Hej, jag försöker visa en sparql-sökning från Wikidata på karta med mallen Mall:Graph:Street map with marks. Det blir inte så snyggt då mallen inte lägger kartan till höger, och inte visar någon ram eller undertext. Går det att lägga till ram, undertext och "float" på nåt sätt? Se mitt försök i min sandlåda: Typer av öar. Tack för tips! Robert (diskussion) 11 februari 2023 kl. 12.35 (CET)[svara]
@Robertsilen: Med lite trixande, se din sandlåda, går det att få kartan till höger utan att behöva göra några tillägg till mallen (som inte verkar användas på några andra sidor i svwp).
Tack @Larske och @Ainali! Jag bollade lite och anpassade Larskes förslag till en bred karta för att få hela Skärgårdshavet att rymmas med - kartan finns nu under en egen rubrik i artikeln Skärgårdsnamn. Jag insåg nu att Ainalis Mall:Maplink-förslag skulle ha gjort det möjligt att klicka och zooma sig djupare in i kartan - synd att punkterna är så stora att kartan blir svårläst vid mindre zoom-värden. Robert (diskussion) 11 februari 2023 kl. 19.56 (CET)[svara]
Tillägg: Om du flyttar testen på "ör" till sist bland IF-satserna minskar antalet "ör" från 520 till 478 genom att 42 "falska ör" ersätts med någon annan kategori.
Väldigt fiffig karta! Började trixa lite för egna ändamål, och undrar hur man gör om man inte vill visa de svarta prickarna? Lyckades inte med att bara ta bort 000000 ur koden efter IF-statementsen. —Lundgren8 (d · b) 13 februari 2023 kl. 17.19 (CET)[svara]
@Lundgren8 Låt 000000 vara kvar, och lägg till raden FILTER(?rgb != "000000") så lämnar den bort de svarta punkterna.
Fyi: queryn tog 17 sekunder tidigare, men jag optimerade den till 1,5 sekunder nu genom att ändra på sökordningen med att lägga till hint:Prior hint:runFirst true. på rätt ställe. Robert (diskussion) 15 februari 2023 kl. 09.33 (CET)[svara]
Jag råkade se att texten "Ej längre med oss" lades till på Användare:Förbätterlig av kontot självt, och funderar på hur Wikipedia ska hantera det. Det är väl tyvärr sannolikt att det är en efterlevande som har inloggningsuppgifter snarare än en utomstående hackare/hoaxare, men går det att bekräfta? Har någon varit i kontakt med Förbätterlig tidigare utanför WP-sidor? //Essin (diskussion) 15 februari 2023 kl. 17.39 (CET)[svara]
Tyvärr så har den lilla kontakt jag haft varit från wikimail, och då har hon haft en adress som är förbätterlig@adress.något. och skrivit under med sitt användarnamn. Därför går det inte den vägen att kolla vem det är. Jag testar dock att skriva ett mail och ser om jag får svar. MVH Adville (diskussion) 15 februari 2023 kl. 17.55 (CET)[svara]
Gör en resa tillbaka till början av 1900-talet på en polarexpedition. På Commons finns över 3000 nyuppladdade bilder från Fred Goldbergs samling som Tekniska museet digitiserat och tillgängliggjort. Isbjörnsungar ombord, Otto Nordenskjöld, och en gentlemannapilot finns bland bilderna. Som alltid uppskattas och uppmuntras kärlek i form av att hitta artiklar där bilderna passar samt mer fix på alla sätt på både Commons och med kopplade objekt på Wikidata.
@LevandeMänniska finns det nån praxissida kring P180 vs P1071? För mig känns det självklart att det som avbildas i ett fotografi är dess motiv snarare än tillverkningsplats, men om wikidatacommunityn landat i att det är P1071 som gäller kan jag massändra i ArkDesuppladdningarna (och i denna från Tekniska som jag hjälpte till med, därav P180 även här).
@Ambrosiani Hej! Det finns praxissidor för hur de olika SDC-uttalandena bör användas, men de är work-in-progress. Själv kombinerar jag information från c:Commons:Structured data/Modeling med mitt eget förnuft.
Här är exempel på några ArkDes-bilder jag "fixat": [1], [2], [3], [4]
Älskar uppladdningarna från ArkDes. Så många fantastiska bilder Gillar
Det stämmer bra @Ambrosiani. De alternativa placeringarna beror på att de fysiska objekten = papperskopior, negativ, glasplåtar etc, förvaras i arkivets system medan de digitala avbildningarna har fått nummer som refererar till respektive original. Detta är nödvändigt för att koppla rätt fil till rätt original eftersom arkivdatabasen till skillnad från bilddatabasen inte har registrerats på objektsnivå (ännu). ALLvet (diskussion) 20 februari 2023 kl. 08.27 (CET)[svara]
Tack @LevandeMänniska för ditt engagemang i våra bilder. För mig var det första gången jag gjorde en större uppladdning och erfarenheterna skall naturligtvis användas för att förbättra framtida uppladdningar. När det gäller bildernas geografiska anknytning kommer data huvudsakligen från samlarens (Goldbergs) systematik vilket medför att vi inte säkert vet var bilder är tagna. De kopplas till specifika expeditioner och därför har vi valt att anse att de avbildar aktiviteter i och kring resans mål. Det har fört med sig att städer de anlöpt på vägen mot målet också blivit klassade med samma motiv som resans syfte. Jag har i efterhand identifierat en sådan bild som visade en gränd i Amsterdam och inte var tillverkad på Grönland. Detta gör att jag inte ser tillverkningsplats som det bästa sättet att beskriva bilderna. Självklart vill vi att det ska vara uniformt med praxis så vi tar gärna emot hjälp med kunskap och mer omfattande editering. ALLvet (diskussion) 20 februari 2023 kl. 08.48 (CET)[svara]
Här finns det konstruktiva förslag till ändringar om finansmannen Roger Akelius. Läs, begrunda och redigera om det finns anledning till det. Det verkar vara en del rimliga saker och det finns källor. Vilka arbetar med nutida biografier och har tid? Per W (diskussion) 21 februari 2023 kl. 17.31 (CET)[svara]
Folkmängden per kommun i Sverige och dess utveckling
Idag släppte SCB befolkningsstatistiken för kvartal 4 2022. Wikidata är uppdaterat med folkmängd (P1082) per 31 december 2022 för de 290 kommun (Q127448) och 21 Sveriges län (Q200547).
Kartorna nedan är färglagda efter den procentuella förändringen av folkmängden för respektive kommun, dels för det senaste året och dels för de fem senaste åren. Observera att det är olika klassindelningar på de två kartorna.
Senaste året
Senaste fem åren
Sveriges kommuner efter procentuell befolkningstillväxt 2021-12-31–2022-12-31.
– -1,25 %
-1,25 % – -0,75 %
-0,75 % – -0,25 %
-0,25 % – +0,25 %
+0,25 % – +0,75 %
+0,75 % – +1,25 %
+1,25 % –
Sveriges kommuner efter procentuell befolkningstillväxt 2017-12-31–2022-12-31.
Artiklarna är tämligen lika och till stor del redundanta. Jag har nyligen redigerat sidan Radikal höger (Europa) och upptäckte då redundansen. På Diskussion:Högerradikalism föreslog jag därför att Europa och USA infogas i artikeln. Jag ställde där frågan om det finns något som talar emot en sådan infogning men har inte erhållit något svar. Ställer därför frågan även här. FWIlkens (diskussion) 16 februari 2023 kl. 08.24 (CET)[svara]
Jag betraktar mig fortfarande som nybörjare på WP, särskilt när det gäller bakomliggande logik. Jag har inbillat mig att omdirigeringar från (Europa) och (USA) till artikeln om Högerradikalism löser det. Finns det ett problem med det antagandet? FWIlkens (diskussion) 16 februari 2023 kl. 09.25 (CET)[svara]
Jag är kritisk till att slå ihop och sammanfoga artiklarna då jag har svårt att se hur interwikilänkningen inte skulle förstöras och därmed försämra uppslagsverket.
