Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2023-05

Lista över slott och herrgårdar

Listorna över slott och herrgårdar i Sverige innehåller koordinater på samtliga platser i artikeln. Det här gör det problematiskt när man går in i exempelvis Kategori:Herrgårdar i Östergötland och klickar på Karta över alla koordinater från Wikimap så får man även upp alla koordinater från artikeln Lista över slott och herrgårdar i Östergötland. Hur bör man göra och finns det något bättre sätt att göra det på? Marcus.linneberg (diskussion) 12 april 2023 kl. 08.41 (CEST)

En lösning är att ta bort artikeln "Lista över slott och herrgårdar i Östergötland" ur kategorin och bara låta den ligga kvar som huvudartikel. Kitayama (diskussion) 12 april 2023 kl. 14.48 (CEST)

Ett mycket bra förslag! Så borde det alltid vara. Tostarpadius (diskussion) 12 april 2023 kl. 15.32 (CEST)

Jag tycker också det låter bra! Men hittade en artikel under Lista över slott och herrgårdar i Södermanland "Ågesta gård" som innehåller koordinater på torp. Vilket skapar ett annat typ av problem. Marcus.linneberg (diskussion) 12 april 2023 kl. 19.09 (CEST)

Eller finns det något sätt, så man kan ta bort att koordinaterna länkas i Kategorier? Marcus.linneberg (diskussion) 17 april 2023 kl. 07.12 (CEST)

No man is an island

Välkommen till Veckans tävling Gotland

VisbyStar (diskussion) 16 april 2023 kl. 22.35 (CEST)

Jag uppskattar det här användandet av "ingen människa är en ö". /Julle (disk.) 17 april 2023 kl. 15.54 (CEST)

Artiklar som finns på danska, finska och norsk bokmål men inte svenska?

När jag skapade artikeln om kanadensiska Via Rail under förra månaden noterade jag att motsvarande artikel redan fanns för de tre större fastlandsnordiska språkversionerna. Går det månne att med något verktyg att se hur många artiklar som finns på danska, finska och norsk bokmål versionerna av Wikipedia men inte på den svenskspråkiga? Ricjac 11 april 2023 kl. 11.22 (CEST)

@Ricjac Jajamensan, med verktyget Wikidata Terminator kan man söka efter artiklar, etiketter och beskrivningar som finns på ett språk men saknas på ett eller flera andra.

Här är en sökning på alla artiklar som finns på antingen bokmål, nynorska eller danska https://wikidata-terminator.toolforge.org/#/top/sites/sv?present=no,nn,da (tar tid att ladda in, begränsa din sökning för snabbare resultat) Det går också att sortera med sökfrågor. Sabelöga (diskussion) 11 april 2023 kl. 12.01 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag hittade 6 478 objekt som saknar koppling till svwp men som har kopplingar till dawp, fiwp och nowp. Se följande 17 tabeller, där det för respektive objekt finns länkar till dawp, fiwp och nowp samt uppgift om det totala antalet länkar till Wikmediaprojekt. Tabellerna är sorterade efter artikelnamnen i dawp.

1. ...And The Beat Goes On! – Ansprand
2. Antal Szendey – Borkou-Ennedi-Tibesti
3. Borough Station – Cykling under sommer-OL 2020 – Omnium (damer)
4. Cykling under sommer-OL 2020 – Omnium (herrer) – Egebregne (Gymnocarpium)
5. Egyptens guvernementer – Francisco Xavier de Luna Pizarro
6. Francisco da Costa Gomes – Haralds Silovs
7. Harbardsbreen – Israels økonomi
8. Israelske arabere – Karl-Heinrich von Groddeck
9. Karl-Heinz Metzner – Leirhøi
10. Lekanis – Max Warburg
11. Max victime du quinquina – Norrøne bosættere på Grønland
12. Norsk Wikipedia – Pirmin Schwegler
13. Pistolløbssekvens – Ryan Atwood
14. Ryan Harrison – Solwezi
15. Somatisk nervesystem – Thunderbirds Are Go!
16. Thunderbolt – Venceslau Brás
17. Venezuelas delstater – Ơ

--Larske (diskussion) 14 april 2023 kl. 11.44 (CEST)

Tackar, mycket intressant läsning. Ricjac 18 april 2023 kl. 13.26 (CEST)

Kan vara en framtida veckans tävling att använda sig av listorna ovanför. --Fredde^✔ 18 april 2023 kl. 13.27 (CEST)

Årets bild på Commons

Om man uppskattar sådant kan man rösta på årets bild på Commons, c:Commons:Picture of the Year/2022. Just nu första omgången för att avgöra vilka bilder i de olika kategorierna som skall gå vidare till den andra och sista omgången. /Julle (disk.) 18 april 2023 kl. 11.27 (CEST)

Hur mycket information i en kommunartikel är för mycket?

Jag tänker exempelvis på kommunen Sagu i Egentliga Finland där en hiskelig mängd byar i kommunen listas. Det måste vara för mycket, eller? Liknande finns i artikeln för Närpes stad. Även många kommuner i Svenskfinland har ganska lokalpatriotiska inslag, exempelvis i Närpäs om skolorkestern, Larsmo ligger "lämpligt" till mellan två städer, Kronoby innehåller avsnitt för tidigare kommuner som inkorporerats, Pedersöre med en turist-brosycharaktig lista över sevärdheter som innehåller en sten där en svensk kung ska ha dinerat, osv. /Portunes (disk) 25 mars 2023 kl. 14.58 (CET)

Kimitoön ger hänvisningar till "Finlands kanske vackraste rökbastu", ett matställe där sjöfarare år mat, samt ett vikingacentrum som färggrant beskriver historian. Samt en lista på dryga 50 orter i kommunen. /Portunes (disk) 25 mars 2023 kl. 15.04 (CET)

I princip tycker jag nog att de flesta namngivna orter förtjänar att nämnas någonstans. För platser som inte har egna artiklar kan omnämnandet ske i en artikel om ett större område. Många av kommunerna i Svenskfinland har ganska få invånare, så där verkar kommunartikel vara en lämplig nivå för en sådan lista.

Listan i Sagu tillkom för femton år sedan genom ett litet projekt för att infoga en massa korta artiklar om byar och andra platser i Sagu. De infogade artiklarna verkar ha raderats efteråt. Tyvärr gjordes det inte som en punktlista utan som en lång mening med kommatecken. Det gör listan svårläst och svårutvecklad, så listan bör göras om till en punktlista så man kan lägga till förklaringar om byarna bakom namnen. Väsk ✎ 25 mars 2023 kl. 15.49 (CET)

Dessutom bör artiklarna återställas som omdirigeringar med WD-koppling. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2023 kl. 08.30 (CEST)

I en hel del svenska sockenartiklar har jag sett liknande listor, jag tycker att det mycket väl platsar där. Problemen är väl att socknar i Finland ofta omdirigerar till socknarna, och där har ju kommunsammanslagningarna vanligen kommit mycket senare än i Sverige, och vissa kommuner har fortfarande bara en gammal socken. Jag tycker väl att motsvarande listor kan behövas, möjligen kan byarna i Karuna, Sagu listas separat. Ett problem är har väl främst att göra med artiklarna inte innehåller särskilt mycket annat.FBQ (diskussion) 26 mars 2023 kl. 10.37 (CEST)

Runt sjuttio byar får jag det till. Det kanske är en hiskelig massa, men de tar inte upp så mycket plats när de bara står i en kolumnformaterad punktlista. Frågan är snarare vad de tillför artikeln. Det vore bättre att arbeta in dem i ett stycke om kommunens geografi där de framgår att Sagu ligger på en halvö med Pemarfjärden i nordväst och Lappdalsfjärden i sydöst och vilka öar som ligger vid Pemarfjärden, vilka som ligger vid Lappdalsfjärden och vilka som ligger vid Sagu å. /ℇsquilo 29 mars 2023 kl. 13.44 (CEST)

Jag har inget emot att det finns med sjuttio byar i artikeln, men de var listade en efter en utan något mera. Jag tycker ditt förslag om att arbeta in dem är väldigt bra. /Portunes (disk) 29 mars 2023 kl. 16.53 (CEST)

Borde punklistan komma efter befokningsutvecklingen för hela kommunen? Först om kommunen sedan delmängder i kommunen. Maundwiki (diskussion) 31 mars 2023 kl. 16.01 (CEST)

Jag tycker inte heller att det platsar. Är det orter används ofta kategorisering istället. Att länka till större orter och liknande i en artikel är möjligt. Men här är det tydligen fråga om många små byar där praktiskt taget ingen har egen artikel och som ytterst få lär förvänta sig i en encyklopedi. Det finns ju också krav på att artiklar ska baseras på brödtext framför listor och att det inte ska vara ovikt. Långa listor kan flyttas ut. Ett annat alternativ kan vara att radera listan och istället skapa en extern länk till en sida som listar alla byar. Kyllo (diskussion) 11 april 2023 kl. 15.12 (CEST)

Ett problem är att om namnen rensas bort då kommer efterhand omdirigeringar som gjorts vid infogningen att raderas och då får vi plötsligt rödlänkar. Går det att arbeta in dem på lämpligt sätt har jag inget emot det, men hellre en lista än inget alls eller en extern länk. Tostarpadius (diskussion) 19 april 2023 kl. 06.51 (CEST)

Finns det nån som kan fota i Malmberget?

... närmare bestämt dokumentera denna kyrka som kanske kommer att rivas: [1] // Zquid (diskussion) 20 april 2023 kl. 11.50 (CEST)

Endast ett modernt foto finns på commons. Per W (diskussion) 20 april 2023 kl. 12.08 (CEST)

Samarbete med Svenska Kyrkan?

@Axel Pettersson (WMSE): Detta väcker den större frågan om Svenska Kyrkans bilder kan göras tillgängliga för Wikimedia Commons? -- LevandeMänniska ^(talk), 20 april 2023 kl. 16.39 (CEST)

Eventuell omprövning av två artiklar som valdes som utmärkta för länge sedan

Artiklar som är utvalda som utmärkta visas rullande på vår huvudsida. För någon vecka sedan kom två som blivit utvalda för 12-15 år sedan, och jag tycker att det vore bra om vi tittade på dem igen. Jag är inte van vid bedömningsgrunderna och kriterierna för utmärkta artiklar men har en känsla av att vi numera är strängare i i bedömningarna. Jag hoppas därför att andra kan hjälpa till med att se vad som eventuellt bör göras. De båda artiklarna är Onkel Toms stuga och Edward de Vere, 17:e earl av Oxford. -- Chandra Varena (diskussion) 20 april 2023 kl. 18.35 (CEST)

Eftersom att båda artiklarna är baserade från engelska wikipedia är det tveksamt att de hamnar under de kriterier som finns idag, om jag uppfattat kriterierna rätt. Jag tycker att en omprövning vore bra och eventuellt borde man titta in igenom de utmärkta artiklarna på Wikipedia, främst de gamla, för att se om de också skulle behöva en omprövning.

Allt gott, Konstapel Katt - kräver kakor (diskussion) 20 april 2023 kl. 18.43 (CEST)

@KonstapelKatt Ja någon sorts gradvis översyn över artiklar som fått sin utmärkelse utifrån andra kriterier vore bra. Jag menar ju inte att dessa två är dåliga - men kanske inte tillräckligt bra med nuvarande krav. Och det kan ju finnas flera sådana. Chandra Varena (diskussion) 20 april 2023 kl. 18.47 (CEST)

Det är bra att detta uppmärksammas. På WP:AN finns en rutin för omprövning. Om ingen annan anmäler dem dit kommer jag att göra det inom kort. Tostarpadius (diskussion) 20 april 2023 kl. 19.28 (CEST)

Jag har nu lagt in artiklarna för omprövning på WP:AN.

Allt gott, Konstapel Katt - kräver kakor (diskussion) 20 april 2023 kl. 19.36 (CEST)

Volontärer till statistik-projekt för Sveriges socknar

En del av er har kanske märkt att det för många socknar i Sverige dykt upp tabeller över befolkningsutvecklingen 1750-1990. Det finns sedan ett par dagar tillbaka ett projekt här på Wikipedia som syftar till att skapa sådana tabeller för alla socknar i hela Sverige. Jag har tröskat mig igenom halva landet; hela Norrland, Dalarna, Värmland, Öland och Gotland. Men nu behöver jag hjälp från er andra för att färdigställa resterande landskap.

Tabellerna baseras på två databaser som Umeå universitet har tagit fram, som vid behov kan kompletteras med andra källor.

Den hjälp som först och främst efterfrågas är frivilliga som vill påbörja arbetet med nya landskap. Om ni vill kan jag vara behjälplig med att sätta ihop ett färdigt dataset, men det går att söka direkt i databaserna som länkas på projektsidan. Varje enskild folkmängdsuppgift måste läggas in i tabellen utifrån principen Klippa ut, kopiera, klistra in.

Tabellerna kan också utökas med information från SCB för åren 2000, 2010 och 2020 i den mån det låter sig göras. Efter den nya distriktsindelningen 2016 underlättas det arbetet. Även hjälp med kvalitétskontroll, komplettering och andra mindre uppgifter uppskattas.

Länk till projektsidan: Wikipedia:Projekt Befolkningsutvecklingen i Sveriges socknar 1750-1990

- Eli Olsson (diskussion) 19 april 2023 kl. 02.21 (CEST)

Tack för Dina insatser! Jag beundrar Ditt slit, men, för att anknyta till föregående rubrik, är inte just detta ett exempel på uppgifter där AI skulle kunna göra verklig nytta? Tostarpadius (diskussion) 19 april 2023 kl. 06.43 (CEST)

Jag vet inte riktigt vilka som har en bot förutom Larske, men vad skulle behövas för att en bot skulle kunna omvandla siffrorna till tabeller och sedan föra in dem i alla sockenartiklar?NnieAndersson (diskussion) 19 april 2023 kl. 13.08 (CEST)

Rent tekniskt är det antagligen inte jättesvårt att kopiera från de olika platserna till wikidata. Och när de väl finns i Wikidata så kan de visas på olika sätt i Wikipedia. Däremot är jag lite oroad över tanken att kopiera all data från Cedar (Umeå universitets databas). De skriver "Databaserna som sökverktygen är kopplade till är CEDAR:s och Demografiska databasens egendom. Det är inte tillåtet att överföra information från dessa på automatisk väg till en egen databas" (https://www.umu.se/enheten-for-demografi-och-aldrandeforskning/infrastruktur-vid-cedar/oppna-data/). När jag har använt uppgifter från Cedar (främst för att lägga in i sockenartiklar på danska wikipedia) så har jag begränsat mig till information om befolkning 1810 samt vid olika trendbrott (för landsbygdssocknar ofta när de var som folkrikast någon gång kring 1900 följt av senare folkminskning). Gunnar Larsson (diskussion) 19 april 2023 kl. 13.43 (CEST)

Ok, så i teorin skulle man manuellt kunna föra över siffrorna till Wikidata? Skulle det gå fortare än att sitta och klistra in i olika tabeller i sockenartiklar? NnieAndersson (diskussion) 19 april 2023 kl. 16.08 (CEST)

Jag såg också den där skrivningen om "på automatisk väg". Frågan är vad som blir bättre av att någon manuellt klipper och klistrar in alla uppgifter, men den risk för fel som då uppstår, för Sveriges alla församlingar/socknar för alla år från 1810 till 1990 till Wikipedias sockenartiklar, jämfört med om det görs av ett script som kan göra detta på en bråkdel av tiden.

• Att hämta från Cedar är enkelt i och med att man kan få data i JSON-format som sedan kan översättas till wikikod för mallen {{Befolkningsutveckling2}}. Jag provade och när data fanns på den egna datamaskinen tog det cirka 6 millisekunder att, med ett Python-skript på 14 rader, skapa wikikoden för diagrammen för de 152 socknarna i Östergötland. Jag har lagt ett urval om 10 diagram här i Sandlådan. Det omfattar alltså bara data från 1810 till 1990, se nästa punkt.
• Att hämta från Tabellverket är knepigare i och med att det finns ett antal olika "Formulär" med olika layouter att ta hänsyn till och dessutom verkar dessa data där vara behäftade med en del fel. Jag såg till exempel en socken, missade tyvärr att notera vilken socken och vilket år det var, där "A: Summa" var 0 trots att det fanns dryg 500 av vardera Män och Kvinnor så summan borde ha varit drygt 1 000.

En stor fördel med att stoppa in data i sockenobjekten Wikidata, eller kanske hellre i en tabell i Data-rymden i Wikimedia Commons är förstås att uppgifterna kan användas av alla Wikipediaspråkversioner (och alla andra som kan läsa Wikidata eller Commons), men det är kanske inte tillåtet med den skrivning om "en egen databas" som citeras ovan.

--Larske (diskussion) 19 april 2023 kl. 16.56 (CEST)

Ok,jag håller med om att det verkar mycket enklare om vi fick använda oss av en bot som plockar hem informationen. I andra hand att man manuellt för in det i wikidata. Jag har kontaktat Umeå universitet och frågat om skrivelsen, återkommer när jag fått svar.NnieAndersson (diskussion) 19 april 2023 kl. 20.12 (CEST)

Snyggt referera gärna till Fredric Noren på centret för digitala humaniora vid Umeå universitet och hans gäng vi har i princip daglig kontakt och dom uppskattar vad Wikipedia gör och bygger vidare på det länk - Salgo60 (diskussion) 21 april 2023 kl. 12.22 (CEST)

Om det är ok att lägga informationen i "databasen" Wikidata behöver inte heller det göras manuellt. Det finns verktyg som kan pumpa in data, som har förberetts i till exempel ett kalkylark, "automatiskt" och med hög hastighet i Wikidata, se Quickstatements. Larske (diskussion) 19 april 2023 kl. 21.14 (CEST)

Suveränt att du har kontaktat Umeå universitet för att se vad som gäller. Jag hoppas att det går att finna en bra lösning som möjliggör publicering av grundläggande folkmängdsdata på WD. Eli Olsson (diskussion) 20 april 2023 kl. 19.53 (CEST)

Automatisk överföring av data från nämnda databaser har jag aktivt undvikit av just de skäl som Gunnar Larsson anför. Jag kan rekommendera SHiPS för att analysera data från Tabellverksdatabasen. Eli Olsson (diskussion) 19 april 2023 kl. 21.41 (CEST)

Jag har hämtat statistik över folkmängdens utveckling i svenska norrländska landskap och län från fiwp:s motsvarande artiklar. Där är statistiken mer komplett. Som ett tips får nån annan gärna göra det för resten av Sverige. Det krävs lite handpåläggning. Öriga svenska landskapsartiklar saknar befolkningsstatistik, och de svenska länens historiska folkmängd går inte så långt tillbaka i historien på svwp som på fiwp.Tomastvivlaren (diskussion) 20 april 2023 kl. 22.18 (CEST)

Jobba med forskarna

Snyggt kanske du kan försöka jobba med forskarna så dom levererar Wikidata anpassad data?

