävig i frågan. Ingen av övriga debattörer bör ta det personligt - jag har stor respekt för er alla - men tilltaget att döpa om etablerade verksamheter och skapa en konstruerad enhetlighet, därför att vi med stöd av ett subjektivt tyckande och på oklara grunder bestämmer oss för oss att beslutade, gällande och sedan länge etablerade namnformer med lite olika uppbyggnad är påhitt av marknadsförare (det är trots allt politiker som fattar beslut i landstigen), känns onekeligen som ett ganska udda sätt att utveckla kvalitén här. Det var mitt sista inlägg i denna fråga... Tillbaks till idet. Janders (disk) 21 maj 2013 kl. 17.37 (CEST)

Jag tycker också det naturliga är att artikelnamnen ska vara så som organisationerna själva bestämt att de ska heta. Men det som skulle få mig att ändra mig är om någon annan namnform dominerar när andra skriver om landstingen. Vilka namnformer används i dagspressen? I andra nutida böcker/skrifter? ⬤Bοⅳⅰе 21 maj 2013 kl. 20.07 (CEST)

Några medieexempel som talar för sig själva. Alla sökningar har skett på exakt fras (inom citattecken).

SR: "Dalarnas läns landsting": 5, "Landstinget Dalarna": 2110

SR: "Gävleborgs läns landsting": 43, "Landstinget Gävleborg": 1670

SR: "Hallands läns landsting" 16, "Region Halland": 1670

DN: "Kronobergs läns landsting": 3, "Landstinget Kronoberg": 18

Expressen: "Skåne läns landsting": 0, "Region Skåne": 1135

Sundsvalls tidning: "Västernorrlands läns landsting": 95, "Landstinget Västernorrland": 1142

Se också den nationella sjukvårdsinformationstjänsten 1177.

Nu stänger jag för mig... Janders (disk) 21 maj 2013 kl. 21.21 (CEST)

Media använder den kortaste namnformen för att spara utrymme/tid, så den jämförelsen säger inget om vad som är korrekt bruk. /Ascilto (disk) 21 maj 2013 kl. 22.13 (CEST)

Jag håller med Janders. Le Lapin Vert (disk) 21 maj 2013 kl. 21.38 (CEST)

Det handlar inte om en godtycklig namnform utan om den historiskt korrekta. De som används är inte mer etablerade än de kommunnamn vi avvisar. Konsensus verklar klar. Dags för handling? Tostarpadius (disk) 21 maj 2013 kl. 21.53 (CEST)

Konsensus åt vilket håll? Jag ser ingen konsensus. -- [ jiˈesˌdeːo ] 21 maj 2013 kl. 21.58 (CEST)

Jag har sammanfattat ovan. Sedan dess har dessutom Janders förklarat sig jävig. Tostarpadius (disk) 21 maj 2013 kl. 22.00 (CEST)

Jag håller med Janders. Som uppväxt i före detta Göteborgs och Bohus län kan jag säga att Bohuslandstinget (åtminstone där jag växte upp) var betydligt mer etablerat än Landstinget i Göteborgs och Bohus län. Vad gäller konsekvens kommuner gentemot landsting så använder en överväldigande majoritet av kommunerna "normalformen" av namnet, medan detta för landsting gäller fem av tjugoen, dvs en klar minoritet. Den blandform som förespråkas med normalform för "vanliga" landsting och etablerade namn för regioner tycker jag tydligt belyser bristen i detta förslag. --Mgr (disk) 21 maj 2013 kl. 22.11 (CEST)

Det Du talar om gäller historiska förhållanden (före regionbildningen 1998). Där fanns ju också ytterligare en faktor at ta hänsyn: länsstaden Göteborg stod utanför landstinget. Tostarpadius (disk) 21 maj 2013 kl. 22.17 (CEST)

Förvisso sant, men de flesta av dagens landsting existerade på den tiden också och det officiella namnet var trots allt Landstinget i Göteborgs och Bohus län. Jag kan tänka mig att för län som i stort sett sammanfaller med landskapsgränserna känns det mer naturligt att tala om Landstinget i X i stället för X:s läns landsting, även om det formellt är fel. För övrigt står ju de formella namnen med i artiklarna plus att de finns som omdirigeringar antar jag? Konsekvens är bra men det bör inte dras i absurdum tycker jag. --Mgr (disk) 21 maj 2013 kl. 22.29 (CEST)

Det egentliga namnet var Göteborgs och Bohus läns landsting. Från 1985 använde man "Bohuslandstinget" som namn, enligt artikeln med något slags tillstånd. Tostarpadius (disk) 21 maj 2013 kl. 22.32 (CEST)

Du har helt rätt, Göteborgs och Bohus läns landsting var det formella namnet. --Mgr (disk) 21 maj 2013 kl. 22.39 (CEST)

Det är väl föga ovanligt att länsgränserna inte följer landskapsgränserna!? Rasmus 28 21 maj 2013 kl. 22.57 (CEST)

Särskilt ovanligt är det väl inte, men nästan hälften av länen motsvarar ungefär ett landskap, eller? --Mgr (disk) 21 maj 2013 kl. 23.21 (CEST)

Beror på vad du menar med "ungefär". Blekinge och Gotland stämmer exakt. Skåne, Halland, Östergötland, Dalarna är skillanden inte jättestor. Bohuslän stämmer om du inte tycker Göteborg är så viktigt. I övriga fall får man slå ihop flera län och/eller flera landskap för att matchningen inte ska bli urusel. -- Lavallen (blockera) 24 maj 2013 kl. 16.23 (CEST)

Är det dags att agera eller saknas konsensus? Tostarpadius (disk) 24 maj 2013 kl. 06.10 (CEST)

Det är dags att slå ihop de båda artiklarna om landstinget/regionen i Halland, i övrigt saknas konsensus. -- Lavallen (blockera) 24 maj 2013 kl. 16.13 (CEST)

Just för den åtgärden ser jag ingen konsensus. Där finns en gyllene möjlighet att utveckla en historisk och en framtidsinriktad artikel. Tostarpadius (disk) 28 maj 2013 kl. 10.38 (CEST)

Minibidrag

Wikimedia Sverige vill hjälpa fler att kunna göra fantastiska saker för fri kunskap, som till exempel abbedabbs fina bildserie från Eurovision. Ibland behövs det inte så mycket pengar för att genomföra dem men det kan ändå vara en tröskel, därför inför vi nu minibidrag med ett enkelt ansökningsförfarande för dig med en idé som bara kostar en liten slant att förverkliga. Jan Ainali (WMSE) (disk) 28 maj 2013 kl. 08.29 (CEST)

Vivo är den första som får en ansökan beviljad för att kunna fotografera Elitseriehockey. Jan Ainali (WMSE) (disk) 28 maj 2013 kl. 21.26 (CEST)

Finska försvarsmakten publicerar 160.000 bilder från vinterkriget, fortsättningskriget och lapplandskriget

Som rubriken säger. På http://sa-kuva.fi/ har finska försvarsmakten för någon månad sedan lagt ut ett överblickbart, sökbart och stort arkiv med bilder från kriget. Det finns en hel del fina bilder (se bland annat några urvalda i denna artikel[16]). Villkor för bildanvändning:

"Fotografierna i Försvarsmaktens bildarkiv kan laddas ned och står till allmänhetens förfogande. Vid publicering av fotografierna bör bildkällan uppges "SA-kuva". Fotografierna får inte användas i vilseledande syfte, lagstridigt eller i strid med god sed. Den nedladdningsbara bildens storlek är ca 4 MB. I frågor som gäller bildanvändningen kan du vända dig till Försvarsmaktens bildcenter (Puolustusvoimien kuvakeskus)." Kontaktuppgifter kuvakeskus(at)mil.fi

Så som jag rent spontant tolkar licenstexten borde dessa bilder gå helt fint att använda för att illustrera artiklar på Wikipedia. Några motföreställningar? Fann också denna kategori på commons: commons:Category:SA-kuva.  /smuliman 24 maj 2013 kl. 12.40 (CEST)

Lite vagt det där med "vilseledande syfte, lagstridigt eller i strid med god sed". Kanske är det nån som kan finska som kan kontakta Försvarsmaktens bildcenter och fråga om de skulle kunna tänka sig att lägga dessa bilder under nån Creative Commons-licens? / Elinnea (disk) 24 maj 2013 kl. 12.49 (CEST)

Försvarsmaktens bildcenter kan säkert besvara frågor även på vad som för många finländare räknas som toinen kotimainen kieli, svenska. /Julle (disk) 24 maj 2013 kl. 13.05 (CEST)

Märkligt att finska försvarsmakten dock väljer att på sidan i smulimans länk illustrera svenska språket med en svensk flagga... /Grillo (disk) 24 maj 2013 kl. 13.10 (CEST)

Huh. Ja. Språknavigation brukar väl på finländska webbplatser anges med text?

Å andra sidan har jag utan att tänka på det illustrerat finska språket med finländsk flagga när själva poängen med att ha en finsk avdelning på webbplatsen var att finska är officiellt minoritetsspråk i Sverige, så jag kan ju förstå det som lätt hänt när man inte tänker. /Julle (disk) 24 maj 2013 kl. 13.26 (CEST)

"inte användas i vilseledande syfte" är väl ungefär de förbehåll vi har på varumärken, flaggor, vapen etc? -- Lavallen (blockera) 24 maj 2013 kl. 14.21 (CEST)

Oavsett vilket språk, så vore det bra om man kunde få dem att publicera bilderna under en licens som är begriplig, där det framgår vad man får och inte får göra med bilderna. / Elinnea (disk) 24 maj 2013 kl. 15.16 (CEST)

I kategorin på Commons, så hänvisas till att bilderna är Public Domain (PD), samt att sa-kuva:s text finns återgiven där. Jag tycker detta är ett fantastiskt bildmaterial och att det bör göras tillgängligt på Commons och har funderat över att kontakta finska försvaret för att be dem ange en tydlig fri licens. Vid diskussion bland annat med Ainali om detta fick jag besked om att en representant för RAÄ skulle ta upp detta med finska försvaret. Jag har dock inte hört något om resultatet.--Historiker (disk) 24 maj 2013 kl. 19.35 (CEST)

Följ instruktionerna i commons:Category:SA-kuva och använd mallen {{PD-Finland50}} så är det inga problem. Jag hittade bilder på en märklig radiomast av trä som jag laddade upp till Commons, lade in i kategorin och sedan använde i artikeln en:Aunus Radio. Inga problem. --LA2 (disk) 24 maj 2013 kl. 20.50 (CEST)

Se även diskussionen på Commons:COM:VPC. Problemet är att Commons endast kan acceptera bilderna om de är fria i USA. Commons:Template:PD-Finland50 säger att bilderna är fria i Finland, men i USA är de bara fria om de publicerades före 1 mars 1989 (och dessutom vissa andra kriterier är uppfyllda). Dessvärre finns det ingen uppgift om vilka av bilderna som publicerats före 1 mars 1989 och vilka som inte publicerats före 1 mars 1989. Det är oklart vad som menas med att bilderna "står till allmänhetens förfogande". Detta kan eventuellt ses som en fri licens för bilderna, men det är oklart om det är tillåtet att modifiera dem. --Stefan2 (disk) 29 maj 2013 kl. 19.01 (CEST)

Månadens nyskrivna artiklar

Tävlingen Månadens nyskrivna artiklar har hittills under maj samlat på sig helt nya artiklar från 43 användare och utbyggda artiklar från 10 användare. Ett antal av de nya artiklarna har under månaden synts på Wikipedias förstasida, och flera har också blivit rekommenderade artiklar. Finns "dina" artiklar med i listan? Om inte, har du nu knappt tre dagar kvar att göra något åt saken, innan vi börjar på ny kula med juni månads artiklar. Och har du inte röstat på april månads artiklar än, passa på medan du har chansen (innan månadsslutet). Det är varje månad fyra priser som står på spel. Välkommen! :-)--Paracel63 (disk) 29 maj 2013 kl. 00.24 (CEST)

Setophaga eller Dendroica?

Jag läste precis Jonathan Franzens Frihet, och fågeltokig som jag är försökte jag spåra upp vad alla de otaliga fågelarter som omnämns heter på svenska. Den mest frekvent förekommande fågeln är en:Cerulean Warbler, vilken har binomialnamnet Setophaga cerulea - enligt engelskspråkiga Wikipedia.

Dock verkar det hela vara väldigt omtvistat. Ytterst få språkversioner tillkänner släktet Setophaga fler arter än rödstjärtsskogssångare och övriga av de arter som engelska Wikipedia omnämner som Dendroica. Cerulean Warbler går alltså under namnet Dendroica cerulea på de flesta språkversioner utom engelskspråkiga Wikipedia.

Nu är frågan på svenska Wikipedia: vad ska vi följa? Det hela verkar mycket oklart och jag har inte så stor koll på taxonomiska nyheter för att avgöra vad som är mest "korrekt" per modern fakta. Tanzania (disk) 29 maj 2013 kl. 16.02 (CEST)

Account creation and login redesigns

Hi! Apologies for not posting in Swedish. (If you translate this message, feel free to replace or hide it.)

After months of testing, we're finally ready to enable the new designs for account creation and login here on Swedish Wikipedia. We plan on doing this today (May 29) around 23:00 UTC. If you're intersted in the background, there is documentation about why we did this and how we tested it.

As we announced on the blog a while back, you can try out the new look here before it's launched. (See the blog post for instructions.) If you see any lingering translation issues, please either fix them on translatewiki.net (where the volunteer translation for software is done). I am happy to help with any local customizations you think you might need, so please don't hesitate to reply here with any questions or requests. Many thanks, Steven (WMF) (disk) 30 maj 2013 kl. 00.38 (CEST)

Nynorska finns inte på startsidan

Hej på start sidan står nynorska ej på de sidor som har över 100,000 artiklar. Vet ej hur man lägger till språk där, kan någon vara snäll och göra det, tack / Olavhose (disk) 30 maj 2013 kl. 17.04 (CEST)

tack så mycket den som gjorde det Olavhose (disk) 30 maj 2013 kl. 17.22 (CEST)

 Fixat! Jag tror det beror på att de ganska nyligen passerade 100,000 men felet är nu avhjälpt. Passade även på att lägga till uzbekiska, lättläst engelska och galiciska som även de nyligen passerat 100 tusen sträcket. I fall du upptäker liknande fall i framtiden så går det enkelt att lägga in i Mall:Andra språk. Om du inte förstår koden, markera bara länken till ett annat språk, kopiera, klistra in och byt ut den data så att det stämmer in på det aktuella språket. Språkets beteckning och vad det hetter på det egna språket hittar du genom att följa länken till listan längst ned. Rasmus 28 30 maj 2013 kl. 17.23 (CEST)

Okej bra då vet jag till framtiden, tack Olavhose (disk) 30 maj 2013 kl. 20.38 (CEST)

Ingen fara! Rasmus 28 30 maj 2013 kl. 22.42 (CEST)

Parametrarna dödsdatum och dödsplats i artiklar om levande

Vi bör avstå från att lägga in parametrarna dödsdatum och dödsplats i infoboxar om levande personer. Man kan tycka att det inte gör så mycket, eftersom det bara syns i redigeringsläge, men somliga läsare, kanske även artikelsubjekten själva eller deras familjemedlemmar, kan öppna det och känna obehag. Som att vi hela tiden står redo i startgroparna för att fylla i att de är döda, att de där parametrarna måste stå där under hela deras livstid. Det är ju inte så svårt att lägga till dessa parametrar när de väl har dött istället. / Elinnea (disk) 24 maj 2013 kl. 10.53 (CEST)

Parametrarna kan vi nog kika om vi kan ta bort med bot, jag har haft samma känsla när jag är i BLP-artiklar.

Kanske bör vi sedan lägga in två varianter i malldokumentationen. En med och en utan dessa parametrar.

På sikt tror jag vi kan plocka bort födda/avlidna/levande kategorier ur artiklarna, och istället lägga dem i mallarna (där sådan finns förstås). Den här informationen finns nemligen snart på Wikidata. Döds-/födelsesplats finns nog redan propertys för. -- Lavallen (blockera) 24 maj 2013 kl. 12.28 (CEST)

Det är otroligt smidigt den dag någon dör att parametrarna för dödsdatum och dödsplats redan finns där. Kategorin "Möjligen levande personer" borde i så heller inte finnas. J 1982 (disk) 24 maj 2013 kl. 16.08 (CEST)

Det tar ju faktiskt inte många sekunder att lägga till dessa parametrar när de dör, eller hur? Folk har ju sällan kistor klara, gravar grävda och gravstenar med påbörjade inskriptioner redo att fyllas i bara för att "det är otroligt smidigt att ha dem där den dag nån dör.... Kategori:Möjligen levande personer bör användas med stor försiktighet och inte fyllas med diverse människor som mycket väl kan vara i livet, utan bara sådana som är försvunna och liknande,men det är en annan diskussion, som bör föras på Kategoridiskussion:Möjligen levande personer, inte här. / Elinnea (disk) 24 maj 2013 kl. 16.40 (CEST)

Här har jag med Ib lyckats få bort parametrarna. Kan jag fortsätta? -- Lavallen (blockera) 24 maj 2013 kl. 17.40 (CEST)

Det är ingenting som jag ställer mig bakom. Det är en sak om dödsdatum hade varit ifyllt och synligt i artiklarna. Men det är ingenting som syns i artiklarna förrän fältet är ifyllt, utan enbart i redigeringsläge, och personerna själva och deras anhöriga bör inte redigera artiklarna med risk för intressekonflikt. /Kyllo (disk) 24 maj 2013 kl. 19.00 (CEST)

Bortsett från att parametrarna bara syns i redigeringsläge (som de flesta wp-läsare troligen aldrig ser) har jag svårt att se poängen i att på något sätt försöka förneka det oundvikliga faktum (som i vart fall alla vuxna torde vara införstådda med) att alla människor är dödliga. Finns ingen anledning att ängsligt försöka kamouflera det faktumet. /FredrikT (disk) 24 maj 2013 kl. 19.10 (CEST)

Jag måste hålla med Kyllo och FredrikT. Jag har svårt att veta var jag skall lägga in rubrikerna i mallar om någon dör, men finns det redan så är det lätt att lägga till. Jag har haft behovet att lägga in dödsdag och tycker inte att jag skall behöva leta till förbannelse efter hur jag gör (och jag är en van wikipedian). Bättre att låta det vara och så får folk som går in i redigeringsläge se att framtiden är planerad ;-) MVH Adville (disk) 24 maj 2013 kl. 20.41 (CEST)

Vi har alltså ingen artikel om Daniel Daly[17]? Le Lapin Vert (disk) 24 maj 2013 kl. 20.54 (CEST)

Ursäkta, men u har jag grubblat i flera dagar och måste få fråga: Le Lapin Vert - vilken är kopplingen mellan Din fråga och denna diskussion? /FredrikT (disk) 28 maj 2013 kl. 19.33 (CEST)

"Come on, you sons of bitches! Do you want to live forever?" i kombination med dödsår, föreställer jag mig. /Julle (disk) 28 maj 2013 kl. 23.47 (CEST)

Precis. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 28 maj 2013 kl. 23.50 (CEST)

Jag tror att de flesta förstår att de själva och deras mammor, pappor, döttrar och söner och andra nära och kära inte är odödliga, men det är inte riktigt samma sak som att ha en ruta för dödsdatum stå färdig under hela livet. Som jag skrev tidigare, det är ju som att ha en gravsten halvt färdigristad och bara gå och vänta på att personen ska dö. Det är taktlöst och ohövligt. Det är ju verkligen ingen svårighet att skriva dit "dödsdatum=" och "dödsort=" i mallen när personen har väl har avlidit, det är inte många bokstäver. / Elinnea (disk) 30 maj 2013 kl. 12.08 (CEST)

Jag tycker att det är praktiskt att ha parametrarna på plats. Visst är det lätt att skriva till dem om man kommer ihåg vad de heter. Gör man inte det får man först leta upp malldokumentationen och med ens är det inte lika smidigt. Jag tycker inte heller att Elinneas liknelse håller. Att rista gravsten i förväg skulle jag jämföra med att ha posten stående i läsläge. Att däremot ha en beredskap i redigeringsläge är för mig mer som att fylla i vita arkivet eller skriva testamente. Helt naturliga och oförargliga förberedelser, alltså. /Dcastor (disk) 30 maj 2013 kl. 13.16 (CEST)

Du menar alltså att det finns folk som fyller i Vita arkivet åt andra, dem ovetande? Det låter riktigt obehagligt tycker jag. Jag har trott att det endast var avsett för att man själv skulle fylla i./ Elinnea (disk) 30 maj 2013 kl. 14.31 (CEST)

Har du varit på en kyrkogård Elinnea? Det är inte ovanligt att man ser gravstenar med namn och födelsedatum för ännu ej avlidna makar. Väsk ✎ 30 maj 2013 kl. 14.37 (CEST)

Jo, jag har varit på kyrkogårdar, men det har jag faktiskt inte sett. Skulle jag se det så skulle jag nog gissa att det var de själva valt att sätta dit sina egna namn, inte att det är någon annan som tänkt tänkt "Nu är farsan död, det är lika bra att rista in morsans namn nu på en gång." utan att hon vet om det. Låt säga att nån kvällstidning har nyhetstorka och nån uttråkad journalist skulle få för sig att skriva en artikel med rubriken "Wikipedia - redo för deras död!" och så några bilder på några kändisar. Kanske ringer de även upp några av dem och frågar "Den som skriver på Wikipedia kan i artikeln om dig se texten "dödsdatum=" angiven. Vad känner du inför det?" Hur många av dem tror ni svarar "Vad praktiskt!", "Jo, men det är ju begripligt, det blir ju krångligt för dem annars när jag är död" eller "Come on, you sons of bitches! Do you want to live forever?" och hur många som skulle svara "Va? Fy, vad obehagligt! Det kände jag inte till, varför gör de så?" Jag tror att de flesta skulle svara det senare, men det tycks jag ju tydligen vara rätt ensam om... / Elinnea (disk) 30 maj 2013 kl. 14.50 (CEST)

Angående tidningar så är det ju väl känt att många medier redan har förberett inför vissa kändisars död och har texter skrivna och bilder utvalda långt innan att personen ifråga gått bort. /Ariam (disk) 30 maj 2013 kl. 15.14 (CEST)

Som någon påtalat så har liknelserna skenat iväg. Det är mer jämförbart med register. Det syns i databasen, men inte vid utskrift. För som jag skrivit tidigare så syns inte texten "död" eller "dödsdatum" i artikeln förrän någon har lagt till dödsdatum. Dessutom är det i grunden lika för alla, så ingen kan ta det personligt. /Kyllo (disk) 31 maj 2013 kl. 19.12 (CEST)

Wikidatafråga

Jag är lite nybörjare på det här med Wikidata. Just nu länkar Svart solabborre till motsvarande artiklar på cebuano, waray-waray och nederländskspråkiga Wikipedia. Dock har artikeln en engelsk motsvarighet - en:Black crappie - som länkar till franska och katalanska upplagor.

Hur slår man ihop dem på Wikidata och hur får man det att fungera på rätt sätt? Tanzania (disk) 30 maj 2013 kl. 09.38 (CEST)

Då den "engelska" versionen har mer data kopplad till sig föreslår jag att du plockar bort länk för länk från den "svenska", och lägger in i den "engelska" istället, för att sedan begära den raderad som dublett.