Det är inte konstigt att det finns viss redundans. Det finns kopplingar mellan europeisk och amerikansk radikalhögergrupper och altrightgrupper. Ideologiskt befruktar de varandra genom internetforum och liknande, vilket vederlagts i forskning, som gör en skillnad mellan kategorierna på grund av att det är olika politiska fält som de spelar på och delvis olika konfliktdimensioner.
Att slå ihop artiklarna finns inget egenvärde i att göra, speciellt inte när det finns interwikilänkningar. Man skulle till och med kunna ha separata artiklar om enskilda länder, exempelvis [Ämne] i [Land]. Mycket skulle kunna ha en egen artikel. Allt handlar om hur stor artiklarna är och om de gör sig betjänta av sammanhanget. Ibland är det bra att slå ihop, ibland är det bra att dela på artiklar. dnm(d | b)16 februari 2023 kl. 09.31 (CET)[svara]
@Dnm Anser du att artiklarna är "tillräckligt stora"? Jag uppfattar att den unika informationen i respektive artikel är tämligen anemisk. Det är själva grunden till mitt förslag att slå ihop dem. Problemet nu är att det är mycket redundans, vilket innebär att uppdateras informationen på ett ställe så borde det även göras på två andra ställen. Skulle den redundanta informationen å andra sidan lyftas ut ur respektive regionsartikel och läggas i "huvudartikeln" för högerradikalism, så blir det mycket litet kvar i respektive regionsartikel. FWIlkens (diskussion) 16 februari 2023 kl. 09.38 (CET)[svara]
@FWIlkens: Jag anser att de har IW-länkar och jag anser att det saknas en poäng att slå dem samman. Ser du någon encyklopedisk risk med att uppslagen ligger kvar separat? dnm(d | b)16 februari 2023 kl. 09.56 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Här är en översikt över interwikin:
Det är bara enwp och jawp som valt att ha separata artiklar och för något eller några språk verkar det som om de har hängt in en generell artikel under ett av de specialiserade objekten. Notera att de generella objektet är skapat mycket senare, för mindre än två år sedan, än de övriga två objekten som är skapade för cirka 7 respektive 10 år sedan. Det ser lite rörigt ut.
--Larske (diskussion) 16 februari 2023 kl. 10.02 (CET)[svara]
Jag hittade ytterligare ett objekt, d:Q26905938, som avser en förgrening, tillagt överst i tabellen ovan.
Jag har kompletterat tabellen med länken till commons.
Min avsikt är att undvika att begreppet högerradikalism ska beskrivas på flera ställen, så kallad redundant information. Redundans innebär risk för att det förekommer olika information om samma term/begrepp. Jag upptäckte då att om jag samlade den redundanta information i artikeln om högerradikalism så blev det mycket litet kvar i respektive regionsartikel. Jag skulle vilja gå vidare med artiklarna om högerextremism och högerpopulism och beskriva dem som delmängder av högerradikalismen. Detta i syfte att göra det tydligare för läsaren hur de olika termerna förhåller sig till varandra, vilket jag upplever som dels otydligt, dels att det förekommer en hel del redundant information mellan artiklarna som skulle vinna på att förtydligas/förenklas. FWIlkens (diskussion) 16 februari 2023 kl. 10.05 (CET)[svara]
Som framgår av enwp-artiklarna finns det en stor potential att utveckla "regionsartiklarna" med massor av information även om den gemensamma terminologin skulle lyftas till en central plats, vilket jag tycker är en god idé av de skäl som du framför. Larske (diskussion) 16 februari 2023 kl. 10.39 (CET)[svara]
Det skulle vara et kvalificerat jobb slå ihop dem. Efter måste det finnas kvar något på Wikipedia, som länkar till wdobjekten för de två (Europa resp USA) antingen en kortkort artikel eller en omdirigering med wd-länk. OCh den nya stora kanske behövre även den peka ut de två WD objekten Yger (diskussion) 16 februari 2023 kl. 10.40 (CET)[svara]
@Larske: Det stämmer inte det du skriver. Av de tio som har artiklar har sex artiklar om den radikala högern i USA (SvWP, EnWP, JaWP, idwiki, ruwiki, arwiki). Vidare har fem av dem om Europa. Två artiklar är generella (norska WP och finska WP) och borde egentligen vara sammanlänkade med svenska artikeln "högerradikalism". Bilden är alltså mer komplex. dnm(d | b)16 februari 2023 kl. 10.41 (CET)[svara]
Jag trodde att det var precis det jag skrev. Men jag valde att skriva "några språk" i stället för nowp och fiwp). Eller vad menar du att det är av det jag skrev som "inte stämmer"? Larske (diskussion) 16 februari 2023 kl. 10.44 (CET)[svara]
Förstår jag gemenskapen rätt att regionsartiklarna bör finnas kvar, men de gemensamma definitionerna kan lyftas "till central plats", det vill säga artikeln om Högerradikalism?
@Larske: Jag uppfattade dig sannolikt fel. Ber om ursäkt för det. Jag läste det du skrev "Det är bara enwp och jawp som valt att ha separata artiklar" som att det var bara just de språkversionerna du menade hade separata artiklar. För mig var separata artiklar "specificerade artiklar", i detta fall Europa och USA åtskilda, sedan en generell artikel som kanske då ska heta "högerradikalism". Finska och Norska Wikipedia har valt att ha en artikel som ideologiskt samlar. Andra språkversioner har skapat skapat bara om den europeiska radikala högern eller den amerikanska radikala högern. Svenska Wikipedia tycks vara den enda språkversionen med heltäckande infrastruktur på området.
Jag ställer mig positiv till att man utvecklar artikeln Högerradikalism till att behandla genemsamma och särskiljade ideologiska drag, men emot att man slår samman artiklarna Radikal höger (USA) och Radikal höger (Europa) i artikeln Högerradikalism. De specifika artiklarna ska ju behandla hur dessa rörelser yttrar sig i respektive kontext och det görs bäst i separata artiklar. Det skulle göra "högerradikalism" till en form av huvudartikel. dnm(d | b)16 februari 2023 kl. 10.52 (CET)[svara]
@FWIlkens: Jag skulle säga att "lyftas ur" inte ska tolkas som att dränera regionartiklarna på innehåll som gör att du måste läsa en annan artikel först. Däremot bör artikeln högerradikalism behandla ett ideologiskt djup som inte finns i regionartiklarna. Därför är mitt strå här att högerradikalism som artikel ska byggas ut, inte att saker hur de andra artiklarna lyfts ut. dnm(d | b)16 februari 2023 kl. 10.55 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Den här tråden är ett bra exempel på flera fenomen:
problem som kan uppstå när information på olika projekt växer fram under en längre tid och där strukturerna divergerar eller kanske aldrig har varit synkade. Om jag orkar ska jag göra en översikt hur objekten i tabellen och deras respektive artiklar i berörda Wikipediaspråkversioner ovan har utvecklats sedan 2013.
delvis motstridiga önskemål om att åstadkomma artiklar som dels är föllödiga och läsbara utan att läsaren ska behöva klicka fram andra artiklar för att förstå det grundläggande och dels undviker redundans (alltså dubbellagring av information).
För nummer 2 ovan kan jag peka på en möjlighet att låta wikiprogramvaran inkludera en sida/text, som kortfattat beskriver till exempel en viss term (radikal höger), på flera andra sidor. På detta sätt visas den texten för läsarna av alla artiklar där texten har inkluderats samtidigt som den underhålls på bara ett ställe. Rättningar av såväl faktafel som stavfel och omformuleringar av texten görs alltså på ett ställe. Det fungerar precis som till exempel navigationsmallar med listor på alla riksdagsledamöter för ett visst parti, men utan allt lull-lull, bara text, så det ser ut precis som om texten var inskriven i alla artiklar där den visas.