FYI vi jobbar nu relativt nära forskare Fredrik Noren från Umeå och Måns Magnusson Uppsala Universitet se GITHUB... en sak som är ett lyft för oss är att dom sätter studenter på att koppla biografier på svenska Riksdagsmän med Wikidata Qnummer --> att vi kan skapa referenser och sedan kopplar vi dessa till bilder i Svenskt Porträttarkiv #116 och Svenskt porträttarkiv (P4819)

• bok Tvåkammar-riksdagen 1867–1970 (Q110346241) med 3818 Riksdagsledamöter kopplade till Qnummer av forskarna - fil med koppling Wikidata
• bok Enkammarriksdagen 1971-1993/94 (Q111443541) med 1018 personer kopplade till Qnummer av forskarna - fil
  • nästa steg är att vi kör Open Refine och matar in detta i Wikidata som källa och sedan kanske manuellt läser böckerna och kollar vilka fakta dom bekräftar
• exempel hur snabbt det går användare QubeCube hittade på långfredagen att dom missat några Riksdagens ersättare så direkt skapades en issue och vi har nu en fil som skall kopplas till Qnummer men denna gång gör vi denna koppling se fil / min task #115
  • deras task att ej biograferade ersättare skall även dom in i Wikidata
  • hur forskarna hittar vad som saknas i Wikidata
  • hur forskarna när dom skall kvalitetssäkra data även har med att Wikidata skall vara korrekt
• annan öppning är att se om vi kan knyta nya kopplingar med andra "frivilliga organisationer" - jag testar nu #22 Riksdagsmän <-> Gravstensinventeringen
  • tidigare har jag haft dialog med Svenskt Porträtt arkiv --> att vi har nu > 17 000 bilder från dom med ung. 250 000 visningar per månad och enkla sätt att hämta bilder med 2 klick eller med Notebook hämta alla på Wikidata som inte har en bild men finns kopplad till Norra begravningsplatsen se #117
    • artikel in Progress hur vi jobbar med bilder på Riksdagsmän och SPA
    • OT dialog om att projektet Välfärden analyseras skall ha persistenta identifierare så vi kan peka på deras data se #269 dvs. vi jobbar aktivt med att alla skall leverera data som data och bli enklare att konsumera för Wikidata/Wikipedia och vice versa

- Salgo60 (diskussion) 19 april 2023 kl. 11.56 (CEST)

Kyrkobyggnader

Funderar lite över kyrkobyggnader i och med att jag ser över Kategori:Kyrkobyggnader i Skellefteå kommun. Tittade på t.ex. Pingstkyrkan i Skellefteå, en kyrka som idag saknar artikel. Som synes av artikeln har de bytt lokal ett flertal gånger och använt ett flertal olika lokaler som (åtminstone enligt min mening) kanske kan klassas mer som lokaler än en kyrka. Är varje lokal som använts av ett religiöst samfund per automatik relevanta (inkl. källarmoskeer osv) eller lägger man in ev. tidigare lokaler under den befintliga "riktiga" kyrkan? Hur gör man i då fall med moskér då det finns många orter som har bönelokaler som janske inte kan jämställas med det som traditionellt menas med moské?NnieAndersson (diskussion) 21 april 2023 kl. 07.07 (CEST)

Vi bör nog skilja på kyrkobyggnader, d v s byggnader byggda för detta ändamål, och församlingar, d v s organisationen. En församling (motsvarande) som endast håller till i lokaler av olika slag är ju relevant genom sin existens, men lokalerna är inte det. Kitayama (diskussion) 21 april 2023 kl. 07.28 (CEST)

Jag kan nog hålla med om att alla kyrkobyggnader nödvändigtvis inte är relevanta. Då det stora hela taget uppfattar jag dock att täckningen är mycket sämre vad gäller frikyrkor och bönhus. Sockenkyrkor är ju generellt sett betydligt relevantare men vi ha ju även täckt in mycket små och kortvarigt brukade kapell där. Exakt var gränsen bör gå har jag inget säkert svar på. FBQ (diskussion) 21 april 2023 kl. 07.53 (CEST)

Frikyrka frikyrka (Q426043) är inte en byggnad därimot kan de hålla till i en kyrka eller annan lokal t.ex. bönhus. Maundwiki (diskussion) 21 april 2023 kl. 21.33 (CEST)

Redigering begränsad 26 april

Hej! Jag vill passa på att upplysa de som, likt en själv, inte läser massmeddelandena så ofta om att den 26 april kommer svwiki låsas för redigering i upp till en timme. Under ett liknande tillfälle (1 mars 2023) varade detta i två minuter enligt Julle, men kan likt förra gången pågå i upp till en timme. Vill man läsa hela meddelandet kan man göra det här. --Adjoka ^diskussion 21 april 2023 kl. 21.02 (CEST)

Vad bra att du berättar här! Jag hade ingen aning, bra att veta. Tack!

Allt gott, Konstapel Katt - kräver kakor (diskussion) 21 april 2023 kl. 21.04 (CEST)

Jag skulle räkna med att det kommer att gå rätt snabbt den här gången också, men a) vara beredd, så att man ser till att ha allt sparat utanför webbläsarfönstret när det sker, så att inget arbete går förlorat och b) inte planera in någonting den timmen – inte visa upp någonting, inte försöka lära någon att redigera just då. /Julle (disk.) 22 april 2023 kl. 10.54 (CEST)

Skid-SM 2023

Hei, jeg har skrevet no:Svensk mesterskap i langrenn 2023, men finner bare ett resultat for U23. Kjenner dere til flere U23-SM-resultater? Ssu (diskussion) 19 april 2023 kl. 10.22 (CEST)

Här är resultaten i U23 sprint. Resultatlistan verkar inte innehålla fler U23-resultat än i sprint. Mvh Fredde^✔ 19 april 2023 kl. 13.37 (CEST)

Jeg finner også D21 10 km U23 her, takk for lenken. Ssu (diskussion) 22 april 2023 kl. 23.37 (CEST)

Märklig ny artikel - klimatism

Jag tror det vore bra om fler tog en titt på den nyskapade artikeln klimatism. Jag uppfattar att den inte bör vara en egen artikel utan istället bör ligga inom artikeln klimatskepticism, FWIlkens delar inte min uppfattning. Min motivering är att artikeln aldrig kommer kunna bli särskilt fyllig eftersom det är ett specifikt pejorativt begrepp, inte en verklig föreetelse. Och att risken finns att artikeln framöver kommer användas för att framställa idén att klimatism existerar som något annat än en klimatskeptisk konspirationsteori. Godfellow (diskussion) 23 april 2023 kl. 11.35 (CEST)

Fråga om redigeringsrutiner

En liten nyfiken fråga, lite off topic men maa en del svar i ovanstående och liknande diskussioner: Är det vanligt att skribenterna här förlitar sig på en enda källa när de presenterar uppgifter som de inte sedan tidigare äger egen kunskap om? Är det inte självklart att alltid söka flera olika källor som verifierar ett påstående innan det skrivs in i artikeln? Janders (diskussion) 21 april 2023 kl. 12.29 (CEST)

Jag misstänker att många gör det generellt. Några misstag verkar vara: ta första Googleträff, ta en sida som verkar trovärdig utan hänsyn till riktlinjer eller källkritik samt körsbärsplockning där den bara tar med det som den på förhand har bestämt sig för att den vill ha med.

För egen del beror det på vad det är för något som beläggs. Jag ägnar ingen större källforskning åt grundläggande uppgifter och liknande. Ser det heller inte som nödvändigt. Då är det ofta bättre med en källa än ingen alls och den kan vanligtvis kompletteras i framtiden. Men just om något är tveksamt eller kan ifrågasättas utgår jag från flera källor och använder flera. Ett citat som finns på min användarsida lyder: "När man lånar från en författare är det plagiat, men när man lånar från många är det forskning." Nu är det förstås ett citat/ordspråk och inte nödvändigtvis helt sant, men särskilt för en del nybörjare kan det nog vara en bra påminnelse. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 13.21 (CEST)

Som Kyllo. Särskilt vid kontroversiella ämnen försöker jag ha flera källor som bekräftar det, men inte för många för då blir texten svårläst. Adville (diskussion) 21 april 2023 kl. 13.32 (CEST)

Rutinerade användare verkar ibland glömma bort att vara källkritiska när de använder kända ordböcker. Ordböcker är i grunden bra källor men ibland kan olika ordböcker innehålla avvikande definitioner, vara föråldrade eller ha brister i sakkunskap inom särskilda ämnesområden. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 13.36 (CEST)

Att ta första Googleträff är inte rimligt. Däremot bör man i allmänhet kunna lita på uppslagsverk som Nordisk familjebok och Svensk uppslagsbok liksom på ett verk som Vem är det. Men självklart måste man tänka källkritiskt och inte godta vad som helst. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2023 kl. 13.41 (CEST)

Det handlar såklart om källkritik och vilken uppgift det handlar om. Ibland är det helt okej med en källa som är gammal, Ibland kräver det mer analys av källorna och vara mer genomtänkt och vägning av olika källor för att undivka cherry-picking eller otillbörlig vikt. LittleGun (diskussion) 21 april 2023 kl. 14.12 (CEST)

Större problem är att använda källor som exempel, istället för källor: "XX skriver ofta om hästsport" och så lista 8 exempel där användaren skrivit om hästsport. Då är det ju definition av egen forskning som felaktigs ser överdrivet väl källbelagd ut. LittleGun (diskussion) 21 april 2023 kl. 14.14 (CEST)

Vet inte om mitt inlägg misstolkades eller om det bara kunde uppfattas så. Ordböcker kan användas som källor, men det jag menade är att ordböcker främst ska användas till att belägga ord och att historiska ordböcker inte nödvändigtvis är korrekta vad gäller sådant som är aktuellt. Även att det kan finnas olika definitioner, så det är inte säkert att en ordbok i sig ger en komplett beskrivning av uppgiften eller ämnet. Det kan även vara att man behöver lägga märke till något finstilt i ordboken. Kanske står det smått att något är mindre brukligt, dialektalt etc. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 14.17 (CEST)

@LittleGun: Ibland kan det nog bero på att det inte finns andra källor. Finns många gånger då jag skulle önska en bättre källa som jag omöjligt kan hitta. Om det är okontroversiellt tycker jag att det är bättre med sådana källor tills vidare än ingen alls. Sedan kan man ibland förbättra artikeln genom att omformulera artikeltexten istället, till exempelvis "XX har skrivit om hästsport" eller så, om det nu är relevant. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 14.25 (CEST)

Finns det inga andra källor är egen forskning sämre än att ha med det. Enligt min åsikt. LittleGun (diskussion) 21 april 2023 kl. 14.50 (CEST)

Egen forskning är inte tillåten, så det alternativet bör gå bort per automatik. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 14.57 (CEST)

Ett konkret exempel på egen forskning i en befintlig artikel som mallats är National_Broadcasting_Company#Kopior_världen_över som skriver om kopior/inspiration på programformat från en väldigt svensk horisont. Bortsett från att texten har flera år på nacken så är det som står där inte direkt osant och sannolikt verifierbart i många fall, men då texten brister utifrån WP:GLOBAL är ett sån stor arbetsinsats troligen meningslös. Ricjac 21 april 2023 kl. 17.29 (CEST)

Just Nordisk familjebok har väl visat sig vara synnerligen förrädisk. Den är möjligen rimlig för att beskriva vad nordisk familjebok tycker, men knappast vad som är fakta och inte. Den är så tydligt ideologiskt färgad och ickeneutral i sina återgivningar. Dessutom finns många felaktigheter också (kan inte dra fram exempel nu ur hatten) som 100 år av historia efteråt visat varit feltokningar, fakta fel, myter och rena överdrifter och hittepå. dnm ^{(d | b)} 21 april 2023 kl. 14.38 (CEST)

Det beror på vad du vill källbelägga. För att beskriva hur notfiske av strömming fungerade är den utmärkt. För att redogöra för Gustaf II Adolf karaktär är den katastrofal. LittleGun (diskussion) 21 april 2023 kl. 14.52 (CEST)

Jag har använt Nordisk Familjebok för att hitta faktat om antalet invånare i en socken omkring 1910. Det faktumet påverkas ej av ideologisk vinkling. Yger (diskussion) 21 april 2023 kl. 14.54 (CEST)

Jag kan också hitta delar i boken jag kan tycka är användbart och försvarbart. Det gör inte källan till en generellt trovärdig källa. Man måste vara noggrann och det är något jag tänker mig och har förtroende för att ni är. Ni sannolikt sett problem också. När jag och flera andra hittade värderande, icke-neutrala beskrivningar och faktafel i artiklar, åtminstone för runt 10 år sedan, så var dessa inte sällan orsakade av Nordisk familjebok. Det har varit ett antal diskussioner om det genom åren och inte utan orsak.

Däremot delar jag helt uppfattning om att en källas användbarhet beror på till vad och hur den används. dnm ^{(d | b)} 21 april 2023 kl. 15.04 (CEST)

Jag skriver nästan bara om ämnen där jag har en grundläggande förförståelse och känner till källor där jag kan hitta trovärdiga sakuppgifter. Det gör också att jag kan bedöma om källornas uppgifter är rimliga eller ej. Vad gäller äldre källor - som till exempel Ugglan - så är deras värde naturligtvis helt beroende av vilket ämne det handlar om. Det handlar inte bara om ideologisk vinkling. Inom många ämnen har 120 års forskning lett till att gamla "sanningar" omprövats. För andra ämnen är det själva tidens gång som gör att äldre källor blir överspelade. Jag minns en av de första uppgifterna jag tog på mig när jag började med wp - artikeln Jater som med Ugglan som källa till största delen var skriven som om Indien fortfarande var en brittisk koloni. Chandra Varena (diskussion) 21 april 2023 kl. 15.06 (CEST)

I den gamla raderade versionen av WP:PÅL betonade vi att källor med lägre tillförlitlighet (exjobbsrapporter, bloggar av icke-anonyma personer, skvallerpress, mm) kan användas för icke kontroversiella detaljer, om de kompletteras med mer auktoritativa publicerade källor som understödjer helhetsbilden. Fritt ur minnet. Jag har gjort så flera gånger. Hade det varit en lösning i detta fall? Tomastvivlaren (diskussion) 21 april 2023 kl. 15.42 (CEST)

Nordisk familjeboks båda första upplagor är utmärkta källor inom många ämnen, men måste givetvis användas med försiktighet. Värdeomdömen bör vi aldrig återge utan att ange vem som avgivit dem, oavsett hur nya de är. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2023 kl. 16.10 (CEST)

Man ska inte vara rätt för att redigera inom ämnen som man inte är bekant med. Wikipedia bygger på källor och att man är djärv, inte just personliga kunskaper eller erfarenheter. Dessutom är det lättare att ha ett neutralt förhållningssätt då. Däremot om det är ett komplext ämne eller något som man inte förstår kan det vara bra att avstå. Det finns ju även åtgärdsmallar och en diskussionssida att ta till. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 17.28 (CEST)

Beror nog på vilken källa man använder. Wikipedia gör sig själv och läsarna en otjänst genom att komma dragande med Carl Grimberg och låtsas som att hundra år av historieforskning inte existerat. Att kunskapsläget förändras är vi alla överens om och det gäller inte bara värderingar, utan också konkreta faktauppgifter. Gamla uppslagsverk, artiklar och dylikt kan vara utmärkta källor och innehålla material som glömts bort, men de måste också rimma med nutida forskning. Jag brukar ibland använda bloggar som källor såvida ägaren har anseende inom det gebit jag studerar. Lantgård (diskussion) 24 april 2023 kl. 00.00 (CEST)

Inkonsekventa partinamn

I våra artiklar om äldre svenska städer, köpingar och kommuner (till exempel artikeln Strömstads stad) är vi inte konsekventa vad gäller partinamnen. I tabellerna över mandatfördelning i fullmäktige betecknas V, KD och M med sina nuvarande partibeteckningar, trots att dessa partier hade andra namn 1966 (som är det sista kommunalvalet i tabellen), medan det som idag är L får ha sin gamla beteckning FP. Jag förmodar att dessa tabeller helt enkelt inte har uppdaterats efter L:s namnbyte 2015. Själv tycker jag dock att det vore bättre om vi avstod från anakronismer, och i stället ändrade till SKP, KDS och H. Marima (diskussion) 23 april 2023 kl. 11.21 (CEST)

Paraxis är, som jag delar att begrepp i artiklar från äldre tider bör använda begrepp med namn som var relevant för den tiden Yger (diskussion) 23 april 2023 kl. 13.30 (CEST)

På italienska Wikipedia så är det vanligt att de använder mallar som tar år som argument för åtminstone idrottsklubbar. Mallen ser då till att det namn som klubben hade vid den tidpunkten. Jag vet inte om det generellt är en bra idé (blir ju krångligare än en vanlig länk), men en fördel det är att det snabbt går att ändra texten som syns i artiklarna om en organisation byter namn (det är bara att ändra i mallen istället för massor av artiklar). Vi skulle kunna göra samma sak för partierna.

Sen är det ett extra krux med tabeller över långa tidsperioder, partierna kan ju ha haft flera namn under perioden (gäller t.ex. både SKP och H). Bör utgångspunkten vara det senaste namnet under perioden eller det som användes under störst del av perioden? Gunnar Larsson (diskussion) 23 april 2023 kl. 16.20 (CEST)

Det som användes under störst del av perioden skulle jag säga. Inga moderater i tvåkammarriksdagen således. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2023 kl. 23.27 (CEST)

Projekt riksdagen-corpus - Välfärden analyseras kommer att titta på hur partier skall moduleras länk - min förhoppning är att dom tar fram ett papper liknande Riksarkivets Tora projekt "Historical Settlement Units as Linked Open Data" och att dom kommer att ha ett dataset med CC-0 som vi kan använda

1. Vi bör om möjligt generera dessa tabeller från ex. Wikidata så dom enkelt kan stämmas av mot det data förhoppnings detta projekt tar fram
2. Det finns en del utmaningar i detta projekt som hur partier skall definieras innan 1900, det känns att vi när dom presenterar detta tar en funderare om hur det påverkar Wikipedia/Wikidata. Fredrik Norén (Q116909430) skriver på GITHUB

What constitutes a party before 1900 is not always clear. But in the Swerik project, we have also decided to use the bio books as our bible. However, in the end, we might merge some of the party names that represent the same party but with different names.

Den "bibel" dom pratar om är boken Tvåkammar-riksdagen 1867–1970 (Q110346241) som kan laddas ned och som vi har som källa för > 3300 Svenska Riksdagsmän i första och andra kammaren enl. Wikidata

• Band 5 sidan 12 finns en snygg översikt "Partiväsendet i den svenska tvåkammarriksdagen 1867-1970"

- Salgo60 (diskussion) 24 april 2023 kl. 16.51 (CEST)

Språkfråga: Heter det spela i X eller spela med X?

Jag har hittat en konstig formulering i tre artiklar:

• Länk till fråga som hittar (just nu 3) artiklar med texten spela(de) i med.

I ett av fallen, Skellefteå AIK, saknas det möjligen ett ord mellan i och med. I de andra två, Lasse Holm och Bouse Hutton, ska ett av orden strykas, men vilket? Spelar man "i X" eller "med X" om man själv är en del av X? Är det olika om X är ett band (Moonlighters) eller en ishockeyklubb (Ottawa Hockey Club)? -- Larske (diskussion) 23 april 2023 kl. 13.15 (CEST)

Jag menar att om man är en del av ett band eller ett lag, spelar man i bandet respektive i laget. Om man är en artist som gör ett gig med ett band, då spelar man med bandet. Stigfinnare (diskussion) 23 april 2023 kl. 15.36 (CEST)

Vanligtvis spelar en spelare i eller för ett lag, eller i en musikgrupp. Med är mer talspråk i sammanhanget och kan även syfta på att personen gästar ett annat lag eller en grupp som den inte brukar spela i, exempelvis: "för ovanlighetens skull spelade Andersson med B-laget", "X tränar med B-laget ibland" eller "soloartisten spelar med gruppen X på tisdag". Med används annars främst när man talar enbart om individer, exempelvis: "Andersson spelar med Bengtsson". Det ska absolut inte vara både i och med. Det blir ju nästan som "i och med". Kyllo (diskussion) 23 april 2023 kl. 17.04 (CEST)

Jag håller med Stigfinnare och Kyllo om att med antyder en mindre beständig relation. /Julle (disk.) 23 april 2023 kl. 20.07 (CEST)

Tack alla som svarat här. Skellefteå AIK har redan åtgärdats av en oinloggad och för de två andra har jag nu ändrat "i med" till "i".

-- Larske (diskussion) 24 april 2023 kl. 13.12 (CEST)

Veckans tävling 24 - 30 april...

... har namnet Storbritanniens kungahus + London V.

Nedan finns några exempel på vad som går att skriva i.

• 
  Brittiska tronföljden
• 
  Sankt Paulskatedralen
• 
  Sport i London
• 
  Waterloo Station

Välkomna att arbeta med artiklar, tipsa om artiklar, eller kolla in bidragen!

// Zquid (diskussion) 24 april 2023 kl. 00.02 (CEST)

Admin-val 2023-04

Nytt kvartal - och därmed går mandatperioden ut för flera administratörer. För närvarande (2023-04-01) pågår omröstning på sidan WP:AAB för omval men inga nyval. Skulle nyval dyka upp kan detta med fördel uppmärksammas med ett inlägg i denna tråd. Besök gärna WP:AAB och gör din röst hörd!

Anhn ✎ 1 april 2023 kl. 14.15 (CEST)

Uppdaterar tråd och noterar att det för närvarande (2023-04-07) pågår 4 omröstningar för omval och 0 (inga) omröstningar för nyval. Välkommen att göra din röst hörd på WP:AAB! / Anhn ✎ 7 april 2023 kl. 06.12 (CEST)

För närvarande (2023-04-11 06:54) pågår 0 (inga) omröstningar för omval och 0 (inga) omröstningar för nyval.

Denna lista anger de admins vars mandatperiod går ut i och med utgången av april 2023. / Anhn ✎ 11 april 2023 kl. 06.54 (CEST)

För närvarande (2023-04-11 23:09) pågår 6 7 omröstningar för omval och 0 (inga) omröstningar för nyval. / Anhn ✎ 11 april 2023 kl. 23.09 (CEST)

För närvarande (2023-04-17 23:27) pågår 8 omröstningar för omval och 0 (inga) omröstningar för nyval. Välkommen att göra din röst hörd på WP:AAB! / Anhn ✎ 17 april 2023 kl. 23.28 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ För närvarande (2023-04-19 11:48) pågår 1 omröstning(ar) för omval och 0 (inga) omröstningar för nyval. Välkommen att göra din röst hörd på WP:AAB! / Anhn ✎ 19 april 2023 kl. 11.49 (CEST)

För närvarande (2023-04-21 12.28) pågår 3 4 omröstning(ar) för omval och 0 (inga) omröstningar för nyval. Välkommen att göra din röst hörd på WP:AAB! / Anhn ✎ 21 april 2023 kl. 12.28 (CEST)

För närvarande (2023-04-25 03.20) pågår 3 4 omröstning(ar) för omval och 0 (inga) omröstningar för nyval. Välkommen att göra din röst hörd på WP:AAB! / Anhn ✎ 25 april 2023 kl. 03.21 (CEST)

Om Wikipedia och AI i Biblioteksbladet.