Men kolla finesserna först. Det ska finnas någon funktion nu som slår samma två objekt och begär radering i ett svep. - Lavallen (blockera) 30 maj 2013 kl. 09.46 (CEST)

Jag gick in på wikidata och letade upp "Deletion request". Där förklarade jag hur jag tyckte att det skulle slås ihop istället, alltså vilket objekt som skulle samla alla och vilket som skulle bort. Det fungerade bra, gällde vår artikel Radannons som hade ett eget objekt på wikidata, alltså inga IW-länkar, som jag tyckte kunde IW länkas med en:classified advertising. Det fixades sedan så. Det går att se under mina bidrag på wikidata hur jag gjorde, ganska styltigt att följa eftersom de gärna kommunicerar med objektsnumren och inte med för människor förståelig text.--LittleGun (disk) 30 maj 2013 kl. 09.51 (CEST)

Det finns mallar: {{Q|123456789}} som stöd. -- Lavallen (blockera) 30 maj 2013 kl. 12.12 (CEST)

Stöd eller snarare styltigt och inte med för människor förståelig text.--LittleGun (disk) 30 maj 2013 kl. 14.45 (CEST)

Vill bara påminna om att det finns en svensk bybrunn på wikidata. I framtiden är det nog bra att ha diskussionerna där men att man lämnar en s.k. "blänkare" här. Rasmus 28 30 maj 2013 kl. 17.00 (CEST)

Själv brukar jag av principiella skäl begära radering av det nyaste uppslaget. Enstaka undantag har jag dock tillåtit mig av de skäl som Lavallen anför. Tostarpadius (disk) 31 maj 2013 kl. 16.11 (CEST)

Skrivstuga med tema 1864

Historieintresserad? Skrivstuga med tema 1864 lördag 8/6, online, i Stockholm eller Köpenhamn. Läs mer där och var gärna med! /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 31 maj 2013 kl. 13.17 (CEST)

Hur kommer det sig att valet föll på år 1864? Rasmus 28 31 maj 2013 kl. 13.39 (CEST)

Når man skal arrangere en udstilling, vil man i tiden før udstillingen have stor fokus på emnet, men når først udstillingen er stykket sammen, er historien låst. Derfor kunne jeg godt tænke mig at vi arbejdede med et tema, som vil komme op næste år, så arkiv-, biblioteks- og museumsfolk kunne bidrage mens de stadig er fleksible. Jeg har naturligvis ikke indsigt i de forskellige udstillingsplaner, men jubilæer er generelt gode anledninger, så derfor så jeg på 100, 150 og 200 år før 2014. Det viser sig at den europæiske opmærksomhed i høj grad er på 1914 (Första världskriget), men i de neutrale lande er der ikke så mange, der går op i det. 1814 er stort i Norge (Eidsvollförfattningen), men i Danmark overskygges dét nederlag (Freden i Kiel) af nederlaget i 1864 (Dansk-tyska kriget). Jeg gætter på at det er derfor, der i Danmark var størst interesse for dette emne. --Palnatoke (disk) 31 maj 2013 kl. 14.31 (CEST)

Tack för förklaringen! Rasmus 28 31 maj 2013 kl. 14.34 (CEST)

I Sverige är 1809 "stort". Jag hade helst sett tema 1800-talet (med definitionen 1789-1914) i stället för att begränsa sig till ett enda årtal. J 1982 (disk) 31 maj 2013 kl. 14.58 (CEST)

En tidsperiod på 125 år är kanske lite mycket som tema för en sådan skrivstuga, medan ett år i historien, som 1864, nog kan vara tillräckligt avgränsat för att en del ska kunna bli gjort av ett antal personer på en dag. Kan se poängen att ha putsat upp artiklar lagom före jämna jubileer. Tomas e (disk) 31 maj 2013 kl. 17.26 (CEST)

OK, men jag har i alla fall föreslagit 1800-tal (1789-1914) som veckans tävling. Fast om så stora ämnen som första världskriget och Kvinnorörelsens historia (det senare omfattar ännu fler år), ser jag inga problem med 1800-talet. Historiker talar ju gärna om epoker, inte enskilda årtal. J 1982 (disk) 31 maj 2013 kl. 17.40 (CEST)

Årtalet 1864 är starkt symbolladdat för danskar, men aktivt bortglömt i Sverige och Norge. Läs Skandinavism för sammanhanget. Både 1864 och 1940 blev Danmark anfallet av Tyskland, och båda gångerna stod Sverige passivt och tittade på. För en svensk vinkel, kan man se 1864 som en bakgrund till den svenska neutralitetspolitiken. --LA2 (disk) 1 juni 2013 kl. 17.53 (CEST)

Stockholm Marathon

En av 33 bilder som finns på Wikimedia Commons

Stockholm Marathon springs i morgon. Någon fotograf på plats? J 1982 (disk) 31 maj 2013 kl. 19.00 (CEST)

Stockholm Mini Marathon som är nu på söndag skulle också behöva en bild/Bro (disk) 1 juni 2013 kl. 10.31 (CEST)

Jag fotograferade Stockholms Maraton med utrustning från WMSE teknikpool, dessutom har användare Larske laddat upp några bilder så det finns nu ett trettiotal bilder från 2013. Hjälp gärna till och se till att bilderna kommer till användning och med att identifiera löparna. ArildV (disk) 2 juni 2013 kl. 11.36 (CEST)

Snyggt! J 1982 (disk) 2 juni 2013 kl. 12.21 (CEST)

Väldigt bra! Här kan man kolla upp startnumren och hitta vem som är vem. / Elinnea (disk) 2 juni 2013 kl. 12.29 (CEST)

Additional global bot right request on meta

Hi! There is currently a request for global editinterface rights for Addbot open on meta wiki here to allow the bot to edit protected pages to remove interwiki links that are already on wikidata. It has been proposed that a second global bot group be created that includes the following flags (edit, editprotected, autoconfirmed). This is not something stewards want to rush into as the flag would allow the bot to operate on protected pages and would prefer to have a wider participation in the request for approval before any action is taken. All comments should be posted at (meta:Steward_requests/Global_permissions#New_global_permissions_group) Addshore (disk) 1 juni 2013 kl. 17.08 (CEST)

On this wiki, the number of protected pages in non-user name spaces is quite modest. Is the number of edits to be done really large enough to motivate bot editing? Might be better to have the bot make a list of the edits needed, for human perusal, rather than extending bot rights in this way. Lsj (disk) 1 juni 2013 kl. 18.32 (CEST)

Efter vad jag förstått så omfattas inte heller dessa sidor av Wikidatas inklusionspolicy, så jag ser inte riktigt poängen. Jag har dock inget emot att göra User:Addshore till global editinterface. -- Lavallen (blockera) 2 juni 2013 kl. 08.07 (CEST)

Språklänkar

Uppenbarligen så har många väldigt svårt att lägga till språklänkar. Därför har jag skapat {{länkhjälp}} för att man skall kunna uppmärksamma att länkar behövs men att man ej kan göra det själv. Rasmus 28 1 juni 2013 kl. 18.58 (CEST)

Hela systemet har ju dessutom ändrats. Vet inte hur länge det gamla kommer funka. J 1982 (disk) 2 juni 2013 kl. 12.37 (CEST)

jag omdirigerade den redan existerande och snarlika {{Interwikibegäran}}. Båda efterlyser språklänkar. --MagnusA 2 juni 2013 kl. 15.09 (CEST)

Det går fortfarande att göra på gamla sättet. Det finns robotar som tar bort dem igen och lägger in dem på Wikidata, om jag inte missförstått något. /Grillo (disk) 3 juni 2013 kl. 01.39 (CEST)

Fotbollssommar i Sverige 2013

Sverige spelar en del fotbollslandskamper på hemmaplan framöver, både herrar (landskamper + kvalmatcher) och damer (stort mästerskap).

http://svenskfotboll.se/landslag/landskamper/

Kommer någon fotograf finnas på plats?

J 1982 (disk) 2 juni 2013 kl. 13.12 (CEST)

Kan du vara vänlig att upphöra med att spamma Bybrunnen med denna typ av inlägg beträffande allehanda idrottsevenemang. Den typen av frågor/önskemål får du ta på någon annan sida. /Annika (disk) 2 juni 2013 kl. 13.20 (CEST)

Jag ser det inte som spam/Bro (disk) 2 juni 2013 kl. 13.47 (CEST)

Sedan när blev Bybrunnen ett forum för önskemål om bilder? Är det meningen att alla användare skall framföra här vad de anser att andra bör fotografera? I så fall blir Bybrunnen snabbt överfull. /Annika (disk) 2 juni 2013 kl. 13.50 (CEST)

Varför ska man skapa en lösning på ett problem som inte finns? En rad i veckan om olika sportevenemang kan väl inte ses som så störande/Bro (disk) 2 juni 2013 kl. 14.09 (CEST)

Det har sedan länge funnits en specifik sida för detta: Wikipedia:Önskemål om bilder/Sverige. Ainali (disk) 2 juni 2013 kl. 14.11 (CEST)

(red.konfl.)Varför är just fotografering av idrottsevenemang av sådan vikt att detta ständigt behöver tas upp på Bybrunnen? /Annika (disk) 2 juni 2013 kl. 14.14 (CEST)

Det kanske borde finnas en annan sida, där man påminner om olika händelser och undrar om fotografer finns redo? J 1982 (disk) 2 juni 2013 kl. 15.31 (CEST)

Frå jag föreslå: Wikipediadiskussion:Önskemål om bilder/Sverige. -- Lavallen (blockera) 2 juni 2013 kl. 15.32 (CEST)

Alternativt lägga in kommande evenemang på projekt aktuellt. /Haxpett (disk) 2 juni 2013 kl. 23.46 (CEST)

Mer lättlästa inledningar

Diskussionen om förslagen från Centrum för lättläst tycks nu ha stannat av. Resultatet har väl blivit något blandat: en del de föreslog var sådant vi redan egentligen borde göra, som att skriva ut förkortningar, annat bedömdes som på tvärs med Wikipedias grunder, som avsaknaden av länkar. Annat är mer svårbedömt, som ordval och meningsbyggnad, där frågan är mer av en avvägning mellan vad som är lätt att läsa för personer med låg läsvana och vad som är lätt för de med mer utvecklad. En sak som är ett bra råd rent allmänt är att fundera över om det verkligen är nödvändigt att ha med en viss uppgift i inledningen.

Något som dock borde dels vara hyfsat möjligt att göra och som möjligen också gör Wikipedia mer lättläst i allmänhet är att fundera över det första stycket. Wikipedia:Inledning speglar rätt bra vad som är praxis: en mängd standardiserade uppgifter i meningar som visserligen är grammatiskt korrekta men ändå fyllda med information.

Jag föreslog därför att man – i synnerhet i längre artiklar – kanske kan flytta ut en del information. Vi kan ta ett exempel från en artikel som Centrum för lättläst fick titta på:

Nikola Tesla (serbisk kyrilliska: Никола Тесла), född 10 juli 1856 i Smiljan i dåvarande Kejsardömet Österrike, dagens Kroatien, död 7 januari 1943 i New York, var en uppfinnare och maskin- och elektroingenjör. Han var etnisk serb och blev sedermera amerikansk medborgare. Det hävdas ofta att Tesla var en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna vad gäller tillkomsten av kommersiell elektricitet. Han är mest känd för sina många revolutionerande bidrag inom elektromagnetism under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Stora delar av Teslas patent och teoretiska arbeten bildade grund för modern växelströmsteknik inklusive flerfasiga distributionssystem och växelströmsmotorer, vilka banade vägen för den andra industriella revolutionen.

Detta är mycket information, men bara en del är egentligen sådant som man skulle ta med om utrymmet var begränsat: exakt transkription av namn och exakta födelsedags- och dödsdata skulle kunna presenteras senare i artikeln utan att den egentligen skulle bli fattigare:

Nikola Tesla (född 1856, död 1943), var uppfinnare och maskin- och elektroingenjör. Det hävdas ofta att Tesla var en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna vad gäller tillkomsten av kommersiell elektricitet. Det hävdas ofta att Tesla var en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna vad gäller tillkomsten av kommersiell elektricitet. Han är mest känd för sina många revolutionerande bidrag inom elektromagnetism under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Stora delar av Teslas patent och teoretiska arbeten bildade grund för modern växelströmsteknik inklusive flerfasiga distributionssystem och växelströmsmotorer, vilka banade vägen för den andra industriella revolutionen. Han var etnisk serb och blev sedermera amerikansk medborgare. På serbisk kyrilliska skrivs hans namn Никола Тесла.

Det är fortfarande inte vad de menade med lättläst, men det är kanske ett steg i rätt riktning. Det skulle dock kräva en hel del arbete, men jag tror att det skulle göra artiklarna mer lättillgängliga även för vanliga läsare om de istället för födelseorter får börja med att läsa varför en viss person var viktig. Liknande omflyttningar kan också göras för andra typer av artiklar, men de biografiska är nog de mest extrema. Är det här en vettig idé, eller är det bättre att saker blir som de är?

andejons (disk) 21 maj 2013 kl. 14.35 (CEST)

Som jag skrivit: i riktigt långa artiklar kan det vara motiverat. I de flesta av våra biografier leder det endast till onödiga upprepeningar. Status quo för majoriteten är alltså vad jag förespråkar. Däremot kan gärna instruktionerna för utmärkta skrivas om. Tostarpadius (disk) 21 maj 2013 kl. 14.49 (CEST)

Lite tveksam. Mycket av de här grundförtydligandena i inledningen på en biografi handlar ju om att hjälpa till att förtydliga att man verkligen kommit till rätt person. Namnformer kan variera och det finns ibland personer födda samma år med samma namn som behöver skiljas åt. Det skulle vara bra om det gjordes tidigt i artikeln. Men det här är kanske bara tänkt att användas i vissa särskilt utvalda artiklar?FBQ (disk) 21 maj 2013 kl. 15.56 (CEST)

Våra nuvarande inledningsmeningar fungerar i de allra flesta fall. Det är bra att få grunddatan där när och var en person är född. Man får inte glömma att Wikipedia är ett uppslagsbok och inte en mellanstadielärobok. / Elinnea (disk) 21 maj 2013 kl. 16.01 (CEST)

Jag förstår inte hur det kan vara viktigt om Tesla föddes i Smiljan, Dabar, eller Karlobag, eller om det var i juni eller december (i vissa fall kan det naturligtvis vara det). För mig är det helt ointressant upplysningar jämfört med att han var uppfinnare och ingenjör, och de som trots allt är intresserade av dem bör lätt kunna hitta dem ändå om artikeln är någorlunda väl strukturerad. Åren hjälper dock verkligen till med kontext, och kan därför vara kvar. Jag tror heller inte att det är speciellt många som söker på "Никола Тесла" och vill ha reda på att de kommit rätt,och om de gör de lär de ändå relativt snabbt hitta det. Sedan skall naturligtvis vanliga alternativa namn stå kvar, men namn som inte används på svenska ser jag inte som så viktiga att de måste stå allra först. Och det lär ju snarast bli färre upprepningar om dessa saker försvinner ur inledningen. Jag ser heller inte på varför det skall vara fult att skriva enkelt så länge man inte går till överdrift. Jag har svårt att tro att någon vuxen skulle finna "Nikola Tesla (född 1856, död 1943), var uppfinnare och maskin- och elektroingenjör." outhärdlig, och om att skriva så innebär att några mellanstadieelever faktiskt får mer nytta av artikeln ser jag inte vad problemet är?

andejons (disk) 21 maj 2013 kl. 17.46 (CEST)

I det här fallet är det möjligt att födslodatumet inte är jätteviktigt för att identifiera honom, och det är möjligt att det skulle kunna skrivas på annan plats. Jag skulle dock föredra födslodatumet är lätt att hitta, skall det inte stå i inledningen så då gärna alla fall i en faktamall. Och det finns artiklar där det fungerar mindre bra, och då innebär det att vi blir tvungna att ha olika standarder för olika artiklar, vilket gör det svårare att hitta informationen. Och i just det här fallet tror jag inte heller att många söker Tesla på "Никола Тесла" - men det blir samma här - om vi ibland lägger alternativa namn eller stavningar efter uppslagsnamnet och ibland inte tror jag att man försvårar snarare än underlättar. Men, om det här bedöms vara den bästa lösningen när det gäller just Nikola Tesla så är det acceptabelt för mig, så länge det inte handlar om att introducera det som ny standard för biografiska artiklar. Fast då faller ju lite av poängen med att ha lättlästa artiklar om de bara omfattar ett fåtal av wikipedias artiklar. --FBQ (disk) 21 maj 2013 kl. 18.43 (CEST)

Om två personer heter samma sak skall de främst särskiljas genom huvudnoter. Jag har också svårt att se att det skulle vara ett bättre att hålla isär Johan Johansson, född 1 januari 1800, från Johan Johansson, född 2 januari 1800, genom dessa datum än genom att säga att den ene var bankir, medan den andre var riksdagsledamot.

Det är heller inte så att man inte redan idag ibland väntar lite med att utreda namnfrågor. Se till exempel York.

andejons (disk) 21 maj 2013 kl. 20.37 (CEST)

Elinneas invändning betraktar jag som tungt vägande, liksom FBQ:s. Vi skriver för den bildade allmänheten, inte för skolbarn. Om dessa genom att gå hit får en högre språklig nivå (själv läste jag Ugglan i den åldern) utöver goda kunskaper är det bra. Om vi nu i undantagsfall skall använda dem hoppas jag vi slipper parenteserna om "född" och "död" och kan bruka kommatecken enligt praxis på denna språkversion. Tostarpadius (disk) 21 maj 2013 kl. 21.57 (CEST)

Enligt min åsikt är allmänheten som ännu inte är bildad Wikipedias viktigaste målgrupp. De som redan är bildade har alla möjligheter att ta till sig informationen oavsett hur den är utformad. Så skriv på modern begriplig svenska som kan förstås av så många som möjligt. ⬤Bοⅰⅵе 22 maj 2013 kl. 08.02 (CEST)

Diskussionen handlar inte ens om bildningsnivå. De flesta kan ta till sig rätt så krångliga texter redan i tidig ålder om ämnet intresserar dem (eller om de måste). Jag tycker att vi ska lyfta fram det som är mest relevant, till exempel Teslas dåd, och presentera utökad information senare eller på andra platser, till exempel födelsedatum i infoboxen. Att Tesla var ingenjör framgår nu av första meningen enbart för att meningen fått så många bisatser; det syns först på tredje raden! Jag tror att de flesta läsare skummar sådana meningar och hoppar över födelsedatat i alla fall, och då får de alltså leta med ögonen en stund för att hitta fram till tredje raden där den relevanta informationen börjar. Jag tror inte att man använder födelsedatat i första hand för att identifiera personen. Vi måste inte ha med allt i första meningen eller stycket. När informationsdensiteten blir för hög blir det onödigt krångligt att läsa, även för "bildade". --Lajm 22 maj 2013 kl. 08.28 (CEST)

Inledningsmeningar på flera rader bör undvikas. Men jag tycker det är bättre att flytta parentetiska detaljer till faktaruta eller egen rubrik, än att lägga dem i en egen mening i slutet av ingressen. Det finns skäl til att de står innanför parentes. Mange01 (disk) 22 maj 2013 kl. 08.54 (CEST)

Det är inte bara för identifiering av en person som det är bra att ha föd. och dödsdatum samt föd. o dödsplats redan i inledningen – redan från början hamnar man i den tidsperiod och den miljö som personen levde i, något som är förutsättningen för att begripa vad man läser om. Wvs (diskussion) 22 maj 2013 kl. 18.09 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Åren skall vara kvar, så det sammanhanget lär inte försvinna. Vad gäller platserna borde landsadjektiv ofta vara minst lika användbara som namnet på någon by. I fallet Tesla så står det nu att han föddes i "Smiljan i dåvarande Kejsardömet Österrike, dagens Kroatien", men han var serb. (Notera att mitt förlag ovan bara är ett slags förslag på riktning. Att det inte står "serbisk-amerikansk uppfinnare" är för att det inte gjorde det från början; likaså är frågan om exakt hur man sätter ut årtalen inte det viktiga).

andejons (disk) 22 maj 2013 kl. 20.43 (CEST)

Att "dåvarande Kejsardömet Österrike, dagens Kroatien" saklöst kan strykas håller jag med om. Det kan man läsa i artikeln Smiljan. Om inte, skall det flyttas dit! Tostarpadius (disk) 22 maj 2013 kl. 23.14 (CEST)

Jag är förvånad. Antar du att Smiljan är allom välbekant, räknar du med att de flesta klickar på länken eller tycker du födelselandet är irrelevant? Jag tycker nationaliteten är relevant för första stycket, medan födelseort gott kunde vänta till senare. --LPfi (disk) 23 maj 2013 kl. 14.05 (CEST)

Vi bygger ett nätverk av artiklar. En av huvuduppgifterna i våra texter är att locka läsarna att gå vidare och söka mer information. Tostarpadius (disk) 28 maj 2013 kl. 23.08 (CEST)

Det betyder inte att en väsentlig del av läsarna skall behöva hoppa mellan artiklar för att förstå dem. Om genomsnittsläsaren måste klicka en länk redan i första meningen, hur skall man någonsin kunna läsa en artikel? Länkarna skall finnas för tilläggsinformation och för förklaring av termer som de flesta läsare kan antas behärska. --LPfi (disk) 3 juni 2013 kl. 07.41 (CEST)

Jag delar inte denna syn på länkarnas funktion. De skall locka läsarna att hoppa! I traditionella uppslagsverk fastnade man i artiklar som stod runtomkring den man sökte - det var själva nöjet enligt min mening. Här måste vi fånga besökarna på annat sätt. Tostarpadius (disk) 4 juni 2013 kl. 09.20 (CEST)

Jag tycker att förslaget har många förbättringar. Vi skriver inte en mellanstadielärobok, men vår målgrupp är de allra flesta läskunniga personer som söker information på svenska på nätet. Vanan att ta till sig information i text är varierande; vi som ser många, många artiklar varje dag har förstås lättare att tyda dem eftersom vi vet precis vad vi skall hoppa över. Om vi genom att flytta om information kan göra artikeln mer lättillgänglig för fler, gott så.

Rent konkret tycker jag att påpekandet att vi borde bli bättre på att flytta om födelsedata är väldigt bra. Ta den artikel som just nu ligger som länkad utmärkt artikel på förstasidan, Katarina av Aragonien. Den inleds så här:

"Katarina av Aragonien, född 16 december 1485 i Alcalá de Henares i Spanien, död 7 januari 1536 i Cambridgeshire i England, var drottning av England från 11 juni 1509 till 23 maj 1533."

Det är väldigt mycket information där som inte är så central att det bör vara det allra, allra första man möts av, och lider man av dyslexi eller är ovan att läsa tung text blir det förstås ännu svårare: inte bara är läsningen tyngre, man är även sämre på att direkt avgöra att det är oviktigt och skumma förbi det. Det här känns rimligare:

"Katarina av Aragonien (född 1485 i Spanien, död 1536 i England), var drottning av England från 1509 till 1533."