--Larske (diskussion) 16 februari 2023 kl. 11.49 (CET)[svara]
@Larske Tack för tips! Det låter som en mycket användbar funktion. Kan man läsa om hur man använder funktionen någonstans? Eller finns det exempel på artikel du kan länka till där man kan kopiera wikitext? FWIlkens (diskussion) 16 februari 2023 kl. 12.19 (CET)[svara]
Du skriver helt enkelt {{:sidnamnet}} där sidnamnet är namnet på den sida du vill inkludera. Det används ofta för idrottstabeller och grensidor, men fungerar även för en enkel text med några meningar. (Om sidan du vill inkludera ligger i mallnamnrymden behövs det inget kolon.)
Om du inte vill att allt på sidan "sidnamnet" ska inkluderas behöver du, på sidan "sidnamnet" omge det som ska inkludera med ett par taggar, så här:
<onlyinclude>det som ska inkluderas</onlyinclude>, se till exempel
Jag vill gärna, och som vanligt, varna för såna här tekniska fiffigheter. Om man vill att insteget att börja redigera ska vara lågt. Det vill säga att det ska vara enkelt att börja bidra med information. Använder man wikitext är det direkt obegripligt hur man ändrar om man inte har god koll på vad måsvingarna står för och kan göra, och i VisualEditor dyker det upp en smått obegriplig dialogruta. Så med stor försiktighet i det som inte uppenbart är mallar, emrå.
@LittleGun: Om sidan med texten man vill inkludera läggs i mallnamnrymden skriver man {{mallnamn}}, alltså utan kolonet, om man redigerar wikitext. Då blir det som andra mallar som används på en sida. Vad som sen "uppenbart är mallar" varierar såklart från person till person. Kunskapen att det överhuvudtaget kan finnas något som mallar på en Wikipediasida är naturligtvis inget man får med sig med modersmjölken och många tycker nog att wikitext som {{auktoritetsdata}} eller {{dawp|artikel=Thott|url=https://da.wikipedia.org/w/index.php?title=Thott&oldid=9314940}}är precis lika "direkt obegripligt" som {{:radikal höger intro}}, med eller utan kolon. Att välja ett beskrivande namn på sidan/mallen kan dock underlätta.
För att göra det lättare att redigera mallanrop i en artikel kan man förse mallar med dokumentationssidor och templatedata som till exempel VisualEditor använder för att vägleda användaren. Tyvärr slarvas det en hel del med detta, vi har massor av mallar i svwp som saknar malldokumentation/templatedata, och då kan nog den nästan tomma dialogrutan upplevas om "smått obegriplig". Men klickar man på länken i "Det kan finnas ytterligare information på mallsidan".som finns i den "smått obegripliga" dialogrutan kommer man ändå fram till "mallsidan". Klickar man på frågetecknet nere till höger i den "smått obegripliga" dialogrutan i VisualEditor får man upp rutan Stöd för att redigerar mallar med två länkar som dock tyvärr går till engelska versioner av hjälpsidorna, alltså:
Absolut. Men, skillnaden med "vanlig faktamall" är att texten som man vill redigera finns där läsbar och redigeringsbar direkt. Alltså, ser jag i en faktamall att Storbritannien är felstavat, går det i en "vanlig faktamall" att hitta exakt detta. Både i Wikitexten, och dialogrutan via VisualEditor.
Det gäller inte för "nästlad brödtext" eller WD-mallar eller andra automatiska anrop, inklusive Navigationsmallar.
I en trasig dialogruta hjälper ett litet frågetetecken föga. Jag har aldrig sett det, det kanske inte fanns när jag hade behovet. Att frågetecknet fortfarande länkar till engelska är ändå en indikation på att den sällan klickats på av andra användare heller.
Så ja vi måste bli bättre på template data etc. Men hjälper eller går det ens med anrop till en annan sidas brödtext?
Jag har tidigare haft önskningar att mallanrop till nästlade saker, typ WD-mallar, ska förklara bortkommenterat vad det är som händer. Aldrig fått gehör för det. Vet inte om hur mycket det hjälper och är förhoppningsvis överspelat med VisualEditor.
Samtidigt finns inte navigationsmallar och Auktoritetsdata (som ju är ganska obegriplig även i läsläget) som en del av brödtexten på samma sätt. Det är inte lika förvånande att "perifera" saker inte syns i Wikitexten eller är redigeringsbara. Som "Senaste ändringar" eller "Användarprofil".
Men det är inte ovanligt att användare skriver dit källnumrering och innehållsförteckning manuellt. Och det är bara dom som är djärva nog.
Jag instämmer i att detta bör användas med försiktighet. När det gäller förgreningssidor fungerar <onlyinclude> utmärkt, men i övrigt är jag mer skeptisk. Dock instämmer jag i dnm:s varning för sammanslagningar som förstör interwikin. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2023 kl. 17.54 (CET)[svara]
Denna förening har ca 150 medlemmar. Sedan artikeln skapades för fyra månader sedan har medlemsantalet påståtts vara "ca 5 000"! Hur fungerar det med relevanskriterier och liknande på Wikipedia?--2.67.185.10821 februari 2023 kl. 16.16 (CET)[svara]
Så där. Fast egentligen är inte minsta antal medlemmar ett absolut krav. Svenska Akademien har ju bara 18 medlemmar, men anses relevant på andra boliner. Menar du att Organiserade aspbergare saknar relevans? LittleGun (diskussion) 23 februari 2023 kl. 16.22 (CET)[svara]
Organiserade aspergare (utan b!) är av allt att döma en mycket liten intresseförening. Därför undrar jag om artikeln är relevant för Wikipedia, som jag inte vet så mycket om. Exemplet med Svenska Akademien är måhända inte helt representativt. Givetvis hade föreningen varit relevant om den hade haft (som det stod i fyra månader!) 5 000 medlemmar, men det var ju rent snömos, och i allra bästa fall ett uttryck för skämtlynne. Vidare konstaterar jag att de flesta referenserna till wikiartikeln kommer från föreningens egen webbsajt.--2.67.185.10823 februari 2023 kl. 17.18 (CET)[svara]
Ibland har artiklar kartor eller dylika illustrationer där det inte framgår av beskrivningen på Commons eller av själva bilden var datan till visualiseringen kommer ifrån. Hur bör vi förhålla oss till detta på Wikipedia? Nyligen lades en karta till över utbredningen av kalé-romer i Finland till artikeln Kalé-romer. Jag antar att den är baserad på folkräkningsdata av något slag, men detta framgår ingenstans, vilket känns problematiskt. Enligt min mening bör vi undvika sådana illustrationer. —Lundgren8 (d · b) 20 februari 2023 kl. 17.12 (CET)[svara]
Vi har ganska nyligen diskuterat denna fråga men jag hittar inte till diskussionen. Jag håller med @Lundgren8 om att användning av sådana kartor är problematisk. En uppgift som visas på en karta eller i en "faktaruta" eller diagram är ofta lättare att ta till sig än samma uppgift presenterad i löpande text, och därför bör vi ha minst lika höga krav på källor för kartor som för text. Något jag själv inte har lyckats med alla gånger.... Chandra Varena (diskussion) 20 februari 2023 kl. 17.31 (CET)[svara]
(Lite avämnes, kanske:) Kartan saknar dessutom en teckenförklaring så det framgår inte ens vad de olika färgerna betyder. Visar den kalé-romer eller kalé-romanitalare? Är det absoluta tal eller andel av befolkningen på en plats? I det förra fallet skulle den visa att kalé-romer är koncentrerade till större städer på ungefär samma sätt som finländare i allmänhet, i det senare att kalé-romer i mycket hög utsträckning bor i städer. //Essin (diskussion) 24 februari 2023 kl. 09.46 (CET)[svara]
Det är mycket tveksamt om det finns något belägg för det svenska trivialnamnet på artikeln Purpurglanssnokar. AHA mallade artikeln i det syftet redan 2018, och jag har nu tittat närmare på saken och anser att artikeln måste byta namn. Jag har därför dragit igång en diskussion på Diskussion:Purpurglanssnokar, och ser gärna fler bidrag till den diskussionen.