Ingressen: "AI-verktyg som ChatGPT är beroende av Wikipedia – men de kan samtidigt göra att både pengar och de viktiga redigerande volontärerna försvinner. "Skulle AI-verktygen ofrivilligt strypa syretillförseln till Wikipedia kan det vara som att slänga gift i den brunn där man hämtar sitt vatten", skriver Johan Jönsson på svenskspråkiga Wikipedia."

[2]

// Bulver (diskussion) 18 april 2023 kl. 13.41 (CEST)

"det intressanta" som Open AI en:Sam Altman påpekar är att detta verktyg vänder på vad som kommer att automatiseras dvs. det blir inte verkstadsjobben som försvinner utan kontorsryttarna... Tror inte vi skall överdriva Wikipedias betydelse för verktyg som detta... Att Wikipedia får färre besökare känns marginellt när man pratar om att 300 miljoner jobb kan försvinna... Ni som funderar över framtiden så har Nordiska museet en skrivstuga onsdag "Vår framtid" om saker som detta

• jag använder chatGPT dagligen och en fundering jag har är att dagens Wikipedia där alla skall läsa "samma" artikel oberoende av förkunskaper eller intresse känns old-school. Att massa energi läggs på om det får vara en eller 10 länkar känns lite som Wikipedia målat in sig i ett hörn där våra gamla lexikon ligger i sin glömska... kanske dax att fundera över formatet 2023 skall förnyas... att ha olika versioner för olika språk är självklart men kanske 2023 skulle vi kunna ha mer dynamiskt innehåll baserat på andra parametrar än språk...

- Salgo60 (diskussion) 18 april 2023 kl. 16.06 (CEST)

Abstract Wikipedia jobbar för ett "multilingual Wikipedia". Är det en felsatsning då?

Jag är inte bekymrad över det hörnet som du ser att Wikipedia målar in sig i. Jag tror tvärtom det är ofrånkomligt. Wikipedia är inte en kapitaliserad produkt som måste hitta läsare och överleva på det sätt en kommersiell produkt är, och måste. (Och i stort sett alltid misslyckas med).

Allt fast förflyktigas, och alltså var Nordisk familjeboks uppgång fall ofrånkomligt, och jag tycker det blev ett vackert lik.

Segelfartyg med motorer var varken bra motorbåtar eller segelfartyg. Motoriserade hästkärror var varken bra bilar eller praktiska att spänna bakom hästarna.

Så istället för att göra Wikipedia till något det inte är det kanske bättre att lägga energin på vad som kommer att ersätta Wikipedia?

Det kommer finnas andra plattformar som kan skapa de nya format som kommer ta över, kanske inte 2023, men så småningom. Kanske hittar jag till en sån plattform eller så fortsätter jag att vårda kulturminnet Wikipedia. Båda scenarierna är lika okej. LittleGun (diskussion) 18 april 2023 kl. 18.50 (CEST)

men Littlegun är inte detta diskuterandet på gott och ont om fullödiga artiklar ditt levebröd ;-) testa kör chat GPT och ställ in den att "anta att jag har IQ 200 och förklara vad xxx är" eller "anta att jag har IQ 50" - Salgo60 (diskussion) 18 april 2023 kl. 20.25 (CEST)

Så att? LittleGun (diskussion) 18 april 2023 kl. 22.29 (CEST)

Riktig basfakta behövs i alla scenarier, oberoende hur och i vilken form och media information når den som vill veta om något. Wikipedia är den självklart bäste repositoriet för sådana basfakta, och den är överlägsen att tillsammans skapa info. Just nu håller jag och tre andra på att hitta vad namnen på våra kommuner heter på våra minoritetsspråk, och jag finner vi är helt överlägsna spårexperter och myndigheter och slår dem på någon veka de som använt 13 år för att försöka få till det. ChapGT och andra kommer åka snålskjuts på vårt data, och det kommer bli fler som är motiverade hålla ordning på vårt basta även om accesserna inte går direkt till Wikipedia, inkomster oroar mig inte. Det är de nyvakna kulturarvsmyndigheterna som får det svettigt, info om runstenar i Wikipedia kommer nå läsarna via Ai men inte infon om dessa i riksantivareämbetes databas Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 19.05 (CEST)

Yger kolla in hur projektet Välfärden analyseras bygger upp sitt Riksdagen corpus enormt imponerande... jag tror Kungliga biblioteket, Riksarkivet inte har klarat bygga upp digitala organisationer så forskare och andra som vill ha bra data "rundar gamlingarna" och skapar egen data, såg att Karin Grönvall (Q63383168) beklagade sig på twitter att inte KB är med när forskarna bygger upp nya databaser... jag är inte förvånad... massa bortkastade skattekronor att gamlingarna inte levererar men man får hoppas dom har kul på jobbet... Tragiskt att Riksarkivet LIBRIS etc. inte kollar hur Wikidata fungerar skrev om det igår #36- Salgo60 (diskussion) 18 april 2023 kl. 20.25 (CEST)

Att manuellt översätta mellan Wikipediaversioner kommer nog att kännas som onödigt arbete om några år. Men ja, enwp behövs för att tillhandahålla aktuell basfakta, bland annat till chatgpt, och även de artiklar där svwp är extra bra på (om svensk geografi, mm) behövs av samma skäl. Särskilt Bing blandar ju in realtidssökresultat från Wikipedia i de lite äldre chatgpt-svaren - där de senare kan ha tränats med källor som har flera år på nacken.

Wikipedias växande problem är dock inaktuellt innehåll, särskilt inaktuell statistik. Fortfarande är automatöversatta tabeller mycket ovanliga, t.ex. tabeller hämtade från Wikidata. En framtidsdröm är en integration mellan Wikipedia och statistiksajter såsom "Our WOrld in Data" och SCB, så att Wikipedia mer eller mindre automatiskt importerar senaste siffrorna, och visualiserar med lika interaktiva diagram.

Jag väntar på att ChatGpt ska hämta data från Wikidata, och "forska" där genom att göra avancerade sökningar på wikidata - genom att omvandla användares frågor från naturligt språk till sparql-frågor. Sparql är tydligen för svårt för Chatgpt än så länge.

Ska erkänna att de beskrivningar av Abstract WIkipedia osm jag har läst känns lite abstrakta. Nån för gärna förklara den konkreta visionen med exempel. Tomastvivlaren (diskussion) 18 april 2023 kl. 19.11 (CEST)

Om det visar sig vi inte är konkurrenskraftiga om just aktualisering så får vi lägga fokus på annat. Vem har bättre data om hur domsagor utvecklats och vilka som varit häradshövdingar etc Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 19.14 (CEST)

Vi har har aldrig varit en nyhetssajt. Vår styrka har alltid varit att samla material för exempelvis historiska biografier som inte finns någon annanstans. Listor över häradshövdingar kompletterade med dessas levnadslopp – det kanske inte lockar lika många läsare som mer spektakulära ämnen, men det finns ingen annanstans. Jag tror, som jag alltid har gjort när dessa frågor kommer upp, precis tvärtom än Salgo60. Wikidata är utmärkt som kompletterande databas, men Wikipedia skall förbli en artikelsamling, ett uppslagsverk värt namnet. Tostarpadius (diskussion) 19 april 2023 kl. 06.40 (CEST)

@LittleGun Nej, Abstrakta Wikipedia är egentligen helt motsatt vad stora språkmodeller är. Istället för en svart låda där svaret blir vad det blir och är i princip omöjligt att förklara i detalj, så fungerar Abstrakta Wikipedia genom att vi definierar vad vi vill ha och kan förutspå utfallet. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 april 2023 kl. 19.54 (CEST)

I artikeln nämns att engelskspråkiga Wikipedia diskuterar ett förslag till riktlinje för hur, och om, stora språkmodeller kan användas för att skapa eller modifiera Wikipedia-text. Den diskussionen går att följa på Wikipedia:Large language models och dess diskussionssida. Plumbum208 (diskussion) 18 april 2023 kl. 19.42 (CEST)

En snabb kommentar: Text- och informationshantering ser i dagsläget ut att förändras i ganska stor utsträckning av stora språkmodeller, och rubik och ingress (som jag inte har skrivit själv) tar fokus på hoten, men det finns också – på mejllistor, engelskspråkiga Wikipedia som Plumbum208 länkar till ovan och så vidare – samtal om hur vi själva aktivt kan använda dem för att göra Wikipedia bättre. Nätet håller också på att anpassa sig: Reddit stryper API-tillgången, till exempel, vilket gör det lite svårare att hämta data därifrån, och Stack Overflow postade ett långt inlägg i går. Wikimedia Foundation arbetar också på att se på vilket sätt det kommer påverka rörelsen, och ett videomöte för Wikimediarörelsen som hölls för några veckor sedan var mycket populärt och verkar kunna bli en återkommande sak. Det jag vill säga är väl mest att det här inte är någonting som bara händer medan Wikipedia passivt står och tittar på och väntar för att se vart det tar oss. /Julle (disk.) 18 april 2023 kl. 20.09 (CEST)

Det är alltså jag som har skrivit texten i Biblioteksbladet, för att vara tydlig. /Julle (disk.) 18 april 2023 kl. 20.10 (CEST)

Statisk skulle jag gärna se till att AI uppdaterar som invånarantal, sportresultat, vinnare i olika tävlingar och liknade och att det kunde synkas med alla språkversioner.--AleWi (diskussion) 18 april 2023 kl. 21.24 (CEST)

Andra AI saker varför Öinte

• sammanfatta skillnader på Wikipedia mellan artiklar om detta Wikidata Qnummer på alla olika språk. Är det några som har motstridiga fakta
• Handlar alla artiklarna kopplade till ett Qnummer om samma sak dvs. det Qnummeret säger det skall göra ?

Finns massa saker där Wikipedia tagit stora munsbitar som är nästan omöjliga att hantera med våra brister på språkkunskaper och semantik....

- Salgo60 (diskussion) 18 april 2023 kl. 22.06 (CEST)

Redan innan ChatGPT kan tränas från wikidata kan endel av de uppgifterna tas fram om man ställer rätt frågor.

Vilka frågor till Bing Chat eller ChatGpt har ni haft nytta av att ställa i samband med Wikipediaförfattande? Jag har t.ex. frågat "vilka är de viktigaste skillnaderna i faktauppgifter mellan artiklarna https://sv.wikipedia.org/wiki/... och https://en.wikipedia.org/wiki/... " för att jämföra två artiklar om samma sak. Bing Chat ger mer realtidssökresultat från Wikipedia så om man vill hämta ideer till innehåll från andra källor än Wikipedia är ChatGpt mer användbar tycker jag. Tomastvivlaren (diskussion) 19 april 2023 kl. 00.17 (CEST)

@AleWi Det har vi redan Wikidata till, så där behövs ingen AI. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 april 2023 kl. 08.50 (CEST)

@Ainali har du varit en Large Language Model i förklädnad i alla dessa år? Var gömmer sig Människonali? Plrk (diskussion) 20 april 2023 kl. 12.39 (CEST)

ChatGPT och skapa Wikidata SPARQL

Det diskuterades ovan om SPARQL kan skapas av chatGPT så jag testade

• jag testade skapa SPARQL och han lyckades med 90% av jobbet se video och min fråga/svar

Hämta från Wikidata med SPARQL alla svenska Riksdagsmän i första och andra kammaren som har en gata uppkallad efter sig och visa gatorna på en karta med Wikidata Qnummer för personen

• efter att ha ändrat 2 Q nummer förstakammarledamot (Q33071890) andrakammarledamot (Q81531912) och lagt till visa på karta --> SPARQL https://w.wiki/6brt

- Salgo60 (diskussion) 19 april 2023 kl. 08.49 (CEST)

@Salgo60: Kan det vara det stora R:et i Riksdagsmän i din fråga som lurade in ChatGPT till de två objekten om Riksbanksfullmäktige och Riksbankens balansräkning? De två Wikidataobjekt som ChatGPT la in i SPARQL-frågan är ju totalt tomma, inga beskrivningar och inga uttalanden! Det enda som finns i dessa två objekt, förutom etiketterna på svenska, är länkar till nämnda svwp-artiklar. I dessa artiklar nämns visserligen ord som "politik..." och "riksdag..":

• ...självständig roll gentemot politikerna i riksdagen." står i ingressen till Riksbanksfullmäktige
• ...oberoende från politiken, från riksdag och regering." står i brödtexten till Riksbankens balansräkning

Sen finns det ju förstås länkar till Riksbanksfullmäktige (Q10655121) från till exempel d:User:Salgo60/iriksdagenkallad, men då börjar det bli lite "spooky" om ChatGPT har nosat upp denna länk.

-- Larske (diskussion) 19 april 2023 kl. 09.47 (CEST)

mm tror man skall skicka med WD Qnumren när man ställer frågan skall chatGPT hålla reda på 100 miljoner wikidata objekt känns bara det galet.

• känns dock som ett snabbt och enkelt sätt att skriva SPARQL, använder den en hel del vid mina försök med python programmering.. - Salgo60 (diskussion) 19 april 2023 kl. 12.08 (CEST)

Fascinerande att ni lyckades så väl. I andra nätforum har dom kriticerat ChatGPT för detta ändamål, och mina försök har krävt mer handpåläggning.Tomastvivlaren (diskussion) 19 april 2023 kl. 14.56 (CEST)

Tomastvivlaren Jag körde chatGPT 4 - Salgo60 (diskussion) 19 april 2023 kl. 15.20 (CEST)

Interaktion med ChatGPT som anpassa till olika målgrupper

LittleGun frågade ovan hur ChatGPT kan förändra leveransen jämfört med att Wikipedia skall ha EN version som är "fullödig artikel"

• chatGPT dialog https://datafit.ai/prompt/17660 om Auktoritetsdata - (något jag med en dåres envishet försökt förklara för LittleGun att det är viktigt men känner att jag sått på hälleberget)
  • i dialogen med ChatGPT
    • testar med att jag begär att få en förklaring "som om jag hade IQ 200"
    • testar med "IQ 70 och ej är van att jobba med källor eller forskning"
    • testar skapa flervalsfrågor
    • skriv en Wikipedia artikel om Auktoritetsdata...

Min slutsats är att jag hellre som läsare tar in information på det "nya sättet" en att någon annan skall skapa artiklar enligt "hittepå" begreppet fullödig och rensa bort saker av intresse för mig.... men smaken är väl som ...

• eller fråga skall Wikipedia bli mer dynamiskt?

- Salgo60 (diskussion) 19 april 2023 kl. 09.13 (CEST)

Motfrågan är samna som du aldrig svarat på: Varför Wikipedia?

Samt: Klarar sig "det andra nya sättet" sig utan bland annat Wikipedias artiklar? Behövs inte sådant som enhetliga fullödiga artiklar för att kunna skörda innehåll, så AI inte lyfter sig själv i håret? Måste detta ske så att Wikipedia blir dynamiskt? Passar inte auktoritetsdata bäst på Wikidata, där Wikipedia ändå hämtar den ifrån? Som sagt, om det nya sättet är bättre och oberoende av Wikipedia, varför är det samma sak som att Wikipedia ska vara plattformen? Om Nordisk familjebok hade hängt med i utvecklingen och blivit som Wikipedia idag, hade detta Nordisk Familjebok 6th Generation 8.0 tvärsäkert varit bättre? LittleGun (diskussion) 19 april 2023 kl. 09.36 (CEST)

• "Varför Wikipedia" fråga inte mig jag läser typ bara Holgers artiklar och engelska Wikipedia om "maskinlearning"... tycker det är kul att Wikipedia finns och som Yger säger gillar att folk är engagerade vilket jag saknar hos gamla trötta institutioner som RAÄ, LIBRISXL Riksarkivet, Riksdagen
  • min känsla är att distributionsmodellen med en statisk artikel känns 1900 tal men tycker ni hardcore wikipedianer att den är bäst så kör på jmf mina synpunkter om Riksarkivet SBL #6 som leverer på samma sätt 2023 som dom gjorde 1918 --> enormt slöseri med att SKBL inte kan ta del av SBLs forskning och skall göra om arbetet...
  • tycker mig se att folk runtomkring mig kör mer och mer chatGPT tror chatGPT har hittat något som kommer göra att färre letar sig till Wikipedia. Googles infobox där mycket kom från Wikipedia och var minskat ned till lite basfakta var väl steg 1 men detta där jag som konsument påverkar vad jag vill veta och på vilken nivå gör mig glad....
• "passar inte Auktoritetsdata bäst på Wikidata" vet inte vad du säger men nix auktoritetsdata skall synas när du vill vara tydlig... läs svaren från chatGPT eller frågan hen om du är osäker.... jag har för länge sedan skjutit ut mig från att förklara varför auktoritetsdata eller Wikidata kan vara bra...

Salgo60 (diskussion) 19 april 2023 kl. 10.27 (CEST)

Det är ju du som envisas med att det är Wikipedia som ska förändras, och sluta vara en webbaserad encyklopedi med fullödiga artiklar (och till och med att det skulle vara en utveckling i rätt riktning om en artikel bara var en länklista som man gjorde på 1990-talet)

Dessutom tar du upp detta på Wikipedia, så vem ska jag annars fråga? LittleGun (diskussion) 19 april 2023 kl. 10.57 (CEST)

Nix jag pekar bara på hur dialogen med chatGPT förändrar möjligheterna och tycker jag utmanar tanken med "fullödiga artiklar" som ett bra sätt att leverera på ett optimalt sätt för läsaren... nu ställs detta på sin spets iom med Open AI och snart kommer Google med sin variant och då kan jag tänka mig att länken till Wikipedia från sökresultatet kan försvinna. Det rapporteras redan idag att Open AI tar annonsering från andra... så Google måste nog skruva på sin produkt...

• du kan fråga chatGPT ;-) den är mer tålamodig jmf med exempelvis undertecknad... det finns ett liv utanför Bybrunnen...

- Salgo60 (diskussion) 19 april 2023 kl. 11.25 (CEST)

OK, så i ditt liv, som inte omfattar Wikipedia eller Bybrunnen, väljer du att vilja förändra Wikipedia genom att gå via Bybrunnen. Fast du vet inte varför just Wikipedia ska vara platsen, men du tycker att vi andra ska undersöka det. Du måste leva ett fantastiskt liv, som klarar dig så bra utan både Wikipedia och Bybrunnen att du måste ge dig in på Wikipedia och Bybrunnen och berätta det. Grattis! LittleGun (diskussion) 19 april 2023 kl. 13.37 (CEST)

Jag skjuter ut mig ur diskussionen och låter chatGPT förklara fördelarna/nackdelar med myWikipedia - Salgo60 (diskussion) 20 april 2023 kl. 04.21 (CEST)

Det är faktiskt lite kul att läsa chatGPT:s svarsinlägg. Inlägget påtalar också bruket av sarkasm i tråden ovan, vilket avråds från t.ex. i WP:Etikett#Använd inte provocerande metoder. Be nice - always. Keep up the good work. / Anhn ✎ 20 april 2023 kl. 06.09 (CEST)

Jag anser att LittleGun har en tydlig poäng, som jag helt ställer mig bakom: Varför vill användaren förändra Wikipedia enligt dessa tankar? Varför drar vederbörande inte igång ett nytt projekt med det upplägget istället? Tostarpadius (diskussion) 20 april 2023 kl. 06.32 (CEST)

Jag tycker att det är ganska uppenbart att Wikipedias artiklar ska vara så utförliga och fullödiga som möjligt. Både för läsarnas skull, men även för att verktyg som ChatGPT ska kunna ha maximal nytta av dem. /ℇsquilo 20 april 2023 kl. 07.59 (CEST)

Ja, och Wikipedia är inte en databas utan en encyklopedi. Sådana har innehållit artiklar sedan urminnes tider. Långt före upplysningstiden tillkom exempelvis Suda. Tostarpadius (diskussion) 20 april 2023 kl. 10.53 (CEST)

Ironiskt nog påpekar chatGPT i svaret också påtagliga nackdelar som jag antar outtalat delas av de flesta här som inte instämmer i Salgo60:s otåligt teknikfixerade radikalism. Ricjac 20 april 2023 kl. 13.56 (CEST)

Vad jag försöker säga om det är otåligt teknikfixerat eller att något håller på att hända kan diskuteras, och som påpekas ovan så är svaret från chatGPT intressant.... igår var jag på skrivstuga på Nordiska museet och inbjudan hade en AI genererad bild och uppläget av skrivstugan hade börjat med en fråga till chatGPT...