Datum och ort är detaljer som dyker upp senare i artikeln för den som verkligen bryr sig. Vårt främsta syfte är att ge en snabb översiktsbild för den som kan lite eller ingenting alls om ett ämne. /Julle (disk) 24 maj 2013 kl. 01.03 (CEST)

Både nationalitet (etnicitet) och statstillhörighet är av betydelse. Jag tycker därför inte att man i artikeln om Tesla kan stryka "dåvarande Kejsardömet Österrike" så länge som man behåller uppgiften att han var serb. /B****n (disk) 24 maj 2013 kl. 07.25 (CEST)

Men måste det stå i första meningen? I Julles exempel tar han ibort födelseorten från första meningen då den inte alls är lika relevant som hennes uppehälle. Ingenting hindrar att behålla uppgiften i ingressen, men den måste inte stå i första meningen. Ingen har sagt att vi ska ta bort information, bara att den kan flyttas till där den är mest relevant. Vi kan inte anpassa våra artiklar utifrån någon form av antagande att läsarna bara läser första meningen eller bara första stycket. --Lajm 24 maj 2013 kl. 08.43 (CEST)

Att klämma in så mycket information som möjligt i första meningen känns i mina ögon väldigt gammaldags. Det är något som man kan förvänta sig i Vem är det eller liknande. Jag ser hellre att födelseort, födelsedatum, dödsdatum och dödsort flyttas till infoboxen i stället. Första meningen ska ge svar på "vem är den här människan?", och då är yrke och kanske nationalitet betydligt viktigare. /ℇsquilo 24 maj 2013 kl. 09.55 (CEST)

Jag förväntar mig av inledningen till en personartikel att den ger svar på: namn, tid, plats, "vem är den här människan?" Wvs (disk) 24 maj 2013 kl. 10.20 (CEST)

Visst. Men frågan är i vilken detalj. Personligen tycker jag att land och årtal är vettigare än ort och datum, vilket förmodligen är betydligt mindre intressant för de flesta. /Julle (disk) 24 maj 2013 kl. 10.35 (CEST)

Ja, det håller jag med om. Jag har inget konkret förslag, men låt oss ta ett steg i taget.Wvs (disk) 24 maj 2013 kl. 10.54 (CEST)

WP är en encyklopedi. Den är inte enbart skriven för skolbarn och visst bör texten vara lättläst för att även dessa skall kunna snappa upp vad de läser. Samtidigt ger utformningen av texten även möjlighet att lära dem hur man inhämtar information från ett uppslagsverk, vilket kan vara lika viktigt som informationen i sig. Jag anser att inledningen kan vara fylld av mängder av sammanfattande information, det är ju den vederbörande söker i första hand. Wvs (disk) 24 maj 2013 kl. 11.13 (CEST)

Jag tycker att ort och datum bör stå med i inledningen, utan massa paranteser, men vi kan i många fall skära ned på "geografilektionen" i inledningsmeningen. Det är inte ovanligt att det i en inledningmening står typ "...i Degerfors,Örebro län, Värmland, uppväxt i Åkersberga, Stockholms län, Uppland, är en svensk fotbollspelare." eller liknande. Man kan nöja sig med ortnamnen samt skriva uppväxtorten i en egen separat mening. Allt behöver inte knökas in i inledningsmeningen. / Elinnea (disk) 24 maj 2013 kl. 11.18 (CEST)

Nä, men även för mig, som vuxen, akademiskt skolad person med svenska som modersmål och utan läs- eller skrivsvårigheter, är det krångligare att läsa inledningsmeningen som den står nu, utan att jag därigenom får någon information som är så viktig att den inte hade kunnat komma senare. /Julle (disk) 24 maj 2013 kl. 13.09 (CEST)

Oavsett vad som skall inkluderas i inledningen och vad som lämnas utanför, så får den inte bli missledande. Inledningen måste i sig vara relevant och väl avvägd. Om man som i exemplet med Tesla nämner att att han hade serbiskt ursprung, så bör man samtidigt nämna att han var född och växte upp i Kroatien i Kejsardömet Österrike. Det räcker inte med nämna i någon annan del av artikeln. /B****n (disk) 24 maj 2013 kl. 14.58 (CEST)

För all del, men det är ett lite ovanligare fall. Det var därför jag försökte ta ett exempel som ser mer ut som de flesta av våra biografier inleds. /Julle (disk) 25 maj 2013 kl. 09.45 (CEST)

Det var bra att du valde Tesla, tycker jag. Då kan man utarbeta riktlinjer som även täcker de svårare fallen (som Tesla). Man kan också jämföra med artiklarna här och här. Enwp-artikelns startmening är en bökig trerading, trots att man förenklat geografilektionen. Itwp-meningen är mer avskalad, delvis beroende på att den helt och hållet är skriven via en mall (jämför vår "framtid" med Wikidata). Apropå svårlästa inledningar… Den här artikeln hamnade jag på härom dagen. Jämför den inledningen med hur den ser ut nu (efter min putsning/omskrivning). Julles Katarina av Aragonien-förslag ovan ser förresten riktigt trevligt ut. :-)--Paracel63 (disk) 25 maj 2013 kl. 14.27 (CEST)

Hm. Det var en klar förbättring att du bröt upp det första stycket i två; men sedan lade du in den tveksamma rubriken Historik. Var det kanske för att den nya inledningen inte skulle bli för lång? Jörgen B (disk) 25 maj 2013 kl. 18.38 (CEST)

Skall vi verkligen driva denna infantilisering in absurdum? Ingen har skäl att ta det personligt, men förslaget kring Katarina av Aragonien ovan ser jag som ett skräckexempel. Därmed inte sagt att datum eller årtal för hennes drottningtid hör hemma i första meningen. Tostarpadius (disk) 28 maj 2013 kl. 23.08 (CEST)

Om vi nu skall göra det, låt oss då fastställa en ungefärslig gräns för i hur långa artiklar det bör gälla. Över 10 000 kilobyte brödtext ser jag som ett lämpligt riktmärke. Kortare biografier än så behöver ingen infobox heller, det är min bestämda uppfattning. Tostarpadius (disk) 29 maj 2013 kl. 06.49 (CEST)

För att vara konkret skulle jag föredra varianten: "Katarina av Aragonien, född den 16 december 1485 i Alcalá de Henares, död den 7 januari 1536 i Cambridgeshire, var en spanskfödd engelsk drottning." Om vi nu skall ha den andra, kortvarianten, vill jag slippa parenteserna och enligt vår praxis ha kommatecken: "Katarina av Aragonien, född 1485 i Spanien, död 1536 i England, var en engelsk drottning." Tostarpadius (disk) 29 maj 2013 kl. 06.59 (CEST)

Det handlar inte om "infantilisering". Det är jobbigt att läsa meningar med många bisatser, särskilt när bisatserna är irrelevanta för att bilda sig en uppfattning om ämnet. Jag och flera andra ifrågasätter varför vi ska börja våra artiklar med svårlästa meningar som spänner över flera rader när det är fullt möjligt att få med all informationen i till exempel två meningar eller lägga detaljerna i en infobox eller i respektive stycke. Du verkar tycka att exakt födelseort och vilken dag Katarina av Aragonien påbörjade och avslutade sitt arbete är viktigt för att artikeln inte ska vara infantil, men du skulle säkert tycka att det var fånigt att ange vilket rum i bostaden och exakt vilket klockslag saker och ting skedde redan i artikelns första mening. I alla fall hoppas jag att du inser det absurda i en sådan ordning. Vi diskuterar abstraktion, att man börjar med en övergripande bild och sedan går ner på detaljer. Årtal och land räcker oftast för att sätta personen i ett sammanhang, medan övriga detaljer läses senare när man fått sig en bättre uppfattning om vad personen sysslar med och dennes livsgärning. Tänk på att läsaren antagligen inte har en aning om vem personen är, eller ens att det är en person i vissa fall, när hen börjar sin läsning. Varför ska vi då börja med att presentera perifera detaljer? En storleksgräns har ingenting med detta att göra. Jag tycker personligen om parenteser då man snabbt ser vad som kan hoppas över, men jag vet att inte gillas av alla (speciellt inte av läsovana) så du får visst stöd av mig för kommateringen. --Lajm 29 maj 2013 kl. 07.11 (CEST)

Håller med Lajm. Allt "exakt" fakta, såsom födelsedag, födelseort, fullständigt namn och fullständigt titel, etc passar väl bäst i faktaruta? /Mikael Lindmark (disk) 29 maj 2013 kl. 07.29 (CEST)

Jag tror inte på några fasta gränser. Däremot kan man nog säga att om artikeln är lång nog att man delar upp den i ingress och senare stycken, så kan man förmodligen flytta sådana detaljer till ett biografiavsnitt.

Parentes eller kommatecken är en bisak i sammanhanget.

Däremot är det nog vettigt att fundera på hur det här skall genomföras?

andejons (disk) 29 maj 2013 kl. 09.06 (CEST)

Tycker också att det ofta finns mycket i inledningar, som inte borde ligga just där. Ett ökat fokus på att skapa ett bättre flyt i inledningar, kunde göra dem mer tillgängliga. Idag finns det gott om fakta, som av historiska skäl "knôkas in" redan i inledningarnas allra första meningar, men som inte hjälper till att berätta det centrala i artiklarna. Tror det hade varit bra att ställa ökade relevanskrav på den inledande texten (så att det inte redan första meningen i en inledning, istället leder ut :)

I en anda att göra inledningar mer tillgängliga och då speciellt de första meningarna, kunde gärna en del info flyttas om lite. Hade också gärna sett att mer omfattande eller exakt info hade fått en alternativ plats, som t.ex. namn på andra alfabet, ljudlänkar, födelseplatsers dåvarande och nuvarande gränser mm. Faktarutor tror jag hade varit ett bra val i många fall, men lika viktigt tror jag att det är att oftare fokusera på läsbarhet för så många som möjligt.
/WeRon (disk) 29 maj 2013 kl. 18.24 (CEST)

Ändra gärna instruktionerna för utmärkta artiklar! De tävlingarna är jag ointresserad av, men de betyder mycket för andra. Men tyng inte korta, informativa biografier med faktarutor och annat som har en funktion, ja kanske rent av är ett nödvändigt ont, i mastodonttexter. Tostarpadius (disk) 29 maj 2013 kl. 20.47 (CEST)

Det bör alltså diskuteras och skapas två modeller för inledning av personartiklar: En med och en utan faktaruta. Wvs (disk) 30 maj 2013 kl. 12.25 (CEST)

Det ser jag som ett konstruktivt förslag, som bygger vidare på existerande praxis. Tostarpadius (disk) 31 maj 2013 kl. 08.43 (CEST)

Kanske inte stanna vid enbart personartiklar isf. Det finns även inledningar i t.ex. städer som Bangkok som kanske kunde ha en mindre andel av svårlästa ord (många av oss på denna språkversion förstår ju inte andra alfabet :)
/WeRon (disk) 31 maj 2013 kl. 18.01 (CEST)

Visst. Det var bara det att biografier ofta har extra mycket av den här standardinfon, så det blir tydligare i dem. Man kan flytta runt info även i andra typer av artiklar för att de skall bli mer lättlästa.

andejons (disk) 1 juni 2013 kl. 08.24 (CEST)

Jag tolkar diskussionen som att det finns stöd för att man i artiklar där exakt födelsedata står på annan plats inte nödvändigtvis måste ha den allra först, och att man inte behöver lägga namn som inte används på svenska allra först i första stycket. Det finns kanske inte konsensus, men det finns tillräckligt stöd för att det i alla fall skall vara en möjlighet. Jag tänker därför ändra i berörda riktlinjer i denna riktning. Jag har också ändrat artikeln Nikola Tesla i linje med förslaget ovan.

andejons (disk) 2 juni 2013 kl. 21.48 (CEST)

De ändringar som görs nu leder snarast till att artiklarna blir mer svårlästa: födelse och dödsdatum finns på flera ställen, det är inte uppenbart var man skall leta efter mer exakta datum och artikeln som helhet blir mer svårläst. Vissa redigeringar gör snarare artikelinledningarna obegripliga: betyder "Kristina, senare Kristina Alexandra, född 1626, 1689, var ..." att drottning Kristina föddes två gånger? [18]Edaen (disk) 4 juni 2013 kl. 08.13 (CEST)

Den sista frågan är lätt besvarad. Felet rättades redan innan Edaens inlägg publicerades. Sådant händer. I riktigt långa artiklar av den typ det här handlar om ser jag inget problem med dessa förändringar. Datumen finns i faktarutan och dessutom i brödtexten på rätt plats. Upprepningarna är snarast färre: tidigare har i många fall fullständiga data angivits tre gånger. Tostarpadius (disk) 4 juni 2013 kl. 08.59 (CEST)

Jag förstår fortfarande inte varför födelsedatum är så viktiga. Jag tror aldrig jag spontant har slagit upp en artikel för att få reda på vilken dag en viss person föddes på. Man kan lika gärna klaga på att kröningsdag inte står i inledningen för regenter, eller att inte valspråket står där, eller gravplats.

Det har också blivit tydligt hur intetsägande vissa inledningar varit. Jämför Karl XI - förut handlade den om när och var han föddes och dog, och vilka hans föräldrar var. Och just det, han var visst kung också. Ingenting om vad han faktiskt uträttade. Allt detta rabblande står i vägen för den översikt som inledningarna faktiskt är tänkta som.

Sedan var det olyckligt att ett ord försvann ur en inledning, men det var ett enstaka olycksfall i arbetet och borde knappast i sig vara ett argument varken mot att förenkla inledningarna. (Det kan noteras att den förra inledningen faktiskt innehöll en felsyftning så att Kristina uppsteg på tronen och abdikerade samma år.)

andejons (disk) 4 juni 2013 kl. 09.08 (CEST)

Jag har ställt mig bakom detta i de långa artiklarna. Jag måste dock invända att det inte är vad Karl IX gjorde som gör honom relevant, utan det blotta faktum att han var kung. Därmed inte sagt att inga av hans handlingar bör nämnas i inledningen. När denna är tänkt att vara en sammanfattning av det viktiga kan de gott få vara med. I korta artiklar är däremot dessa upprepningar störande. Där räcker det med en enkel presentation. Tostarpadius (disk) 4 juni 2013 kl. 09.16 (CEST)

Jag håller helt med. Min poäng var att den enda upplysning som man absolut måste känna till - att han var kung av Sverige - riskerade att drunkna i andra uppgifter. Kungligheters familj hör hemma i inledningen, men det finns vanligen andra uppgifter som bör framgå först.

andejons (disk) 4 juni 2013 kl. 09.50 (CEST)

Admin på sv.wikiquote?

Har vi någon här som är admin på sv.wikiquote?

Det behöver städas upp efter vår gamla vän 81.231.255.241.

- Tournesol (disk) 30 maj 2013 kl. 16.16 (CEST)

Detsamma gäller förresten sv.wikiversity.

Finns det förresten någon som förstår varför personen agerar såhär? Att vederbörande är "skvatt galen" är ju en rätt trubbig diagnos men jag antar att beteendet kan kännas igen av en ämneskunnig? - Tournesol (disk) 30 maj 2013 kl. 16.19 (CEST)

Har påbörjat att städa upp på Wikiversity. Tanzania (disk) 30 maj 2013 kl. 17.46 (CEST)

Jag kommer dock inte att hinna klart, vilket någon annan administratör gärna får göra om tid finnes. Tanzania (disk) 30 maj 2013 kl. 18.07 (CEST)

Wikiversity är nu rensad. -- Tegel _(disk) 30 maj 2013 kl. 20.22 (CEST)

Och IP-adressen fick en 3 månaders global blockering. -- Tegel _(disk) 30 maj 2013 kl. 20.28 (CEST)

Med tanke på personens besatthet av fjäderfä i serieform tror jag den enklaste diagnosen är att denne helt enkelt har pippi och ont om andra kycklingar att leka med... istället för att ruva i hela wikiredet. Riggwelter (disk) 3 juni 2013 kl. 23.48 (CEST)

Trademark discussion

Hi, apologies for posting this in English, but I wanted to alert your community to a discussion on Meta about potential changes to the Wikimedia Trademark Policy. Please translate this statement if you can. We hope that you will all participate in the discussion; we also welcome translations of the legal team’s statement into as many languages as possible and encourage you to voice your thoughts there. Please see the Trademark practices discussion (on Meta-Wiki) for more information. Thank you! --Mdennis (WMF) (talk)

Det gäller alltså ett förslag på nya regler om hur Wikimedia Foundations varumärken får användas. Reglerna för uppladdning och användning av andra varumärken på Wikimedia Commons påverkas inte. /ℇsquilo 4 juni 2013 kl. 11.23 (CEST)

Inloggningssidan

Vad har hänt inloggningssidan? Om jag ska vara snäll så tycker jag den ser ut som plast... Dieselmotorvagnar (till stationen) 30 maj 2013 kl. 08.39 (CEST)

Jag trycker att det ser fantastiskt bra ut, nu ser inte användargränssnittet ut som att det skapades i förra årtusendet längre, men länken c är av naturliga skäl rödlänkad. Jag har rättat översättningen på translatewiki till Hjälp:Logga in, men den sidan har vi ju inte heller här. Är det läge att skapa den eller ska vi ändra på länken i vår MediaWikinamnrymd? Jan Ainali (WMSE) (disk) 30 maj 2013 kl. 08.45 (CEST)

Och om vad som har hänt, se posten ovanför denna. Jan Ainali (WMSE) (disk) 30 maj 2013 kl. 08.46 (CEST)

(redigeringskrock) Jag hade tydligen inte läst in den nyaste versionen av BB innan jag skrev. Det förklarar varför jag undrade. Dieselmotorvagnar (till stationen) 30 maj 2013 kl. 08.49 (CEST)

Uppmaningen "Gå med i Wikipedia" känns konstig. Det handlar ju inte om att gå med i någon förening eller liknande, utan bara om registrera ett eget konto utan förpliktelser eller andra relationer till WP. Janders (disk) 30 maj 2013 kl. 09.33 (CEST)

Ändra texten "Gå med i Wikiedia" till "Skapa konto". Ändra länken "Hjälp:Logging in" till Wikipedia:Varför skapa ett konto? är mina förslag.--LittleGun (disk) 30 maj 2013 kl. 09.42 (CEST)

Sen kunde man kanske ändra den oväntat hurtiga texten "Inloggningen lyckades!" (som har ett drag av förvåning över sig ;) till "Inloggningen klar", "Nu är du inloggad" eller något mer naturligt. Rex Sueciæ (disk) 30 maj 2013 kl. 09.52 (CEST)

Håller med om att "Har du inget konto? Gå med i Wikipedia" bör ändras till "Skapa konto" och att "Inloggningen klar" vore bättre. Men det jag reagerade mest över var de där läskiga skuggfigurerna bakom den knappen. Vad gör de där, vad har dessa märkliga grå spöken med att skapa ett Wikipediakonto att göra? / Elinnea (disk) 30 maj 2013 kl. 11.47 (CEST)

Det här luktar Facebook (blå och grön färg). Återinför det gamla (eller kom på något eget, nytt). J 1982 (disk) 30 maj 2013 kl. 12.45 (CEST)

Dessutom anser jag att språken man kan trycka på borde ändras. Enwp och tyska, men danska norska och finska borde stå på vår sida eftersom det är större chans att de råkar komma till den svenska inloggningen (om de ibland redigerar på svwp) än tex nederländska. Adville (disk) 30 maj 2013 kl. 13.07 (CEST)

Min första ryggmärgsreaktion var att rygga tillbaka för vad jag uppfattade som en Facebook-inloggning. Jag undrar också, liksom Elinnea, vad spökena bakom användarskaparknappen. Knappen med texten "Logga in" är dessutom av någon anledning gjord som en bild, vilket gör att den inte är sökbar som textlänk. Om man på grund av ett val(som jag) eller ett handikapp(?) inte normalt navigerar internet med pekdon utan med tangentbordet kan det bli, beroende på hur man är van, lite svårare att trycka på knappen. Är det så att det sistnämnda argumentet bara är gnäll så ber jag om ursäkt; jag tycker bara att det är onödigt att ha det så när kontoskaparknappen tydligen kan göras som en textlänk fast den ser ungefär likadan ut. Med risk att uppfattas som bakåtsträvare föredrar jag således den gamla inloggningssidan.EdvinW (disk) 30 maj 2013 kl. 15.05 (CEST)

Jag tycker att dessa användbarhetsproblem är viktiga att lösa. Den ljusgrå texten är inte heller speciellt lätt att läsa; jag har utmärkt syn med mina glasögon på och tycker ändå att "Håll mig inloggad" är onödigt svår att se. Dessutom är det underligt att typsnittet är helt annorlunda än resten av Wikipedia. Varför ska vi ha ett annat typsnitt på inloggningssidan än någon annanstans? --Lajm 30 maj 2013 kl. 21.27 (CEST)

Jag är osäker på vilka problem du åsyftar. De tester som Steven länkar till ovan visar att de som får se den nya inloggningssidan är signifikant mer troliga att skapa ett konto än de som ser den gamla. D.v.s. användbarhetsproblemen var större i det gamla utseendet. Kanske är det så att att alla som gillar den gamla layouten redan har skapat konto, medan många har avstått på grund av att det inte ser modernt ut? Vill vi inte att de ska göra oss sällskap? Jan Ainali (WMSE) (disk) 31 maj 2013 kl. 00.03 (CEST)

Jan: if you want me to hide the red link until it's fixed when the localization update rolls out, let me know. It's easy to do. Steven (WMF) (disk) 30 maj 2013 kl. 20.04 (CEST)

I guess a local MediaWiki namespace message would be just as good if somenone with admin rights would do it. Jan Ainali (WMSE) (disk) 31 maj 2013 kl. 00.03 (CEST)

Synpunkter: Jag tycker inte det var bra att texten MediaWiki:Signupend försvann. Sedan bör länken Hjälp:Logga in ändras till en sida som existerar Wikipedia:Varför skapa ett konto?. Hjälpnamnrymden har dessutom avskaffats. Sedan håller jag med vissa andras förslag om att "Gå med i Wikipedia" ska ändras till "Skapa ett konto". Lixer ✎ ✔ 30 maj 2013 kl. 20.15 (CEST)

Edvin W: För att logga in med tangentbordet behöver du inte markera inloggningsknappen. Det räcker med att trycka på enter sedan du matat in användarnamn och lösenord. Vill du ändå av någon anledning få knappen markerad är den bara tre tab-tryck från lösenordsrutan. Jag tycker att den nya sidan ser inbjudande ut. Om den liknar andra stora sajter där folk vet hur de skall bära sig åt, såsom FB, så ser jag inte det som någon nackdel. Tvärtom finns det en poäng i att följa med när de facto-standarder för interaktiva gränssnitt utvecklas. Självklarheter som påpekats om knapptexter och länkade hjälpsidor instämmer jag förstås i. /Dcastor (disk) 31 maj 2013 kl. 01.19 (CEST)

Problemet är om folk börjar tro att man kan använda sitt Facebook-konto här, och (i värsta fall) tro att Wikipedia skall användas i samma syfte. J 1982 (disk) 31 maj 2013 kl. 11.23 (CEST)

Det tror jag inte är ett reellt problem... /Grillo (disk) 31 maj 2013 kl. 11.31 (CEST)

Ja, eller hur. Special:Inloggning är väldigt lik inloggningssidan på Facebook, särskilt med texten "Gå med i Wikipedia". Wikipedia är en fri encyklopedi och inte någon förening eller liknande. Lixer ✎ ✔ 31 maj 2013 kl. 11.31 (CEST)

Aningen bestört blev jag första gången jag såg denna nya inloggning då jag trodde att det var samkört med facebook på något sätt. Jag gillar den inte alls. Dessutom är den i stor kontrast till övrig layout på Wikipedia. Varför ska just inloggningen se helt annorlunda ut? Sophie ♡ 31 maj 2013 kl. 13.39 (CEST)

Är det någin som vet vilket/vilka systemmeddelanden som styr den nya inlogginingsrutan? Rasmus 28 31 maj 2013 kl. 13.49 (CEST)

Jag får hålla med i mycket av den estetiska kritiken om jag ska sälla mig till anmärkarna. Inte minst instämmer jag med Sophie: designen av inloggningen stämmer inte för fem öre överens med övriga sid-designen. Är man paranoid skulle man kunna misstänka bluffsida/försök till lösenordsfiske som ju brukar kännetecknas av avvikande visuella egenskaper :) Det har inte stört mig mycket, men personligen föredrog jag nog den gamla, som fortfarande var estetisk konsekvent (och enkel, diskret, icke-flashig/oblaffig). (Formuleringarna antar jag kommer lösas, och annars är det förstås bra om den tilltalar användare generellt mera). –flinga 3 juni 2013 kl. 13.59 (CEST)

Jag har nu ändrat på "translatewiki" enligt ovan; ändringarna slår igenom här så småningom. "Har du inget konto? – Gå med i Wikipedia" ändrade jag till "Inte registrerad? – Skapa ett konto". Jag tycker vi borde ha en kortfattad hjälpsida just för inloggning som går direkt på tänkbara problem (bortglömt lösenord, säker/osäker anslutning etc). Jag kanske skapar en sådan, men tillsvidare får omdirigeringen till Varför skapa ett konto ligga kvar. /NH 2 juni 2013 kl. 13.02 (CEST)

Hm, en sådan stor förändring från ursprungstexten borde göras lokalt här i vår MediaWikinamnrymd och inte i mjukvarans översättning. Nu är det ju inte längre en översättning utan en en anpassning av våra önskemål som kommer att påverka alla som använder MediaWiki på svenska. En fördel med det är också att det slår igenom på en gång. Ainali (disk) 2 juni 2013 kl. 13.43 (CEST)

Det har du nog rätt i. Jag fixar. /NH 2 juni 2013 kl. 13.44 (CEST)

Borde inte "svenska" vara med i listan över språk på inloggningssidan? Jag klickade på engelska för att testa men kunde sen inte "komma tillbaka" till svenska (utan att fippla med URL:en). /Hangsna (disk) 5 juni 2013 kl. 09.22 (CEST)

Observationer, våra ortsartiklar

Jag har nu gått igenom drygt 300 artiklar över tätorter, varav de 200-250 största ingår. Jag tänkte det kunde vara av intresse att jag delar med mig vad jag lärt mig om hur det står till med dem.