Det är med sorg jag meddelar gemenskapen att jag i eftermiddag fick ett mail från @Förbätterligs fader att hon avled i början av januari. Jag har tänt minnesljus över henne på användarsidan. Jag kommer även i morgon att åter ta kontakt med fadern via mail. Mvh Adville (diskussion) 17 februari 2023 kl. 23.14 (CET)[svara]
Ännu en användare avliden i år. Först Ellgaard och nu Förbätterlig. Jag hade inte så mycket kontakt med henne, men det var ändå trevligt att ha haft möjlighet att kunna skriva till henne och få svar. Colapojken (diskussion) 17 februari 2023 kl. 23.37 (CET)[svara]
Så det jag befarade blev bekräftat... Oerhört tråkigt att förlora någon så tidigt både IRL och i Wikipediatermer (första redigeringen 2020). Våra vägar korsades egentligen aldrig, men jag läste och uppskattade många av hennes diskussionsinlägg. //Essin (diskussion) 18 februari 2023 kl. 00.02 (CET)[svara]
Jag har mailkontakt med fadern. Om ni ser något skrivet från Förbätterligs konto nu så är det han som skriver då jag sagt att han har den möjligheten om det är något han undrar över eller så. Det är inget trollande. Denna diskussionen skall sedan kopieras in i Förbätterligs diskussionssida och stanna där som en minnestråd över henne. MVH Adville (diskussion) 18 februari 2023 kl. 13.36 (CET)[svara]
I Wikipedia skriver vi bland annat om personer som på ett eller annat sätt är anmärkningsvärda. Oskar Österberg (1885–1921) är en sådan person. Han miste hörseln och blev totalt döv i barndomen, gick på dövskola och lärde sig de dövas teckenspråk. Som vuxen var han verksam inom de dövas organisationer, också i nordiska sammanhang. Idag är han hyllad som den förste som beskrev det svenska teckenspråket, inte bara dess oförråd utan också den första ansatsen till dess grammatik. Till yrket var han skräddare, något som är helt underordnat, men som han är kategoriserad som.
Artikeln om honom har tidigare tillhört Kategori:Döva personer. Denna kategori raderades 2021. Kanske är hans dövhet något vi bör tala tyst om, men utan den kan man inte förstå hans livsgärning. Jag uppfattar det som ett missriktat utslag av "normalisering" att inte kategorisera efter den den.
I samma situation befinner sig Helen Keller, som Österberg har skrivit ett häfte om, Lars Kruth och Daniella Josberg. Daniella Josberg han med under sitt korta liv att skriva en bok med titeln Döv – javisst.
Teckenspråkskunniga döva representerar en språklig minoritet men identitet och en kultur som de slår vakt om. Men i svenska Wikipedia gverkar den inte få plats.
Vad jag skriver om döva, gäller också dem med andra funktionshinder. Liksom vid kategorisering efter religion gäller det att relionen eller funktionshindret skall ha varit avgörande för livsgärningen för att vara relevant. Två rörelsehindrade svenskar, som bör få tillbaka sin kategoriseing efter sina handikapp är Sven-Olof Brattgård och Aina Wifalk. Roufu (diskussion) 25 februari 2023 kl. 16.25 (CET)[svara]
Med risk för att jag missuppfattar frågan så menar jag att det väcker den litet större frågan frågan om och i så fall hur svWP ska kategorisera utefter diskrimineringsgrunderna i lagen mot diskriminering såsom religion, hudfärg, sexualitet och kön. Liksom icke diskrimineringsklassade grunder såsom t.ex. hårfärg. FWIlkens (diskussion) 25 februari 2023 kl. 17.04 (CET)[svara]
Håller med Roufu. Vi skall benämna människor så som de själva vill benämnas och så som de identifierar sig själva. Det är viktigt att inte osynliggöra människor som inte kan inordnas i majoritetssamhällets norm. /Ascilto (diskussion) 25 februari 2023 kl. 17.09 (CET)[svara]
Jag tycker vi inte skall speciellt markera ut när någon har sjukdomar, handikapp eller annat. Vi kan kategorisera någon som aktiv för dövas rättigheter eller med att utveckla teckenspråk, men en kategori "döva" kommer samla på sig på alla möjliga, inklusive personer som Beethoven där dövheten råkar vara känd men som inte har någonting med varför han är känd att göra.
Redan nu har vi kategorier som visar någon har ett handikapp, exempelvis "kategori:Svenska handikappidrottare". De som finns där gör det för att deras gärningar är att representera sig, Sverige och även vara ett föredöme och idol för personer med samma handikapp. Skillnaden är att de är idrottare, med Roufu (och jag på hans diskussionssida) vill belysa alla representanter som för de olika handikappen. Dvs talespersoner för den, med de exemplena som Roufu nämner, men kanske även politiker som lämnat in motioner för att förbättra tillgängligheten för handikappade (exempelvis Paul Andersson). Det skall inte vara vem som helst som har ett handikapp, och det måste klart och tydligt stå i kategoribeskrivningarna.
För att svara på @FWIlkens fråga så har vi redan kategorier om religiösa personer, men inte "vem som helst i valfri religion" utan sådana som är religionsrepresentanter, ex "påvar", "präster inom x kyrka" "imamer från x land". Där är det ok, och även för paralympikerna, som jag belyser ovanför.
Såg @Asciltos kommentar när jag postat mitt svar: du har rätt, så mitt svar till Andejons är fel.
(Och för den som reagerar på ordet handikapp så är jag uppvuxen i familjen med det och "RBU" och "handikappsidrottsförbundet", som vi var med i, så det är ett naturligt ordval för mig.) Mvh Adville (diskussion) 25 februari 2023 kl. 18.53 (CET)[svara]
Jag tycker inte att "Beethoven komponerade när han var döv" är ett argument för att hans dövhet gjort honom relevant. Det finns många som lever med olika sjukdomar men som inte vill bli sedda som "den enbente skådespelaren", "den döve politikern" eller vad det nu må vara.
Parasport är separata grenar, det finns inte krav på faktiskt handikapp i alla - man får delta i rullstolsbasket även om man inte behöver en rullstol i vardagen. Kategorierna är således egentligen inte till för "idrottare med olika åkommor", utan "idrottare inom specifika grenar".