1. jag vänder mig emot att Julle i artikeln inte lyftar fram detta med att chatGPT anpassar nivån på svaret till läsares fråga vilket jag tycker är enormt trevligt

2. att tanken "fullvärdig artikel" nu utmanas där chatGPT förklarar några fördelar för oss läsare

2-1. personligen tycker jag att många ändringar jag ser försämrar artikeln för att en person ifråga har sin egen agenda...

3. jag tror mig se att chatGPT interaktionen utmanar Google search men även Wikipedias artiklar

4. jag ser att vi idag där det inte finns en Mall:Faktamall biografi WD och användare har ikryssat lägg till mallen om den inte finns att vi har en typ av användarstyrd visning av artikeln och i den bästa av alla världar så visas Faktamallen med bra källor....

4-1. kommer Abstract Wikipedia att levereras kan dessa anpassningsmöjligheter bli större om vi nu vill detta...

5. Jag behöver inget nytt Wikipedia jag är mer än nöjd med chatGPT

6. Jag gissar att idag "lever Wikipedia lite av" att Google styr hit sin trafik genom att visa Wikipedia i en infobox eller högt rankad... gissar att det funderas en hel del hos Google hur dom skall "vinna tillbaka" användare från OpenAI här är jag inte helt säker att Wikipedia länken som finns idag i Googles sökresultat överlever

6-1 Jag börjar tro att paketeringen av API:er och ta betalt av Google etc. inte var så dumt som Wikimedia gjorde

Summa summarum... Nya tider stundar och det skadar inte att fundera om det påverkar Wikipedia... min känsla är dock att anledningen att man redigerar på Bybrunnen är för att man gillar dagens ekosystem så vad som händer utanför sv:Wikipedia är relativt ointressant vilket är helt ok för mig mitt inlägg var mer en reaktion på att Julles artikel som jag inte tyckte var "fullödig" när den inte tydligt lyfte fram att dialogen anpassas efter frågeställarens uppfattade "nivå" ;-) - Salgo60 (diskussion) 20 april 2023 kl. 15.31 (CEST)

Det finns jättemånga saker jag utelämnade som skulle krävas för att den skulle kunna ses som fullödig – det är en väldigt knapphändig förklaring av hur stora språkmodeller fungerar, och man hade kunnat ägna tio gånger så mycket utrymme åt att bara se till att läsaren förstod den kontexten. Men man får inte skriva hur långt som helst i tidningar, och det är alltid mycket som offras. /Julle (disk.) 24 april 2023 kl. 23.50 (CEST)

Språk i mallkod – svenska eller engelska

Hej!

Avsnittet om mallspråk i Wikipedia:Stilguide har sedan 2020 en åtgärdsmall som anser att det är föråldrat att stilguiden säger att det är hugget som stucket med svenska och engelska, och att vi av ett par skäl borde rekommendera svenska istället. Jag har själv ingen stark åsikt förutom att vi inte bör ha en åtgärdsmall i stilguiden, så för att försöka komma fram till en lösning har jag tagit upp ämnet här: Wikipediadiskussion:Stilguide#Åtgärdsmall. /Julle (disk.) 24 april 2023 kl. 22.34 (CEST)

Fotosafari naturligtvis

Hej! Inför stundande Wiki Loves Earth i maj 2023 så tipsar vi om möjligheten att söka bidrag för projekt av typen fotosafari! Samla gänget och planera in en exkursion! Ta gärna kontakt om det finns frågor eller för att diskutera förslag! Kolla kartan i ditt område och gör en ansökan. Läs mer om tävlingen i artikeln Fota skyddad natur och sprid den över världen! Hälsningar Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 25 april 2023 kl. 11.15 (CEST)

OT Tore Danielsson (WMSE) enormt med länkröta i artiklarna om svenska Naturreservat verkar vara en batchladdning 2017 jun som borde kanske ses över

• ex Abborravan (Q30166449) --> länkröta http://nvpub.vic-metria.nu/naturvardsregistret/rest/omrade/2001609/G%C3%A4llande
• lista att kolla

- Salgo60 (diskussion) 26 april 2023 kl. 15.53 (CEST)

Tack @Salgo60 för lista och uppmärksamhet på trasiga länkar. Vi kollar upp och ser vad som kan göras. Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 27 april 2023 kl. 15.48 (CEST)

Bra jag kollar 17:00 om det är fixat, har för mig att dessa länkar varit ganska kassa och har aldrig riktigt fatta varför dom skall synas i artiklarna... Salgo60 (diskussion) 27 april 2023 kl. 16.01 (CEST)

Mer om främmande mallar

På Wikipediadiskussion:Stilguide har jag startat en ny tråd som anknyter till den om svensk wikikod. Det berör mallar som flyttas över hit, utan att fungera som det är tänkt. Det berör miljontals artiklar, i princip alla som har en käll-mall i sig, så jag vill ha med så många som möjligt i diskussionen! 98.128.181.224 28 april 2023 kl. 10.50 (CEST)

Återuppliva Wikipedia:Projekt Finland

Jag tänker ge ett försök att återuppliva Wikipedia:Projekt Finland, välkomna att deltaga. Just nu behöver jag någon som kan använda bottar för att redigera i infoboxar, så även om du som användare inte vill redigare vanligt så kan du hjälpa till på det sättet. /Portunes (disk) 27 april 2023 kl. 18.31 (CEST)

Jag tänkte vara fräck och fråga, varför det? Wikipedia:Projekt Fredrika har väl till stor del tagit över den funktionen? /ℇsquilo 27 april 2023 kl. 22.06 (CEST)

Enkla svaret var att jag kände inte till Projekt Fredrika, när jag kollade efter projekt såg jag endast Projekt Finland. Jag har inget ego i frågan, jag ansluter mig till Fredrika! /Portunes (disk) 28 april 2023 kl. 00.29 (CEST)

Jag läser inte svenskspråkig media i Finland (Svenska Yle, HBL) och har inte stött på projekt Fredrika förut. När jag läser finländsk media så är det huvudsaklig finskspråkig från norra Finland. /Portunes (disk) 28 april 2023 kl. 01.01 (CEST)

Jag får intrycket att Wikipedia:Projekt Fredrika har en medveten avgränsning till "det svenska i Finland", medan någon sådan avgränsning inte finns i Wikipedia:Projekt Finland, men då överlappet är stort är det kanske bra med ett samarbete mellan, eller hopslagning av, dessa två projekt. Larske (diskussion) 28 april 2023 kl. 11.05 (CEST)

Som jag har förstått saken, är Fredrikaprojektet inriktat på svenskspråkighet i Finland; alltså föga representativt som projekt för ett helt land med eget språk. Jag skulle stödja ett återupplivande av projekt Finland eller utformandet av ett gemensamt företag, bejakande både finska och svenska. Nouse riennä, Suomen kieli. Lantgård (diskussion) 28 april 2023 kl. 19.58 (CEST)

Ja efter att ha läst om Projekt Fredrika känns det inte som det jag är ute efter. Jag är inte finlandssvensk och redigerar huvudsakligen om orter och delar av Finland som är helt finskspråkiga eller delat finsk- och samiskspråkiga. /Portunes (disk) 28 april 2023 kl. 20.47 (CEST)

Såg att jag skrev ovan "delar av Sverige" men ska stå "orter och delar av Finland" förstås. /Portunes (disk) 29 april 2023 kl. 01.53 (CEST)

Ofta går det att undvika att massuppdatera infoboxar genom att hämta data från Wikidata till infoboxarna. Det kanske skulle vara ett alternativ? Då kommer infoboxarna automatiskt att hålla sig uppdaterade även i framtiden. Boivie (diskussion) 28 april 2023 kl. 08.33 (CEST)

Jag har funderat på hur man kan få in språkuppgifterna in i Wikidata. Någon som vet ett bra sätt för att göra det? /Portunes (disk) 29 april 2023 kl. 15.50 (CEST)

Ev POV-push i Diskriminering

Jag uppfattar att det bedrivs POV-push i artikeln diskriminering och skulle uppskatta om fler wikipedianer tog sig en titt för att bedöma det eventuella problemet. Godfellow (diskussion) 26 april 2023 kl. 20.27 (CEST)

Jag instämmer i att det skulle behövas fler röster i samtalet där. Tostarpadius (diskussion) 27 april 2023 kl. 07.28 (CEST)

Jag tror det vore bra med fler röster i vad jag upplever som en användare som systematiskt diskuterar mig som person istället för själva sakfrågan, återställer mina källbelagda redigeringar utifrån eget tyckande istället för att vidareutveckla artikeln, och nu utvecklat ett som jag upplever fullskaligt angrepp på mig som person. FWIlkens (diskussion) 29 april 2023 kl. 13.39 (CEST)

I diskussionen påtalas WP:Intressekonflikt samt tveksam tolkning av källor, jag kan inte se att detta är personangrepp. / Mina två procent Anhn ✎ 29 april 2023 kl. 14.50 (CEST)

Eventuella personangrepp är liksom eventuell POV-pushning en fråga för KAW. Diskussionen om artikeln bör hållas i anslutning till den. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2023 kl. 23.33 (CEST)

Begreppet pejorativ

Jag har under en ganska lång tid funderat över varför vi på Wikipedia använder begreppet pejorativ? För mig är det främst en engelsk term som fungerar bra i den språkkontexten. I svenska språket finns ingen intuitiv förståelse av dess innebörd. Jag ser begreppet närmast uteslutande i Wikipediasammanhang. Varken inom universitetet, skolvärlden eller kommunal förvaltning (inte ens i kommunikationen med politiker från olika partier) förekommer användningen av termen. Däremot används svenska ord som ges motsvarande kontextuell betydelse nämligen nedsättande, kränkande och förolämpande. Bör vi kanske bli mer pedagogiska i våra artiklar och använda begrepp som faktiskt används utanför Wikipedia av läsarna? Nu menar jag inte att ämnesspecifika begrepp ska tas bort eller att Wikipedia språkmässigt ska "fördummas" (i brist på bättre ord just nu), utan i det här fallet harmonisera med världen utanför runt ett vanligt förekommande begrepp i våra artiklar som inte av ämnessammanhang behöver användas. Det som beskrivs med begreppet pejorativ är viktigt att läsaren förstår. Det motverkar vårt syfte att utestänga en överväldigande majoritet av våra läsare från förståelse. dnm ^{(d | b)} 25 april 2023 kl. 15.00 (CEST)

Jag håller med dig @Dnm. Jag har själv nyligen använt ordet men det är mycket bättre att använda ord som "nedsättande". Bättring utlovas! Chandra Varena (diskussion) 25 april 2023 kl. 15.06 (CEST)

Håller också med. Jag har aldrig sett ordet annat än på Wikipedia, förutom i SO, där jag var tvungen att slå upp ordet, efter att jag första gången sett det på Wikipedia. ChrisΨ (diskussion) 25 april 2023 kl. 15.11 (CEST)

För mig var ordet välkänt långt innan jag blev aktiv här. Det är också det jag uppfattar som fackuttryck i sammanhanget. Men om någon tror att det kan missförstås har jag inget emot att även andra används ibland. Tostarpadius (diskussion) 25 april 2023 kl. 16.14 (CEST)

Tack Dnm, det vore en välgärning använda ett lämpligare och begripligare svenskt ord Yger (diskussion) 25 april 2023 kl. 17.11 (CEST)

Jag är helt emot att det ersätts överallt. Tostarpadius (diskussion) 25 april 2023 kl. 19.05 (CEST)

@Tostarpadius: Varför är du "helt emot" det? Vilka är dina argument i sak sett i relation till Wikipedias syfte? Jag ser att du framför att pejorativ är ett fackuttryck; visa på det.

Problemet är inte att begreppet missförstås. Problemet är att begreppet inte överhuvudtaget förstås för den vanliga läsaren. Detta är ingen överdrift. Jag har frågat 50-talet personer i min omgivning (kollegor, grannar, vänner). Bara tre hade hört uttrycket tidigare, men de hade ingen aning om vad det betydde. De hade inte ens en känsla för om det var något positivt eller negativt. En gissade rätt på negativ efter att ha försökt härleda ljudbildens hårdhet i någon minut. Jag rör mig i kretsar av intellektuella och högutbildade individer, men givetvis även sådana med gymnasial examen som den högsta. dnm ^{(d | b)} 26 april 2023 kl. 01.02 (CEST)

Det är fackuttrycket. Förstår man det inte är det bara att lägga in en länk till en förklarande artikel. Vi skall öka kunskapen, inte minska den. Tostarpadius (diskussion) 26 april 2023 kl. 05.56 (CEST)

Märkligt nog har vi tydligen ingen artikel om ordet inom språkvetenskapen. Det är en stor brist. Av de:Pejorativum framgår att ordet inte utan vidare går att byta ut. Eller skall vi börja ersätta väldefinierade termer inom samhällsvetenskaperna också för att ingen förstår dem? Tostarpadius (diskussion) 26 april 2023 kl. 06.02 (CEST)

”Pejorativ” är inget lån från engelskan. Det låter dock rimligt att det främst är ett språkvetenskapligt fackord – för mig som språkvetare är det t.ex. helt självklart – man talar om pejorativa ord, betydelser, bemärkelser o.s.v. Detta stöds av SAOB där ordets betydelse föregås av språkv. (d.v.s. ”inom språkvetenskapen”). Ordet tas också upp i Åström (2007) ”Termlexikon i språkvetenskap”. Är man inte inläst på språkvetenskap är det alltså inte konstigt att man inte har stött på uttrycket. I det här fallet är det enkelt att ersätta det med ”nedsättande”, men diskussionen är egentligen större: hur mycket fackuttryck bör användas i artiklarna? Det finns redan ett stycke om detta i Stilguiden under ”Läsarperspektiv”: ”Wikipedia skall vara tillgängligt för så många som möjligt; därför bör artikelns inledning och andra övergripande avsnitt vara begripliga för en bred publik. [… Därutöver kan det finnas mer specialiserade avsnitt och fördjupningar, för läsare med förkunskaper […] I sådana delar kan komplicerade fackuttryck ges en wikilänk till en artikel som beskriver uttrycket istället för att undvikas eller förklaras.” Man kan alltså tänka sig att vi ersätter ”pejorativ” med ”nedsättande” i icke-språkvetenskapliga artiklar och ingresser, men man behöver kanske inte vara så kategorisk att man ersätter det med bot överallt. Viss frihet bör man ändå ha att använda etablerade ord som står med i SAOL, kan jag tycka. —Lundgren8 (d · b) 26 april 2023 kl. 06.04 (CEST)

Tack för den redogörelsen! Jag menar att det vore önskvärt med en artikel om ordet, som jag skriver ovan, och att vi även i artiklar som inte är direkt språkvetenskapliga bör kunna använda terminologin med länk inne i texten, men att vi just i ingresser bör kunna förenkla språkbruket i enlighet med dnms önskemål. Tostarpadius (diskussion) 26 april 2023 kl. 06.09 (CEST)

Wikipedia är ingen ordlista och huvudartiklarna i dagsläget är Förolämpning och Skällsord. Ordet nedsättande omdirigerar t.ex. också dit. Men jag kan hålla med om att ett språkvetenskapligt perspektiv är önskvärt i dessa artiklar. Man kan också länka till Wiktionary för rena ordboksdefinitioner: pejorativ. —Lundgren8 (d · b) 26 april 2023 kl. 06.16 (CEST)

Som jag skriver ovan finns ordet på flera språk, även på norska. Den tyska artikeln som jag länkar till är mycket utförlig och klargörande. Där finns också en motsvarighet till "Förolämpning", nämligen de:Beleidigung (Geisteswissenschaften). Det ena utesluter alltså inte det andra. Rena ordboksartiklar skall vi inte ha, men här finns mer att skriva. Tostarpadius (diskussion) 26 april 2023 kl. 06.20 (CEST)

Nedsättande, förolämpande och kanske klandrande gissar jag når en bredare publik, så jag stödjer dnm:s förslag. Kränkande har däremot en annan betydelse och är inte en synonym. FWIlkens (diskussion) 26 april 2023 kl. 07.13 (CEST)

Lite vid sidan om men jag kommer att tänka på vår princip POMMF (Principen om minsta möjliga förvåning) som syftar till att göra vårt uppslagsverk så användarvänligt som möjligt. POMMF är formulerad som rekommendation för artikelnamn men ett liknande förhållningssätt borde tillämpas i artiklar, alltså att inte använda svårbegripliga fackord om det inte är speciellt befogat och finns alternativ som lättare förstås av läsaren. Chandra Varena (diskussion) 26 april 2023 kl. 07.18 (CEST)

Jag blir nästan förstummad. Jag har alltid trott att vår uppgift är att människor skall lära sig något när de läser våra artiklar, inte att gå okunnigheten till mötes. Den som vill stoltsera med sin bristande bildning må göra det men att tillämpa POMMF på ordvalet i artiklarna är orimligt. När principen leder till att ett artikelnamn får företräde presenteras alltid de mindre kända alternativen redan i ingressen, de utelämnas inte. Jag börjar luta åt att strida för att vi skall hålla fast vid termen "pejorativ" i alla sammanhang och aldrig byta ut den mot möjligen mer lättförståeliga men samtidigt mindre tydligt definierade ord. Tostarpadius (diskussion) 26 april 2023 kl. 07.44 (CEST)

@Tostarpadius du vet mycket väl att jag inte vill gå okunnigheten till mötes. Men jag menar att vi ska skriva på ett språk som människor förstår och inte - för att travestera ditt ordval - stoltsera med en bildning som försvårar förståelse och kommunikation. Chandra Varena (diskussion) 26 april 2023 kl. 07.52 (CEST)

Ja, och därför har jag varit beredd att tillåta att vi byter ut ordet exempelvis i ingresser. Det är detta att flera inte uppskattar att det finns kvar inne i artiklar, men då försett med en länk till en förklarande och fördjupande artikel, som jag reagerar mot. Självklart skall vi inte ha ett onödigt tillkrånglat språk, men vi skall inte heller undvika fackuttryck där de är befogade. Tostarpadius (diskussion) 26 april 2023 kl. 07.57 (CEST)

Håller med Lundgren och Dnm, pejorativ är inte alls konstigt för språkvetare och språkvetenskapligt intresserade personer. men kanske är det väl mycket av ett fackord för att ligga i ingressen till artiklar som inte är språkvetenskapliga. Ett pejorativt uttryck bör enligt SAOB förstås som ett klandrande, förringande och/eller nedsättande uttryck. Och FWIlkens, att omtala någon med ett sådant uttryck är givetvis kränkande. Godfellow (diskussion) 26 april 2023 kl. 14.59 (CEST)

Jag tillhör dem som förstår ordet, men aldrig någonsin själv har använt det i dagligt tal eller skrift. Nedsättande är genomgående ett bättre ord, som successivt bör kunna ersätta pejorativ i våra texter. Janders (diskussion) 26 april 2023 kl. 15.42 (CEST)

Nu blir jag alltmer upprörd. Att ersätta det med exempelvis "nedsättande" i en ingress må vara hänt, men att byta ut ett fackuttryck mot ett vardagsord i själva brödtexten är något helt annat. Är det verkligen ingen som förstår den saken hur mycket jag än argumenterar? Tostarpadius (diskussion) 26 april 2023 kl. 19.21 (CEST)

Eller är detta på väg att bli en wikipediaversion på enkel svenska, där vi skall undvika alla ord som används i vetenskapliga sammanhang istället för att upplysa allmänheten om vad de betyder? Tostarpadius (diskussion) 26 april 2023 kl. 19.29 (CEST)

Det som är frustrerande är att jag inte har sett att någon bemött mina argument utan att de helt ignorerats. Jag kräver givetvis inte att få rätt utan är som alltid beredd att böja mig för konsensus. Men jag anser faktiskt att det krävs en tydlig förklaring varför vi i just detta fall helt och hållet skall överge gängse vetenskaplig terminologi. Tostarpadius (diskussion) 27 april 2023 kl. 07.32 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @Tostarpadius: Väldigt få ord är unika och omöjliga att ersätta. Det gäller även ordet "pejorativ", som har fungerande synonymer. En aktiv och språkmedveten språkbrukare väljer sina ord inte bara utifrån dess betydelse, utan även med hänsyn till det sammanhang som ordet ska användas. I vissa fall är rena fackuttryck lämpliga (eller bäst). I andra sammanhang fungerar kanske synonymer bättre. Detta uppslagsverk vänder sig i första hand till en allmänhet utan fackkunskaper om de olika ämnen som beskrivs här. Då är det lämpligt att använda ord som betydelsemässigt är likvärdiga med ett mer svårtillgängligt fackord, d.v.s. en synonym som inte kräver extra förklaring för de läsare som inte har någon närmare relation till "gängse vetenskaplig terminologi". Jag är övertygad om att du tillämpar denna stilanpassning i din omfattande dagliga produktion här. Janders (diskussion) 27 april 2023 kl. 08.10 (CEST)

Jag instämmer i att det på många, kanske rentav de flesta, ställen går att byta ut ordet utan att något går förlorat. Men jag anser likafullt att det vore värdefullt med en artikel lik den tyska jag länkar till ovan och att det därför är önskvärt att ordet finns kvar på vissa ställen med länk. Vi behöver inte förklara terminologin direkt i artiklarna utan kan enkelt hänvisa vidare. Men självklart skall vi inte använda svårbegripligt fackspråk när det inte tillför något. Tostarpadius (diskussion) 27 april 2023 kl. 08.17 (CEST)

Jag är förvånad över att läsa att ordet "pejorativ" inte förstås. Jag har ansett det som vanlig svenska. MatanB (disk.🖌) 27 april 2023 kl. 10.29 (CEST)

Detta borde vara upp till varje användare, eller grupp av artikelförfattare, att avgöra i de enskilda fallen. För svenska Wikipedia som helhet kan vi ha rekommendationer om att använda ett modernare eller enklare språk. Någon regel om att inte använda ett visst, kanske högtravande, ord tycker jag inte vi ska ha. Edaen (diskussion) 27 april 2023 kl. 11.23 (CEST)

Instämmer med Edaen. Jag är uppvuxen med ett väldigt begränsat ordförråd, och slår ännu idag upp många ord i försäkran om att jag själv förstått dem rätt (som ibland visat sig kunna skilja sig dialektalt). Det är mycket smidigt på webben nuförtiden. Jag har i övrigt ingen åsikt om begreppet i denna sakfråga. /Mvh Vostok (disk.) 27 april 2023 kl. 11.41 (CEST)

"Jag använder inte utrikiska ord när det finns adekvat svensk vokabulär" (tillskrivs Gunnar Sträng) / Anhn ✎ 27 april 2023 kl. 11.55 (CEST)

Normalt skulle jag hålla med om att bruket bör vara upp till enskilda skribenter, men "pejorativ" har utvecklats till någon slags standard i inledningar till artiklar, och det finns även en Kategori:Pejorativa termer. Båda sakerna borde kunna gå att påverka genom mer sammanhållna diskussioner.

andejons (diskussion) 27 april 2023 kl. 12.13 (CEST)

FWIlkens, angående ditt inlägg rörande nedsättande, förolämpande och kränkande, slår jag upp förolämpa i SAOL får jag "kränka, såra", slår jag upp kränka i SAOL får jag (bland annat) "för­olämpa". För nedsättande anger SAOL "förklenande, ned­värderande" (men enligt SO kan något som är nedsättande vara "förolämpande"). För mig är det snarare nedsättande än kränkande som är en udda fågel. Kan det finnas regionala skillnader i hur orden används?