POSITIVT

• all info i infoboxen har varit korrekt och motsvarande info i artikelingressen. För något år sedan fanns det ett virr där ibland kommunfakta lagts in i ortsartiklen men det har jag inte sett alls. I någon enstaka har det varit tveksamheter i om tätorten inte täcker någon mer församling än vad som angetts, men ingen inaktuell info där
• Inget skolklotter! En del reklamklotter kanske i 5% av artiklarna, fluff (klotter) i lite fler
• Struktur, ingress och basinfo har varit bra: saker som utbildning, kommunikationer, befolkningstillväxt, näringsliv, idrott, historia i stort sett i alla. Historieavsnitten imponerande, snarast att flera borde brytas ut för att bli egna Ortshistorieartiklar, så textmassan i ortsartiklarna kan minskas

BESVIKELSER

• att infon om byggnader/stadsbild varit mycket ojämn. Det borde ju vara den mest basala infon som borde finnas i alla
• artikeln Uppsala. Ett riktigt virvarr där samma info kunde återfinnas under olika rubriker (som i sig var virriga) både två och tre gånger och där oproportionerlig textsjok låg om olika fenomen typ en reggiefestival som ändå har egen artikel.
• att artikeln Baskemölla som innehöll 60000 tecken av dravel från 2006! inte rensats upp tidigare. Jag tror dock det är historia och att något sådant inte kan dyka upp igen

USELT

• Externa länkar: reklam, dåliga, icke fungerande.
• Personer från orten. har jag redan tagit upp tidigare. Det är personer från hela kommunen som tas upp och besökare som att Jerry Williams var två veckor en sommar på 1950 talet på en gård utanför Töreboda! Jag har också hittat att kategorierna som skapats inte heller är att lita på, de kan också avse kommunen och inte orten

Jag tycker egentligen det totalt är mycket positivt och förstärker min tro att om en artikel har en bra basstruktur och basinnehåll så blir tilläggen enbart förbättringar och inte förstörande.Yger (disk) 5 juni 2013 kl. 16.16 (CEST)

Bra städat i Baskemölla! Har tänkt göra det i många år men aldrig orkat gallra... /Grillo (disk) 5 juni 2013 kl. 18.42 (CEST)

Artikeln om Uppsala har varit en alltjämt pågående katastrof i flera år nu, och det så till den milda grad att jag inte ens orkat börja rensa i den – trots att jag bott i stan i flera omgångar sedan 1978. Det ska det bli ändring på, med början i morgon. –Tommy Kronkvist (disk), 5 juni 2013 kl. 18.52 (CEST)~.

Jag gjorde an basresning när jag kollade den och tog bort de värsta, tyvärr är resten ändå dåligt så en förbätring av dig är ändå mycket behövlig.Yger (disk) 6 juni 2013 kl. 06.17 (CEST)

Bra att Baskemölla blev upprensad. Den var utvald artikel fram till för ett par år sedan. Kvantitet är inte samma sak som kvalitet. Artikeln innehöll mycket som var onödigt. Hur vi ska komma till rätta med "personer från" och andra listor har jag inget svar på. Jag skulle helst se en listartikel för varje geografisk artikel och att listorna i artiklarna skulle begränsas till ett minimum, fast den idén har inget stöd hos gemenskapen så jag rensar mest bort "personer från" som inte har egen artikel och låter resten stå kvar. Nasko (disk) 5 juni 2013 kl. 18.59 (CEST)

Just Baskemölla var väl egentligen ingen överraskning? Orter under 1 000 personer går väl i praktiken ingen in och petar i (annat än wikifierar och lägger in mallar)? Förresten, inte ens orter mindre än 100 000. Vivo (disk) 5 juni 2013 kl. 23.34 (CEST)

Jag tror gränsen går vid 2500 invånare (våra 390 största), över det mest OK ortsartikler, under nästan bara stubbar.Yger (disk) 6 juni 2013 kl. 06.17 (CEST)

Ortsartiklarna har utvecklats enormt under senare år, tack vare Yger m fl, och är ett av svwp:s starkaste områden. Men de kan vara lite tråkiga. Inledningen bör locka till vidare läsning, och lyfta fram vad orten är känd för.

Flera ortsartiklar innehåller ganska gamla och inaktuella källor för ortens historia, och emellanåt saknas årtal för källhänvisningen. Artiklarna saknar ofta uppgifter om spännande arkeologiska fynd som gjorts på senare år, och etablerad uppfattning bland dagens historiker. På scholar.google.com finns bra källor, liksom på länsmuseernas webbplatser.

Bruks/industrihistoria är ett område vi skulle behöva jobba mycket mer med. Även artiklar om sjöar saknas ofta. Hur gör vi det på ett systematiskt sätt?

Vad är standarddispositionen för sockenartiklar? De inleds ibland med ett tråkigt avsnitt om socknens administrativa historia, och först nån stans i slutet kommer den mer intressanta Arkeologiska fynd/Ortens historia.

Är fortfarande osäker på i vilken artikel ortens historia bör placeras. I "X socken" eller i "X" (dvs huvudortsartikeln) eller i kyrkobyartikeln? Hur hänvisar vi läsaren som hittat till t.ex. församlingsartikeln eller kyrkbyns artikel och vill veta mer om ortens historia? Ibland finns en topphatt, där det står "För ortens hsitoria, se ...", ibland står det under "Se även", och ibland finns länkar i faktarutan.

Kan vi även följa husförhörslängdernas/församlingsböckernas ortsindelning, som låg fast i många hundra år? Nu använder vi i stort sett bara SCB:s ortsindelning som ändras vart femte år, och vi får kryptiska orter som "Klingsta och Allsta, södra delen", enbart i syfte att kunna presentea en aktuell befolkningssiffra.

På finska Wikipedia innehåller samtliga artiklar om svenska landskap befolkningsutveckling, t.ex. fi:Medelpad. Vi borde plagiera detta, kanske så småning om via wikidata? Jag har lagt in det i vissa län, t.ex. Västernorrlands län, men det skulle behövas i fler.

Listor över kända personer har tenderat att dra till sig allahanda stickspår. Dold text som säger att endast personer med Wikipediaartiklar får tas med brukar hjälpa. Men är det så att listorna nu har avvecklats och ersatts med "Se även -> Kategori: Personer från orten x"?

Mange01 (disk) 6 juni 2013 kl. 11.53 (CEST)

Småorterna är ett knepigt djur, ja. Jag har anat en trend att sidor har flyttats till mer SCB-lik namngivning, trots att den är en ren skrivbordsprodukt, utan att ha så mycket mer verkligheten att göra. Jag hade hoppats på en trend i andra riktningen där.

Problemet med ortsartiklarna är att det ofta är svårt att avgöra hur mycket historia de egentligen äger. Ofta har bebyggelsen flyttat med industrialieringen. Det fenomenet har jag sett på nästan samtliga ställen där jag bott. Då är socknen en bättre grund för historik, åtminstonde utanför de "historiska städerna", dvs de orter som var "stad" redan före 1800-talet. -- Lavallen (blockera) 6 juni 2013 kl. 12.16 (CEST)

@Mange01. För dessa mer fylliga ortsartiklar (och fylligheten har andra än jag åstadkommit) valde jag standardisera strukturen efter den som var vanligast: Kort ingress med basal geografiinfo - Historia med bara lite om fornfynd och med adm info sist i avsnittet - sedan stadsbild/bebyggelse och sedan resten. Jag tror som Lavellan att bara en mindre del av fornfynd bör beskrivas i ortsartikeln utan de passar bättre i sockenartiklarna, speciellt för orter som varit obetydliga till mitten av 1800-talet, vilket gäller de flesta. Sedan håller jag med dig att strukturen i sockenartiklarna blivit lite "fel"/tråkig. Här vore det nog bättre denna inledes med en allmän geografi del sedan historia med början i fornminnen och namn och sist om adm indelningar. Kanske en del i ett socken 3.0 projekt för mig 2015? Yger (disk) 6 juni 2013 kl. 13.37 (CEST)

Vägkyrkor sommaren 2013

Nu har Sommarkyrkoguiden 2013 kommit ut. I guiden finns en lista på vägkyrkor som kommer att vara öppna. Passa på att stanna till vid någon kyrka och ta bilder på dess kyrkorum. Bilderna laddas upp på Wikimedia Commons. Ulkl (disk) 5 juni 2013 kl. 20.20 (CEST)

Personer som vistas i södra Västergötland någon del av sommaren kan även ha nytta av webbplatsen Kyrkrundan för att hitta presumptiva besöksmål. Tostarpadius (disk) 6 juni 2013 kl. 16.08 (CEST)

Tack för kompletterande information! I Kyrkrundan finns kyrkor som saknas i Sommarkyrkoguiden 2013, exempelvis Asklanda kyrka och Dannike kyrka. Ulkl (disk) 6 juni 2013 kl. 18.44 (CEST)

Engelskspråkiga reklamartiklar

Är det någon som vet något om de engelskspråkiga reklamartiklar som tid till annan läggs upp på svwp, bara för att raderas illa kvickt? Jag tänker till exempel på artiklar som Succeed by means of this on the house advocare preparation, Market Your Merchandise Using Pop Up Display Stands, The easiest method to attract site visitors aimed at your website is with a great Search engine marketing och liknande. (Alla är raderade och kan bara ses av administratörer). Är det ett generellt/globalt problem med dessa artiklar? Någon som vet något? Jobbaren (disk|bidr) 6 juni 2013 kl. 14.55 (CEST)

har tagits upp på WP:KAW.Yger (disk) 6 juni 2013 kl. 16.33 (CEST)

Har vi några fotografer på plats i Malmö i nästa vecka för Eurovision Song Contest 2013?

Har vi några fotografer på plats i Malmö i nästa vecka för Eurovision Song Contest 2013? Vore ju bra att försöka få lite bilder till artiklarna om artisterna. / Elinnea (disk) 10 maj 2013 kl. 21.02 (CEST)

Ja, abbedabb har fått ackreditering, så han är där hela veckan och är välförsedd med kamerautrustning från WMSE:s teknikpool.--Historiker (disk) 10 maj 2013 kl. 21.08 (CEST)

Jättebra! / Elinnea (disk) 10 maj 2013 kl. 21.19 (CEST)

Det är verkligen glädjande att en representant för Wikimedia fått ackreditering till ESC. Det visar att Wikipedia blir alltmer känt bland olika institutioner och att de förstår hur vi arbetar med frivilliga och dessutom att materialet blir fritt tillgängligt, inte bara i Sverige, utan i hela världen.--Historiker (disk) 10 maj 2013 kl. 21.29 (CEST)

Jo, där finns kanske en insikt om ett perspektivskifte. Det är kanske insikten om att Wikipedia kan spela en seriös roll som kulturspridare – trots vår amatörstatus – och inte (bara) behöver ses som ett hot mot traditionella massmedier och bildbyråer.--Paracel63 (disk) 11 maj 2013 kl. 01.41 (CEST)

Men på ishockeyn i Globen borde vi ha lite fler fotografer också, samt damfotbollen i Sverige i juli (Europamästerskap). J 1982 (disk) 11 maj 2013 kl. 15.48 (CEST)

Det behövs alltid fler frivilliga fotografer. Om ackreditering behövs kan Wikimedia Sverige hjälpa till med intyg.--Historiker (disk) 11 maj 2013 kl. 18.29 (CEST)

Jag sökte ack till ishockey-vm, men det var högt söktryck, så jag fick inget. Däremot hoppas jag kunna få en del bilder från herrarnas Elitserie i ishockey i höst. Vivo (disk) 12 maj 2013 kl. 09.51 (CEST)

Och nu har bilderna börjat komma in på Commons.--Historiker (disk) 14 maj 2013 kl. 21.52 (CEST)

Riktigt snyggt! /Ariam (disk) 14 maj 2013 kl. 22.08 (CEST)

Kanon. Hoppas på fler bilder till nästa semifinal, och finalen på lördag. J 1982 (disk) 15 maj 2013 kl. 01.07 (CEST)

Jag har tagit några bilder från ishockey-VM i Globen, tyvärr hade jag bara möjlighet att se Tjeckien mot Norge och Sverige mot Danmark, jag hoppas att någon åskådare är frivillig tänker ladda upp bilder. Egon Eagle (disk) 17 maj 2013 kl. 01.28 (CEST)

Tack, Egon Eagle. J 1982 (disk) 20 maj 2013 kl. 15.49 (CEST)

Jag har laddat upp en, hoppas att den passar, jag hade en massa bilder och valde en av dem. Egon Eagle (disk) 20 maj 2013 kl. 16.15 (CEST)

Går du ofta på fotboll också, Egon Eagle? Ta gärna bilder i så fall. J 1982 (disk) 20 maj 2013 kl. 16.22 (CEST)

Inte så ofta, om jag har tid så gör jag det. Egon Eagle (disk) 20 maj 2013 kl. 16.30 (CEST)

Tveka inte att ladda upp bilder du tagit, Egon Eagle. J 1982 (disk) 20 maj 2013 kl. 17.10 (CEST)

Wikipedia är nog mer än ett hot för media, det verkar också blivit en genväg till uppslag och research ;-) Gissa min förvåning när SVT:s Plus tog upp "wrap rage" (förpackningsraseri). Minns att det var någon annan artikel i ett annat program/kanal som också lät som en stor inspiration. Det är nog symbios som är den framtida realiteten. Schh (disk) 7 juni 2013 kl. 19.31 (CEST)

Har vi några fotografer på plats i Kungsan i imorgon 11.30? / Elinnea (disk) 19 maj 2013 kl. 22.44 (CEST)

Jag tror inte att vi hade några fotografer på plats, dock finns det en man som var på plats som har släppt bilder under attribution-licens här! --Hastaro (disk) 23 maj 2013 kl. 19.36 (CEST)

Nu har jag laddat upp över 820 bilder från Eurovision Song Contest 2013. Bilderna ligger i kategorin Photos taken by Albin Olsson during the Eurovision Song Contest 2013. Det finns bilder på alla artister. En del bilder från scen och en del från presskonferenser. Det finns också 33 videofiler. --abbedabb^disk 24 maj 2013 kl. 15.32 (CEST)

ProjektKorea?

Jag har putsat litet i artiklar om Nordkorea den senaste tiden och det slog mig att det kanske vore en idé att starta ett ProjektKorea med en osynlig kategori som spårar alla senaste ändringar på samma sätt som vi gjort med ProjektJapan och ProjektKina. Finns det något intresse för ett sådant projekt? Jag behärskar inte koreanska så det vore superbra om någon med kunskaper i språket anmälde sitt intresse.--ボスニア (disk) 31 maj 2013 kl. 21.37 (CEST)

Någon?--ボスニア (disk) 1 juni 2013 kl. 19.49 (CEST)

Nähej, då bli det väl inget då.--ボスニア (disk) 5 juni 2013 kl. 23.26 (CEST)

Tyvärr prioriteras vackert väder just nu före hög wikiaktivitet. Sedan är jag obildad på nästan allt som har med Korea att göra (jag är säkert inte ensam), och även om jag gärna lär mig mer så bör det vara någon med drivande kunskap som deltar och kan granska ett sånt här projekt. I första hand skulle jag bara kunna bidra med de tekniska bitarna då det är något jag behärskar, dold kategori och åtgärdsverktyg som i Projekt Kina kan jag såklart fixa enkelt om det finns övrigt intresse att driva detta vidare till en ny projektsida. Annars tror jag mer på att lägga idén på is tills någon med större intresse dyker upp. C.Nilsson (disk) 7 juni 2013 kl. 14.45 (CEST)

Större spelfönster för video

När man klickar på en video, som i artikeln Skrikstrandpipare - tumnagelbilden med en pil på, visas den i ett uppförstorat fönster ("modal player"). Det är rätt nytt. För att komma tillbaka, kan man trycka ESC. --LA2 (disk) 3 juni 2013 kl. 00.05 (CEST)

Hur gör man för att se den utan att den blir uppförstorad? / Elinnea (disk) 4 juni 2013 kl. 12.27 (CEST)

Menar du i tumnagelsstorlek i själva artikelfönstret? Finns det behov för det? Själv klickar jag alltid på fyrpilsknappen för att få fullskärm.--Paracel63 (disk) 4 juni 2013 kl. 15.50 (CEST)

Jag tycker att det kan vara lite svårt att läsa artikeln när det kommer upp ett stort fönster och bakgrunden blir skuggad, jag tänker att man nog vill ha på klippet samtidigt som man läser, men det kanske bara är jag? Man kanske inte bara vill sitta och kolla på en strandpipare som piper i en halvminut t.ex, att vara helt fokuserad och uppslukad av det i fullskärm, utan man vill kunna se och höra den samtidigt som man läser om den. Förut kunde man välja har jag för mig? Dessutom tycker jag att det är svårt att se hur man gör för att komma till själva bildsidan på Commons nu, från klippet i artikeln. / Elinnea (disk) 5 juni 2013 kl. 09.48 (CEST)

Eftersom man kan flytta fönstret så vore det bra om den inte mörkade övriga skärmen, håller med Elinnea på den detaljen. Sedan vore det såklart bra med en direktlänk till Commons, annars gillar jag den nya videospelaren, och det vore kanonbra om vi också kan ha videos med undertexter till våra populäraste artiklar som har tal, nu när spelaren verkar stödja det. C.Nilsson (disk) 5 juni 2013 kl. 12.07 (CEST)

Ja, alla läsare är nog olika. För min del föredrar jag nog att sätta på videon separat (men då gör jag ofta något tredje samtidigt som jag läser artikeln eller tittar på videon), och det jag saknar för min del numera är hur man får upp den i egen flik på commons (detta även eftersom jag har haft problem med den inbäddade spelaren). Det går, men jag har haft problem att hitta det. Annars är det ju fint gjort och säkert till fördel för de flesta av läsarna. –flinga 7 juni 2013 kl. 18.26 (CEST) (jag är inte bara användare, jag är läsare också).

En fundering om artiklar utan källor

Jag kommer inte ihåg att ha sett en projekt som vill inventera hur många källösa artiklar vi har på Wikipedia, visst har vi Kvalitetsmätningen, men det finns problem med det (som redovisas nedan). Detta har fått mit att sitta (på mina hjul och boggier ;)) ett tag och undra hur vi ska hantera artiklar som inte har källor.

För mig är det ett stort problem att vi har ingen aning just hur många artiklar vi har utan källor. Visst har vi Kategori:Alla artiklar som behöver källor, men det fungerar endast om någon flaggar artikeln med en källmall, och det är ju problemet, att alla källösa artiklar inte är mallade. Jag är en som ofta, men inte alltid, lägger in {{källor}} eller {{källor biografi}} när jag upptäcker en artikel utan källor; men detta känns aningen trist, och jag skulle hellre ägna min tid åt annat arbete. En lösning som jag tror kan fungera är att köra en bot som lägger in en relevant mall i alla artiklar som inte innehåller <references/> eller {{fotnoter}} (om artikeln ingår i kategorin Kategori:Levande personer då blir det {{källor biografi}}, annars blir det {{källor}}), ett problem med detta kan vara att ett antal artiklar innehåller just <references/> utan att det finns källa (detta kan vi förmodligen lösa genom att boten söker även efter </ref>, om </ref> inte finns i artikeln så är det sannolikt att den inte har någon källa, oavsett om <references/> finns). Ett annat problem kan vara artiklar som har en källa utan fotnoter (som enligt vissa användare är acceptabelt). För att lösa detta skulle boten (i artiklar utan <references/>) även söker efter rubriker som ==Källor== och ==Referenser==, och lägger dessa artiklar i en dold kategori såsom Kategori:Artiklar som möjligtvis inte har källor.

Så vad händer efter det? För att tömma på kategorin Kategori:Artiklar som möjligtvis inte har källor kan vi köra en veckans tävling där vi lägger in {{källor}} (eller {{källor biografi}}) i artiklar helt utan källor, artiklar som har en lista över källor men inga fotnoter skulle mallas med {{fotnoter}}, och artiklar som har en enda källa kan antingen förses med minst en fotnot eller {{fotnoter}}. Efter detta får vi en mycket bättre överblick över hur många källösa artiklar vi faktiskt har och även hur många källösa artiklar om levande personer vi har, (som jag tycker vi skulle kunna arbeta lite extra hårt med). Med tanke på det som står i Wikipedia:Artiklar om nu levande personer, så tycker jag det skulle vara en bra idé att antingen radera direkt (kan vara för drastiskt då det nog tar bara några få minuter ett förse en artikel med minst en källa), eller köra en annan tävling som går ut på att förse dessa artiklar med källor. Om, efter en rimlig period, dessa inte förses med källor kan det vara en idé att radera en masse (men jag hoppas artiklarna ska förses med källor!) - det är förstås inget krav av projektet att artiklar raderas, utan är en möjlighet om gemenskapen vill det.

Se på mina förslag som just det, förslag, som kan förbättras av andra användare.