Gjorde några slagningar och såg att det här osynliggörandet inte bara handlar om människor med olika funktionshinder (eller hur man nu föredrar att benämna det) utan även framträdande företrädare för gayrättigheter som Jonas och Mark samt Eva och Efva och många andra. Christer Lindarw är åtminstone kategoriserad som dragqueen. /Ascilto (diskussion) 25 februari 2023 kl. 21.21 (CET)[svara]
Tack, @JoergenB, för att du länkade till diskussionen. "Problematiska kategorier" upptäckta jag först i höstas. Ser att det bara var 4-5 personer som diskuterade, och att det framför allt var om psykiska diagnoser. Där kan jag hålla med, delvis. Jag som är uppvuxen med handikapp i familjen reagerar på det som allt för oftast skedde, att "det är synd om dem". Vi skriver om personer som är stora förebilder för andra i samma situation. Att osynliggöra dem av "snällhet" blir också fel. (Och, ja, jag spelade innebandy och pingis med RBU när jag var ung fast jag inte har något handikapp.) Ser man till raderadiskussionen så fanns frågan "vad är syftet med kategorin" och det tror jag och Roufu vi har förklarat. Adville (diskussion) 25 februari 2023 kl. 23.13 (CET)[svara]
Såhär tänker jag: Att HA ett funktionshinder ska inte vara grund för kategorisering, lika lite som att tillhöra en viss etnisk grupp, stödja en viss politisk inriktning, eller bekänna sig till en viss religion. Däremot så är det kanske relevant att kategorisera människor utifrån vad de FÖRETRÄDER eller hur det FRAMSTÄLLER SIG SJÄLVA. Chandra Varena (diskussion) 26 februari 2023 kl. 20.56 (CET)[svara]
@Chandra Varena, nästan exakt så jag menar, fast lite hårdare. Bara för att du säger dig vara jude eller katolik skall man inte kategoriseras så, men om du företräder dem, i form av att vara rabbi eller imam (eller representant för en moske) så kan du klassas som det. Samma med olika funktionshinder. Att företräda dem genom att skriva motioner för att förbättra deras framkomlighet (Andersson ovan), eller som Keller synliggöra dem. (Då ingår även Beethoven, som visade att man kan vara musiker även om man är döv). Detta måste även tydliggöras i kategoribeskrivningen för att inte få "alla". Då skulle även en representant som inte är döv men förespråkar dövas rättigheter kunna klassas däri. Mvh Adville (diskussion) 26 februari 2023 kl. 23.20 (CET)[svara]
Diskussionsavsnittets rubrik leder fel tycker jag. Det handlar inte om att förbjuda eller osynliggöra någonting som är relevant, utan, som jag ser det, snarare att formulera kategorirubrikerna bättre. Om det finns en kategori "Döva personer" så kan den innefatta inte bara dem som gjort någonting viktigt med koppling till sin dövhet utan också alla dem som förlorar hörseln utan att det på något sätt är relevant för deras gärning. Bättre då att formulera om kategorinamnet (inte bara beskrivningen på kategorisidan). Chandra Varena (diskussion) 27 februari 2023 kl. 09.03 (CET)[svara]
Man måste skilja mellan kategorisering och relevans. Beethovens förvärvade dövhet är ett faktum men har ingting att göra med hans relevans för Wikipedia. Detta är till skillnad från den Helen Keller och hennes föregångare Laura Bridgman och Ragnhild Kåta (obeskriven på svenska),som är relevanta på grund av sina prestationer som dövblinda.
Man kan vidare inte dölja dem under andra kategorier. Helen Keller var författare men inte de båda andra. Seende döva kan ofta beskrivas med en lingvistisk katgori "teckenspråkiga", men det går inte för alla döva. Det är funktionshindret de har gemensamt och som de bör kunna kategoriseras efter. Allt detta förutsätter att det handlar om bemärkta personer, men det är det ju enighet om. Roufu (diskussion) 27 februari 2023 kl. 11.15 (CET)[svara]
Kategorierna raderades för två år sedan efter en mycket snabb och summarisk behandling på WP:PK, där diskussionerna annars brukar pågå närmast i oändlighet. Själv deltog jag inte i samtalet och visste inte ens om att det fördes. Jag förespråkar att de återinförs. Givetvis bör kategoriseringen i dessa fall som alltid ske med respekt. Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2023 kl. 07.44 (CET)[svara]
Återkoppling om uppdatering av Wikimedias användarvillkor inleds
The Terms of Use are the legal terms that govern the use of websites hosted by the Wikimedia Foundation. We will be gathering your feedback on a draft proposal from February through April. The draft has been translated into several languages, with feedback accepted in any language.
A proposal for better addressing undisclosed paid editing
Bringing our terms in line with current and recently passed laws affecting the Foundation including the European Digital Services Act
Regarding the Universal Code of Conduct and its enforcement guidelines, we are instructed to ensure that the ToU include it in some form.
Regarding CC 4.0, the communities had determined as the result of a 2016 consultation that the projects should upgrade the main license for hosted text from the current CC BY-SA 3.0 to CC BY-SA 4.0. We’re excited to be able to put that into effect, which will open up the projects to receiving a great deal of already existing CC BY-SA 4.0 text and improve reuse and remixing of project content going forward.
Regarding the proposal for better addressing undisclosed paid editing, the Foundation intends to strengthen its tools to support existing community policies against marketing companies engaged in systematic, undisclosed paid editing campaigns.
Finally, regarding new laws, the last ToU update was in 2015, and that update was a single item regarding paid editing. The last thorough revision was in 2012. While the law affecting hosting providers has held steady for some time, with the recent passage of the EU’s Digital Services Act, we are seeing more significant changes in the legal obligations for companies like the Foundation that host large websites. So with a decade behind us and the laws affecting website hosts soon changing, we think it’s a good time to revisit the ToU and update them to bring them up to current legal precedents and standards.
The office hours will be held on March 2, at 17:00 UTC to 18:30 UTC. See for more details here on Meta.
Another office hours will be held on April 4.
We hereby kindly invite you to participate in the discussion. Please note that this meeting will be held in English language and led by the members of the Wikimedia Foundation Legal Team, who will take and answer your questions. Facilitators from the Movement Strategy and Governance Team will provide the necessary assistance and other meeting-related services.
Skulle det gå att förhindra att icke-inloggade redigerar ett fåtal minuter innan låsningen? På det sättet ökar chansen att "färskt klotter" hinner återställas innan låsningen istället för att bli nedlåst. - Tournesol (diskussion) 27 februari 2023 kl. 22.39 (CET)[svara]
Kanske via ett redigeringsfilter? Att låsa wikin för oregistrerade redigeringar genom vad olika användare har för rättigheter är nog alldeles för komplicerat för att det skall vara rimligt. Men man skall vara oerhört försiktig med sådana omfattande redigeringsfilter.
(Bra att veta: Att döma av tidigare gånger är inte nödvändigtvis så att sidan låses exakt 15:00, eftersom det är en manuell process och det är viktigt att allt går rätt. Så absolut inte 14:58 eftersom man fortfarande har lovats kunna spara redigeringar då men kanske 15:06.) /Julle (disk.) 27 februari 2023 kl. 23.44 (CET)[svara]
Tycker det låter som aningen mer riskfyllt att använda ett redigeringsfilter än att låta klotter ligga. Dock har vi sett riktigt vedervärdigt klotter som vore hemskt om det ej återställs skyndsamt. Finns det risk för att en elaksinnad aktör utnyttjar tillfället för att översvämma wikin med redigeringar kring tidpunkten? Vet vi hur andra wikier tänker agera? --Adjokadiskussion28 februari 2023 kl. 18.02 (CET)[svara]
Nu lyckades de lösa hela den här processen på två minuter den här gången, så ... (: Men det kunde ha tagit längre tid, så vettigt att vi tänker igenom de potentiella konsekvenserna. /Julle (disk.) 1 mars 2023 kl. 16.23 (CET)[svara]
Jag är lite smått aktiv i användargruppen Wikimedia Accessibility User Group och jag tänkte nu försöka hitta någon som kan göra en tillgänglighetsbedömning av Wikipedia (enligt Web Content Accessibility Guidelines). Men för att de inte ska behöva gå igenom alla artiklar vore det bra om vi kunde samla ihop artiklar som innehåller så många av MediaWikis funktioner i så få artiklar som möjligt. Har ni tips på artiklar som innehåller många olika funktioner får ni gärna tipsa om dem här. ♥Ainalidiskussionbidrag27 februari 2023 kl. 23.17 (CET)[svara]
Vad avses med en funktion i detta sammanhang?
Är att blockera en användare en av MediaWikis funktioner?
Var hittar jag en lista över de MediaWikis funktioner som frågan gäller?
Är din fråga begränsad till svenskspråkiga Wikipedia?
Bra frågor allihopa! I det första läget tänker jag inte utbilda någon i Wikipedias redigeringsverktyg, så det är bara funktionalitet för läsare jag tänker på. Och dessutom bara avgränsning till artiklarna, inte till all funktionalitet som finns i vänsterspalten. Om det finns någon komplett lista tror jag inte, eftersom att den beror på vilka tillägg en språkversion har aktiverad. Och, ja, nu tänker jag enbart på svenskspråkiga Wikipedia för att de, någon konsultfirma som jobbar med tillgänglighetsbedömning, ska ha något någorlunda avgränsat att jobba med. ♥Ainalidiskussionbidrag27 februari 2023 kl. 23.41 (CET)[svara]
Du får gärna ge några exempel på MediaWikis funktioner som du tänker på så kan du nog får hjälp att hitta artiklar där dessa används.