Utan att ta ställning till ordets allmänna gångbarhet undrar jag om det överhuvudtaget går att byta ut vilket ord som helst endast i ingressen. Jag tycker det borde vara en självklarhet att en ingress ska vara förståelig för en så stor läsarkrets som möjligt (utan överdriven "fördumning", förstås). Men att ställa krav om vilka ord kan/bör förekomma i en ingress och vilka ord kan/bör förekomma i brödtext är för mig på gränsen till att skapa onödigt merarbete. Dessutom är det lätt att gå från "inte i ingressen" till "inte i artikeln". Kan inte en bättre lösning vara att länka till relevant artikel alternativ att inkludera förklarande not (om det anses nödvändigt)? Dieselmotorvagnar (till stationen) 28 april 2023 kl. 07.16 (CEST)

Jag kan tänka mig länkar även i ingresser, men ännu har vi så vitt jag vet inte någon artikel. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2023 kl. 12.39 (CEST)

@Dieselmotorvagnar:

- NE skriver följande om kränkning: "som folkrättslig term en handling som strider mot allmän folkrätt eller ett internationellt rättsligt åtagande i bl.a. avtal, konvention eller traktat".

- Enligt Skollagen: "ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet".

Jag uppfattar därför att nyansen som tillförs ordet kränkning jämfört med t.ex. nedvärdering eller förolämpning, är att kränkning betecknar en handling som inkräktar på en annan människas (eller flera människors) människovärde. FWIlkens (diskussion) 28 april 2023 kl. 14.21 (CEST)

Jag upplever tydliga skillnader utan att blanda in människovärde - vilket ju inte sägs i artikeln. Kritik av en bok eller ett scenframträdande kan vara en nedvärdering, men det behöver inte betyda att det är en förolämpning eller kränkning. En kränkning förutsätter att mottagaren blir kränkt av budskapet, en förolämpning gör nödvändigtvis inte det. Sedan är ju kränkningar ett vidare begrepp med mindre fokus på språklighet. Ett land kan utsättas för territoriella kränkningar, man kan utsättas för fysiska kränkningar, medan förolämpningar inte kan vara fysiska.FBQ (diskussion) 30 april 2023 kl. 09.36 (CEST)

Det kan snabbt leda till definitionsmässiga svårigheter om kränkning definieras utifrån en individs upplevelse. Om jag blir kränkt av att du äter kött, innebär det att det skett en kränkning? Jag förespråkar en tydligare objektiv definition, i alla fall i encyklopediska sammanhang. Men det är litet av ett sidospår till diskussionen. Min poäng i föregående svar var att kränkning inte är en synonym till nedvärdering. FWIlkens (diskussion) 30 april 2023 kl. 10.40 (CEST)

Jag menar att det finns poänger med en subjektiv tolkning också, eftersom det är viktigt att visa hänsyn i mänsklig samvaro. I extrema fall som det om köttätande blir det dock orimligt, då det inte berör den andre personligen på ett tydligt sätt. Jag kan tänkas bli kränkt om jag bjuder på kött och någon vägrar äta det. På motsvarande sätt skulle det kunna vara om någon bjuder på något vegetariskt och den andre kräver kött. Vi kan dock bortse från dylika exempel och utgå från de definitioner som finns i mer officiella dokument. Det är sådana som måste ligga till grund för ett uppslagsverk. Det torde då stå klart att det i dylika finns såväl en snävare som en vidare användning av begreppet. Då måste vi presentera båda utan att ta ställning. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2023 kl. 17.57 (CEST)

Kvalitetsmätningen maj

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

ner bra i språkvård, också låg siffra på infoga Yger (diskussion) 1 maj 2023 kl. 05.34 (CEST)

Satsade några dagar på att få ner antalet artiklar i ouppdaterat, så att det nu återigen är under 2 000 st. YesDi (diskussion) 1 maj 2023 kl. 08.58 (CEST)

 Gillar :) Höstblomma (diskussion) 1 maj 2023 kl. 13.07 (CEST)

Kvalitetsmätningen maj för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2022-01-01 0 0 0 0 1 662 0,00 % 2022-02-01 0 0 1 1 1 665 0,06 % 2022-03-01 0 0 0 0 1 664 0,00 % 2022-04-01 0 0 1 1 1 669 0,06 % 2022-05-01 0 0 1 1 1 672 0,06 % 2022-06-01 1 0 0 1 1 674 0,06 % 2022-07-01 0 0 0 0 1 674 0,00 % 2022-08-01 0 0 0 0 1 675 0,00 % 2022-09-01 0 0 0 0 1 676 0,00 % 2022-10-01 0 0 0 0 1 677 0,00 % 2022-11-01 0 0 0 0 1 679 0,00 % 2022-12-01 0 0 0 0 1 682 0,00 % 2023-01-01 1 0 0 1 1 685 0,06 % 2023-02-01 0 0 0 0 1 688 0,00 % 2023-03-01 1 0 0 1 1 687 0,06 % 2023-04-01 0 0 0 0 1 688 0,00 % 2023-05-01 0 0 1 1 1 692 0,06 % Nu A + B C + D E + F 1 785

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel i svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel i svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp

Vid månadsskiftet fanns det en avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata:

• Typ E: Artikeln Grönsaker är sedan 15 april inte längre kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp, men den flaggas fortfarande som Rekommenderad i Wikidata. Jag misstänker att mallningen tagits bort av misstag då borttagningen inte nämndes vare sig i redigeringskommentaren eller på diskussionssidan.

Larske (diskussion) 1 maj 2023 kl. 06.52 (CEST)

@Paracel63: Hur tänkte Du? Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2023 kl. 18.02 (CEST)

Svar: jag tänkte inte alls. Mallkoden fanns inte där den brukar ligga (i botten av wikitexten) utan överst. Den måste jag ha tagit bort av misstag, i samband med städning av ingressen. Nu är mallkoden inlagd igen. Lessen för strulet. Paracel63 (diskussion) 1 maj 2023 kl. 18.51 (CEST)

Boffning av torrschampo

Boffning av torrschampo har i veckan tagit livet av en 14-årig flicka i Luleå. Som en av de äldsta på svenska Wikipedia var såväl boffning som torrschampo nya begrepp för mig. Boffning omdirigeras till Sniffning, som är mera välkänt, i varje fall för mig. Bägge handlar om inhalering av rusgivande ämnen, och texten är innehållsmässigt stort sett OK.

Dödsfallet i Luleå får mig emellertid att tänka att "boffning" betonas mer än texten gör idag. Till exempel kune man ändra överskriften till Sniffning och boffning"

"Torrschampo" är ett större porblem för uppslagsverket. Ordet omdirigeras till "Schampo", som mycket kortfattat förklarar hur produkten är avsedd att användas. Ämnet finns som egen artikel på engelsk wikipedia men fins i övrigt endst på finska och ukrainska bland europeiska språk. Av den något långrandiga engelska artikeln läser jag ut att torrschampo består av ett stärkelsepulver tillsatt ytaktiva ämnen och idag förpackas på sprejburk. Vid boffning av torrschampo är det sprejburkens kolvätebaserade drivgas (butan, isobutan, propan)m som inhaleras och ger ruseffekten samt också utgör den omedelbara livsfaran.

Min dåliga syn gör att jag numera arbetar för långsamt och överlämnar till gemenskapen att skriva om detta. Ämnet är för viktigt för att vänta. Roufu (diskussion) 22 april 2023 kl. 10.49 (CEST)

Utan att vara insatt i det enskilda fallet tror jag inte att det har så stor betydelse exakt vilken produkt det är, utan att det är just inandning av ohälsosamma ämnen som är det farliga. Många olyckor sker när produkter missbrukas eller används på ett avvikande sätt. Vanligtvis brukar det finnas föreskrifter och varningsetiketter. Och utöver det finns ofta risk för skador eller livet om man exempelvis överkonsumerar något mycket kraftigt. Men när man läser en text i en artikel är det lätt att missuppfatta det som att produkten i sig är farlig vid normal användning eller att det är något typiskt för just den produkten. Så det känns inte givet att ta med något sådant i produktartikeln om det inte är uppmärksammat i andra sammanhang också eller får konsekvenser. Kyllo (diskussion) 23 april 2023 kl. 17.33 (CEST)

Konsekvenser utöver den enskilda personens död eller försämrade hälsa, alltså. Kyllo (diskussion) 23 april 2023 kl. 17.35 (CEST)

Jag konstaterade att extern länk Vårdguiden inte fungerar, se diskussion Sniffning. Men det är tydligen mycket 177 som inte fungerar. Dessutom vore det bra om det tydligt framgår att det är drivgaserna som ger ruset, och vilka drivgaser, för det undrar man när man läser tidningar. Mvh Janwikifoto (diskussion) 1 maj 2023 kl. 17.25 (CEST)

Jag har bytt ut den externa länken. Instämmer i att det är mycket irriterande hur 1177.se (inte) fungerar. Plumbum208 (diskussion) 1 maj 2023 kl. 18.05 (CEST)

Det bör väl tillföras artikeln att slanguttrycket "boffning" förekom redan tidigt 1980-tal. Det var dödsfall i nedre tonåren även då, feta rubriker även då, och uttrycket nämndes ofta i rapporteringen. Logjohn (diskussion) 3 maj 2023 kl. 01.01 (CEST)

Månadens artiklar

"Frances Yates" och "Stadsplanering i Göteborg".

Det blev en dam som avled i London och en artikel om Lilla London, när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under mars månad. Frances Yates (skapad av Hedvig Ersman) blev bästa nya artikel, medan Stadsplanering i Göteborg (av Historiker) belönades som bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (40 stycken) respektive utökningar (34 stycken) under april. Här stod Boberger och Hans Frörum för insatserna.

Totalt listades under förra månaden 2034 nya och 106 utökade artiklar i projektet. I listningen för mars inkluderades även fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 8 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.

Nu är det maj, och vi kan rösta på april månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 43 nya och 15 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 maj 2023 kl. 21.03 (CEST)

Hackare sökes

Pre Wikimedia Hackathon Stockholm 2023

Som en uppvärmning och avrostning inför WMF-hacket kör vi ett förhackathon för att gemensamt lära och bidra.

• Plats: Wikimedia Sveriges kontor, Norrsken House, Birger Jarlsgatan 57C, Stockholm
• Tid: måndag 15 maj, 15.00-21.00
• Anmälning: På wikiträffen eller facebookevenemanget (så vi vet hur mycket skaffning som behövs).

Välkommen! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 3 maj 2023 kl. 10.04 (CEST)

Har vi en alltför stelbent inställning till källor?

Jag snubblade över en diskussion på Twitter där signaturen Faktoider kommenterar vad han uppenbarligen uppfattar som en alltför avvisande inställning när han försökt att använda sin egen expertkunskap för att rätta till brister i en av våra artiklar, Kalles kaviar. Jag förstår honom när han skriver "Jag har aldrig blivit aktiv på Wikipedia. Varje gång jag försökt har det dykt upp wikipedianer som snabbt fått mig att tröttna. Och nu får jag höra att mitt bloggande inte duger som källa? Bortsett från där det duger…". Bland annat har han reagerat på ett inlägg i artikeldiskussionen, som underkänner "anonyma uppgifter" som källa. Det är iofs en rimlig inställning (dvs riktlinje för arbetet här), men jag ser ändå flera problem. Dels misslyckas vi nog ifta att förklara våra principer för de oinvigda. Och dels finns det nog anledning att fundera över de framtida konsekvenserna av vår syn på vilka källor som vi ser som tillförlitliga.

Det förekommer mycket kvalificerad journalistik och annan kunskapsförmedling runt om på nätet. Faktoider är ett utmärkt exempel. Bloggen har funnit i 15 år och är väl dokumenterad som en seriös och kunnig aktör (med en lätt identifierbar upphovsman) även om han, Hexmaster, agerar under alias. Men så ser den nya medievärlden ut. Utvecklingen rusar på i riktningen att många stora och viktiga frågor helt enkelt kommer att runda de traditionella medierna och leva sina liv genom bloggar, poddar och andra egenpublicerade kanaler. Ska vi missa det? Nej, vi måste lära oss att identifiera goda och trovärdiga källor och bidragsgivare, även om de inte publicerar sig på traditionellt sätt. Om Hexmaster hade publicerat den uppgift som han ville lägga in här i någon av sina böcker, så hade den accepterats. Men nu stod det på hans blogg. Då blev det underkänt. Vi måste nog koncentrera oss mer på att värdera uppgifter och påståenden, och inte bara luta oss mot det som av tradition har sett som tillförlitliga källor. Janders (diskussion) 20 april 2023 kl. 14.56 (CEST)

Jag håller med om att vi inte bör vara alltför stelbenta. Varje blogg eller hemsida bör kunna bedömas för sig utan att vi gör avkall på trovärdigheten. De allmänna regler vi har bör bibehållas, men undantagen bör tillåtas bli fler utan att vi skall behöva detaljerade bestämmelser om detta. Tostarpadius (diskussion) 20 april 2023 kl. 15.08 (CEST)

Jag bedömer att de Janders skriver redan är så vi arbetar. Men det finns en skala mellan källuppgifter som självklart är OK och källuppgifter som like självklart inte är OK. I denna gråzon hänger det till stor del på individen som granskar, och där gör vi olika. Och det är nog så det blir i vårt sätt att arbeta. I nyanser kan vi inte ha fyrkantiga regler Yger (diskussion) 20 april 2023 kl. 15.46 (CEST)

Jag lyssnade ganska nyligen på en amerikansk vapenexpert som i en diskussion ondgjorde sig över wikipedia (förvisso engelskspråkiga) och möjligheten att få till korrigeringar där traditionell litteratur sprider felaktigheter, och jag kan säga att oavsett hur mycket förståelse jag har för frustrationen tror jag inte att det går att tillgodose honom och andra på det sätt de önskar - det är inte så wikipedia fungerar. Jag kan absolut se poängen att göra undantag och föra diskussioner kring vilka uppgifter som ses som trovärdiga, förvisso är inte heller alla tryckta källor nödvändigtvis trovärdiga, men grunden för wikipedia måste ju bestå. Vi redigerar anonymt - det är källorna som skall tala. Om källorna har fel är det bättre att publicera en bok och använda den som källa för att förbättra wikipedia. Annars är det bättre att se till att wikipedia blir bättre på att beskriva allmän accepterade sanningar än ge sig på att ifrågasätta detaljer. Undantagen riskerar att utnyttjas av kreationister, platt jordare, antivaxare, klimatförnekare osv osv för att försöka föra fram "alternativa fakta". FBQ (diskussion) 20 april 2023 kl. 16.31 (CEST)

När det gäller källor så är det i min mening en viss skillnad mellan grundläggande definitioner för hela artikeln eller enskilda faktauppgifter. Den senare sorten bör vara mer flexibel och öppen än den föregående. I större artiklar brukar det ibland framgå under noter eller anmärkningar om olika källor ger avvikande eller helt olika uppgifter. I princip inte annorlunda än när två olika politiska åsikter redogörs, nästan hur knasiga de än må vara. Mer sådant är önskvärt för trovärdigheten än folk som försöker hävda sin dagsaktuella uppfattning som den enda sanningen. Ricjac 20 april 2023 kl. 17.21 (CEST)

Riktlinjen Wikipedia:Källhänvisningar talar tydligt om att privata webbplatser och bloggar sällan accepteras förutom till sådant som rör personen i sig. Dels skapas en intressekonflikt när en privatperson bakom en privat webbplats använder eller argumenterar för sin egen webbplats. Sedan ställs höga krav på källor. Personliga webbplatser kan självklart vara olika dåliga ur källsynpunkt, men nästan alla har brister. Några är att informationen inte behöver vara publicerad (utöver webbplatsen i sig), kan sakna källangivelser, kan vara skrivna av en lekman, kan sakna källangivelser, kan sakna datum, kan sakna kontaktuppgifter och inte minst sakna oberoende granskning. Finns det källor på webbsidan är det ofta bättre att använda sig av dem, vilket jag har tryckt på tidigare. Kyllo (diskussion) 20 april 2023 kl. 17.21 (CEST)

Håller med de här ovan. Vi hade ju för inte för länge sedan en källa som ibland användes om elefanter. Det var ett privat initiativ av en elefantskötare och långtida wikipedian. Då det påpekades att det var en privat hemsida och därför kanske inte en bra källa så slutade det, efter andra vikingatida och växthuseffektskonflikter, med att en del användare här hängdes ut på sidan. Det visar ju att privata sidor kan vara bra och tillförlitliga, men snabbt ändras när de är källor och säga andra saker... Därför är det bra om vi är restriktiva och ser till kvaliteten på uppslagsverket. Adville (diskussion) 20 april 2023 kl. 17.41 (CEST)

En sak som kanske är ett stickspår men som jag reagerat på ibland. Vi ska inte använda andra versioner av wikipedia som källor, där tror jag att vi är ganska överens. Däremot kan vi ta hjälp av andra wikipediaversioner för att hitta källor. Men wikidata accepteras som källa i ffa "faktarutor" utan att det alltid finns källor i wikidata. Detta var för några år sedan ett stort problem och en hel del konstigheter slank den vägen in i "faktarutorna". Är detta problem mindre nu? Chandra Varena (diskussion) 20 april 2023 kl. 17.45 (CEST)

Det handlar kanske om att man kan ha olika bilder av vad som är "en privat webbplats"? När blir en blogg, en podd eller ett twitterkonto en professionell eller expertdriven kanal, med samma trovärdighet som vilken traditionell publikation som helst? Man stöter på dem allt oftare. Föreningar avvecklar sina tryckta publikationer och går över till webben. Experter, som tidigare fick utrymme i tidskrifter, skapar egna bloggar. O s v... Och den typ av publicering (exakt samma fakta) som vi tidigare bedömt som tillförlitlig när vi läste tidningar, böcker och rapporter, underkänns nu på formella (men inte alltid kvalitetsrelaterade) grunder när publiceringen har sitt ursprung på webben. Jag tror inte att det håller i längden. Därför måste vi nog vara öppna för en mer genomgripande diskussion om synen på de nya mediaktörer som väljer webben eller andra elektroniska plattformar före de gamla tryckta. Janders (diskussion) 20 april 2023 kl. 17.49 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Jag har stor förståelse för Janders argumentation. Problemet med den är emellertid att med nuvarande synsätt, att privata webbsidor bör undvikas, har vi en rak och lätt tillämpbar regel. Om vi skall acceptera privata hemsidor utifrån några slags kvalitetskrav introducerar vi ett betydande mått av godtycke i processen. Hur avgör vi att en privat hemsida är så bra att vi kan lita på den? Vilka kriterier skall vi utgå ifrån? Risken är mycket stor att olika medarbetare tolkar kvalitetskraven helt olika. / ^Ternarius_Disk 20 april 2023 kl. 17.58 (CEST)

Från fall till fall som vanligt. Det handlar om att kolla vem som ligger bakom. I just fallet Hexmaster så har han förutom bloggen skrivit ett par böcker om faktoider. Då tycker jag hans blogg, trots att den är privat, är rimlig att ha som trovärdig källa. Särskilt som blogginläggen alltid redovisar hur slutsatserna dragits.