Då projektet omfattar många artiklar, och möjligtvis kan leda till att många artiklar raderas, vill jag att gemenskapen tycker till och uppnår konsensus om det. Projektet kan även bestämma om artiklar som har endast källor utan fotnoter ska godtas. Då jag inte är botkunnig skulle projektet även behöver hjälp från någon som är duktig på att skapa botar. Så... vad tycker gemenskapen? Kan detta vara ett bra sätt att förbättra Wikipedias pålitlighet, och öka antalet källbelgda artiklar... eller är det en illa idé som bör glömmas bort? Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 juni 2013 kl. 03.49 (CEST)

Med all respekt för Dieselmotorvagnar så tycker jag inte att detta är en särskilt bra idé, det luktar för mycket perfektonism för min smak. Wikipedia fungerar som bäst där folk får vara i fred och skriva om det de är bra på, medan andra faktakollar vid behov och lägger in mallar där man inte själv är säker på vad som skulle vara en bra källa. Vi har olika källkriterier för olika ämnesområden och tävlingar som går ut på att finna fel och sedan massradera artiklar riskerar att dra ned projektet i en negativ spiral som vi sett för många av de senaste åren. Jag vänder mig framförallt emot idén att massradera, inget gott kan komma ur en tävling eller kampanj som har det som mål.--ボスニア (disk) 3 juni 2013 kl. 04.20 (CEST)

Imponerande att du kom med en åsikt efter bara en halv timme, Bothnia! För att förtydliga, radering är bara en idé, projektet behöver absolut inte leda till det, men det är en möjlighet om tillräckligt många vill det. Vi kör redan tävlingar som går ut på att lägga in mallar i artiklar och även förse artiklar med källor, bilder, faktamallar osv, så en stor skillnad mellan sådana tävlingar och min idé tycker jag inte finns. Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 juni 2013 kl. 04.56 (CEST)

Det är knappast så att du är den förste som vill ha hårdare tag mot artiklar utan källor... och jag ser inte varför det att man kan forma en åsikt direkt när man läst ett inlägg förtjänar sarkasmer.

Sedan tycker jag principiellt om alla försök att tro att kvalitet är något som är lätt mätbart. Jag tycker det är ett värre problem om det finns artiklar som kanske innehåller felaktigheter än att det finns de som inte har källor. Wikipedia skulle inte bli mycket bättre om man i varje biografisk artikel lade in en hänvisning till folkbokföringen om personens födelsedag.

andejons (disk) 3 juni 2013 kl. 07.33 (CEST)

Det att man bildar en åsikt direkt när man läst ett inlägg förtjänar absolut inte sarkasm. Jag ber om ursäkt om mitt inlägg ovanför tolkades som sarkasm, men så var det verkligen inte menat. Jag hade väntat mig att det skulle dröja några timmar, eller dagar, innan någon kom med en åsikt, inget mer. Jag verkligen hoppas att Bothnia inte kände sig förolämpad eller någon annan negativ känsla av mitt svar. Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 juni 2013 kl. 07.38 (CEST)

Jag håller helt med Dieselmotorvagnar. Att artiklar ska ha källor är inte perfektion, det är ett grundläggande krav. I synnerhet när det gäller artiklar om levande personer. Att en artikel saknar källor och därför inte går att verifiera är nästan värre än en artikel som har källor men som innehåller direkta felaktigheter. I det senare fallet så går det ju snabbt och lätt att kolla mot angivna källor, men i det förstnämnda fallet så har man ju ingen aning alls om det man läser stämmer eller inte. Då är det faktiskt bättre att radera. Att det dyker upp röda länkar ökar chansen att någon faktiskt skriver en ny och bättre artikel betydligt mer än vad åtgärdsmallar gör. /ℇsquilo 3 juni 2013 kl. 10.35 (CEST)

Jag ser en väldig skillnad på artiklar om personer (som också diskuteras under kvalitetsmätningen ovan) och artiklar i andra ämnen. Jag kan kännã viss sympati med tankegången för biografi artiklar men inte generellt. Att skriva att Broby kyrka är en kyrka i Broby kyrkby i Astads kommun och tillhör c-församling i vstift. och dessutom ha en koordinat och en bild på kyrkan är för mig helt OK info och ett värdefullt tillskott, även utan direkta källor. All info går få fram via standardkartor och andra artiklar (som är länkade).Yger (disk) 3 juni 2013 kl. 10.45 (CEST)

(redkrock) Radering skulle absolut inte vara nåt mål, som Bothnia befarar ovan, utan ett medel för att höja kvaliteten. Tycker det även att det är lite tråkigt att se att Andejons inte anser att Wikipedia förbättras av att personers födelsedata källbeläggs. Att de källbeläggs är bra, anser jag, men det allra viktigaste är att de relevansgrundande uppgifterna i alla artiklar är källbelagda, de uppgifter som gör att artikeln platsar i uppslagsverket, är det det att en person tagit SM-guld i en idrott som gör att han eller hon platsar så är det den uppgiften som först och främst måste vara källbelagd, är det att personen har ritat någon berömd byggnad, så är det den uppgiften som bör vara källbelagd. Att diverse andra uppgifter i en artikel källbeläggs är bara bra, men att de relevansgrundande uppgifterna är källbelagda är grundläggande. / Elinnea (disk) 3 juni 2013 kl. 10.50 (CEST)

Det är nästan aldrig tillräckligt att födelsedatan är källbelagd, därför är metoden att (med robot) leta icke källbelagda artiklar inte särskilt fruktsam. Det ger oss en känsla av att övriga sidor är källbelagda, utan att de är det. -- Lavallen (blockera) 3 juni 2013 kl. 11.07 (CEST)

Jo, precis. Och ibland finns det källor som kanske inte borde fungera som källor. /Julle (disk) 3 juni 2013 kl. 13.38 (CEST)

Och om jag ska ge mina fem ören så får jag säga att jag tillhör nog de som tycker att det allra viktigaste är att det inte finns faktafel, att uppgifterna i artikeln är sanna. Därefter källhänvisningar /(Elinneas resonemang är för övrigt intressant och låter vettigt). –flinga 3 juni 2013 kl. 13.33 (CEST)

[avindent] Jag håller med andejons ovan: kvalitet är inte lätt mätbart och det är inte lika lätt att se om en artikels uppgifter har stöd i källan som om den har källor. Det vore bättre med ett kvalitetsprojekt som går ut på att man kontrollerar källor och att man etablerar en sådan kultur där grunden för uppgiften granskas. Fokus på att ange källor riskerar att leda till att man ljuger om vilka källor man använt eller att man tolkar angivna källor som man vill. Edaen (disk) 3 juni 2013 kl. 11.15 (CEST)

Jag vill be Dieselmotorvagnar om ursäkt för att jag misstolkade henom; jag hade helt enkelt svårt att tänka mig att någon skulle finna det så anmärkningsvärt att ett svar kom efter en halvtimma.

Sedan: det jag vänder mig emot är inte källhänvisningar i allmänhet. Men om vi skall arbeta med det vill jag inte se projekt som främst tycks bygga på kvantitativa insatser. Det vore mer värt om en artikel tillfördes källor för 20 olika påståenden än om 20 artiklar fick källor för uppgifter om födelsedagar. Det är bättre om källmallar motiveras ordentligt så att de kan plockas bort när känsliga uppgifter belagts än att de läggs in i varenda artikel och sedan försvinner när det kommer en källa på att By kyrka ligger i By socken.

andejons (disk) 3 juni 2013 kl. 13.29 (CEST)

Det jag ser som det största problemet är att det fortfarande tillkommer nya artiklar utan angivna källor. Där borde vi agera tydligare. Vad gäller äldre sidor håller jag med om att det vore önskvärt med en förbättring, men den olika synen på vad hänvisningarna innebär försvårar. Jag har ofta försett biografier med externa länkar. I dessa beläggs i de flesta fall textens innehåll, men ursprunget till uppgifterna är ett annat. Ibland skriver jag också om och då rubricerar jag annorlunda. Tostarpadius (disk) 3 juni 2013 kl. 13.46 (CEST)

[avidenterar] Mycket intressant tråd. Jag tänkte själv på samma ämne men från andra hållet igår: hur många artiklar har källor, och hur många källor i genomsnitt och i median finns i varje artikel? En sak som LA2 lärt mig är att det här är ett större projekt än man kanske tänker sig från början. Men låt oss börja skissa på hur stort det är och vad som ingår:

• kolla läget: ta reda på hur många artiklar som har respektive inte har källhänvisningar, hur många det genomsnittliga arbetet är. Om vi utgår ifrån att det tar 3-5 minuter att lägga till en källa i varje artikel som inte har en enda och det visar sig att vi har 500 000 artiklar utan källor får vi fram att det skulle ta en person 1,5-2,5 miljoner minuter att åtgärda alla dessa (~2,8 år om jag har räknat rätt, med arbete 24 timmar per dygn). Här är det inte superviktigt att det blir helt rätt utan bara att vi får en fingervisning om hur stort arbetet är
• kolla intresset: om det här ska kunna genomföras måste arbetet troligen delas upp på flera. Vilka är intresserade? Realistiskt. Vi vet redan att små grupper duktiga användare kan göra underverk, men om vi skulle lyckas organisera det här på större skala än säg 10 personer vore det något som väldigt sällan har gjorts, även internationellt
• kolla resurserna: finns det några hjälpmedel som kan användas för att arbetet ska gå fortare? Wikimedia Sverige har bidrag till sånt, verktygen från Toolservern håller på att flyttas till Wikimedia Foundations servrar och då kan vi passa på att önska nya funktioner, och vi kan ägna mer tid åt att få universitet och myndigheter att bidra
• sätta igång tävlingar och annat för att öka på engagemanget även utanför vår lilla skara

Sen får vi nog också medge att det här inte är en panacé. Klottersanering, utbyggnad av artiklar, utbildningsarbete och utveckling av nya funktioner, mm, kommer också att "stjäla"/tävla om uppmärksamheten. För att avsluta: Jag gillar idén med storskaliga projekt, men jag är samtidigt medveten om alla gånger det har misslyckas. Därför undrar jag vad vi kan göra på det lilla planet? Enkla lösningar för att göra det enklare för var och en som är inne på Wikipedia att lägga till källhänvisningar. Själv funderar jag på hur vi kan prata med webbansvariga på olika databaser (inklusive tidningar) så att det blir lättare att skapa källhänvisningsmallar. Libris har en funktion som gör att man bara kan klippa och klistra in en kodsnutt för att få en källhänvisning. Elegant lösning. Varför har inte SVT, DN och regerngen likadana funktioner?// Hannibal (disk) 3 juni 2013 kl. 19.19 (CEST)

Att bara slänga in en källa kanske tar ett par minuter. Att se till att det är en meningsfull källa kan ta hur lång tid som helst. Vad som står i artikeln är beroende av vad källorna säger och om de trovärdiga källor man hittar säger något annat än vad som redan påstås får man skriva om artikeln. Att förse artiklar med källor är ett allmänt kvalitetsprojekt. Edaen (disk) 3 juni 2013 kl. 19.21 (CEST)

Man kanske kan skapa ett filter som vädjar om att man ska lägga in en källa när man skapar en artikel helt utan källor/Bro (disk) 3 juni 2013 kl. 19.36 (CEST)'

Vi är nog alla överens om att Wikipedias viktigaste uppgift är att förmedla korrekta faktauppgifter om varjehanda ämnesområde. Jag är benägen att påstå att referenser kan leda till motsatsen. Vi borde kanske ta bort alla referenser i stället för att försöka lägga till så många som möjligt.

Jag tror att det är lika mycket fel i artiklar som har källhänvisningar, som i de artiklar där källor saknas. Kvalitet skapas genom att många människor granskar artiklarna och åtgärdar de felaktigheter som upptäcks. Till det krävs kunniga användare som hittar brister och rättar felen. Det blir inte färre fel bara för att referenser läggs in till mer eller mindre obskyra källor.

Referenser insprängda i texten gör att den blir svår att överblicka i redigeringsläge. Det kan vara näst intill omöjligt att göra en ändring utan att trassla till referensuppgiften ibland. Dessutom går det inte att se hur stor del av texten som referensen avser. Gäller den för en eller flera meningar? Syntaxen är mer HTML än wikikod. Den är så pass krånglig att nya användare kan avskräckas från att rätta fel.

Efter ett antal år är risken stor att referenserna ligger kvar trots att texten i övrigt ändrat till något helt annat. Då är de definitivt till men för kvalitén och ger på sin höjd en falsk känsla av auktoritet. På längre sikt består många källhänvisningar av döda länkar eller refererar till dokument som endast med svårighet kan kontrolleras. Det blir en tung och rent ut sagt urtråkig uppgift att hela tiden underhålla referenser som mer och mer degenererar till skräp. Bör vi redan nu ta tag i saken och rensa bort referenserna? // jorchr 3 juni 2013 kl. 20.17 (CEST)

För mig, och andra universitetsstudenter, är det viktigt med källor. Jag kollar alltid källorna i artiklarna när jag läser eftersom de ofta ger mer. Då hålls de även källorna uppdaterade och jag uppdaterar artiklarna.

För mig skulle därför förslaget att med bot gå igenom och lägga "källlor behövs" vara väldigt bra. DÅ ser man lättare vilka artiklar som saknar källor-för det är en av många brister som kan finnas. (felaktiga uppgifter är en annan brist, men det är fel att blanda in det i denna diskussionen eftersom det är ett annat fel med andra lösningar och därför en annan diskussion). Hur man sedan skulle jobba vidare med att källbelägga artiklar utan källor är en annan fråga. Även den och om man skall radera eller ha tävlingar borde vara en egen diskussion, annars blir det för rörigt.

Därför anser jag att vi bara skall komma överens om man med bot skall malla artiklar utan källor (för källor ÄR av yttersta vikt). Resten är oviktigt i detta läget (utan de som vill kan börja jobba med artiklar utan källor som ett eget projekt.

Sedan sa Jorchr en väldigt viktig sak: syntaxen i källorna gör artiklarna svårlästa i redigeringsläge. Går det inte att få utvecklarna att göra så att referenserna i texten får en annan bakgrundsfärg så att man lättare hittar var de börjar och slutar och var löptexten är? Adville (disk) 3 juni 2013 kl. 22.07 (CEST)

Ja, källor är viktiga, men har inget egenvärde som Jorchr mycket riktigt påpekar. Det som höjer kvaliteten i våra artiklar är antalet inblandade användare och det är något som sker artikel för artikel, stycke för stycke, inte genom botar eller kampanjer. När jag skapar artiklar brukar jag snegla på nowp och dewp en del och det har slagit mig att de verkar klara sig bra utan ett överdåd av fotnoter. Ofta räcker en litteraturlista. Vår fixering vid fotnoter kommer från enwp, där många artiklar har långa listor med fotnoter som ofta innehåller litet eller ingen information alls. I den akademiska världen är notapparaten förvisso viktigt, men man utkräver sällan fotnoter för påståenden som betraktas som allmängods.

Slutligen fungerar perfektionism alldeles utmärkt när man själv har fullständig kontroll över sitt alster, när jag skriver något i eget namn är jag mycket perfektionistisk. Men ju fler som blandas in desto svårare blir det och i ett kollaborativt uppslagsverk som vårt fungerar det mycket dåligt, eftersom det inte går att förmå någon annan att leva upp till sina egna krav på perfektion.--ボスニア (disk) 3 juni 2013 kl. 22.41 (CEST)

[avidenterar] Det är glädjande att se så mycket diskussion om ämnet, och bra att se att en hel rad olika åsikter tas med i diskussionen. Som Adville tycker jag mallen "källor behövs" är viktig att ha med i artiklar. Den gör mer än att bara lägga artikeln i en kategori, utan den lockar till sig läsarens uppmärksamhet och varnar för att det som står i artikeln kanske inte stödjs av källor. Och en artikel med endast en summarisk förteckning över använda källor (dvs en artikel utan fotnoter) är, vad jag tycker, nästan lika illa som en artikel med inga källor alls; detta av några anledningar. För det första vet man inte vilken, eller vilka, uppgifter stödjs av källorna, om man använt en källa för en persons födelsedatum, en annan för dödsdatum, en tredje för någon annan uppgift i artikeln, och sedan skrivit resten av artikeln utan att hänvisa till någon särskild källa (om någon källa alls), så ger artikeln intrycket av att bygga på källor medan endast tre uppgifter styrks av källor... eller så kan det vara tvärtom, det kan vara att samtliga tre källor styrker samtliga uppgifter i artikeln. I såna fall är det viktigt att lägga in fotnoter så att man kan se hur mycket av artikeln stödjs av källor, och vilken källa stödjer vilken uppgift. Ännu viktigare kan fotnoterna blir om det senare visas att en av de använda källor är smörja: i fallet av artiklar som är försedda med fotnoter kan vi lätt se vilka uppgifter styrks av källan och utföra en åtgärd såsom att hitta en annan källa, flagga med {{kb}} eller ta bort helt och hållet. Om artikeln har bara en summarisk källförteckning kan vi visst ta bort källan, men vi vet inte vilka uppgifter är baserade på den och hamnar i ett, vad jag tycker, väldigt besvärligt läge.

Vissa användare säger det är viktigare att det som står i Wikipedia är sant än att det stödjs av källor, och att vi bör kanske ta bort alla källor. Det är i och för sig viktigt att vi skriver sanningen, men hur vet vi att något är sant om vi inte styrker det med källor? Och hur vet andra personer det? Jag tar ett exempel, artikeln kol uppger att kol har en atommassa på 12,0107 u, men det står ingen källa. Hur vet jag, som läser artikeln, att det stämmer? Hur kan jag vara säker på att någon vandal inte gått in och ändrat det från 12,0207 till 12,0107? Detta gäller inte bara utförliga uppgifter såsom atommassa utan alla uppgifter. Om någon som är insatt i ämnet inte bevakar artikeln kan det vara svårt att veta om en ändring från 12,0207 till 12,0107 handlar om vandalism eller en rättelse. Som klottersanerare finner jag det nästan omöjligt att veta när en ändring i an artikel om en sportperson är en rättelse eller är vandalism om inte artikeln är försedd med källor.

En annan möjlighet för ett storsakligt projekt som handlar om källor är att, med bot, skapa en lista (snarare ett flertal listor med tanke på storleken) som innehåller alla artiklar som inte har källor (mina förslag på hur detta definieras finns i mitt första inlägg, men kan nog fulländas). Detta hoppas jag är så okontroversiellt att det kan lyckas (om det finns tillräckligt många intresserade, förstås). Efter listan skapas kan artiklarna åtgärdas på något sätt. Då vissa tycker att Wikipedia inte gynnas särskilt mycket av att källbelägga bara ett födelse- och/eller dödsdatum kan en möjlig åtgärd vara att källbelägga datumen och sedan lägga in {{fler källor}} med en motivering enligt "födelsedatumet är källbelagt, men det som gör personen känd måste källbeläggas". Denna åtgärd, om utförd i många artiklar (såsom kan ske i en tävling), kanske kan få bidragsgivare att motivera andra mallar. Om sånt händer tycker jag det skulle vara verkligen bra för Wikipedia (då kan vi slippa undra varför en mall lägger inlagd i en artikel för den är försedd med en förklaring)!

Jag tycker att födelse- och dödsdatum bör ligga högt på en lista över det som bör vara källbelagt i en artikel. Varför? För att det är, i min erfarenhet, många som söker bara sådana uppgifter. De bryr sig föga om varför en person är känd (om de inte redan vet varför) utan är nyfikna på hur gammal någon är, eller vem någon är gift med. Självklart vill vi inte att Wikipedia blir en datumsamling där artiklar består endast av datum, men om något projekt eller någon tävling leder till att datum blir källbelagda (med pålitliga källor, förstås) en masse, vad är faran? Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 juni 2013 kl. 02.49 (CEST)

Hur vet man att kol har atomvikt 12,0107 om det saknas referenser? Därför att det står i princip samma värde på andra språk. Det står i andra artiklar t.ex Periodiska systemet (stort). Uppgiften har med 3 decimalers noggrannhet funnits sedan 2002. Den är inte ditlagd av en IP-address igår. Allt detta är indicier och inte bevis. Men det är inte heller bevis att det finns en referens till en källa som inte går att hitta, är från 1800-talet eller ligger på en obskyr sajt som kanske tillhör ett amerikanskt universitet. Det är också indicier. Vill du vara säker får du skaffa mätutrustning för en bunt miljoner och mäta själv. // jorchr 4 juni 2013 kl. 07.31 (CEST)

Problemet är väl egentligen inte att vi källbelägger när någon är född, avliden eller gift med någon etc. Problemet är att vi kan missa att källbelägga övrig fakta, å andra sidan hade man ju kunnat låta boten gå vidare till att det skulle vara minst två referenser etc. om vi någonsin skulle tömma kategorin med artiklar utan källor. Egentligen tycker jag inte att problemet är de gamla artiklarna, det viktigaste är nog att vi försöker få bort att nyskapade artiklar saknar källor, då kan vi (på sikt) hindra att mängden ökar så kan de som försöker källbelägga påståenden faktiskt känna att det händer något med det stora antalet. En annan idé är att de som mallar upp en artikel för något problem (som vi inte kan lösa själva av en eller annan anledning) försöker att därefter beta av två andra artiklar i åtgärdskategorierna. Dvs. om man på frivillig väg försöker hålla sig till att källbelägga ex. två kb-mallar för varje faktagransknings-mall som man lägger in etc. Jag försöker också emellanåt, men är lite för dålig, att när jag källbelägger diverse artiklar ta en titt på övriga språk (som jag någorlunda behärskar) och källbelägga där med. Samma grundläggande information om ex. Jerzy Sarnecki kan ju källbeläggas på flera ställen någorlunda samtidigt och kräver ju inte att man kan det andra språket till fullo. Hjälper ju inte direkt den här språkversionen, men man kan ju hoppas att någon annan på ex. dewp källbelägger grunduppgifter åt andra hållet någon gång också. Tyska versionen av Östra bron är både längre och har mer källor så artiklar som handlar om något i Sverige kan vara bättre på andra språk än svwp och enwp, vilket också kan vara värt att titta på när man källbelägger våra artiklar för att hitta källor. GameOn (disk) 4 juni 2013 kl. 08.05 (CEST)

Jag förespråkar inte ett borttagande av källorna. Det har ett stort värde att veta varifrån uppgifter är hämtade i ett kollektivt projekt som detta. Fortnotsraseriet vänder jag mig däremot emot. Jag har respekt för den som gör ett systematiskt arbete med att lägga in detaljerade referenser, men jag ser inget behov av att detta skall vara allmän norm. Dessutom finns risken, som jochr mycket riktigt påpekar, att dessa efter en tid till synes kommer att belägga helt andra ting än de ursprungligen gjorde. Om detta inte kontinuerligt bevakas och följs upp är det enligt min mening bättre med allmänna hänvisningar. Själv lägger jag ofta in noter för exempelvis födelse- och dödsdata, när dessa inte stöds av huvudkällan eller andra språkversioner. Jag motsätter mig inte en botmallning, under förutsättning att denna också tar hänsyn till rubriken ==Källor==, något som Dieselmotorvagnar föreslår. Jag är uttalad motståndare till att dessa ens läggs in specialkategori. De har tydligt angivna hänvisningar! Vi skall dock vara medvetna om att det är ett trubbigt verktyg att gå igenom med bot. Det är säkerligen inte ovanligt att <references/> finns i artiklar utan att några egentliga referenser ges. Tostarpadius (disk) 4 juni 2013 kl. 08.08 (CEST)