Om vi nu ska hålla oss till svwp så är kanske listan över installerade tillägg i just svwp en bra utgångspunkt, se Special:Version. Spontant känns det som många av dessa är oberoende av artikel, jag menar kör man Vector 2022 så påverkar det ju alla artiklar. Men visst finns det tillägg som innebär en möjlighet att använda någon speciell funktion, som till exempel renderar partitur (Score) eller formaterar dikter (Poem) eller matematiska formler (math) eller ritar kartor (Kartographer). Är det sådana "funktioner" som du tänker på? Exempel på användningen av dessa kan man väl med lite ansträngning stoppa in på en och samma sida, varför måste det vara en artikel?, om det nu sparar arbete för konsulterna, men jag förstår inte varför det skulle vara eftersträvansvärt. Sen har vi ju en uppsjö av svwp-lokala finesser som en inloggad läsare kan välja att aktivera (eller avaktivera). Och hur är det med WikiSpeech? (som WMF inte längre? ville stötta). Även om du begränsar frågan att bara gälla oinloggade finns det en del finesser som är aktiverade även för dem. Räknas de som MediaWiki-funktioner?
Jag har förmodligen inte alls förstått vad det hela går ut på, men vill man inte ha en god bild över tillgängligheten för (oinloggade?) läsare av svwp generellt, så som det ser ut i verkligheten, utan några "biaserade urval av artiklar"? Då får man väl slumpa fram ett antal hundra artiklar (hur stor är konsultbudgeten?) och sen titta på dem och bedöma hur tillgängliga de är för personer med olika slag av funktionsvariationer oavsett hur många av "MediaWikis funktioner" som finns på dessa sidor. Med ett styrt urval av artiklar är det väl snarare tillgängligheten för just de artiklar där funktionerna används, som kommer att bedömas. Är det det som är grejen kanske?
För att inte få med en massa botskapade artiklar (som nästan aldrig visas) i det slumpmässiga urvalet kan man väl undersöka 3 slumpvisa valda artiklar av de artiklar som verkligen har visats (mer än X gånger) under en dag och detta för varje dag det senaste året (för att undvika säsongsvariationer). Det blir drygt 1 000 artiklar. Då eliminerar man risken att bara få med en massa sidor om Melodifestivalen eller VM i skridskytte eller vad det nu är som visas på tv just nu samtidigt som artiklar som nästan aldrig visas exkluderas.
Budgeten är det främsta skälet till att välja få artiklar (och indirekt även tiden det skulle ta att gå igenom 1000 artiklar). Men ja, det är sådana funktioner som kartor, video, bilder, blockcitat, dikter och gallerier som jag tänker på. Även finesser som är påslagna för oinloggade räknas in. Men jag tror att bias i urvalet är inte spelar särskilt stor roll för den tekniska funktionaliteten förändras ju inte på grund av det. Normalt sett får man ju inte ett svar på att tillgängligheten på sidan är en siffra (och även om man fick det är jag totalt ointresserad av ett sådant svar), utan man får en rapport på alla delar som inte uppfyller olika tillgänglighetskrav. Dessa kan man sedan relativt enkelt skapa tickets för i Phabricator så att utvecklarna av de olika delarna vet var det finns brister. ♥Ainalidiskussionbidrag28 februari 2023 kl. 08.24 (CET)[svara]
Skulle det inte kunna vara en poäng att prata direkt med relevanta intresseorganisationer? De borde ha en känsla för vad som fungerar mer eller mindre bra. Eftersom Wikipedia är en såpass stor webbplats borde de ha fått in intryck. Tänker att tillgängligheten inte bara beror på de tekniska verktygen utan också hur de används, vilket kan vara väl så viktigt, men att det är lättare att fokusera på de tekniska verktygen eftersom någon kan besluta om förändringar där på ett annat sätt. Gunnar Larsson (diskussion) 28 februari 2023 kl. 12.37 (CET)[svara]
Tja, det är en helt annan sak. Det jag vill göra är en granskning gentemot en teknisk standard som det är lagkrav på att myndigheter uppfyller. Detta är det alltså ingenting subjektivt över utan det är väldigt svart och vitt. Om du vill prata direkt med relevanta intresseorganisationer - heja! - en sådan här granskning kommer inte att hindra dig att prata med andra, men det är ingenting som jag tänker lägga arbete på. ♥Ainalidiskussionbidrag28 februari 2023 kl. 15.13 (CET)[svara]
@Ainali: Jag hade också en liknande fundering som Gunnar Larsson om att tillgängligheten, som jag spontant tolkar begreppet, beror väldigt mycket på hur en artikel utformas, oavsett vilka "Wikimediafunktioner" som används på sidan. Det går att göra en sida mycket svårtillgänglig, inte bara för synskadade eller dyslektiker, genom att fylla den med ett orimligt stort antal bilder i ett galleri eller använda ett "ålderdomlig språk" som väldigt få nu levande personer förstår och uppskattar. Men den tolkningen av tillgänglighet har jag förstått är avämnes här. Ursäkta om mitt första inlägg i tråden ledde in på det stickspåret. Följande frågor hoppas jag är mer inom ramen för ditt projekt som verkar vara någon form av "identifiera och påtala brister i MediaWikifunktioner utgående från en utvärdering mot en tillgänglighetsstandard av några artiklar i svenskspråkiga Wikipedia där dessa funktioner används". Är det rätt uppfattat?
Hur kommer det sig att du vill begränsa din fråga till svenskspråkiga Wikipedia? Jag inbillar mig att i stort sett alla "MediaWikis funktioner", utom kanske de som ser till att kategorisidor blir rätt sorterade med avseende på å, ä och ö och liknande, är i det närmaste språkoberoende. Så om det är något problem med funktioner som "Kartographer", "gallery", "Score" eller "math", som gör att sidor där de används inte uppfyller något kriterium i standarden för innehållstillgänglighet, syns det väl precis lika väl i någon annan Wikipediaspråkversion som i en svwp-artikel. Avsaknad av översättning till svenska kan dock vara något som bara uppenbarar sig när funktionen används på sidor i svwp.
Hur kommer det sig att du vill begränsa din fråga till artiklar? Är det väsentligt för att avgöra om en MediaWikifunktion har en brist som behöver påtalas att funktionen används i en kontext som är en verklig artikel? För att göra det lättare att skilja på vad som är skapat av en funktion och vad som är skapat av en hoper tangentsnubblande redigerare med tunnelseende kunde man väl hellre studera en exempelsida för respektive funktion som bara innehåller av funktionen skapat innehåll. Och då blir frågan "Vilka MediaWiki-funktioner är mest intressant att utvärdera med avseende på tillgänglighet?" (om ett urval måste göras av budgetskäl).
Vem är sponsor (=betalar fakturorna från konsulterna) för detta projekt? Hur stor är projektbudgeten (=hur många artiklar har projektet råd att låta granska)? Finns det någon projekttidplan? Finns det någon utfästelse från WMF (=har de någon budget för detta) att, med någon högre prioritet, hantera de "Phabricator tickets" som du planerar att skriva? Annars är ju arbetet bara av "akademiskt intresse", men det kan ju vara kul ändå. Frågan är dock vilka förväntningar som sponsorn har.
Nu är väl Wikipedia inte någon "myndighet" så tveksamt om direktivet gäller Wikipedia, men av nyfikenhet och om du känner till det: Hur lång tid har myndigheterna på sig att uppfylla webbtillgänglighetsdirektivet innan något händer? Och hur ligger de till? Länken till källa 3 (Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet) på Web_Content_Accessibility_Guidelines har drabbats av länkröta så jag la in mallen {{Död länk}} där. Det verkar dock bara bara någon plan och intressantare vore väl en lägesrapport så här efter fyra–fem år. Är alla myndigheter "i mål" nu? I Sverige? I EU?