Men, "privata webbplatser" är ett problem, det kan vilken random foliehatt som helst skapa. Så det måste finnas någon sorts proveniens. LittleGun (diskussion) 20 april 2023 kl. 18.00 (CEST)

Och det är såklart tacksamt att ha enkla regler. Jag kan tycka att experter och specialintresserade som Hexmaster borde kunna ha större förståelse för källkraven som Wikipedia ställer. Men, det verkar sällan vara så. Har man blivit behandlad som auktoritet, så blir man väldigt tvär när den auktoriteten ifrågasätts.--LittleGun (diskussion) 20 april 2023 kl. 18.03 (CEST)

Jag håller med @Janders, mediet i sig skapar varken trovärdighet eller dess motsats. En blogg eller hemsida eller annan digital publicering med en seriös avsändare bör behandlas med samma källkritik som ett tryckt medium. För sakuppgifter bör vi i båda fallen bedöma trovärdigheten och fundera över vem avsändaren är. Experter är experter oavsett var de väljer att uttrycka sig, samtidigt som avsiktliga eller oavsiktliga felaktigheter, tendentiösa urval och rena missförstånd kan förekomma oavsett publiceringsform. Chandra Varena (diskussion) 20 april 2023 kl. 18.03 (CEST)

@Janders, jag var kanske lite kort. Lång arbetsdag som snart är slut och ville bara lämna huset... Det finns källor som är uppbyggda på bloggportaler, någon judisk organisation har det så. Det diskuterades då i början, men det var ju samma som deras pdf:er/papperspublikationer. Vad jag menar är att det bör vara kontrollerat av utomstående, för en debattartikel skriven av en professor betyder inte att det är personens forskning som kommer fram utan kanske det blandat med egna åsikter. Se exempelvis mitt svar i denna diskussion (och även hela rubriksinnehållet), så ser du mer hur jag tänker. Adville (diskussion) 20 april 2023 kl. 18.04 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Håller med Kyllo, Adville och Ternarius. Att avgöra saker från fall till fall kan lätt föra in hela gemenskapen på ett sluttande plan, vilket jag tror är farligt. Desto mer enskilda Wikipediaskribenter måste värdera uppgifter och påståenden, desto större är risken att vi hamnar i ett träsk färgat av enskilda personers åsikter, vilket i sin tur kan användas som slagträ av gemenskapens motståndare. -- LevandeMänniska ^(talk), 20 april 2023 kl. 22.51 (CEST)

Det är lätt att ta till sig argumentet med nya användare som tröttnar när deras källor underkänns på vad som upplevs som rent formella grunder – det är verkligen ett problem när nytillkomna försvinner. Men samtidigt är det ett minst lika väldigt problem när vi inför ett godtycke i bedömningen av källorna. Jag minns hur det var för 15-talet år sedan, när vi knappt hade några krav alls på källorna, ja vi krävde inte ens att det skulle finnas källor i artiklarna. Som nästan alla andra på den tiden syndade även jag, och producerade några källösa artiklar som jag skäms för idag. Men jag kom snabbt till insikt om vikten av källor om vi verkligen skulle kunna hävda att vi var en encyklopedi att lita på, och sedan dess har jag alltid betonat vikten av källor. Jag har därför glatt mig åt den allt ökande insikten om värdet av högkvalitativa källor, och blir väldigt ledsen när jag ser sådana här försök att montera ner utvecklingen mot fasta regler för sådana. Jag kan som sagt förstå det bekymmer som förespråkarna för att minska kravet på vad som skall kallas källor känner, men ingenstans ser jag några förslag om hur vi skall kunna kvalitetssäkra privata hemsidor. "Vi måste lära oss att identifiera goda och trovärdiga källor" – men hur? Det verkar som om sådant inte är så viktigt, det väsentliga verkar vara att öppna för allsköns privata källor, och låta de enskilda medarbetarna avgöra om de tycker de är ok eller ej. Då är vi tillbaka på 00–talet, med lösliga regler för hur en källa skall se ut. LevandeMänniska har alldeles rätt när han talar om ett sluttande plan. Hur skall vi förhindra godtycke om vi öppnar för privata hemsidor – det ser jag inte någonstans, men jag ser det som väldigt, väldigt viktigt i diskussionen. Börja med att lösa det problemet, sedan kan det vara dags att diskutera privata hemsidor. / ^Ternarius_Disk 20 april 2023 kl. 23.31 (CEST)

Farhågorna är överdrivna och dagens system är nog det som fungerar bäst i längden, med en skeptisk öppenhet från fall till fall. Det är skillnad på vad om vad som hävdas är okontroversiellt eller inte, samt om det är verifierbar fakta eller åsikter. Går en efter Carl Sagans devis om extraordinary claims require extraordinary evidence så hävdar jag att det mesta som är oklart ändå löser sig till slut, även om det i vissa fall kan bli segdragna debatter. Men dessa debatter bidrar till erfarenheter som utgör normbildning för att förhindra de värsta avarterna oavsett om det rör sig om egensinniga elefantskötare eller kabaréintresserade hotellchefer. Ricjac 21 april 2023 kl. 00.40 (CEST)

Wikipedia är ett barn av en helt annan mediesituation än den som vi ser idag. Uppslagsverket föddes i en tid då medievärlden dominerades av tablåbundna etermedier, tryckta dagstidningar och tidskrifter samt förlagsutgivna böcker. Etablerade skribenter, experter, opinionsbildare och andra publicister hade sällan egna kanaler, utan fick hålla tillgodo med det utrymme som uppläts i de traditionella medierna. Dagens situation, 20 år senare, är helt annorlunda. De traditionella medierna blir allt mer nätfokuserade. Vem som helst kan skapa sitt eget nätbaserade forum och styra det efter eget gottfinnande. Det är enkelt och billigt att vara sin egen redaktör och utgivare. Vissa har ambitionen att använda den nya tekniken för att sprida sina egna tankar och åsikter i t ex bloggar och poddar av olika slag, medan andra har ambitionen att agera med en roll som tidigare var förbehållen de "traditionella" medierna. WP är i sig ett gott exempel på ett nytänkande och på många sätt en tidig parallell till en utveckling som vi ser i andra publicistiska sammanhang.

Det är dessa "moderna" uttryck som vi måste lära oss att hantera bättre. Det innebär naturligtvis inte att vi ska sänka kraven på saklighet, relevans och verifierbarhet. Tvärt om – vi måste bli skickligare på att vaska fram det äkta guldet oavsett var det är gömt i vår stora gruva av information som kan presenteras som kunskap.

Det är den diskussionen som bör föras, om inte annat rent strategiskt. För den utveckling som vi har sett under de senaste decennierna fortsätter, även om vi idag inte vet riktningen. Då måste vi också vara öppna på att närma oss dessa frågor med ett principellt synsätt och inte nöja oss med att konstatera att vi har en riktlinje, samt att den drar en gräns vid "privata" webbplatser. Den inställningen har kanske räckt tidigare men är knappast i fas med medie- och samhällsutvecklingen. Där har vi en avgörande utmaning. Vi måste lära oss att se och bedöma relevant kunskap, även om den inte återfinns i samma form som det tidiga 2000-talets medievärld. Janders (diskussion) 21 april 2023 kl. 08.02 (CEST)

Att etablerad media flyttat in på nätet är ju inte per definition samma sak som att privata webbsidor levererar relevant information.

Men, som Janders påpekar i Kalles kaviar diskussionen, så uppger riktlinjen

Privata bloggar och privata webbplatser accepteras sällan som tillförlitliga källor till annat än sådant som gäller upphovsmannen själv".

Fetning av mig. Om inte Hexmasters blogg accepteras tycker jag "sällan" ska uppdateras till "aldrig". För jag förstår inte när ett undantag skulle kicka in annars. LittleGun (diskussion) 21 april 2023 kl. 08.11 (CEST)

Helt rätt, LittleGun: "Att etablerad media flyttat in på nätet är ju inte per definition samma sak som att privata webbsidor levererar relevant information." Men det är inte min poäng. Däremot är det viktigt att vi lär oss se och upptäcka de bloggar och andra kanaler som idag buntas ihop som källmässigt oacceptabla "privata webbplatser", men som egentligen håller precis samma kvalitet som om de publicerats i traditionella medier, d v s de böcker eller tidskrifter som alla var nänvisade till i WPs ungdom. De håller nämligen på att överta en del de "etablerade mediernas" plats och roll i helheten. Vad gäller Hexmasters blogg håller jag med dig. Och den är en bra illustration av att det är viktigt att ständigt vara öppna för diskussioner om i vilken mån som våra riktlinjer och andra regeler är anpassade till nutiden. Janders (diskussion) 21 april 2023 kl. 08.39 (CEST)

Ett exempel jag stötte på idag om källan (blogg) duger som källa för att detta kallas presupposition. Jag tycker det är fullt OK att källan mallats, men också att bloggen i det fall har sådan trovärdighet för detta påstående att jag tagit bort ifrågasattmallen Yger (diskussion) 21 april 2023 kl. 09.37 (CEST)

Problemet är att vissa argumenterar enbart utifrån vem som driver den privata webbplatsen, vilket jag upplever som mycket skrämmande. Då är det fråga om intressekonflikt. Det är samma riktlinje för alla av ett skäl. Undantag handlar inte om person, utan kan vara att det exempelvis inte finns några andra källor att tillgå. I Kalles kaviar-diskussionen handlar det om att en enskild privatpersons webbplats skulle utgöra ett undantag och ha företräde framför pålitliga källor. Där dessutom innehavaren av webbplatsen är drivande i frågan. Inget ont om personen eller webbplatsen i sig, men det är helt absurt och inget som jag någonsin kommer att stå bakom.

Det finns många privata webbplatser som drivs av entusiaster och som kanske även har en viss yrkesbakgrund eller utbildning som kan ge ett pålitligt intryck. Privata webbplatser kan vara av varierande kvalitet och trovärdighet, men en genomgående brist är att dessa publiceringar inte kräver granskning. Alltså blir det då den som använder källan som helt utgår från sin personliga bedömning. Dessutom är det ofta mer eller mindre omöjligt att kontrollera om personen verkligen är den som den utger sig för att vara. Till skillnad från företag, myndigheter osv. Det går heller inte att ställa några krav på den som sköter webbplatsen eller förvänta sig att det ska vara uppdaterat eller att något ändras där när det framkommer nya fakta. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 09.59 (CEST)

Det blir väldigt snarlikt till att använda en Wikipedia-artikel som källa. Det gör ingen skillnad om artikeln är skriven av en okänd oinloggad eller en trovärdig och rutinerad använde. Samma sak gäller där, att man inte ska använda artikeln som källa men att man ofta kan använda källorna som finns i artikeln om dessa är godtagbara. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 10.06 (CEST)

Fast det finns en stor poäng att göra undantag just utifrån vem det är. Det handlar inte om "intressekonflikt" utan om verifierbarhet och trovärdighet. I fallet Kalles kaviar drivs sidan privat av en person som etablerat sig som "faktoid-expert", som dessutom redovisar sina källor. Det skapar både trovärdighet och veriferbarhet. Det är därför undantaget som omgärdas av "sällan" är rimligt i just det fallet. Som alltså inte bara handlar om vem (även om det är förtroendeingivande) utan också hur (redovisning av källmaterialet till sina slutsatser) LittleGun (diskussion) 21 april 2023 kl. 10.09 (CEST)

Som jag skrev spelar det ingen roll vem det är. Bristerna kvarstår. Dessutom blir det intressekonflikt. Som om du skulle argumentera för att Wikipedia ska kunna användas som källa om artiklarna är skrivna av användare "X". Finns det godtagbara källor i den olämpliga källan är det dessa källor man ska använda. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 10.24 (CEST)

Janders: Även om mediesituationen har förändrats den senaste 20 åren så har det inte skett i enbart en riktning som omkullkastar allting. Även om betydelsen av tryckt nyhetsmedia minskat (vilket är en kännbar förändring för de som konsumerat eller livnärt sig på detta), så finns det för gemene internetanvändare tillgängligt material (källor i vårt fall) åtkomligt direkt från "hästens munn" med företag, myndigheter, arkiv och museiinstitutioner på ett sätt och med en bredd som inte var möjligt att föreställa sig på den tiden för andra än visionära futurister. Ricjac 21 april 2023 kl. 10.20 (CEST)

Wikipedia har redan förändrats eftersom verkligheten har förändrats. Förr kunde man kanske argumentera för att bloggar inte var godtagbara eftersom de flesta drevs av privatpersoner, medan myndigheter/företag hade webbplatser där all relevant kommunikation skedde, men när myndigheter och företag använder sociala medier som enda kontaktväg med utomstående blir situationen en helt annan.

För privatpersoner är det inte godtagbart och har företaget/myndigheten även publicerat samma uppgifter på en webbplats är det webbplatsen man ska använda som källa. Det är logiskt och enkelt när man lärt sig det.

Källkritik gäller dock oavsett. Det är skillnad på om ett företag exempelvis beskriver sitt verksamhetsområde eller talar om att det är störst och bäst. I det första fallet kan man använda källan, i det sistnämnda måste man hitta en annan källa. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 11.01 (CEST)

@Ricjac: Nej, ingenting har kanske kullkastats. Men mycket har förändrats. Vi kan ta vårt eget Wikipedia som exempel. För 20 år sedan bröt pionjärerna mot den sedan sekler förhärskande normen, att ett uppslagsverk skulle producerads av anställda redaktioner som publicerade tjocka böcker. WP har visat att det inte är den enda självklara formen, för den som vill arbeta seriöst och skapa en kvalitativt god produkt. Spegla den utvecklingen mot medieutvecklingen i övrigt. Med vår nuvarande syn skulle WP varit dödsdömt, eftersom det alltid skulle ha lyfts fram argument som ifrågasatte både produktionsformen och tillförlitligheten. Vi är själva ett bevis på att man kan tänka i nya banor och utveckla den traditionella synen på olika mediers roll.

@Kyllo: Detta handlar egentligen varken om källkritik, intressekonflikt eller ens om en bloggproducent är en "privatperson" eller ej. Det handlar inte heller om formuleringar i våra nuvarande riktlinjer. Nej, den principiella frågan gäller hur och i vilken mån som mediesituationen med dess olka aktörer utvecklas, och hur vi bör möta det. Då bör man både se nutiden och blicka framåt. Grundkraven – det som bygger trovärdighet och skapar kvalitet – står naturligtvis kvar. Frågan är bara hur det kan bevaras samtidigt som vi inte stagnerar i en förlegad syn på var man hittar den verkliga kvaliten. Janders (diskussion) 21 april 2023 kl. 11.28 (CEST)

Grunden är att privata webbplatser inte ska användas och att det enda självskrivna undantaget är när man ska belägga vad personens åsikter eller liknande. För ett företags webbplats gäller att den kan användas till grundläggande uppgifter som inte är kontroversiella och kräver oberoende källa. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 11.38 (CEST)

@Janders: Nu antyder du att jag enbart skulle vara strutsaktigt reaktionär och motsäga mig själv. Tanken på hur Wikipedia har skapats har jag inte alls ifrågasatt. Den gick absolut mot strömmen för dåtidens konventioner och linjärt tänkande, men då de grundprinciper som etablerades har visat sig hålla väl över tid så vad är din poäng? Förändringar sker ständigt, men de sker på olika plan och allting går inte alltid i samma riktning. Gårdagens heresi kan vara morgondagens dogm och vice versa. Ricjac 21 april 2023 kl. 11.41 (CEST)

@Ricjac: Jag är ledsen om du såg det som ett påhopp. Det var absolut inte avsikten. Jag ville bara ge ett exempel på en lyckad utveckling av ett digitalt och nyskapande fenomen som bejakat det som jag efterlyser - en omprövning av äldre tiders publicistiska rutiner och hierarkier. Jag ser paralleller mellan WP och de nutida specialiserade bloggar och webbar, som produceras utanför de stora mediahusen. Janders (diskussion) 21 april 2023 kl. 11.55 (CEST)

Jag beklagar att denna disksion som borde vara pricipiell, fastant på Kalle kaviar frågan, som dessutom diskueteras på annan plats. Jag anser Bloggar bör vara rimligt ha med som källa i många fall, som jag skriver ovan vad "presupposition" betyder. Detta är inte kontroveriellt, samma med rävsax betydelse i retorik. Den senare återfinns på en sida som en universitesämneslärare skapat som stödsida till studenter. Det ser jag som likvärdigt med ett läromedelYger (diskussion) 21 april 2023 kl. 10.53 (CEST)

Genom konsensus har med tiden flera webbsajter av bloggkaraktär, dvs webbsajter utan ansvarig utgivare, kommit att accepteras som trovärdiga källor på svWP. Ett exempel är Expo. Jag ser inget problem med den processen. Det innebär att uppstår det konsensus kring att en viss "blogg" kan utgöra en trovärdig källa så blir den det. Det är inte helt olikt processen för alternativmedia.

Så jag har litet svårt att förstå problemet här. Finns det ens ett problem? FWIlkens (diskussion) 21 april 2023 kl. 11.00 (CEST)

Att källor utan kända utgivare skulle vara godtagbara är felaktigt. Men utgivare är en del av källkritiken och har inte specifikt med källtyp att göra. Grunden är alltid att man ska eftersträva den säkraste källan i sammanhanget. Det beror mycket på vad det är man ska belägga och hur källtillgången ser ut på det området. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 11.33 (CEST)

Ygers exempel på "blogg" som skriver för målgruppen lärare är bra. Alternativet för den vore kanske en bok med samma innehåll. Hade det verklugen varit en bättre källa? Nej, blir mitt svar. Den yttersta kvalitet finns i påståendet, inte formen för dess budbärare. Janders (diskussion) 21 april 2023 kl. 11.35 (CEST)

Om det är en privat webbplats eller social mediekanal gör det ingen skillnad om det är en lärare, entusiastisk amatör eller någon annan. Det är fortfarande samma problematik. Alltså som att säga att Wikipedias artiklar skrivna av lärare kan användas som källa. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 11.44 (CEST)

I botten kokar det ned till frågan om det är bättre med en bristande källa än ingen källa alls. Ricjac 21 april 2023 kl. 11.46 (CEST)

Det är egentligen två olika frågor. Vi har riktlinjer för källor och vi ska använda oss av bästa tänkbara källa, det är utgången. Men undantag kan vara just när det inte finns några andra källor att tillgå. Det är fortfarande inte självklart att man får göra undantag bara utifrån det, utan då handlar det om en bedömning från fall till fall, där man bedömer såväl uppgifterna som källan i sig. Exempelvis finns det uppgifter som har högre källkrav och källor som är olämpliga oavsett om det är enda källan. Det kan ju vara så att uppgiften inte är relevant så länge som det inte finns bättre källor. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 12.02 (CEST)

Ricjac och Kyllo: Vi ska naturligvis ha bästa möliga källor. För mig är saklighetskravet absolut. Jag tycker även att vi ofta värderar källan tyngre än själva uppgiften. Och dåliga källor bör inte ses som bättre än inga källor alls. Det strider mot en grundtanke i alla publicistiska sammanhang, att alltid hålla sig så nära sanningen som möjligt. Då bör hellre den svårverifiedade uppgiften utelämnas. Så det handlar naturligtvis inte om att vi släppa igenom osäkra eller felaktiga uppgifter. Det handlar bara om att lära oss se ( och dra nytta av) att det finns massor av väl grundad och dokumenterad kunskap i den nya medievärlden. Det är expertisen, sakkunskapen och trovärdigheten som ska vara avgörande, oavsett var den är publicerad. Janders (diskussion) 21 april 2023 kl. 12.21 (CEST)

Privata webbplatser är i allmänhet dåliga källor så dessa bör undvikas. Finns det andra lämpliga källor är det dessa som ska användas. Om inte kan det vara så att uppgiften bör raderas tills en bättre källa är tillgänglig. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 12.30 (CEST)

Kyllo: "I allmänhet". Inte alltid alltså. Precis som riktlinjen säger. Det finns alltså undantag. Då måste man ju kunna diskutera undantag, och motivera varför de är undantag. LittleGun (diskussion) 21 april 2023 kl. 14.08 (CEST)

Det enda givna undantaget är om det rör personen själv. Grunden till att frångå riktlinjer är att det uppstår ett behov som inte kan lösas på annat sätt. Det har inte varit fallet här. Här har det istället talats om att göra undantag för vissa personer utifrån utbildning, personligt tycke eller vad det nu kan vara. Alltså som cherry-picking där man själv målar upp en egen sanning om hur det ska vara. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 14.40 (CEST)

Så säger inte riktlinjen. Riktlinjen säger att undantag är okej, även om andra saker. Då kan inte undantag bara avfärdas om det finns goda motiveringar.