Då skall jag förtydliga mig lite, Tostarpadius. Finns det källor i en artikel så finns det även om det står under rubriken och inte som not (även om jag föredrar noter). Därför är det inget som är högsta prioritet att springa in och försöka notskriva alla källor. Att man ändå kommer att missa några artiklar vid en sådan mallning skulle inte vara något allvarligt fel (såsom faktafel). Enda "problemet" jag kan se i att massmalla artiklar utan källor (eller noter) är att den åtgärdskategorin kommer att växa lavinartat vid ett tillfälle. Därefter så skall målet vara att den inte FÅR växa igen eftersom alla nya artiklar skall innehålla källor - källor är faktiskt ett sätt att visa på kvalitet (även om det sker medvetna och omedvetna felskrivningar). Adville (disk) 4 juni 2013 kl. 08.59 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Så länge vi är medvetna om att synnerligen dåligt källbelagda artiklar kommer att missas och att detta alltså bara är en metod bland många för att förbättra situationen ställer jag mig bakom förslaget i den form det då har. Jag instämmer helt i att någon form av hänvisningar är nödvändiga här för att upprätthålla trovärdigheten. Tostarpadius (disk) 4 juni 2013 kl. 09.10 (CEST)

Att det finns tomma references i en del artiklar har du rätt i men jag vet inte om det i sig ger så mycket problem, själv hade jag lite svårt att få in en källa igår då jag satt med mobilen oinloggad så jag lämnade då en artikel i det skicket. Tursamt (?) nog verkar ingen ha reagerat på att jag oinloggad i Spanien även raderade källbelagd information. Orelaterat till originalfrågan kanske det borde finnas ett filter som reagerar (med märkning i SÄ) på när källor tas bort, framförallt från nya konton och oinloggade? GameOn (disk) 4 juni 2013 kl. 09.35 (CEST)

Som jag redan nämnt är jag emot att göra något enligt vad som diskuteras här utanför de biografiska artiklarna. Och om genomförande börjar diskuteras så vill jag föra fram den betydelse i detta sammanhang man kan hoppas Wikidata kan komma att få framöver. Wikidata kan också medföra synen på hur källor anges ändras, när faktauppgifter källbeläggs där. Så en större insats kring detta som kan komma vara i otakt med en sådan utveckling tycker jag man skall vara försiktig med att genomföra.Yger (disk) 4 juni 2013 kl. 09.07 (CEST)

Jag anser att användningen av ange källor har ett egenvärde. De skapar trovärdighet och de skapar kontrollmöjligheter för oss som redaktörer men även för läsarna. Jag tycker därför att Dieselmotorvagnar inledande inlägg är intressant och ett steg i rätt riktning. När man skriver en artikel bygger man alltid informationen på något, då kan det inte vara svårt att också ange underlaget. Gör man däremot inte det av en eller annan anledning så kan den yttersta konsekvensen bli att artikeln raderas. Dock har inte en radering av artiklar ett egenvärde i sig likt källhänvisningar har, men det kan vara ack så viktigt i många situationer. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 4 juni 2013 kl. 11.13 (CEST)

Jorchrs resonemang är intressant. En sidokommentar till det, apropå att referenserna gör källkoden helsnurrig: de går att lägga längst ner i artikeln istället. Se finskt kallblod för ett ganska avancerat exempel (artikeln där jag först såg det att användas). Jag tycker verkligen vi oftare bör använda oss av det upplägget i notapparaten. (Dnm: det går ju tämligen ofta emm. att rätta artiklar utifrån egen kunskap, och då kan det ju vara svårt att ange underlaget. Jag skulle tro att jag gör färre ändringar av uppgifter i artiklar idag, eftersom varje tillägg kanske kräver i alla fall fem gånger så lång tid i faktaletande. Där är också en slags nackdel med referenskraven.) Å andra sidan, om vi kräver källor tycker jag också det underlättar med specifika hänvisningar. Även övergripande källor kan förstås bli bättre på att peka ut exakt var informationen kommer ifrån, och vad de verifierar, men gällande det senare har noterna ändå en fördel. –flinga 7 juni 2013 kl. 18.13 (CEST)

Det händer faktiskt saker

Historiken HÄR säger mig att det faktiskt händer saker. > 600 sidor har åtgärdats sedan början av december. Ok, med den takten dröjer det kanske 4 år innan kategorin är tom, men det upplever jag ändå som betydligt snabbare åtgärdat än antydningen att sidorna aldrig blir åtgärdade. Summan av alla artiklar med problem ökar hela tiden, men inte delmängden med de äldsta, även om det kommer "nya" där också ibland av olika anledningar. -- Lavallen (blockera) 3 juni 2013 kl. 14.03 (CEST)

Det var bra, att se att det faktiskt minskar! Klart att det känns lite tråkigt om det ska ta åtta år dock, mellan att en artikel märks upp tills att den åtgärdas. / Elinnea (disk) 5 juni 2013 kl. 09.39 (CEST)

Education Program extension

Hej!

Hur skulle ni ställa er till att slå på Education Program extension? Det är en extension vilken har utvecklats av Wikimedia Foundation för att göra verksamheten i Wikipedias utbildningsprogram som högskolekurser och gymnasieämnen enklare och öppnare att spåra. Läs gärna om denna extension här. Om detta slås på kommer man enklare att kunna följa vad elever och studenter gör och vilka kurser som pågår. Det blir mer transparent och gör att vi kan se hur utbildningsprogrammet bidrar till Wikipedia och analysera studenters och elevers aktivitet på svenska Wikipedia. Denna extension skulle även kunna användas på andra sätt, till exempel för att organisera deltagande i edit-a-thon evenemang. Den är utformad för att ha minimal inverkan på resten av Wikipedia, för dem som inte vill använda den. Den nya "Utbildning:" namnrymd skriver inte över befintliga Wikipedia-artiklar men självklart skulle det hindra skapandet av artiklar med titlar som börjar "Utbildning:". Se även gärna den engelska diskussionen här. Hur ser ni på detta? Sophie Österberg (WMSE) (disk) 22 maj 2013 kl. 10.53 (CEST)

Jag gillar det. De eventuella nackdelar som det innebär att få ovana användare uppvägs med råge av att vi behöver fler användare :-) Och så länge det anpassas efter svenskspråkiga Wikipedias förhållanden (vilket jag vet att det kommer att göra), så är det verkligen något jag tror att vi kan göra mycket bra med.//Hannibal (disk) 22 maj 2013 kl. 17.29 (CEST)

Precis som du skriver Hannibal så har detta redan översatts till svenska och kommer även nyttjas på så sätt att det är anpassat efter vårt utbildningssystem. Sophie Österberg (WMSE) (disk) 22 maj 2013 kl. 17.32 (CEST)

Kirwanfan (Diskussion | bidrag) lade till han själv as instruktör till kursen History of Science from Antiquity to Newton (Summer 2013).

Behöver nog finslipa översättningen där. -- Lavallen (blockera) 22 maj 2013 kl. 18.24 (CEST)

Verkar trevligt och behövligt. Vad är hindren mot att slå på tillägget, förutom att det kanske inte är färdigöversatt än?--Paracel63 (disk) 22 maj 2013 kl. 19.24 (CEST)

Det finns inget egentligt hinder, det som krävs (som vid all påslagning av nya tillägg) är att det går att länka till en diskussion där det finns konsensus för att det ska slås på så att utvecklarna ser att det är en riktig begäran. Jan Ainali (WMSE) (disk) 23 maj 2013 kl. 10.08 (CEST)

Hur mycket är "minimal inverkan" konkret? Att det är "så lite som möjligt" förstår jag, men vad innebär det konkret? Helt osynligt? --MagnusA 22 maj 2013 kl. 21.40 (CEST)

Det som händer är att en del nya specialsidor läggs till som gör det möjligt att administrera vanliga kurser. Inget påverkas i huvudnamnrymden eller för den som inte tittar på dessa sidor. Ett exempel, med länkar till de olika specialsidorna, kan ses på en:Special:Institutions. Jan Ainali (WMSE) (disk)

Enwp har en hel radda med användarrättigheter kopplade till detta. Är alla nödvändiga och vem ska administrera dem? -- Lavallen (blockera) 23 maj 2013 kl. 12.21 (CEST)

Det är en god fråga! Spontant skulle jag säga att de är de som nyttjar denna extension samt utbildningsansvarig på WMSE. Men jag återkommer med svar om hur de gör med detta på Enwp. Och tack för synpunkter på översättning, jag ska kolla igenom allt igen såklart. Dock hittar jag inte den specifika meningen. Vart hittade du den? Här finns det som är översatt Sophie Österberg (WMSE) (disk) 24 maj 2013 kl. 12.02 (CEST)

Jag hittade den nog i användarrättighetsloggen på enwp med svenska inställningar. Motsvarande mening på translatewiki hittade inte jag heller. -- Lavallen (blockera) 24 maj 2013 kl. 12.17 (CEST)

Detta skriver [[:en:user:Sage Ross (WMF)|Sage Ross (WMF) Basically, there are the following things which can be restricted based on user rights:

• creating and editing course pages
• deleting course pages
• signing up on a course as an instructor
• signing up on a course as a campus or online volunteer (which on English Wikipedia is mostly synonymous with Online and Campus Ambassadors, but it doesn't necessarily have to be), and creating a campus or online volunteer profile
• administering other extension user rights

There are four new user rights, which can be associated with whatever of those functions the community wants. It could be configured so that any user (or admins, or other pre-existing user groups) could do any or all of those things, without the need to user the new user rights at all. On en.wiki (and by default) it's configured so that it's essentially administered by admins. Admins can grant any of the four user rights, and here's what they do:

• course coordinator: Users with this right can assign any of the other rights and can create, edit and delete course pages. On en.wiki, we use this for people who are helping to onboard new professors but who aren't admins (mainly the Regional Ambassadors).
• course instructor: Users with this right can create, edit and delete course pages, and can list themselves as an instructor for a course.
• campus/online volunteer: These two user rights let you sign up for a course as the campus/online volunteer and create the respective profile (which appears at Special:OnlineVolunteers and Special:CampusVolunteers)

If the goal on sv.wiki is to make it less bureacratic and simpler to administer, it could be configured (for example) so that any user could create a volunteer profile and sign up as a volunteer for a class and simply have admins handle the assignment of instructor rights; then there would essentially only be one user right to manage (course instructor). Any permutation on the user rights and the available functions is possible.

Hur låter detta för er?

Sophie Österberg (WMSE) (disk) 27 maj 2013 kl. 14.08 (CEST)

Alternativet att bara ha en enda ny användargrupp att administrera låter gott! -- Lavallen (blockera) 29 maj 2013 kl. 11.24 (CEST)

Det tycker jag också låter som en god idé. Jag låter denna diskussionen ligga några dagar till men skulle på fredag, den 31 maj, gärna vilja be om möjligheten att slå på denna extension. Hur låter detta? Sophie Österberg (WMSE) (disk) 29 maj 2013 kl. 15.38 (CEST)

Nu finns en begäran i Bugzilla. Jan Ainali (WMSE) (disk) 31 maj 2013 kl. 12.09 (CEST)

Nu är tillägget aktiverat. Ska utdelning av kursinstruktörsrättigheten ske via Wikipedia:Begäran om åtgärder som för tillbakarullare eller på samma sätt som för administratörer och högre? Jan Ainali (WMSE) (disk) 8 juni 2013 kl. 22.58 (CEST)

Place holders

Diskussion flyttad till Wikipediafrågor. Lixer ✎ ✔ 8 juni 2013 kl. 12.04 (CEST)

Zigeuneraufräumungswoche

Jag fick reda på att på onsdag, 12 juni, är det 75 år sedan Zigeuneraufräumungswoche inleddes, romernas motsvarighet till kristallnatten, och en del i porajmos (romernas motsvarighet till Förintelsen). Jag har dock hittat klent med litteratur, har någon tips? Jag hinner dock inte fjärrlåna böcker före onsdag, men jag kanske kan skriva nåt senare, om ingen hinner fixa innan. Vivo (disk) 8 juni 2013 kl. 19.07 (CEST)

Månadens bästa bild, maj 2013: Rösta gärna

Omröstning pågår nu om månadens bästa bild. Kolla in wp:Månadens nyuppladdade bilder#Maj 2013 där följande bilder är nominerade och alltså går att rösta på:

• 
  Dorians

  
• 
  Samo sjampioni

  
• 
  Musikåret 2013, Danmarks bidrag i Eurovision Song Contest,Eurovision Song Contest 2013

  
• 
  Island i Eurovision Song Contest 2013, Ég á líf

  
• 
  Gyllebo slott

  
• 
  Parker i Stockholm

  
• 
  Plattbro

  
• 
  Artikel: Bo Widerberg

  
• 
  Peterskyrkan (Ersätter fil:081PzaSPietro.jpg)

  
• 
  Mariehäll

  
• 
  Gyllebo slott
  
• 
  Artikel: Jhonas Enroth

  

/Dcastor (disk) 2 juni 2013 kl. 00.54 (CEST)

Trevligt att se alla fantastiska bilder, och inte minst hur Wikimedia Sveriges teknikpool konkret möjliggör högst encyklopediska, relevanta och välskapade illustrationer till några av våra mest aktuella och vällästa artiklar! Bra jobbat, alla inblandade! Calandrella (disk) 9 juni 2013 kl. 20.57 (CEST)

Artiklar om naturreservat

Hur skall de egentligen namnges, X eller X naturreservat? Just nu verkar den första varianten en smula vanligare, men även den andra förekommer flitigt. Kollar man hos respektive länsstyrelser så använder de uteslutande de kortare varianterna: Henvålens naturreservat → Henvålen, Uppstaigs naturreservat → Uppstaig och så vidare. Vi behöver i alla fall en standard, så att följa länsstyrelsernas hemsida är en möjlig lösning. Vesihiisi (disk) 31 maj 2013 kl. 10.14 (CEST)

Inte alltid men i många fall så överensstämmer väl naturreservatens namn med namn på andra platser och områden i närheten varför det är av intesse att särskilja dem. Sedan skadar det väl inte att skriva naturreservat för att redan i artikelnamnet klargöra vad det är fråga om. Rent allmänt gäller väl POMMF. Rasmus 28 31 maj 2013 kl. 13.42 (CEST)

För att följa hur vi namnger andra likande saker bör det vara X naturereservat. Den kortare varianten är inte önskvärt använda, då kortformen reserveras för orter.Yger (disk) 31 maj 2013 kl. 13.46 (CEST)

Det låter rimligt. Anser du att alla de befintliga X-utan-naturreservat-artiklarna borde döpas om? Vesihiisi (disk) 31 maj 2013 kl. 15.22 (CEST)

Om du frågar mig är svaret på ovanstående ja utom då POMMF säger annat. Rasmus 28 31 maj 2013 kl. 15.32 (CEST)

Det är inte helt ovanligt att naturreservatet är platsen, snarare än att naturreservatet har fått namn efter platsen. I sådana fall tycker jag gott att artikeln kan ligga under det enkla namnet, eftersom den handlar om både platsen i sig och om platsen som naturreservat. En omdirigering från "X naturreservat" kan fortfarande vara praktisk. //Essin (disk) 31 maj 2013 kl. 15.57 (CEST)

Ja medan naturreservatet Listerby skärgård absolut borde namnändras till Listerby skärgårds naturreservat så tycker jag Steneryds lövängar är OK som namn.Yger (disk)31 maj 2013 kl. 17.33 (CEST)

Tack för era tankar. Det är fortfarande mycket som behöver göras i ämnet Sveriges naturreservat här på Wikipedia, så det är bra med lite åsikter att utgå från :) Vesihiisi (disk) 3 juni 2013 kl. 13.42 (CEST)

Emrå är det onödigt (annat än för kategoriernas skull) att ha en artikel om Säterdalens naturreservat och en artikel om de delar av samma dal som inte är reservat, såsom folkparksverksamheten. Dalen är rikskänd som scen, och därmed relevant, men kan ju lika gärna ingå i en större artikel, så slipper vi stubbar. Vivo (disk) 10 juni 2013 kl. 09.39 (CEST)

Det är litet knepigt, då artikeln om dalen kanske inte bör finnas i kategorin eller listan naturreservat, åtminstone inte i sammanhang där de samkörs med andra projekt (iw, wikidata, Commons, statistik). Jag tror att artikeln borde handla om dalen, men ofta är länkarna viktiga nog för att man borde ta hänsyn till dem på något sätt. Det vore en fördel om man kunde använda omdirigeringssidan för sådana ändamål. --LPfi (disk) 10 juni 2013 kl. 12.25 (CEST)

Kategorisering igen

Kategoriseringsivrarna har nu börjat kategorisera arkitekter efter födelseort. Är detta en relevant kategorisering? När man talar om till exempel "stockholmsarkitekter" avses normalt arkitekter som varit verksamma i Stockholm och som ritat byggnader där. Till exempel räknas, sina födelseorter till trots, Axel Anderberg och Ferdinand Boberg som stockholmsarkitekter, medan Carl Andersson (arkitekt) knappast räknas dit. Att den sistnämnde, som från 5 års ålder var bosatt i Sankt Petersburg, skall ligga under "Arkitektur i Stockholm" uppfattar jag som grovt missvisande. Vad anser ni andra om detta? /Annika (disk) 6 juni 2013 kl. 16.57 (CEST)

När kategorien heter Arkitekter från Stockholm så blir det ju luddigt, då är det ju arkitekter födda i Stockholm som går att stoppa in där. Detta känns ju inte alls relevant och blir kanske till och med missvisande. Ett bättre sätt är väl att kategorierna (om de behövs) heter "Arkitekter verksamma i Stockholm" vilket torde vara ett mer relevant sätt att sortera in dem. Var de är födda är av underordnad betydelse för deras (relevansgrundande) gärning som de har gjort på ett annat ställe. /Hangsna (disk) 6 juni 2013 kl. 17.04 (CEST)

Jag håller med om att "arkitekter verksamma i x-stad" låter mycket bättre (egentligen är kategorier som "Sundsvalls stadsarkitekter" bra, men där utesluts ju en hel del), om den skall finnas överhuvudtaget. Kategorin skapades i går, men innehöll en enda artikel (fast det fanns både potential och många artiklar), men i så fall borde de inte kanske redan innan kategoriserats som "personer från Stockholm"? J 1982 (disk) 6 juni 2013 kl. 17.38 (CEST)

Och som i andra kategoriträd tycker jag en {{arkitekter från}} (eller ...i) uppe i varje kategori i trädet skulle vara på sin plats (för enskilda kategorier kan motsvarande lätt göras utan mall). Om detta kunde åstadkommas genomgående skulle man vänja sig att kontrollera kategoribeskrivningen innan man börjar ett kategoriseringsprojekt. Det är inte svårt att i mallen ange huruvida födelseort, verksamhetsort eller någon annan ort är den som skall avgöra kategoritillhörigheten, och eventuellt hänvisa till relevanta diskussioner eller andra sidor. --LPfi (disk) 6 juni 2013 kl. 17.51 (CEST)

Jag anser inte att kategorierna "Personer från..." (alternativt "födda i"..., om vi når konsensus för den förändringen) bör splittras upp ytterligare. Jag är alltså emot "Idrottare..." och "Musiker från Stockholm". Däremot kan "Arkitekter verksamma i..." vara användbara, under förutsättning att de inte blir alltför små - då är de onödiga. Tostarpadius (disk) 6 juni 2013 kl. 21.06 (CEST)

Nja, "Arkitekter verksamma i X" har jag inget emot att de är små. Det beskriver på ett bra sätt varför vi har en artikel om vederbörande, det gör inte "Personer från X". -- Lavallen (blockera) 6 juni 2013 kl. 21.23 (CEST)

Instämmer. Korthus^Frågor? 6 juni 2013 kl. 21.34 (CEST)

Håller helt och hållet med Annika om att Arkitekter från i många fall är totalt missvisande om det baseras på en födelseort. Verksamhetssort är i så fall bättre, men inte alltid helt oproblematiskt. Många arkitekter har varit relativt rörliga. Exempelvis var Carl Crispin verksam i bland annat Borås, Göteborg och Karlstad och skulle om jag förstår det rätt märkas upp med alla tre städer? Andra arkitekter kan ha varit verksamma i exempelvis Stockholm, men majoriteten av själva produktionen har legat ute i landet, som i fallet med flera kyrkoarkitekter och där blir kategorin också missvisande. Att kategorisera stads- och länsarkitekter har jag däremot inget emot då detta är tydliga tjänster.--I99pema (disk) 6 juni 2013 kl. 22.13 (CEST)

Så görs det nu med exempelvis fotbollsspelare. De får kategorierna "Spelare i xxxlag", "Spelare i yyylag" och så vidare. Det kanske kan verka lite mycket men är ändå mer relevant än "Spelare från xxxstad". Dock är det svårt att dra gränsen, har en fotbollsspelare spelat en säsong i ett lag så platsar han i kategorien, räcker det då med att en arkitekt byggt ett utedass i Abc-staden för att få kategori "Arkitekter verksamma i Abc-staden"? /Hangsna (disk) 6 juni 2013 kl. 22.20 (CEST)

Vi har ju en minister nämnd efter ett utedass, eller om det nu var tvärtom. Nej, skämt åtsido, det beror nog på om det var en anmärkningsvärd byggnad eller inte. Ett K-märkt utedass har jag inget emot. -- Lavallen (blockera) 6 juni 2013 kl. 22.23 (CEST)

Enligt min uppfattning bör kategoriseringen grunda sig på de städer som arkitekterna haft som bas för sin verksamhet. Boberg betraktas knappast som en malmöarkitekt även om han ritade Baltiska utställningen och stadens centralposthus./Annika (disk) 6 juni 2013 kl. 22.32 (CEST)

Jag tycker det räcker med kategorierna Arkitekter verksamma i Land och Personer födda i..., det täcker all information man vill få fram och principen är tillämpbar på alla andra yrkesgrupper också. F.ö. är få arkitekter verksamma på en enda ort. På nåt sätt måste den här utvecklingen mot allt fler mikrokategorier hävas. Den motverkar syftet att ge tydlig information. /Ascilto (disk) 7 juni 2013 kl. 14.25 (CEST)

"Arkitekter verksamma i Land" säger inte mycket. Den kan man enligt min mening vara utan, om det nu inte är ett väldigt litet land förstås. -- Lavallen (blockera) 7 juni 2013 kl. 15.01 (CEST)

"Arkitekter verksamma i Land" blir nästan helt sammanfallande med "Landska arkitekter" och de få som emigrerat kan ju vid behov få dubbel nationalitetskategorisering. Instämmer därför i att kategorier av förstnämnda typ är meningslösa./Annika (disk) 7 juni 2013 kl. 15.13 (CEST)

"Arkitekter verksamma i Land" eller "Landska arkitekter" är för min del egalt. Poängen med mitt inlägg var att försöka stävja en fortsatt utveckling mot fler mikrokategorier (som ofta tillkommer i rent manisk hastighet). /Ascilto (disk) 7 juni 2013 kl. 23.17 (CEST)

När det gäller kategorier med vag nytta och helt utan relevans instämmer jag. -- Lavallen (blockera) 8 juni 2013 kl. 07.30 (CEST)

(Avindenterar). För oss som bor utanför de större städerna är postort något som både är på gott och ont, på samma sätt som andra myndigheters indelningar. Byar en mil eller mer från postorten gör att personerna räknas som "från X-ort", när både de själva och personerna från postorten per ryggmärgsreflex säger "nej, vänta lite nu". Vivo (disk) 8 juni 2013 kl. 21.02 (CEST)

Så även i storstäder. Både min förra postadress (Bandhagen) och min nuvarande (Älvsjö) är tämmeligen missvisande med tanke på att jag bott i Rågsved respektive Östberga. /ℇsquilo 10 juni 2013 kl. 09.42 (CEST)

Kvalitetsmätningen - juni

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

/Elinnea (disk) 1 juni 2013 kl. 15.53 (CEST)

Jag tycker mig kunna urskönja en trend där allt fler artiklar får åtgärdsmallar. Beror detta på att vi är bättre på att märka upp eller att vi är sämre på att åtgärda? Vad skall vi göra för att vända den? Rasmus 28 1 juni 2013 kl. 17.15 (CEST)

Jag tror att det är så att det är både och, vi är bättre på att märka upp artiklar, men sämre på att åtgärda dem. Kanske är det så att de som märker upp artiklar inte tänker på att den mallen de lägger dit troligtvis kommer att bli liggande där i tre-fyra år framåt. För att vända på detta tror jag att vi måste bli mycket tydligare med vad man vill ha gjort när man lägger till mallen och tänka på att artikeln nog inte ser likadan ut om ett par år. Det kan vara svårt att veta vad som ska göras, vad som är gjort och om det är klart om alla håller tyst om det. Dessutom måste vi fler intresserade av kvalitetsarbetet, kanske kan man locka in fler genom veckans tävling, månadens kvalitetsprojekt och liknande. Det går inte att det bara är en handfull som ägnar sig åt att åtgärda artiklar med kvalitetsbrister då kommer vi ingen vart. Vi bör även införa en gräns, har inte en artikel åtgärdats efter en viss tid (och det bör vara god tid, några år) så tas den upp på sffr (eller en ny sån sida) för radering. / Elinnea (disk) 1 juni 2013 kl. 17.56 (CEST)

Jag ser att det är fyra olika grupper som kan diskuteras var för sig trendmässigt etc

• "enkel" uppsnyggning:Fluff, förvirr, plag, ickewiki,städa, substub. Här sker egentligen kontinuerligt förbättringsarbete och trenden är OK, dock just nu har ickewiki vuxit sig stor. Denna vet vi dock av erfarenhet går att beta av
• "halvenkla" åtgärder:rel, infoga. Här sker arbete och de går lite upp och ner. Ingen anledning till pessimism dock
• de som kräver sakkunskap:Kval, Fakta,POV, Språkv. Dessa har inte en nattsvart utveckling och ibland är det någon som gräver i dessa och får ner siffrona. men hur hittar vi sakkunniga som vill använda sin tid till dessa?
• De nattsvarta:Global och ouppdat. Dessa bra växer och har aldrig på allvarligt lyckats få ner. Här tror jag det skulle vara av värde diskutera dessa mallar med åtgärd. Kanske är det våra definitioner/mallar det är fel på.