Ingen än. Det finns ingen budget än eftersom jag inte vet hur mycket det kommer att kosta för någon att genomföra granskningen (och jag kan inte be om en offert förrän jag kan tala om för dem hur mycket de ska granska). Nej. Nej, men det är inte heller enbart WMF som skulle kunna vara intresserade av resultatet, det finns fler som är intresserade av att förbättra den tekniska tillgängligheten.
Ingen aning. Ingen aning. Ingen aning. Ingen aning. Ingen aning.
Artikeltips, stryk gärna om de missförståtts, men lämna gärna en kommentar om varför det var feltänkt.
Världsmästerskapet i fotboll 2022: Faktamall med små flaggsymboler, mycket information i olika tabeller, många små flaggsymboler när länder nämns i spelscheman och tabeller, fiffiga symboler i matchstatistik (boll för mål, boll överkryssad med rött kryss för missad straff, spelorterna redovisas i tabell med "död" blindkarta som har prickar som separata bilder (klickr man på kartan finns inte städerna med, klickar man på röda pluppen får man se den som separat bild.--LittleGun (diskussion) 28 februari 2023 kl. 21.21 (CET)[svara]
Tack för tips! De funktioner som är med i artikeln är nog egentligen bara bilder och tabeller, som sedan har exploaterats till att göra allt det här fiffiga. D.v.s. det är inte så mycket olika sorters teknik i artikeln, även om tillämpningen av den är väldigt kreativ. Om jag skulle gissa, så skulle resultatet av en utvärdering av denna artikel inte säga speciellt mycket som en utvecklare kan göra något åt, men det skulle kanske ge en hel del värdefull information till oss som redigerar artiklar och hur vi kan tillåta oss att använda tekniken. Jag spar den till en möjlig andra granskningsomgång. ♥Ainalidiskussionbidrag28 februari 2023 kl. 22.04 (CET)[svara]
Okej, då missförstår jag vad du menar med "tillgänglighet" och för vem. Jag trodde det bara var läsare som inte tryckte på redigeringsknappen, och hur utnyttjandet av funktionalitet hjälper eller stjälper. Därför nämnde jag inte nestlade mallar som finns i artikeln. LittleGun (diskussion) 1 mars 2023 kl. 07.14 (CET)[svara]
Detta är den enda artikeln i svwp som innehåller både <poem> och <score> direkt i wikikoden. Totalt finns det 369 artiklar som använder <poem> och och 29 som använder <score>. (Det kan möjligen finnas artiklar som anropar dessa funktioner via mallar)
Det kan därför vara en kandidat om man vill hitta "så få artiklar som möjligt med så många funktioner som möjligt", vilket jag, av skäl som följer nedan, inte förstår.
Jag undrar om du kan få en offert på en granskning av x stycken artiklar oberoende av artiklarnas storlek utan snarare en offert på vad konsulten vill ha betalt per timme. Vill du maximera resultatet (per timme) kanske det är bättre att skapa exempelsidor per funktion där du skalat bort allt som inte har något med funktionen att göra. Sådana sidor borde gå mycket snabbare att utvärdera mot standarden och har dessutom fördelen att, om det är något som inte uppfyller någon av alla punkterna i standarden, det inte är någon tvekan om vilken funktion det är som är "skyldig" och som ska få en "Phabricator ticket". Dessutom slipper du hantera en flod av, i detta projekt ovidkommande, avvikelser mot standarden som är av samma slag som i Världsmästerskapet i fotboll 2022 (exemplet ovan) och som utvecklarna av MediaWikifunktioner inte kan göra någonting åt.
Att
börja med att reda ut vilka MediaWikifunktioner som är intressanta att utvärdera och
därefter hitta, eller hellre skapa, sidor med dessa funktioner som granskningsobjekt
tror jag leder snabbare till resultatet "Identifierade och påtalade brister i MediWikifunktioner".
Hur som helst, jag tror är väldigt lite arbete att bara hoppa över eventuella irrelevanta saker i en tillgänglighetsredogörelse. Att göra din föreslagna utredning skulle uppskattningsvis innebära flera magnituder större tidsåtgång för mig. ♥Ainalidiskussionbidrag1 mars 2023 kl. 08.29 (CET)[svara]
Vad är problemet med <poem>? För sångtexter använder jag alltid <poem style="font-style: italic;"> eftersom det är mer läsbart än att klämma in '' och <br/> överallt. Det är ju inte en lista, men det är ändå viktigt att radbrytningarna hamnar rätt. /ℇsquilo1 mars 2023 kl. 10.53 (CET)[svara]
Lista över Sveriges kommuner. Innehåller dels en sorterbar tabell, dels en karta från Open Streetmap med dynamiskt genererat innehåll. Innehåller inte heller speciellt mycket utöver detta.
Att under rubriken "Externa länkar" ha en extern länk till en random artikel om hans död är jättekonstigt. Själv tycker jag inte att vi ska ha en extern länk där sammanhanget "länk till nyhetsartikel som visar bild på Juha Valjakkala" heller. LittleGun (diskussion) 28 februari 2023 kl. 21.06 (CET)[svara]
- jaja.... jag är tämligen konsekvent med att i en artikel om en person ska det finnas en bra bild på personen i fråga, och att den tydligt och enkelt ska finnas tillgänglig, och finns det ingen bild att lägga i faktarutan så lägger jag den som en extern länk, det är säkert 100 artiklar där jag gjort så nu, både i mina egna artiklar och andras...
Jag startade upp artikeln om Linda Staaf, och lade min vana trogen en extern länk till bild på henne, (det fanns ju ingen att lägga i faktarutan) den ligger än så länge kvar, och hoppas att den får ligga kvar, i mitt tycke blir artikeln inte komplett utan direkt tillgång till en bild på henne, utan att behöva läsa någon av alla referenser. Likaså har jag i mina 3 senaste alster Tommy Iseskog, Hans Wincent och Gutta Andersson länkat in en bild, och hoppas att ni tycker dom hör till sammanhanget och att dom får ligga kvar, om inte så får jag väl räkna med att ni tar bort dom med, och i mitt tycke gör artiklarna inkompletta . . . Jonnmann (diskussion) 1 mars 2023 kl. 05.13 (CET)[svara]
Okej. I åtminstone Linda Staaf-artikeln så förklarade du syftet i varje fall. Personligen är jag inte helt förtjust i den sortens kreativa bildsättning även om jag absolut förstår mervärdet. LittleGun (diskussion) 1 mars 2023 kl. 08.37 (CET)[svara]
Jag vill ge Jonnmann en eloge för att hitta de "röda hålen" - artiklar som saknas men har stort läsintresse. När man är inne på det spåret så vill jag bara anbefalla en eftertanke och återhållsamhet så att man inte trampar ner för djupt i sensationsträsket, då dessa ämnen i allmänhet redan är avhandlade i kvällspress för att inte tala om Flashback, bloggar osv. Bilden på JV var föga smickrande, där jag menar att vi i svwp måste anstränga oss för att hålla en saklig ton för att bibehålla tyngd och trovärdighet, och det gäller ett helhetsintryck med kombination av både bild- och ordval samt faktaurval. /Anhn✎1 mars 2023 kl. 09.48 (CET)[svara]
Jag har gått igenom alla källor för de nämnda artiklarna och det var bara några få källor som inte hade några bilder alls på artikelsubjekten, om räknar bort de döda länkarna. Det var dock minst en källa som hade bild på artikelsubjektet per artikel. Att ha extra externa länkar bara för att återge hur artikelsubjektet ser ut är bara kaka på kaka. Ska detta genomföras måste det tas upp bland gemenskapen och komma till konsensus. DIEXEL (diskussion) 1 mars 2023 kl. 14.23 (CET)[svara]
Det finns en mall {{bildlänk}} som används i ett par dussin artiklar som är menad att använda när det inte går att lägga in bilder som är viktiga för förståelsen på andra sätt (t.ex. artiklar om konstverk som skyddas av upphovsrätt). För levande personer bör man dock i första hand försöka få någon att ta ett lämpligt foto.