I just det här fallet drivs webbsidan av etablerad, publicerad skribent på området, som dessutom presenterar källmaterialet till sina slutsatser.

Det har inget med utbildning, tycke eller cherrypicking att göra.Tvärtom: Trovärdighet och verifierbarhet! LittleGun (diskussion) 21 april 2023 kl. 15.02 (CEST)

Nä, den säger: "Privata bloggar och privata webbplatser accepteras sällan som tillförlitliga källor till annat än sådant som gäller upphovsmannen själv." I dessa diskussioner gäller inte uppgifterna upphovsmannen. Därför accepteras källan sällan. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 15.08 (CEST)

Kyllo, läs igen, och notera min fetning som är samma Janders kursivering tidigare:

"Privata bloggar och privata webbplatser accepteras sällan som tillförlitliga källor till annat än sådant som gäller upphovsmannen själv."

Det står alltså sällan. Du resonerar som om det stod aldrig. LittleGun (diskussion) 24 april 2023 kl. 07.35 (CEST)

Jag vet som sagt att det står så. Det innebär att man får ta en enskild diskussion om det finns särskilda skäl till det. Inte att man fritt kan göra generella undantag för enskilda personer som verkar trevliga, är högutbildade eller som själv protesterar. Det är stor skillnad. Kyllo (diskussion) 24 april 2023 kl. 10.57 (CEST)

Vad bra! Men, du har aldrig sagt att du vet att det står så. Du har resonerat som att det står "aldrig".

Motiveringen för Hexmasterbloggen som källa för Kalles kaviar årtalen, eller något annat, har aldrig varit "person som verkat trevlig, är högutbild eller som själv protesterat." LittleGun (diskussion) 24 april 2023 kl. 11.08 (CEST)

Vad pratar du om? Jag har till och med citerat exakt vad det står i riktlinjen 21 april 2023 kl. 15.08 (CEST). Vem som helst kan kontrollera det.

Att just privata bloggar och privata webbplatser nämns i sammanhanget är för att dessa är mindre lämpliga än många andra källor på internet. Kyllo (diskussion) 24 april 2023 kl. 11.27 (CEST)

@Kyllo: Du övertolkar på två plan. Dels vad gäller de resonemang som förs här, dels vad gäller tolkningen av regelverken. Var och av vem har det hävdats att det vore lämpligt att "fritt kan göra generella undantag"? Diskussionen handlar ju om det direkt motsatta, dvs att det är viktigt med individuella och välgrundade bedömningar i varje enskilt fall, helt i linje med grundprincipen att det inte finns några absolut fasta regler. Janders (diskussion) 24 april 2023 kl. 11.40 (CEST)

Janders: Observera att jag inte skrev "dålig källa" utan "bristande källa". Givetvis finns det i teorin alltid källor i ett kontinuum från underkänd till utmärkt. Ricjac 21 april 2023 kl. 17.08 (CEST)

Jag tycker inte att man bör underkänna en källa bara för att det är "en privat webbsida eller blogg". Det finns privata webbsidor som är väldigt tillförlitliga och privata bloggar med mycket insiktsfulla publiceringar av mycket kunniga personer. Samtidigt finns det officiella webbsidor som är betydligt sämre och fulla med föråldrade och felaktiga uppgifter. En bättre måttstock är enligt min åsikt att jämföre hur väl uppgifterna på en privat sajt stämmer överens med verifierbara uppgifter publicerade i mer konventionella källor. Två privata sajter som jag brukar använda ofta och som jag gärna tar upp som exempel är Greg Goebels sajt airvectors.net och Andreas Parschs sajt designation-systems.net. Båda anger källor och uppgifterna är väldigt samtämmiga med utgivna källor från exempelvis Salamander Books. /ℇsquilo 21 april 2023 kl. 12.07 (CEST)

I grunden är det källtillgång som ska styra innehållet i artiklar. Det finns dock några fasta undantag: de mest grundläggande uppgifterna som förklarar ämnet och rena självklarheter som inte behöver beläggas. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 12.09 (CEST)

Som tidigare skrivits blir det då en egen bedömning, då privata webbplatser inte omfattas av några krav på granskning, utgivare och mycket annat. Precis som att det är skillnad på tidningar och tidningar, böcker och böcker, skivor och skivor både ur relevansperspektiv och som källa. Vem som helst kan ge ut en egen webbplats, podd, skiva, bok, tidning eller vad det nu kan vara. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 12.20 (CEST)

En privat hemsida skiljer sig principiellt från vad vi normalt anser vara en ideal källa på två punkter: den har inte gått igenom någon redaktionell process, och den är inte nödvändigtvis beständig. Vi ruckar utan problem på i alla fall det senare när vi hänvisar till diverse nyhetssajter och annat (även om vi gärna också använder Internet archive). Men är vi beredda att acceptera t.ex. även egenutgivna böcker? Att såväl sådana som privata hemsidor kan hänvisa till mer traditionella källor är inte något avgörande argument: om de gör det borde ju de traditionella källorna kunna användas. Den fråga man i slutändan bör ställa sig är dock: blir det här påståendet väsentligt mer trovärdigt om jag kan peka på att det återfinns på "SO-lärarhjälpen.se", "Lektor Bladmyrs blogg" eller i "Svantes historiebok"? Om svaret är ja, då är källan förmodligen godtagbar.

andejons (diskussion) 21 april 2023 kl. 12.43 (CEST)

Jag tror inte bara att någon kan skriva en ogranskad bok och ge till sina vänner och sedan använda den som källa. Det är sådant man vill förhindra, precis som privata webbplatser eller personer som källa. Annars är det något som skulle kunna missbrukas och skada Wikipedia. Svaret är i regel nej till privata webbplatser. Det är inte informationen eller personen bakom den som är avgörande. Rykten kan komma från en trovärdig och källkritisk person, men det betyder inte att vi godtar vissa rykten. Information som publiceras på en privat webbplats kan inte användas som källa, men om en journalist eller författare publicerar samma information kan informationen användas, men då är det inte den privata webbplatsen som man använder som källa. Kyllo (diskussion) 21 april 2023 kl. 13.53 (CEST)

Det handlar inte om att okritiskt plocka in information från alla privata webbplatser. Det handlar om att följa riktlinjen. Riktlinjen säger nu att det är OK med undantag. För att undantag ska gälla så måste de motiveras väl. Jag delar inte din motivering att det bara skaulle handla om vilka uppgifter och absolut inte vems. Trovärdighet och veriferbarhet innebär att vem som hävdar något ger vikt.

Accepterar vi inga undantag, då ska riktlinjen ändras. Nu hävdar riktlinjen att undantag kan göras. LittleGun (diskussion) 21 april 2023 kl. 16.39 (CEST)

Jag vidhåller att grundfrågan som tycks vara kontroversiell är ifall det är bättre med en bristande källa än ingen källa alls. Kyllo tycks överhuvudtaget inte differentiera om argumenten utgår från de lege lata eller de lege ferenda. Om det beror bristande utbildning eller inte avhåller jag mig från att kommentera. Jag avser givetvis inte nyskapade artiklar där inget helt utan källor bör släppas igenom, utan om det befintliga artikelbeståndet där det finns stora brister. Ricjac 21 april 2023 kl. 17.05 (CEST)

Riktlinjen säger ju att privata webbplatser sällan accepteras. Då kan man inte tolka den som att man får göra undantag lite efter tycke och smak eller för enskilda personer. Undantag kan göras från riktlinjer men då handlar det dels om enskilda fall och dels att det finns starka skäl. Det är inte typiskt just för personliga webbplatser, utan andra källtyper också. Debattartiklar är det likadant med i det sammanhanget. Man kan använda debattartiklar som källa när det är skribentens åsikter man ska belägga. Men det går inte att hävda att debattartiklar skrivna av just X ska kunna användas i andra sammanhang också. Kyllo (diskussion) 23 april 2023 kl. 16.43 (CEST)

Har inte haft tid att ge mig in i diskussionen förrän nu. Det hela handlar först som sist om källkritik. Det finns bra och dåliga källor av olika slag. Något jag uppfattar som konsensus, men som inte kommit fram tillräckligt tydligt hittills i diskussionen, är att vi inte skall godta källor som privata hemsidor eller bloggar om de inte anger sina egna källor. Anonyma källor skall vi inte acceptera alls och helst inte reklamdrivna hemsidor. Jag ser ingen anledning att ändra denna konsensus. De exempel som hänvisats till i den här diskussionen är jag inte bekant med, men jag skall exemplifiera med några olika slags källor som är mer eller mindre problematiska.

När kravet på källor började bli etablerat på svwp började många problematiska webbkällor användas. I historieartiklar rör det sig till stor del om tre privata hemsidor: Bengans historiasidor [3], Tacitus.nu [4] och Worldstatesmen.org [5]. Ingen av dem är anonym eller reklamdriven och alla tre anger källor fast på olika sätt. Tacitus och Worldstatesmen är omfattande sajter, men de anger sina källor i en enda lista gemensam för precis alla sidor. Det gör det omöjligt att kolla källan för en enskild uppgift. Detta duger självklart inte. Hos Tacitus har jag inte hittat några fel, men Worldstatesmen kan man inte lita på alls. Där börjar t.ex. den svenska kungalängden år 73 med Harald "Hildetand". Privata hemsidor kan alltså hänvisa till källor, i de här fallen i klump, men man kan inte veta hur bra dessa personer är på källkritik, vilket exemplet med Hildetand visar. Inte heller hos Bengan har jag hittat några fel, men för det mesta anger han inga källor alls. Ingen av de här tre sajterna duger som källor och vi har ett digert arbete framför oss med att ersätta dessa källor och andra källor av samma typ. För nu ganska många år sedan rensade jag alla hundsidor från undermåliga webbkällor. Det tog ett år.

En källa som är sin egen auktoritet är professor Dick Harrison. Hans historiekrönikor varje söndag i SvD eller när han svarar på frågor i P1:s Vetenskapsradion Historia utsätts inte för någon redaktionell prövning eftersom det är han som är experten. Trots hans stora auktoritet kan man hitta tveksamheter även hos honom. I ett fall tror jag att han gett upphov till rundgång i förhållande till Wikipedia. Det stod tidigare i artikeln Hertigdömet Pfalz-Zweibrücken att den tidigare polske kungen Stanisław Leszczyński under en period var svensk generalguvernör i hertigdömet. Närmare faktagranskning visade att detta var fel, se Diskussion:Hertigdömet Pfalz-Zweibrücken#Dubbla guvernörer?. Men Dick Harrison upprepar alltså detta påstående i sin historieblogg [6] och min misstanke är att han fuskat och använt Wikipedia som källa utan att redovisa det. När det gäller eventuella förkristna människooffer i Sverige har Dick Harrison gett dubbla besked. Han har skrivit om arkeologiska fynd av trälar som dödats för att följa sina herrar i graven. Arkeologiska fynd styrker alltså att människor dödats av religiösa skäl, men det finns inga arkeologiska fynd som styrker att det gått till på det sätt som Adam av Bremen beskrivit. [7] I dagens blogg/krönika i SvD (finns inte på nätet ännu) tar Harrison avstånd från föreställningen av människooffer i samband med blotritualer och det finns inte heller några sådana arkeologiska fynd. Lärdomen av det är att man alltid måste vara källkritisk även när man hämtar uppgifter från erkända auktoriteter.

I skolan får Wikipedia inte användas som källa, men det är svårare att hindra eleverna att slappgoogla. (Själv brukar jag lära ut hur man kan använda Wikipedia källkritiskt och som genväg att hitta bättre källor än man får genom att googla mer eller mindre dåligt. - Jag brukar lära ut hur man googlar tillförlitligt också.) Men en källa som ofta används i skolan är SO-rummet [8]. Den startades av en enskild SO-lärare, artiklarna skrivs numer av olika SO-lärare, men de anger oftast inte sina egna källor. Dessutom innehåller sajten reklam. Jag skulle säga att trots den här sajtens höga anseende i skolan, så duger den inte som källa på Wikipedia.

Artiklarna Svenska besittningar, Sveriges hertigdömen, Sveriges grevskap, Sveriges livgeding och Preussen (svenskt generalguvernement) har alla Ugglan som främsta källa, men de innehåller inga värderingar. Just genom Ugglans höga värdering av stormaktstiden är den väldigt detaljerad när det gäller administrativa indelningar under denna tid. I dessa fall har Ugglan varit ovärderlig. Vad som gjordes fel när Ugglan etablerade som källa är att den skrevs av helt okritiskt med både otidsenligt språk och en mängd värderingar som inte borde finnas i ett uppslagsverk.

Artikeln Svenska besittningars engelska motsvarighet är en:Possessions of Sweden. Men på enwp finns också dubblettartikeln en:Dominions of Sweden. En dominion är per definition ett avhängigt territorium med inre autonomi. Detta system har aldrig funnits i några svenska besittningar, de har aldrig haft självstyre. Men på artikelns diskussionssida är det omöjligt att rätta misstaget eftersom det finns en ganska vidlyftig engelsk litteratur som talar om svenska dominions. [9] (se rubriken Dominions and possessions) Man får stånga sig blodig om man vill hävda källkritik mot denna vägg av litteratur. Jag vet inte varför engelskspråkig historielitteratur envisas med att kalla svenska besittningar för dominions, men jag misstänker att det beror på en anglocentrisk världsbild.

En källa som tidigare använts i svenska hundartiklar är veterinären dr Bruce Fogles (en:Bruce Fogle) Bonniers stora hundlexikon (The Encyclopedia of the Dog). Som framgår av den engelska artikeln räknas Fogle som en auktoritet på sitt område, men hundlexikonet innehåller fel som kan vara svåra att upptäcka om man inte själv är sakkunnig. Det värsta felet är att snörpudel presenteras som en egen ras, fast den bara är en frisyrvariant av den vanliga pudeln. Det finns alltså skäl att vara skeptisk även mot auktoriteter, ingen kan stå över en källkritisk läsning. Därför kan det aldrig duga som källa med privata bloggar även om de drivs av auktoriteter. Auktoriteten i sig är ingen garant mot faktafel. Varje källa måste vägas mot andra källor. /Ascilto (diskussion) 23 april 2023 kl. 15.55 (CEST)

Väldigt bra genomgång, som också visar det som jag sa om ex elefantsida: Vi kan inte lite på orivata källor. Tack, @Ascilto. Mvh Adville (diskussion) 23 april 2023 kl. 16.21 (CEST)

@Ascilto, @Adville: Jag vill påstå att vi inte kan lita på auktoriteter mer för att det står i en publicerad bok, än om det står på auktoritetens privata webbsida, i samma ämne.

Alltså, det är ju fortfarande samma auktoritet och så länge det handlar om ämnet som personen har auktoritet har uppgifterna samma bäring om det är publicerat på förlag eller egna webbsidan. Och borde därför undantagsvis kunna användas som källa. Vilket ju riktlinjen hittils har öppnat för; idag är riktlinjens skrivning, observera min fetning som är samma Janders kursivering tidigare:

"Privata bloggar och privata webbplatser accepteras sällan som tillförlitliga källor till annat än sådant som gäller upphovsmannen själv."

Det står sällan, ska vi alltså uppdatera till aldrig? Om inte, varför fungerar inte Hexmasterbloggen som undantag? LittleGun (diskussion) 24 april 2023 kl. 07.46 (CEST)

Jag läser @Asciltos exempel om svenska "dominions" och om pudlar som tydliga argument för att även det som skrivits av "auktoriteter" behöver läsas källkritiskt oavsett om det handlar om traditionellt publicerade verk eller privat nätpublicerade texter. Chandra Varena (diskussion) 24 april 2023 kl. 08.51 (CEST)

Om ordet "dominions" är lämpligt en översättarfråga, men Ascilto har fel i sin sakbeskrivning. Svenska besittningar hade ett mått av internt självstyre, med egna lagar och egna lantdagar. Hade de inte haft det hade inte livegenskapen kunnat kvarstå i Baltikum. Detta till skillnad mot de landskap som fortfarande är svenska, vilka inkorporerades i riket Sverige och jämställdes med de gamla landskapen.

andejons (diskussion) 24 april 2023 kl. 09.39 (CEST)

Andejons Intressant invändning, detta vill jag läsa mer om. Har du några källor? /Ascilto (diskussion) 24 april 2023 kl. 14.02 (CEST)

Vi rör oss bort från det ursprungliga ämnet, så jag svarar på Asciltos diskussionssida.

andejons (diskussion) 24 april 2023 kl. 14.56 (CEST)

Oj, jag hade inte väntat mig en seriös diskusion om källor! (Jag har inte läst allt). Men Janders och Yger (bl.a) har ju varit "DN är en källa, Aftonbladet är sladder"... Ändrar dessa herrar inställning, kan det vara en framgång. Källlor måste värderas per styck. Mvh Janwikifoto (diskussion) 1 maj 2023 kl. 17.33 (CEST)

Jag har ALDRIG uttryckt mig så, och har heller aldrig gjort denna typ av värdering. Akta hur du uttrycker dig! Yger (diskussion) 1 maj 2023 kl. 18.06 (CEST)

Inte heller jag har uttryckt mig så, men jag ger Janwikifoto rätt i hur vederbörande uppfattat vår praxis, med den skillnaden att jag uppskattar den hållningen. Mitt inlägg i början av detta intressanta samtal handlar inte heller i första hand om kvällstidningar i relation till morgontidningar utan snarare om nya medier i relation till gammelmedia. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2023 kl. 19.02 (CEST)

Nu har en användare skapat artikeln Äskekärr, Ale kommun som helt bygger på privata hemsidor som antingen inte anger några källor alls, eller själva anger undermåliga källor. Precis det som de flesta är överens om inte skall förekomma på svwp 2023. På diskussionssidan finns en genomgång om varför källorna inte duger. /Ascilto (diskussion) 4 maj 2023 kl. 14.02 (CEST)

Sammanfattande kommentar

Det här blev en intressant och konstruktiv diskussion, som nog klargjorde en del positioner. Tack! Diskussionen är viktig, både sett ur ett principiellt perspektiv och relaterat till hur vi jobbar.

Jag ser (lite förenklat) två olika synsätt – en grupp användare som anser att bedömningsprocessen bör börja vid de yttre omständigheterna för den möjliga källan (form, "publicist", upplaga mm), och en grupp som anser att den bör börja vid det påstående (fakta, sakuppgift) som ska föras in i artikeln. Jag tillhör den senare gruppen.

Källkritik består av olika delar och moment som måste vägas samman i en helhetsbedömning. En viktig del är att betrakta och bedöma själva källan (det publicerande mediet eller kanalen) och dess allmänna trovärdighet. Men bedömningen av mediet blir irrelvant redan om grundinformationen (det som ska berättas) är t ex osannolik, motsägelsefull eller vag. För allt måste börja med själva uppgiften, som enligt traditionella rutiner för käll- och faktakritiska bedömningar av saklighet i så hög grad som möjligt ska bygga på flera olika källor. Först när uppgiften är övergripande bedömd och "säkrad" som tillräckligt trovärdig och korrekt blir det, oberoende av var den är publicerad, aktuellt att titta närmare på formen på och omständigheterna kring själva källan.

Med det synsättet – att saklighetsbedömningen är avgörande, oavsett vilka källor som används – finns det emm inte skäl att generellt dra ett rött streck vid vissa källor. Tvärt om gäller det att vi accepterar och lär oss att se skillnaden mellan charlataner och experter, och mellan okunnighet och trovärdighet. Och eftersom arbetsprocesssen är kollektiv har jag goda förhoppningar om att det alltid finns engagerade och seriösa "grindvakter" som ser till att inte konstigheterna ges plats här, oavsett om de är publicerade i traditionella medier, "privata webbplatser", egen- eller förlagsutgivna böcker osv. Vårt krav och förväntan på saklighet är absolut och oberoende av vilket medium vi citerar.