Jag ser också att det är 4-5 som per vecka jobbar med att åtgärda så det är alls inte noll.Yger (disk) 1 juni 2013 kl. 18.08 (CEST)

Jag håller med om denna uppdelning, utom att jag skulle vilja klassa förvirrande i den tredje gruppen, jag upplever att de är svåra att rätta till och kräver sakkunskap. Språkvård brukar i de flesta fall gå att rätta till utan sakkunskap, där tycker jag ofta att det handlar om att man inte riktigt vet om det som uppmärkaren vill ha åtgärdat har åtgärdats eller ej. Jag tror att rel funkar bra eftersom där finns en tidsgräns, att de tas till sffr efter några månader. / Elinnea (disk) 1 juni 2013 kl. 18.28 (CEST)

Spånar helt utan några större planer här: Skulle man inte kunna tänka sig någon sida (typ sffr) som löpande listar de äldsta åtgärdsmallade artiklarna. Där kunde man sedan gå in och diskutera åtgärder, där kanske t.o.m. radering av artikeln kunde vara ett högt prioriterat val om inte andra åtgärder finns? Artiklar kan ju alltid återskapas, kanske då bättre nästa gång? //Mippzon (disk) 1 juni 2013 kl. 19.56 (CEST)

Ja, så skulle man kanske kunna göra. Tyvärr finns det en enorm raderingsskräck hos en del användare, att allt måste sparas, oavsett kvalitet på artiklarna och oavsett hur länge de legat uppmärkta utan att någon kunnat göra nåt åt dem. Under de olika kvalitetsprojekten finns ofta de äldsta listade. Jag skulle vilja se lite mer aktivitet, lite mer diskussion, "Vad ska vi göra med den här artikeln? Är det nån som kan ta på sig att fixa den? Ska den raderas?" och så tar man en artikel i taget och betar av. Jag provade tidigare ett projekt som just skulle fokusera på de äldsta problemen Wikipedia:Projekt åtgärdsbehov 2009, men det blev inte så mycket aktivitet där tyvärr. / Elinnea (disk) 1 juni 2013 kl. 21.14 (CEST)

Mippzons förslag skulle vara trevligt. Om inte annat så för att sätta en tydlig press på oss som är intresserade av ett visst ämne. Jag är själv inte med i något kvalitetsprojekt men ser närmast dagligen erbarmliga artiklar (uppmärkta eller ej) i "mina ämnen". Ett ställe där artiklar som löper raderingsrisk listas vore inte helt fel. :-)--Paracel63 (disk) 1 juni 2013 kl. 21.18 (CEST)

Läs denna artikel Hermione utan bakgrundskunskap "In Greek mythology,". Vad handlar den om? En pjäs vad jag kan se. Sedan kollade jag en.wiki. Jag lade till stubb men annars finns det inte någon mall. Skulle kanske vara radera. Vi ska bekymra oss mindre om hur många åtgärdsmallar det finns och mer om hur mycket ofullständigt som finns med eller utan mallar. Om vi vill göra något radikalt lås möjligheten till nya artiklar för en månad. Maundwiki (disk) 1 juni 2013 kl. 21.39 (CEST)

Jag har också märkt av raderingsrädslan, men tycker nog att man inte behöver vara orolig. Om man har en artikel som är i så dåligt skick att ingen egentligen i praktiken har orken/kunskapen att städa upp den, då kan man väl lika bra radera? Jag personligen upplever att det är enklare att skriva en ny, kanske visserligen kortare, artikel som åtminstone håller bra kvalitet i det läget. //Mippzon (disk) 2 juni 2013 kl. 09.06 (CEST)

Att börja om från början är ibland en lämplig åtgärd, men den behöver inte föregås av radering av historiken. Tostarpadius (disk) 2 juni 2013 kl. 09.20 (CEST)

Håller med Tostarpadius. (Det att ta bort problematisk text i artiklar kunde vi kanske bli bättre på, eller djärvare med). –flinga 12 juni 2013 kl. 01.28 (CEST)

(avintenderar): Som jag ser det så är det ofta dålig märkning av VAD som är problemet som gör att mallar ligger kvar länge. Senast jag tog bort en "källor-mall" så hade det skett 84 redigeringar i den artikeln sedan "käll"-mallen lades dit, och många källor fanns det-DEt var bara det att ingen visste om att det hade tillförts källor och lät den vara kvar "om i falla att...". Märker vi upp tydligare VAD problemet är (inte bara lägger en mall) så kommer fler mallar att försvinna snabbare, tror jag. Adville (disk) 2 juni 2013 kl. 16.09 (CEST)

Jag ser det inte som realistiskt att artiklar ska raderas bara för att de har haft kvalitetsmall en längre tid. Nettotillväxten av antalet mallade artiklar är drygt 5000 artiklar det senare året, så vi talar om att dra ca 500 artiklar per månad till radering för att inte kategorin ska växa. Det är en helt orealistisk mängd att SFFR-behandla med diskussion om varje artikel (en genomsnittlig SFFR-diskussion tar nog upp mer redigeringskraft än det tar att åtgärda en genomsnittlig mallad artikel), och att låta artiklar (även centrala sådana) som är mallade med en tämligen oväsentlig mall (stubbavsnitt, kb-märkning av någon perifer uppgift) med automatik raderas efter en viss tid skulle ge okontrollerad destruktion och onödiga rödlänkar. Jag är också relativt säker på att en hög andel bristartiklar inte är mallade, så jag tycker att det blir fel att gå alltför drastiskt fram med de mallade, som trots allt ju är "varningsmärkta" för läsarna. Däremot kan det finnas anledning att stämma en smula i bäcken för bristande artiklar, och inte fylla på med fler. Jag tycker att vi kunde överväga att göra som enwp gör sedan några år, att kräva källor på alla nyskapade biografier över levande personer, och med automatik radera sådana artiklar med automatik efter en viss tid (någon vecka, kanske) om de inte källbelagts, trots avisering på bidragsgivarens hemsida. Tomas e (disk) 2 juni 2013 kl. 16.51 (CEST)

Att bestämma att vi raderar nyskapade källösa artiklar verkar som ett bra steg. Det hjälper inte de gamla artiklarna och det hjälper bara de utan källor, inte alla andra problem, men som sagt, tror att det är en bra signal. Eller finns det risk att det skrämmer bort folk? Det kanske är bättre att radera såna som legat märkta i flera år än de nyskapade? Jag tycker att det kan bli lite bökigt att ha veckomärkning istf månadsmärkning, så jag tycker att man kan ge dem en månad på sig att källbelägga artiklar i Kategori:Biografiska artiklar som behöver källor innan den raderas. / Elinnea (disk) 2 juni 2013 kl. 18.30 (CEST)

Instämmer, det låter som en lagom väg att gå! Så fyller man i alla fall inte på med artiklar utan källor. //Mippzon (disk) 2 juni 2013 kl. 20.01 (CEST)

Jag har gått igenom och källbelagt artiklarna som låg i Kategori:Biografiska artiklar som behöver källor utan datum och Kategori:Biografiska artiklar som behöver källor 2013-06. Ska vi försöka, allihop gemensamt, att försöka ha uppsikt över dessa kategorier och se till att de håller sig tomma? / Elinnea (disk) 2 juni 2013 kl. 21.03 (CEST)

Jag har ibland tänkt att globalmallen i vissa fall nog används lite väl strängt. Jag tror att man ibland kanske kan hantera problemet bättre på diskussionssidan, genom att kontakta skribenter, eller genom andra uppmuntrande åtgärder än genom att direkt lägga in en globalmall om man anser att artikeln inte håller måttet. En känsla jag haft efter att kollat i historiken på flera sådana artiklar är att redigerandet i dem efter att de fått en globalmall minskar. Jag tror att mallen möjligen gör att folk drar sig mer för att skriva i artikeln överhuvudtaget och på så vis hämmar dess utveckling än mer, kanske för att det uppfattas som ett så "stort" problem att ta tag i, och kanske för att den som bara har lite information då möjligen drar sig för det, speciellt om det rör Sverige eller svenska förhållanden. En redan övervägande del om det är nog den vanligaste orsaken till globalmallen, och då kanske man tänker att mer om det ju inte verkar vara vad andra vill ha.

Jag tror därför på lite mer eftertanke i användande av den mallen och att man sparar mallen mer för de svårare fallen (som där "vi" språk används, vilket inte passar språkliga stilen i uppslagsverket, inte är neutrala gentemot läsare etc). Att korta artiklar till en början handlar mer om Sverige än andra länder tycker jag man kan viss acceptans för, det är ändå så med svenska språket att det inte är något stort språk internationellt och det reflekteras nog i underlaget av skribenter. Tydlig rubrikindeling kan också vara ett acceptabelt alternativ i kortare eller längre artiklar, när ämnet är sådant att en korrekt beskrivning kräver det. Se till exempel fritidsgård. Det är ganska osannolikt tror jag att vi någonsin får en balanserad sammanställning av detta fenomen i samtliga länder. Ska då artikeln behöva ha en globalmall i åratal? Nej, sådana fall tycker jag borde kunna "befrias" från globalmallen och utvecklingen av den uppmuntras på andra sätt. Höstblomma (disk) 8 juni 2013 kl. 09.44 (CEST)

Jag instämmer i ditt resonemang, och skulle gärna se vi ändrade mallar/rutiner/praxis enligt det. Vi kunde kanske flytta och fortsätta denna diskussion till ett mer lämpligt ställe och slutföra diskussionen? Jag spenderade fö några dagar med att åtgärda mallade artiklar och fann, som jag anat, att wiki, fluff, substub, städa och infoga gick relativt bra/enkelt åtgärda. Medan jag körde fast i KK, faktakoll och förvirrad vilka krävde mer sakkunskap i respektive ämne än jag har. Språk är inte riktigt min grej och POV lämnade jag denna gång.Yger (disk) 8 juni 2013 kl. 10.59 (CEST)

Att somliga tror att man ska ha en "balanserad sammanställning av detta fenomen i samtliga länder" för att slippa globalmallen, är det grundläggande problemet. Det är ju precis vad man inte ska ha i den generella artikeln om fritidsgårdar (eller fotboll, eller mat eller nåt annat ämne). Man ska alltså inte ha en artikel med rubriker av typen "Fritidsgårdar/fotboll/mat i Sverige/Tyskland/Kina" i den generella artikeln "Fritidsgård/fotboll/mat". Vill man skriva om fritidsgårdar i Sverige så lägger man det i en egen artikel kallad Fritidsgårdar i Sverige, inte under en rubrik i den generella artikeln Fritidsgård, vill man skriva om fotboll i Kina så lägger man det i artikeln Fotboll i Kina, inte under en rubrik i den generella artikeln Fotboll. vill man skriva om mat i Tyskland så skriver man det i artikeln Mat i Tyskland, inte under en rubrik i den generella artikeln Mat. Artikeln mat ska behandla ämnet mat generellt, artikeln fotboll ska behandla ämnet fotboll generellt, artikeln fritidsgård ska behandla ämnet fritidsgårdar generellt. Inte landsspecifikt. Det är därför global-mallen finns. / Elinnea (disk) 8 juni 2013 kl. 11.12 (CEST)

I princip har givetvis Elinnea rätt. Samtidigt är det inte rimligt att i alla lägen lyfta ut de landsspecifika uppgifterna, om det får till följd ett stort antal stubbar. Det största problemet, som jag ser det, är att det fortfarande finns alldeles för många artiklar med generella namn som endast behandlar svenska förhållanden. I nödfall kan detta preliminärt avhjälpas genom en kort allmän inledning. Att flytta artikeln till "YY i Sverige" och låta det ursprungliga uppslaget bli en omdirigering dit är en sämre lösning. Tostarpadius (disk) 8 juni 2013 kl. 11.19 (CEST)

Naturligtvis kan man göra så som Elinnea skriver och starta en sådan sida eller bryta ut stycken på det sättet. Men ibland är kanske ett stycke om Sverige det enda stycket. Då är det ingen större mening att bryta ut förrän det finns mer i huvudartikeln tycker jag - det blir bara två stubbar istället för en. Exempel som äljakt, där älgjakt flyttades och nu omdirigerar till Älgjakt i Sverige på grund av globalproblemen är inte så bra tycker jag (och bör inte användas som ett alternativ till lösning på globalproblem). Jag ser det som än mer oglobalt, det saknas huvudartikeln älgjakt, och att omdirigera på det sättet får det snarare att verka som att man tror att Sverige skulle vara det enda land det jagas älgar i (??) Höstblomma (disk) 8 juni 2013 kl. 11.25 (CEST)

Globalmallen är förstås ambitiös, om man ska tolka den i vid mening. (Och därför är den nog just också tungrodd). Jag tycker inte att avsaknad av beskrivningar av ämnet Y i andra delar av världen (än t ex Sverige, jag har någon gång sett USA-POV här med ;)) inte är så problematiska i sig - det är bara en ofullständig artikel. Däremot är det problematiskt när artikeln förutsätter att svenska förhållanden är de enda som är intressanta, eller kanske de enda som existerar - när Sverige förutsätts som utgångspunkt. Det är det egentliga global-problemet, menar jag - en form av POV. Typ "XX är en yy. Redan före reformationen /../ men efter frihetstiden så /../" eller "Sagoklockhärmare är en zz som /../ Härmaren finns från Sydsvenska höglandet upp till trakterna av Mottala". (Lite som att de är skrivna in fiction, där fiktionen utgörs av Sverige-landet :) ). Och ja, att flytta övergripande artiklar som saknar internationell information till specifika "i Sverige"-artiklar löser inte så mycket problem tycker inte jag heller. Det kan ge intrycket att endast xx i Sverige är av intresse för artiklar, och plötsligt saknar man en generell artikel.. flinga 12 juni 2013 kl. 01.20 (CEST)

Skriva om orter

Inlägg flyttat till wikipediafrågor 13 juni 2013 kl. 16.41 (CEST)

Referenser i redigeringsläge

Lyfter ut denna diskussionen från en annan eftersom detta inte hör ihop med den andra problematiken (om artiklar utan källor). Där sa Jorchr en väldigt viktig sak: syntaxen i källorna gör artiklarna svårlästa i redigeringsläge, vilket kan göra att nya redigerare inte vågar gå in och redigera. Går det inte att få utvecklarna att göra så att referenserna i texten får en annan bakgrundsfärg så att man lättare hittar var de börjar och slutar och var löptexten är? Det blir mycket tydligare då. Adville (disk) 4 juni 2013 kl. 09.48 (CEST)

Jag tycker det är en utmärkt idé, men vill även se att mallar (allt som börjar med {{ och avlutar med }}) kan få en annan färg i redigeringsläget. Varför? För att när man arbetar med artiklar som återge citat på ursprungsspråk så får man ofta bitar som liknar {{#tag:ref|[D]etta exempelstycke är inte så intressant, fortsätt gärna att läsa inlägget.|group=sv}} som smälter in i massan och kan vara svårt att skilja ut när man läser i redieringsläget. Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 juni 2013 kl. 10.18 (CEST)

Jo, de jobbar med det, men troligtvis inte främst med syntaxmarkering utan för att det ska bli enkelt i VisualEditor. För den som vill ha färgmarkering i dag gör den översta finessen, WikiEd just det. Jan Ainali (WMSE) (disk) 4 juni 2013 kl. 10.50 (CEST)

Jag håller med Adville! Jag lyfte fram denna tanke för 2 år sedan, eller något sådant och tycker verkligen det borde implementeras, alternativt att källor kan anges som en siffra i texten (och att den är markerad med en annan färg) och när man trycker på siffran i redigeringsläget öppnas ett fält upp där man kan fylla i författare, URL, boktitel med mera. Det skulle kunna minska ner den mängd "kod" som finns aktivt i redigeringsläget. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 4 juni 2013 kl. 11.23 (CEST)

Jag upplever att redigeringsläget blir ännu gyttrigare med WikiEd. Skulle man kunna göra nåt som man väljer själv att lägga till i sin egen sån här Användare:Elinnea/common.js, där allt inom såna här:<> blir ljusgråa? Alltså inte överstrykningspennagrå, utan bara vanlig text som är lite ljusare? / Elinnea (disk) 4 juni 2013 kl. 14.21 (CEST)

Som jag har förstått det av skisserna är det något som Dnm föreslår som det byggs på. Redigeringsläget på WikiEd blir ju grötit, speciellt i sidor med mycket syntax och i diskussioner som har indragningar. Balansgången är svår. Det borde gå att göra något som Ellinea efterfrågar. Jan Ainali (WMSE) (disk) 4 juni 2013 kl. 14.29 (CEST)

kanske http://mediawiki.org/wiki/User:Remember_the_dot/Syntax_highlighter kan vara nått. Verkar gå att ställa in egna färger etc. /Lokal_Profil 4 juni 2013 kl. 21.44 (CEST)

Problemet är att mallarna webbref, bokref och tidningsref är överarbetade och ostrukturerade. Skriv referenser på vanligt akademiskt vis så är redigeringsläget betydligt mer lättläst och lättredigerat. /Ascilto (disk) 7 juni 2013 kl. 14.29 (CEST)

Jag håller med om den (kontroversiella) åsikten. Alternativt vore det bra om skrymmande mallar placerades i notlistan med "omvänd" notering.--Paracel63 (disk) 7 juni 2013 kl. 15.08 (CEST)

Det är nog inget direkt kontroversiellt med den åsikten. Mallarna är till stöd för oss som litade på TeX när vi skrev våra uppsatser och därför inte lärde oss hur man ska skriva, när man skriver för hand. -- Lavallen (blockera) 7 juni 2013 kl. 20.42 (CEST)

Jag vill igen passa på att påpeka att det går att lägga referenserna i sig sist i artikeln. Det tycker jag är ett ganska stort fall framåt. Se även här eller direkt i finskt kallblod (meteoritnedslaget i Ryssland 2013 är en blandning av varianterna). –flinga 9 juni 2013 kl. 22.12 (CEST)

Exakt. Det var det jag menade med mitt "omvänd notering" = att endast "ref-name" hamnar i löpande text och all övrig ref-info i kodens sidfot.--Paracel63 (disk) 14 juni 2013 kl. 02.31 (CEST)

Rätta termer, utrikespolitik

UD har just givit ut en ny upplaga av 'Utrikes namnbok', som innehåller översättningar till engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska av namn på myndigheter och organisationer, EU-organ och länder. Dessutom innehåller den statliga tjänstetitlar. Uppdaterad juni 2013.

Länken på deras webbsida är säkert inte permanent. Idag är den http://www.regeringen.se/download/98ac442c.pdf?major=1&minor=41146&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment för nedladdning enbart.

Jag tänkte lägga in den som externa länkar under Utrikesdepartementet, men enbart download bör nog inte läggas in. Borde någon arkivera pdf filen på wikipedia? Många som funderar över rätt terminologi vill nog gärna ladda ned boken för att ha till framtiden. --Janwikifoto (disk) 12 juni 2013 kl. 12.36 (CEST)

Arkiverat den på WebCite. -- Lavallen (blockera) 12 juni 2013 kl. 15.33 (CEST)

Jag gick igenom den förra, sjunde utgåvan av boken och lade in alla termerna i engelska Wiktionary, här är hela listan. Källmallen hanterar utgåvenummer. --LA2 (disk) 14 juni 2013 kl. 00.43 (CEST)

Framför allt på Wikidata kommer de här översättningarna att vara till god nytta. /ℇsquilo 14 juni 2013 kl. 09.23 (CEST)

Folk tittar snett på att jag skriver på Wikipedia

Så hände det idag igen. Min kollega frågade vad jag gjort i helgen och jag sa som det var - skrivit på svWikipedia. Då tittar hon på mig som jag vore en idiot och säger inget. För ett år sedan blev jag utskrattad av en annan kollega för att jag skrev här. Förstår ingenting!! Vad är det som är så lustigt med att skriva här i vanligt folks ögon? Är det månne Jante som tittar fram? Ärade wikipedianer!! Har ni varit med om samma sak? Och vad är det som gör att man blir utskrattad? Ser inte det lustiga, utan jag är stolt över att vara en i gänget här på Wikipedia Lill-Ann (disk) 20 maj 2013 kl. 16.56 (CEST)

Fråga dem! Jag håller med dig, såklart. De flesta har nytta av Wikipedia så man kan tycka att skribenterna förtjänar uppskattning. Kanske kan du pröva att skjuta in i diskussionen vad du brukar skriva om och varför du tycker om att skriva? Visa att det är något du tycker om och att det är viktigt för dig. Den som inte kan respektera det är antagligen inte värd att umgås med. --Lajm 20 maj 2013 kl. 17.05 (CEST)

Skulle jag säga till hon som frågade i dag att jag skriver mest om litteratur och Stoneslåtar, skulle situationen bli värre, känner jag. Men jag ska ta ditt råd på orden, Lajm, nästa gång; jag ska fråga vad som är så lustigt. Tack för råd, Lajm!! Lill-Ann (disk) 20 maj 2013 kl. 17.11 (CEST)

Något sådant bemötande har jag aldrig fått. Att alla inte själva inser det stimulerande i att skriva är ju inte så konstigt. Inte heller att en del aldrig skulle lägga ner sådant arbete utan ersättning. Men därifrån till att skratta åt dem som faktiskt gillar att bidra tycker jag att steget är ganska långt. /Dcastor (disk) 20 maj 2013 kl. 17.16 (CEST)

Ja, det är detta som retar mig så förbannat; att bli utskrattad för att göra en kulturgärning. Jag skrattar inte ut den som gillar schlagermusik eller ishockey!!Lill-Ann (disk) 20 maj 2013 kl. 17.20 (CEST)

Exakt. Det är därför du ska stå på dig! "Jag tycker om det" borde räcka. "Jag skriver om ämnen jag gillar. Vem som helst kan bidra till Wikipedia". Att folk skrattar åt det okända är (tyvärr) vanligt. Jag är till exempel 25 år och med i scouterna, och då tror många att jag sitter still och knyter knopar (knopar är rätt tråkigt...). Jag får förklara att jag oftast agerar ledare åt 15-18-åringar, och ibland är med i staben på kårens läger. Det är givande att göra barn och ungdomar glada och att få göra lite kroppsarbete ute i naturen. Men det förstår såklart inte alla, speciellt inte de som aldrig varit scouter. Likaså är det nog många som inte förstår sig på parkour, skateboard, fjällvandring, finsnickerier, segling, motorcyklar och så vidare. De flesta har någon form av hobby och det är inget att skämmas för. --Lajm 20 maj 2013 kl. 18.20 (CEST)

Ligger något i det du, Lajm, skriver om att folk skrattar åt det okända, det som sticker ut och då blir min fråga: Varför då? Lill-Ann (disk) 20 maj 2013 kl. 18.31 (CEST)

Tycker att det Lajm skriver sätter fingret på frågan väldigt bra. Tror dock att det är rätt olika hur folk reagerar, jag själv varit med både om att folk tyckt att det är varit konstigt och att de tyckt att det är "häftigt". Men stå på dig! Synd att inte alla träffar sådanna som Luttrad gör... ([19]) Rasmus 28 20 maj 2013 kl. 18.38 (CEST)

Människor är olika och har olika erfarenheter som ger olika referensramar hur man ser på saker och ting. Detta bör man respektera i allmänna sociala sammanhang. Det är olämpligt socialt beteende att bland jägare i Värmland framhäva man är vegan och gillar vargar, även om de åsikterna är sunda och man absolut har rätt ha den ståndpunkten. Bland mina vänner, som inte är mycket nära, blir reaktionen när jag nämner att jag är aktiv på Wikipedia oftast halvnegativ och att det är jättenördigt. Men att jag ses som Nörd uppfattar jag som mest positivt.Yger (disk) 20 maj 2013 kl. 18.42 (CEST)

Tack både Rasmus och Yger!! Då är vi fler som fått dumstruten oss påsatta på våra huvuden(vari ligger ganska skarpa hjärnor, eller hur?) Tror på det Yger skriver om referensramar. Men för mig är det så främmande att skratta åt någons intressen. Lill-Ann (disk) 20 maj 2013 kl. 18.50 (CEST)

En av mina chefer gjorde en arbetsinstruktion genom att printa ut en Wikipediartikel i ämnet. Det kanske var tur att jag, som oinloggad, hade justerat några viktiga värden i artikeln några år tidigare. Le Lapin Vert (disk) 20 maj 2013 kl. 18.58 (CEST)

Ja, det är det jag tyckt om Wikipedia hela tiden; Wikipedia och vi skribenter här gör en hedervärd insats för samhället. Vi ska inte lönas med att bli utskrattade!!Lill-Ann (disk) 20 maj 2013 kl. 19.07 (CEST)

Det var tråkigt att du mött den attityden. Jag har däremot enbart fått positivt bemötande bland mina kollegor, där några sagt att de tycker att jag gör en viktig insats genom mitt arbete med Wikipedia. De flesta har velat veta mer om hur det fungerar och i morgon skall jag hålla ett andra lunchföredrag om Wikipedia för mina kollegor. Förra gången kom det drygt 20 personer och lyssnade.--Historiker (disk) 20 maj 2013 kl. 19.53 (CEST)

Svar till Historiker: Du verkar ha fina kollegor. Hälsa så gott från mig. Som tillägg vill jag säga: mina två närmaste vänner(de jag umgås med på fritiden) säger varken bu eller bä åt att jag skriver här, de bryr sig föga om det, men: De skrattar inte ut mig eller tittar på mig som vore jag en idiot!! Lill-Ann (disk) 20 maj 2013 kl. 20.10 (CEST)

Jag kan själv ibland tycka att det lite ”nördigt” med en del insatser jag gör på Wikipedia. Men de reaktioner jag mött är inte alls de som beskrivs ovan. Kanske man inte visar en precis ohöljd beundran, men en glimt av ökad respekt har jag sett. Orsaken till det kan vara att många inte har vågat sig på att börja och tror det är svårt. Tyvärr har jag inte lyckats få med någon vän/arbetskamrat varaktigt i arbetet, men det kanske kommer. --Xauxa (disk) 20 maj 2013 kl. 20.51 (CEST)

Ja, jag ser då inte på wikipedianer som nördiga, utan som experter på sina områden. Kanske är det där skon klämmer som ondast? Vanligt folk har av någon outgrundlig anledning fått för sig att vi alla är nördar som skriver här. Experter, var ordet. Tack alla ni som responderade på mina ord och upplevelser. Lill-Ann (disk) 20 maj 2013 kl. 20.59 (CEST)

En sak som jag upplever är att elever i skolorna (åtminstone min skola) har delade åsikter, det finns en grupp som inte anser att man ska lita på Wikipedia, vem som helst kan ju skriva där, det är även den gruppen som oftast klottrar på sidorna. Den andra gruppen anser att det snarare endast är ”experter” som redigerar på Wikipedia vilket gör att dom anser att Wikipedia är pålitligt, men att redigera själv anser dom sig inte klara av, dom är ju inga experter. Båda grupperna har ju rätt samtidigt som dom har fel. Tyvärr så är redigering på Wikipedia nytt och främmande för många, och människor tar ofta avstånd från nya och främmande saker. Det har historien utvisat många gånger. Men i sinom tid så kommer våra Workshops och liknande att ha gett resultat. Vänligen, Hastaro (disk) 20 maj 2013 kl. 21.45 (CEST)

Om du inte är rädd att synas i tidningen hakar lokaltidningar gärna på så här under sommaren, om du hittar en intressant vinkel. På så sätt kan allmänheten få reda på hur stort ditt och vårt gemensamma arbete är. Själv har jag blivit intervjuad av Dalarnas Tidningar om detta, och även av Arbetarbladet, Dalademokraten och Dalarnas Tidningar för "mina" fotoutflykter och min fototävling, med syfte att få ett fylligare Wikipedia. Tja, och så Aftonbladet då. Vivo (disk) 20 maj 2013 kl. 21.50 (CEST)

Får hoppas det blir en ännu mer naturlig del av vardagen. Det som föddes 2001 är 12 år nu, och för dem har det alltid funnits. J 1982 (disk) 20 maj 2013 kl. 21.58 (CEST)

Det är redan en naturlig del av vardagen för många, J 1982! Mycket bra att du, Lill-Ann startade denna debatt! Jag förstår mycket väl om man avstår från att berätta öppet om att man bidrar till Wikipedia, p.g.a. "nördstämpeln" och risken att bli utskrattad. Samtidigt har jag varit med i sammanhang där man har förevisat Wikipediaartiklar på en mycket hög internationell nivå. Då duger vi..... Keep up the good work, folks! --Allexim (disk) 20 maj 2013 kl. 23.13 (CEST)

Nu umgås jag visserligen mycket med andra, kalla det nördar eller experter inom nöjeshistoria, men bland dessa (och även andra) som i en hel del fall själva är producenter av antingen böcker, artiklar, bloggar eller kulturella events så får jag mycket positiv respons på min medverkan här. De flesta jag vet använder wikipedia ofta (dagligen), som ett sätt att snabbt få koll på något (ofta vilka som medverkar i någon viss film, vilka filmer en viss skådespelare medverkade i, årtal osv). Att man ska ha en sund skepticism till allt man läser oavsett om det är tidningar, skrifter på nätet eller något man hör om (alla kan ha fel oavsett hur mycket expert man är), det gör inte wiki sämre. Man får lov att vara en medveten "brukare" och inte svälja allt och ta lite ansvar som läsare också med att kolla källor osv. Hur som så upplever jag inte något direkt negativt om wiki utan tvärtom att folk tycker att det är spännande och roligt det jag gör och att de säger att jag gör en viktig kulturell insats med att jobba för svensk film- och nöjeshistoria här så att infon görs mer tillgänglig även för de som inte redan är bitna. Som sagt, nu är ju de personer jag pratar med om wiki redan frälsta i de ämnen jag skriver om här. Så de vill givetvis att dessa saker ska nå ut mer men alla dem tycker att detta är ett jättebra sätt att göra det på och fascineras av arbetet här och det faktum att wiki når så många. De respekterar wikipedia helt enkelt, därmed inte sagt att man inte någonsin kan kritisera saker för den sakens skull.

Däremot är flera lite "rädda" för att skriva här, de är osäkra på hur det fungerar och vågar inte riktigt närma sig det även om jag förklarar för dem (vilket är synd för de kan så mycket). (Dessa personer är mellan ca 20-60 år och ofta rätt pålästa/allmänbildade.) Om några människor inte förstår den viktiga insats som alla utmärkta wikipedianer gör här så tråkigt för dem, troligtvis är det rädsla, avundsjuka eller oförstånd det beror på. Som sagt skratta åt någons intressen visar mest på egna brister i empati. Alla som lägger ner en massa tid, energi, kunskap och kärlek i detta projekt är värda både uppskattning, uppmuntran och att få vara stolta över den insats de gör, tycker jag. Det är frivilligt och ger mycket glädje att delta oavsett vad andra tycker utanför wiki, men lite entusiasm skadar ju inte att mötas av (vad man än har för intressen). Vi ska väl vara glada åt att människor engagerar sig och gör något positivt samt delar med sig av sina kunskaper till andra?! Jag inser när jag läser Lill-Anns inlägg att jag är bortskämd med att ha så många runtomkring mig som hejar på mina kulturhistoriska projekt, där detta är ett, som jag är mycket stolt och glad över att delta i. Bemöts man som Lill-Ann av "utomstående" så blir det än viktigare att vi här på wiki stöttar, peppar och belönar varann för det goda samarbetet och arbetet som utförs här. God kväll till er alla, och tack för ert fina arbete!!! Er wiki-kollega Frökennostalgi (disk) 21 maj 2013 kl. 00.14 (CEST)

Kul att läsa dessa härliga rader, Frökennostalgi! Tack för det! Mvh --Allexim (disk) 21 maj 2013 kl. 00.32 (CEST)

Tack Allexim! :) Blev en liten uppsats, men kände att jag ville förmedla min upplevelse och stolthet över detta fina projekt som så många användare tar på största allvar och brinner så för. Dessutom så är det klart beroendeframkallande, väldigt roligt samt att det på svwiki oftast är ett sådant trevligt klimat bland användare (enligt mina upplevelser). Ha det gott! Mvh Frökennostalgi (disk) 21 maj 2013 kl. 01.49 (CEST)

Svar till Frökennostalgi: Ens vänner i livet väljer man - arbetskamrater prackas på en. (Min fd chefs uttryck)Lill-Ann (disk) 21 maj 2013 kl. 19.50 (CEST)

Är sexton år gammal och tycker det är riktigt kul att skriva på Wikipedia. Mina föräldrar och syskon tycker det är mycket konstigt att jag skriver på wikipedia och speciellt när jag skriver om någonting inom historia. Då brukar de säga, men vem bryr sig. Ingen kommer direkt att läsa det, men det är bara att ignorera dem :). Olavhose (disk) 24 maj 2013 kl. 21.12 (CEST)

Vad härligt att du tycker det är kul Olavhose. Argumentet att ingen direkt läser det stämmer nog inte riktigt kanske. Jag skulle snarare säga att det är ganska svårt att hitta en annan plats där man kan publicera sin text som också t.ex. i april i år besöktes av ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning. Sophie ♡ 31 maj 2013 kl. 13.42 (CEST)

Olavhose kanske menade att ingen av hans föräldrar eller syskon kommer läsa vad han skriver här? Lill-Ann (disk) 1 juni 2013 kl. 16.14 (CEST)

• Det finns alltid någon som misstycker oavsett vad du gör. Ägna tiden åt de som uppskattar dina gärningar.
• Att avvika från normen har många svenskar svårt för. Antingen kan man låtsas eller så kör man gilla-läget.
• Att tävla i sport är okej, det finns t.om elitgymnasier. Men att vara bäst på något teoretiskt är något man helst inte släpper fram på samma sätt.
• Hastaros insyn i skolan var intressant: Klottra, Misstro, eller Övertro. Avsaknad av insikt hos gruppen rakt igenom verkar det som. Verkligheten är dessvärre ofta en mångfaceterad skala av grått.

@Olavhose, Fråga de, om det är fler personer som läser dina artiklar än som bryr sig om vad föräldrar och syskon säger ;-) @Lill-Ann, Tror nog att de menade att ingen kommer att läsa artikeln vilket kan besvaras av stats.grok.se direkt och speglar omvärldesuppfattningen mer än faktiska förhållanden. Schh (disk) 12 juni 2013 kl. 17.02 (CEST)

"Kunskapens rot är bitter, men dess frukter äro ljufva" stod det på en inskription på den skola jag gick i som barn. Här på Wikipedia finns kunskapen!! Lill-Ann (disk) 15 juni 2013 kl. 11.29 (CEST)

Tävlingskris! (Igen)

Som rubrik. Jag fortsätter med 1800-talet tills någon annan hittat på en tävling. Bra dock om övergången kan ske vid dygnskifte. Rasmus 28 10 juni 2013 kl. 16.04 (CEST)

Bra. Men 1800-talstävlingen får nog pågå en vecka till. J 1982 (disk) 10 juni 2013 kl. 17.11 (CEST)

Intresset för tävlingarna har nått botten. Det bästa är nog att låta institutionen vila i något år och åter skapa ett sug för den. Det går inte att fortsätta med konstgjord andning. /Grillo (disk) 11 juni 2013 kl. 10.11 (CEST)

Ja, eller åtminstone pausa några veckor. Kommer det då någon entusiastisk tävlingsledare så kanske intresset blir större. ⬤Bοⅰⅵе 11 juni 2013 kl. 11.26 (CEST)

Jag tycker inte att sju deltagare tyder på att intresset skulle nått botten, intresset kommer och går, vissa veckor är det många deltagare och andra färre, det är naturligt. Tycker att det är väldigt tråkigt att då säga att det ska vilas i nåt åt eller några veckor. Ofta behövs det bara lite påminnelser om att det inte finns nån tävling inför kommande vecka så brukar det lösa sig. Det finns massor av olika tävlingar man kan köra. / Elinnea (disk) 11 juni 2013 kl. 11.35 (CEST)

Det kanske är bättre att ha en veckas tävling i månaden/Bro (disk) 11 juni 2013 kl. 11.58 (CEST)

Jo, men finns det folk som är villig att arrangera och delta i tävlingar så är det väl bara att köra på. Men jag minns att den tävling jag arrangerat som hade bäst uppslutning hölls efter att det hade varit paus några veckor. ⬤Bοⅳⅰе 11 juni 2013 kl. 12.00 (CEST)

Det brukar till slut anordnas tävlingar men det verkar vara svårare att få folk att delta i dem... Visst är det bara att köra på om man vill, men det känns lite trist när man vinner tävlingar bara genom att delta. /Grillo (disk) 11 juni 2013 kl. 12.06 (CEST)

Det är inte bara tävlingar som det finns dåligt intresse för. Samma sak gäller veckans översättningar, samt flera av projekten. J 1982 (disk) 11 juni 2013 kl. 12.48 (CEST)

Jag delar Grillos syn på saken, men eftersom jag inte brukar delta själv vill jag inte hindra dem som intresserar sig för saken. Kanske vore det dock en idé att förlänga perioden. Det blåste nytt liv i "veckans nya artiklar" när det blev "Månadens" i stället. Tostarpadius (disk) 11 juni 2013 kl. 12.59 (CEST)

Att hålla på i en hel månad med samma ämne blir ju väldigt trist och segt och ännu fler hinner tröttna. När det bara är en vecka så kan det ju vara nåt som inte intresserar en ena veckan, men då blir det ju nåt nytt nästa vecka som man kanske är mer intresserad av. Svenskspråkiga Wikipedia är rätt litet, vi är inte så många totalt sett och man kan inte vänta sig jättestort deltagande, men jag tycker att rätt mycket har blivit åtgärdat i Veckans tävling,mer än vad som skulle blivit gjort utan den. Varför inte göra så att de som vill skapa tävlingar kan få göra det och de som vill delta kan få göra det? Som jag skrev tidigare, sju deltagare tycker jag inte visar på dåligt intresse, jag tycker att det är bra. / Elinnea (disk) 11 juni 2013 kl. 13.45 (CEST)

Inte mig emot. Dessa ständiga efterlysningar på Bybrunnen känns dock litet som konstgjord andning. Varför inte acceptera ett uppehåll då och då vid idétorka? Tostarpadius (disk) 11 juni 2013 kl. 15.28 (CEST)

Jag deltog en del i tävlingarna när konceptet var nytt. Jag tyckte att det var ett roligt sätt att ledas in i artiklar att redigera. Ofta var tävlingarna lite fyndigt hopsatta och det sattes en ära i att en tävling, även om den utgick från ett tema, skulle beröra ett brett spektrum av artiklar. Jag tröttnade på tävlingarna när de började bli kanaler för att pusha för andra åtgärdsprogram, såsom klottersanering, wikifiering etc. och kort och gott länkade till någon åtgärdskategori som tävlingsurval. Då försvann tävlingsledarens personliga touch och det som jag upplevde var lite annorlunda med tävlingarna jämfört med att själv bestämma sig för att gå igenom något. Jag säger inte att det ena eller andra sättet att använda tävlingarna är mer rätt, men för mig dalade intresset. /Dcastor (disk) 11 juni 2013 kl. 16.09 (CEST)

Jag håller helt med om att tävlingarna bara bör handla om att skriva nya artiklar eller utöka gamla inom ett visst ämnesområde, de är inte ett kvalitetsprojekt. J 1982 (disk) 11 juni 2013 kl. 22.56 (CEST)

Det var inte det jag ville ha sagt. För mig kan tävlingarna få handla om vad som helst, men jag uppskattar att de har någon form av knorr som går utanför reguljära system för underhåll. /Dcastor (disk) 11 juni 2013 kl. 23.51 (CEST)

Knorr? Om det är lika med avancerade sammanräkningsalgoritmer och diverse specialpoäng som ger merarbete för tävlingsledaren är jag inte riktigt på. För mig är enkelheten att kunna delta viktig. Man ska inte behöva använda halva tävlingstiden till att räkna byte på sin miniräknare. Missförstå mig rätt, jag tycker också udda inslag ska kunna förekomma och kopplingen till åtgärdsstatistik bör tas bort helt och hållet. Tävlingar ska befrämja "arbetslusten", helt enkelt (om denna nu låter sig definieras).--Paracel63 (disk) 12 juni 2013 kl. 16.10 (CEST)

Jag tycker inte man bör styra vad tävlingarna ska få handla om. Det bör vara helt upp till tävlingsledarna att välja det fritt. Vissa gillar att skriva många artiklar, vissa gillar att skriva långa artiklar, vissa gillar bildtävlingar, vissa gillar wikifiering, vissa gillar geografitävlingar etc, det är så mycket som behöver göras så man behöver inte begränsa det. Är det inte en tävling man gillar ena veckan så är det kanske en man gillar nästa vecka. Eller så startar man en, av den typ man gillar, själv. Nästa vecka blir det en tävling kring Sommarvärdarna! Varmt välkomna då! / Elinnea (disk) 12 juni 2013 kl. 15.27 (CEST)

Jag tycker det är bra att tävlingarna just är på en vecka. Då krockar de inte med wp:MNA som har ett mer allmänt upplägg omkring nya/utvidgade artiklar. I wp:MNA prioriteras översikten (som en service till Huvudsidan och nominerare, även om jag själv gärna hade sett ett flitigare röstande på förra månadens artiklar ;;-)) ), men en veckans tävling är just en tävling. Det är bra att det är olika teman varje gång, och de gånger de berör "mina" ämnen (Frankrike, Katalonien, film, Japan, källhänvisningar, serier, språk, geografi, allmän historia, Göteborg…) ställer jag gärna upp. Om det är någon som tycker att något av de ämnena verkar okej, ställer jag gärna upp som arrangör då och då (om jag själv får delta i tävlingen). Och blänkar på Bybrunnen tar jag tacksamt emot, så jag vet vad temat nästa gång kommer att vara. Allt gott.--Paracel63 (disk) 12 juni 2013 kl. 16.06 (CEST)

Instämmer i att det inte är hela världen om det är tomt på tävlingar enskilda veckor. Vi har haft månadens tävling några gånger också, och det samtidigt med veckans. Kan inte se att det skulle möta några hinder nu heller. -- Lavallen (blockera) 12 juni 2013 kl. 16.14 (CEST)

Tävlingen där deltagarna fick välja själv vad de vill skriva om fick bra respons och kan upprepas. Däremot har jag själv för mycket annat på gång just nu och kan inte vara tävlingsledare. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 12 juni 2013 kl. 19.02 (CEST)

Paracel: "Knorren" kan för mig ha med listiga poängsystem att göra, men också med spännande eller lite udda urval av artiklar etc. /Dcastor (disk) 12 juni 2013 kl. 20.18 (CEST)

Tack för svar. Jo, spännande/udda är alltid lockande, om man känner att det kan ge en utmaning som ger praktiskt resultat. Just nu har jag för mycket jobb (IRL) för att orka engagera mig i tävlingar. Jag får lov att återkomma i saken.--Paracel63 (disk) 13 juni 2013 kl. 02.30 (CEST)

Ni får ha vilka perioder Ni vill framöver! Att förlänga tiden under pågående tävling är dock inte särskilt juste (schysst?). Det är som att säga till den som vunnit Vasaloppet: "Bra kämpat, men målgången är i Sälen i år, så det är bara att vända om!" Förutsättningarna för insatsen bör stå klara från början. Tostarpadius (disk) 13 juni 2013 kl. 13.29 (CEST)

Jag tolkar det som att en ny tävling inom samma ämnesområde börjar andra veckan. J 1982 (disk) 13 juni 2013 kl. 14.55 (CEST)

Ja, i så fall är det en helt annan sak! Tostarpadius (disk) 13 juni 2013 kl. 16.29 (CEST)

Hur länge ska denna tävling pågå? /Olavhose (disk) 14 juni 2013 kl. 23.31 (CEST)

Veckan ut, alltså till 16 juni kl. 23.59. Sen tar nästa veckas tävling, om Sommarvärdarna, vid. / Elinnea (disk) 15 juni 2013 kl. 11.12 (CEST)

Vad gäller den sistnämnda har jag ställt en fråga på dess diskussionssida. Det vore bra om den blev besvarad innan det hela sätter igång. Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 11.59 (CEST)

Den kommer att besvaras och hur poängen kommer att räknas i den tävlingen kommer att anges på tävlingssidan, men jag har inte riktigt beslutat mig för hur den ska gå till riktigt än. Återkommer med detta senare, troligtvis på söndag kväll. / Elinnea (disk) 15 juni 2013 kl. 12.23 (CEST)

Tack för beskedet! Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 12.57 (CEST)

Men vi bör ändå kora två segrare på söndag, en för denna veckan, och en för förra veckan. J 1982 (disk) 15 juni 2013 kl. 17.21 (CEST)