Dessutom: Den här typen av diskussion syftar till att utveckla vårt arbete. Då räcker det inte att hänvisa till tolkningar av nuvarande formuleringar i riktlinjerna, och bygga resonemangen på hur man tolkar hur det är och vad som gäller. I diskussionen kan allt ifrågasättas. Det är på så sätt som vi utvecklas i takt med tiden, med ny kunskap och förändrade synsätt. Janders (diskussion) 22 april 2023 kl. 08.53 (CEST)

PS. Jag vill förtydliga att jag inte på något sätt vill förringa att vissa typer av publikationer generellt är urusla som sanningssägare. Då är det, delvis sett till tillförlitligheten men även av praktiska skäl, enklast att närma sig deras påståenden med en hög grad av vaksamhet och i vissa fall helt underkänna dem. Men då är det deras bekräftade bristande ansvarstagande för sanningen som underkänner dem, inte deras brist på utgivningsbevis o dyl. Janders (diskussion) 22 april 2023 kl. 09.50 (CEST)

Vem som ligger bakom en källa och källkritik gör dock ingen skillnad för exempelvis privata webbplatser, diskussionsforum etc. Kyllo (diskussion) 23 april 2023 kl. 16.31 (CEST)

Antalet visningar av artiklar om nyligen avlidna

Här är ett diagram som redovisar "visningsprofilerna" under 2023 för de tio artiklar i Kategori:Avlidna 2023 som haft flest visningar under året.

• Länk till diagram

Om man sätter en bock i rutan Logaritmisk skala ser man tydligare såväl "normalnivån" som den topp som uppstår dagarna närmast efter dödsdatum. De tio artiklarna hade normalt mellan 10 och 100 visningar per dag vilket steg till mellan 20 000 och 100 000 som mest för att efter några dagar återgå till normalnivån. Exakt hur hög toppen blir beror antagligen på när på dygnet som allmänheten får reda på att personen avlidit. Larske (diskussion) 4 maj 2023 kl. 09.05 (CEST)

WLE och biologisk mångfald

Karta! Ut och fotografera!

Som alltid WLE i maj, men som beskrivet i bloggform (och här) några nyheter.

• Pris för bästa bildserie om minst 10 bilder på ett område
• Pris för bidrag på tidigare ofotograferade områden

Annars är tävlingen öppen i maj och 15 bilder skickas vidare till internationella finalen, har ni varit på vift går det att bidra i andra länders tävlingar också.

Några dagar till pågår även veckans tävling som handlar om biologisk mångfald, där än så länge tre hjältar tävlat till sig bruna rosetter. Var med och skriv om invasiva arter, uppdatera Wikidata eller lägg till era WLE-bidrag och var med och tävla.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 4 maj 2023 kl. 17.13 (CEST)

Roll och funktion

Jag har själv funderat kring Wikipedias roll och funktion när AI blir bättre. Jag har noterat att jag allt oftare själv vänder mig till ChatGPT framför Wikipedia för frågor och funderingar. Jag använder i princip aldrig Google längre (den har blivit stadigt sämre de senaste 10 åren, allt snabbare med åren desstuom) annat än om jag vill dubbelkolla något för att jag inte riktigt litar på ChatGPT (den hittar på mycket och svamlar till saker rejält väldigt ofta). Nu försöker jag inte jämföra dem på något sätt. ChatGPT går att "kommunicera med" och få svar och föra diskussioner. Det går inte med Wikipedias artiklar som är statiska relativt sett. Wikipedia måste ju förhålla sig på något sätt till AI som nu kommer och jag misstänker att Wikipedia kommer att hänga med i utvecklingen på något vis. För att parafrasera: Det går inte att bromsa sig in i framtiden om man vill vara relevant och något annat än en databas. Jag undrar om inte uppslagsverk som vi känner dessa kommer förändras så pass mycket att om man inte tillåter förändringen, hänger på den och adapterar de bitar som berikar, kommer man bli passé. Jag föreställer mig att vi som är engagerade här brinner mer för detta projekt än att låta oss finna i att förvalta ett lik, eller hur någon uttryckte det ovan. dnm ^{(d | b)} 22 april 2023 kl. 00.08 (CEST)

Jag har absolut inget emot om Wikipedia med tiden blir ett monument jämförbart med Ugglan. Hellre det än att projektet förvandlas till oigenkännelighet. För egen del har jag aldrig anlitat ChatGPT. Min bror gjorde det en gång om något han kände till och svaret var helt galet (något som Du, dnm, också medger är vanligt), så jag skulle aldrig våga ta till den för att ämne jag inte alls behärskar och där jag därför inte kan bedöma trovärdigheten. Så prövar jag även tryckta verk: jag undersöker om det jag vet något om stämmer. Är det uppåt väggarna dubbelkollar jag allt det andra. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2023 kl. 07.21 (CEST)

Jag hoppas den allmänna inställningen hos gemenskapen inte är att Wikipedia ska bli passé. Det finns inget som helst egenvärde i det, speciellt inte i en värld där vi ser att företag försöker stänga inomformation bakom betalväggar. Wikipedia är otroligt viktig i en sådan värld. På något sätt borde Wikipedia dra nytta av den nya AI-utvecklingen. Personligen gör det mig inget om projektet Wikipedia ändras i grunden. Det viktiga för mig är vårt syfte, inte vår form.

Trots ChatGPT:s nuvarande brister så ger den oftare tydligare svar än våra artiklar. Det tåls att tänkas på. Problemen jag tar upp är främst framträdande när man provocerar fram dem hos AI:n genom vissa typer av frågor, men den vanliga användaren upplever nog inte det. De får istället väldigt bra svar på sidana frågor. Modell 4 är exempelvis mycket bättre än 3.5. Jag ser med spännikg framemot verson 4.5 eller 5.

Det skulle ju vara lovvärt värt om det fanns en funktion för läsaren att ställa frågor i olika artiklar på Wikipedia och då få hjälp att hitta information och hur artikelämnen hänger ihop, där uppslagsord länkas i hjälpen som ges. Det skulle också vara bra om man i detta kunde ställa in ålder eller förförståelse inför sin frågeställning så svaret matchar individen på ett bättre sätt. Det skulle göra Wikipedia mer tillgängligt och relevant utan att vår form ens behöver ändras. dnm ^{(d | b)} 22 april 2023 kl. 08.35 (CEST)

Givetvis ser jag inget egenvärde i att vi blir "passé", men i mina ögon är den hundra år gamla Nordisk familjebok fortfarande läsvärd och användbar. Min syn är att det inte är Wikipedia som bör ändras i grunden utan att det kan behövas fler systerprojekt där uppgifterna i Wikidata tas tillvara på ett annat sätt. Vi bör förbli ett traditionellt uppslagsverk med artiklar men med den stora fördelen att vi inte behöver sovra på grund av utrymmesbrist. Jag är övertygad om att den typen av sammanställningar och urval av fakta kommer att efterfrågas även i framtiden. Däremot kanske ökningstakten på sikt kommer att minska. Den dag nyskrivandet upphör helt blir vi ett monument, men det ser jag inte som ett misslyckande. Vi kan ha stor betydelse även som ett sådant. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2023 kl. 10.01 (CEST)

Inget av det jag sa krockar med den ambition du har för Wikipedia. Det jag sa är ungefär skillnaden mellan om det finns en sökfunktion för att hitta ett uppslagsord eller om man måste bläddra i böcker, om det finns wikilänkar i artiklar eller om man måste söka varje uppslagsord själv. Wikipedia skulle bli bättre med en AI-utvecklad stödfunktion för läsarna i artiklarna. Det skulle inte undergräva nuvarande struktur, utan bara göra Wikipedia mer lättillgängligt och relevant i en ny tid, precis som Wikipedia var revolutionerande under den tid när Wikipedia kom. dnm ^{(d | b)} 22 april 2023 kl. 10.10 (CEST)

Jag upplever inte heller att våra tankar nödvändigtvis står i strid med varandra. Jag skulle gärna se fler sökmöjligheter och att utveckla interaktiviteten utan att rubba artikelstrukturen har jag inte heller några invändningar mot. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2023 kl. 10.25 (CEST)

ChatGPT saknar helt förmåga att finna vad som kan anses vara konsensus i ett visst ämne eller fråga, särskilt när dessa är kontroversiella och/eller innefattar bedömningar/avvägningar. Därför får man också svar som är inkorrekta i sådana frågor. Där fyller WP fortfarande en roll. IMHO FWIlkens (diskussion) 25 april 2023 kl. 09.49 (CEST)

Framförallt får man inga källor. Men både förståelsen för konsensus och möjlighet till källor kan ju komma så småningom. ChatGPT har inte funnits ett år ens. LittleGun (diskussion) 25 april 2023 kl. 10.15 (CEST)

Japp brist på källor är galet fel men jag tycker chatGPT är snyggare många gånger med att man kan säga till den act as ..... jag är en Wikipedia hardcore... se länk min dialog om fullödiga artiklar

Human: Act as an hardcore Wikipedian and argue myWikipedia is a bad idea. Wikipedia has a direction since 1970 and should not change. Answer in Swedish

Jag tycker Wikipedia känns stenålder när man lekt med chatGPT exempel så skickade jag in mitt utkast om framtiden som jag skrev på Naturhistoriska museet skrivstuga om framriden länk tips från ChatGPT, sitter med Riksdagsmän och skulle formatera en checkbox tabell för GITHUB med massa Riksdagsmän som saknar data, min tanke var verktyget BBedit och grep länk svar chatGPT

• känns som behovet av dagens Wikipedia artiklar krymper precis som dagens museer har en utmaning att få folk att röra sig till en plats där massa statiska föremål står uppställda enl. någon annas ideer på gott och ont....
• idag är Wikidpedia mycket old school söka, länkar till andra artiklar (som artikelförfattaren tror är bra) kategorier (som jag gissar inte många använder), SPARQL som ännu färre använder. Med det snygga ekosystem Wikipedia har borde det gå att göra saker snyggare/mer användarvänligt... jag har aktivierat Viewit som visar alla bilder kopplade till artikelobjektet vilket jag tycker är trevligt att se ovanför artikeln men det borde gå att göra mera... även testat att skapa en direkt länk till scholia enligt samma modell som view it dvs. uppdaterat min global.js med ett liknande script...
• just Scholia blir enormt snyggt för Riksdagsmännen, verkar som vi nu kan komplettera Riksdagens Öppna data som sträcker sig till ung. 1971 med kanske dokument från 1885 se kommentar Welfare analytics

- Salgo60 (diskussion) 25 april 2023 kl. 10.22 (CEST)

Vad vill du detta inlägg skall resultera i? Yger (diskussion) 25 april 2023 kl. 10.28 (CEST)

Frågar du mig tänk utanför boxen... Forskarna uppskattar enormt det Wikidata som finns för Riksdagsmän och nu börjar jag peka på Scholia... kanske vi kan hitta nya sätt att möta användarna en bara söka svar.... jag såg inte chatGPT komma men det kommer säkert mera saker...

• i min dialog med Skansen så går dom igång på en funktion som Easy query i Wikidata kanske ha den i Wikipedia artikeln för att navigera mellan olika Wikipedia artiklar...

- Salgo60 (diskussion) 25 april 2023 kl. 10.56 (CEST)

Och när jag vill lägga in i artiklar om kommuner när de ingår i förvaltningsområden för finska och samiska, vad innebär tänka utanför boxen för den åtgärden? Yger (diskussion) 25 april 2023 kl. 11.00 (CEST)

Begär man att ChatGPT ska redovisa källor som stödjer påståenden i svar så är det mycket vanligt förekommande att de referenser som ges är helt felaktiga. Källhänvisningar bedömer jag är ChatGPT:s akilleshäl. Men som LittleGun påpekar kommer det sannolikt att rättas till eller så kommer en bättre konkurrent. FWIlkens (diskussion) 25 april 2023 kl. 11.27 (CEST)

Frågan är om det går att rätta till det, det är lite av en en:black box med en:Neural networks

• skickade frågan till ChatGPT för en "second opinion"

- Salgo60 (diskussion) 25 april 2023 kl. 11.47 (CEST)

Källhänvisningar är sanneligen GPT:s akilleshäl, som @FWIlkens säger. Jag brukar ofta få källor. Brukar alltid ha med tillägg som "Källbelägg med APA 7". Jag skulle säga att det är 30/70 om man får användbara källor, och allt beror på ämnesområde och hur frågan ställts kring det man söker information om. Men jag tänker också som @LittleGun att det är en tidsfråga. Om oron för AI inte tog fart skulle nog version 4.5 vara här redan.

Jag hoppas dock att vi på Wikipedia kan inkorporera AI i vpra artiklar och sökfunktikner på det sätt jag formulerat tidigare i meningsutbytet med @Tostarpadius. Det skulle skapa ett mervärde. Svaren från AI:n skulle då också bara bygga på Wikipedias eget underlag och inte på allt möjligt okontrollerbart.

Det skulle vara nice om vi igen lade oss i framkant i teknikutvecklingen och ökade tillgängligheten i våra artiklar för allmänheten. dnm ^{(d | b)} 26 april 2023 kl. 01.27 (CEST)

• Lite intressanta tankar på SR om detta tema "Kampen om jobben: hjärnan vs AI"
• på onsdag skall enl. rykte Google berätta hur dom kommer att byta ut dagens länkar

Det finns ett skäl till varför de anonyma sidorna med blå länkar varit så lika under alla år. De funkar. Och de hjälpte till att dra in 162 miljarder dollar i annonsintäkter under förra året. Men med aktörer som Tiktok och Chat GPT i hälarna behöver även detta tänkas om. De nya förändringarna ska presenteras på Googles utvecklarkonferens I/O som börjar på onsdag.

- Salgo60 (diskussion) 8 maj 2023 kl. 09.45 (CEST)

Sent inkommen i tråden, men jag tycker ju att det hela kan få lösa sig självt. Jag har inte testat GPT, men skapar den bättre artiklar än wikipedia är det ju frivilligt att använda den i stället. Behöver den wikipediariklar som bas för AI:n att skapa innehåll? Ja, då behövs ju fortfarande wikipediaartiklar. Behövs det inte utan wikidata duger? Ja, då borde ju GPT kunna skapa fullvärdiga wikipediaartiklar. Det vore ju någonting att testa, det skulle ju i så fall underlätta artikelskapande. Anser man själv att dessa AI-artiklar duger men övriga wikipedianer inte håller med - ja då borde man kunna skörda wikidata för att skapa en egen wiki. FBQ (diskussion) 8 maj 2023 kl. 10.04 (CEST)

Vi söker intervjudeltagare till vår universitetsuppsats!

Hej!

Jag heter Hanna Steringer och läser en kandidat i medie- och kommunikation vid Uppsala universitet. Under det andra år på utbildningen som jag nu går skrivs en B-uppsats och vår grupp har valt att göra en forskningsstudie om Wikipedia. Syftet är att undersöka vad som motiverar aktiva artikelförfattare på Wikipedia att skriva, då arbetet görs på helt ideell basis.

Jag och min grupp ska analysera detta genom djupintervjuer. Detta via telefon och – om möjligt – under nästa vecka (v.19), då uppsatsen skrivs med en relativt kort förestående deadline. Intervjun tar cirka femton minuter, och vi hade verkligen uppskattat om vi fick låna din tid för att nå djupare förståelse för vilka faktorer som motiverar dig att skriva för Wikipedia. Du är självklart anonym.

Om du är intresserad, skriv gärna en tid då du kan tänka dig att ställa upp på en intervju. Maila mig på mailadressen nedan.

Med vänliga hälsningar,

Hanna Steringer Uppsala universitet Mailadress: hanna.steringer.7822@student.uu.se 130.243.223.155 3 maj 2023 kl. 12.53 (CEST)

Hej Hanna,

Jag har svarat din kollega via mail, som skrev på användare Kyllos diskussionssida. Jag ställer upp om inte en jobbresa ger mig förhinder. Mvh Adville (diskussion) 7 maj 2023 kl. 20.46 (CEST)

Veckans tävling vecka 19 rätar ut frågetecken

När frågor som "Vem?" och "Var?" och "När?" förhoppningsvis besvaras. Välkommen att delta i Wikipedia:Veckans tävling/När? Var? Vem? IV !

sollentuna (diskussion) 8 maj 2023 kl. 01.08 (CEST)

Förvirrande om ukrainskt val

Stämmer det att artikeln Parlamentsvalet i Ukraina 2019 har en stor faktaruta med ställningen före detta val? I så fall borde den kanske uppdateras med resultatet efter valet (jämför engelska Wikipedia) eller helt enkelt tas bort? -- LA2 (diskussion) 8 maj 2023 kl. 11.00 (CEST)

Faktarutan verkar ha fyllts i någon gång före valet (men innan Folkets tjänare (Слуга народу eller Sluha narodu), bildats). Sedan efter valet har inte valresultatet fyllts i. /Portunes (disk) 8 maj 2023 kl. 13.13 (CEST)

Så där! Två tredjedelar av artikeln bortklippt. Mängden falsk information minskade. --LA2 (diskussion) 8 maj 2023 kl. 23.36 (CEST)

Mera om artikeln Diskriminering

Artikeln Diskriminering är fortsatt föremål för vad som kan ses som ett redigeringskrig mellan två användare, och det återspeglas inte minst på dess diskussionssida. Jag tror att det behövs fleras röster och eventuella administrativa åtgärder för att få stopp på detta, som i praktiken innebär att ingen kan arbeta med artikeln utan att riskera att bli indragen i en redan pågående konflikt. Chandra Varena (diskussion) 10 maj 2023 kl. 17.53 (CEST)

Hellåsning eller eventuell hel eller partiell blockering av de som envisas med att redigeringskriga är mitt svar, se Diskussion:Diskriminering#Återigen: Jag föreslår redigeringsstopp under en tid. Papper (✎📄) (@) 10 maj 2023 kl. 17.56 (CEST)

Kommer inte att gå att skapa referenser utifrån ISBN

Hej!

Beroende på vilket redigeringsverktyg man sitter i går det att ange ett ISBN och sedan få en automatisk källa. Detta kommer alldeles strax att sluta fungera, eftersom OCLC som driver Worldcat har bestämt sig för att stänga ned det API vi använder för att komma åt vilken bok det handlar om. Se phab:T336298. /Julle (disk.) 9 maj 2023 kl. 23.01 (CEST)

Spårad i Phabricator (?)
Task T336297 Open

Förvåning över det, samt diskussion om eventuella vägar framåt finns på phabricator för intresserade att ta del av. @Julle: Vet du om det är några meddelanden som påverkas och behöver översättas nu? /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 maj 2023 kl. 09.56 (CEST)

Det finns ett allmänt felmeddelande, "Vi kunde inte göra en referens åt dig. Du kan göra en manuellt på fliken "Manuell" ovanför" som används. Jag vet inte om teamet tänker lägga in ett specifikt meddelande, men jag skulle gissa – och jag har verkligen inte mer information än vad som är offentligt tillgängligt här – att de försöker se om de kan lösa det här inom kort innan de rullar ut någonting sådant. /Julle (disk.) 12 maj 2023 kl. 14.18 (CEST)

Efterlyser svar på inlägg på WP:KAW

Inlägget Användare som systematiskt raderar stora mängder källbelagd information ur artiklar på WP:KAW skulle gynnas av fler wikipedianers åsikter. FWIlkens (diskussion) 7 maj 2023 kl. 23.23 (CEST)

Detta BB-inlägg, samt det Kaw-inlägg som uppmärksammas handlar om två användare med olika uppfattningar om innehållet i artikeln Diskriminering. Det bör avhandlas på Diskussion:Diskriminering. /Anhn ✎ 13 maj 2023 kl. 11.16 (CEST)

Instämmer med Anhn, tycker inte diskussionen gynnas av att diskuteras parallellt i flera forum utan den bör nog hållas samman. / Lucie Manette ^(Diskussion) 13 maj 2023 kl. 12.14 (CEST)

Föroreningar med koppling till Östersjön

Hej. Jag skrev nyligen Sundsvallsbukten och la även till informationer om föroreningar på indalsälven.

Jag skulle vilja få ett överblick över alla föroreningar längs kusten i Sverige men det finns ingen data i Wikidata om förorenade platser.

Den här information finns hos våra länsstyrelser och borde kunna begäras ut via handlingar.se så vi kan använda det som underlag för förbättring av artiklar.

Är det någon som vill vara med och starta ett projekt för att kartlägga alla kända svenska föroreningar?

Bonus skulle vara om vi även hade bolagen i Wikidata och kunde koppla ihop så man kan se vilka bolag som har orsakat flest föroreningar, vilka som har sanerats helt eller delvist, m.m. So9q (diskussion) 15 maj 2023 kl. 13.24 (CEST)

SGU arbetar med det. Totalt finns det 80 000 förorenade områden i landet. Historiker (diskussion) 15 maj 2023 kl. 21.46 (CEST)

Vet du om de har öppen data? So9q (diskussion) 16 maj 2023 kl. 12.35 (CEST)

Kan vara värt att kolla på https://www.sgu.se/produkter-och-tjanster/. Tror det varierar. Gunnar Larsson (diskussion) 16 maj 2023 kl. 13.44 (CEST)

@So9q Jag lekte lite med kustvatten och föroreningar i WD 2021 länk #83193.10.249.137 16 maj 2023 kl. 11.31 (CEST)