Detta har nog förmodligen diskuterats tidigare, men jag tar en repetition dels för att få en klar bild men också för att låta fler användare få säga sitt i saken om de inte redan fått göra det.
Flera gånger har Ratsit dykt upp som källa här på Wikipedia, den används för att informera om någon har dött, vart en person bor osv.. Det jag undrar är - är Ratsit en källa för Wikipedia? Jag har tidigare stött på två administratörer som avrådit källan (jag förstår hur de menar och respekterar det), men i och med att källan använts då och då är jag nyfiken på vad andra användare (vanliga såväl som administratörer) tycker - är Ratsit en godkänd källa? Ha det fint så länge! Colapojken (diskussion) 16 februari 2023 kl. 00.24 (CET)[svara]
Inte för dödsdatum. Då försvinner de ju ur Ratsit. I övrigt ser jag inga problem. Men förr fanns stor acceptans för att inte ange källa för personuppgifter för svenskar, eftersom det är underförstått att uppgifterna kan kontrolleras mot CD:n "Sveriges befolkning" och, "Sveriges dödbok", eller i kyrkböckerna på sok.riksarkivet.se, eller på Ratsit/Birthday.se.
När en person avlider så noteras detta i Ratsit, och posten finns kvar i 3 månader. Det är fullt möjligt att under denna tid arkivera denna webbpost, se t.ex. Tanja Linderborg, vilket jag ser som en pålitlig, och tack vare arkiveringen, beständig källa. Jag har flera gånger upplevt att dödsdatum varit oklart angivet i media (avlidit "kring midnatt", eller varit död en tid) och har då återställt redigeringar som angivit osäkert dödsdatum utan källa. När det sedan kommit in i Ratsit (det tar några dar) så tycker jag det varit ok att hänvisa till Ratsit bland annat för att minska trycket på att lägga in obelagda uppgifter. Så småningom kommer det kanske en dödsannons som lätt kan hittas på tex www.familjesidan.se - då kan man ju byta ut referensen. Eller så kan man fixa/leta upp en arkivkopia av ratsit-posten. / Anhn✎16 februari 2023 kl. 01.06 (CET)[svara]
Jag använder Ratsit ibland för att kolla om en person fortfarande är i livet. Det händer ju tyvärr att våra artiklar uppdateras med att personen har avlidit utan att någon som helst källa finns med. Jag föredrar att lägga in dödsannonser som källa. När det gäller nu levande personer tycker jag inte att vi ska använda Ratsit som källa. Det är inte vår uppgift att förmedla adressuppgifter och telefonnummer, därför ogillar jag senaste redigeringen av artikeln Ida-Lova. /Astomic (diskussion) 16 februari 2023 kl. 02.00 (CET)[svara]
Jag kanske ska tillägga att om jag har behövt använda Ratsit, och kanske lite uteslutningsmetod, för att leta upp födelsedatum eller maka eller liknande för en levande person, så har jag ibland bara skrivit "Ratsit" utan någon länk som källa, då själva ratsit-länken med bara ett musklick ger ytterligare info som adress, telefon m.m. som vi inte brukar publicera. Självklart kan den som vill komma åt dessa uppgifter ändå, men det blir ändå en markering att det ska krävas en viss mindre möda för att komma åt dem. / Anhn✎16 februari 2023 kl. 02.11 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Instämmer med Astomic och Anhn ovan. Ratsit är inte källa för levande personer, inte p g a dess pålitlighet som källa, tvärtom, men av integritetsskäl. För dödsfall så kan den användas som källa. Även om det försvinner efter tre månader (om man inte arkiverar) så är det en tydlig signal att uppgiften har kontrollerats mot en källa. Att källor försvinner är ju något som vi alltid måste leva med. Alla källor finns inte tillgängliga via internet. Kitayama (diskussion) 16 februari 2023 kl. 09.49 (CET)[svara]
Jag har ibland använt ratsit som källa för födelsedatum. Visst det kanske kan tyckas vara integritetskränkande men samtidigt är det offentliga och dessutom redan lättillgängliga uppgifter. Jag ser därför inte riktigt vad som skulle göra det hela mer integritetskränkande än det redan är, men det finns kanske skäl att tänka om. Är uppgifterna skyddade så är det en helt annan fråga, men då är heller inte ratsit en källa.NnieAndersson (diskussion) 16 februari 2023 kl. 09.56 (CET)[svara]
Ratsit är inte någon säker källa för dödsdatum. En mig närstående person avled den 9 augusti 2020, men registrerades (av okänd anledning) på Ratsit som avliden den 13 augusti. Hur vanligt förekommande sådana avvikelser är har jag ingen uppfattning om, men det det är uppenbart att de förekommer. /Annika (diskussion) 16 februari 2023 kl. 10.04 (CET)[svara]
Om vi använder ratsis som källa för dödstid, bör även datum tas med. Vi kan inte lägga in egen forskning i att värdering av källan mer än användbar/ej användbar. Och om ratsit står som källa lär dess uppgift ändå läggas in av annan som ser den som angiven källa Yger (diskussion) 16 februari 2023 kl. 10.27 (CET)[svara]
I regel brukar det finnas någon ãnnan källa på att den biograferade personen har avlidit, dock utan att ange exakt datum. Vissa användare uppfattar då Ratsit som en absolut pålitlig källa till det exakta datumet, men så är det alltså inte. /Annika (diskussion) 16 februari 2023 kl. 15.09 (CET)[svara]
Får inte så gott som alla minst en dödsannons publicerad på nätet? Om uppgiften där inte stämmer med Ratsit bör den i annonsen äga företräde. Ratsit är för övrigt litet lömskt på det sättet att jag nyligen sökte på en person och hittade honom "97 år gammal". Jag såg ingen anledning att trycka på länken eftersom det tveklöst var rätt person. Problemet var bara att hade jag gjort det hade jag upptäckt ett dödsdatum. Jag kommer givetvis inte att göra om misstaget, men jag utgår från att andra kan råka ut för samma sak i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2023 kl. 21.28 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Ratsit anger ju inte dödsdatum explicit utan formulerar det som "registrerades som avliden xxxx-xx-xx". Hur de behandlar data för någon som legat död länge utan upptäckt är oklart. Nalle&Lisa (diskussion) 17 februari 2023 kl. 11.18 (CET)[svara]
Den person som jag nämnde ovan avled helt oväntat i sin bostad. I sådana fall skall polisen, enligt gällande regelverk, begära rättsmedicinsk obduktion för att fastställa dödsorsaken, vilket också skedde. Det är möjligt att det är detta som är förklaringen till att inrapporteringen av dödsfallet fördröjdes. Om så är fallet kan liknande fördröjningar ske i samband med andra dödsfall. /Annika (diskussion) 17 februari 2023 kl. 11.44 (CET)[svara]
Ratsit hittar ju inte på registreringsdatum själva - utan får det från Skatteverket. Är det fel i Ratsit, så är det fel redan hos Skatteverket. För person som legat död länge så räknas det datum då dödsfallet konstaterades som dödsdatum (baserat på personlig erfarenhet). Kitayama (diskussion) 17 februari 2023 kl. 11.46 (CET)[svara]
Dödsdatum sätts av Skatteverket. Ratsit får all info från Skatteverket. Som jag skrev, det är det datum som dödsfallet konstaterades som blir dödsdatum hos Skatteverket. Kitayama (diskussion) 17 februari 2023 kl. 23.28 (CET)[svara]
Det som Kitayama nu skriver om att Ratsit får information från Skatteverket påminner mig om Hans Alséns död i år. Han avled 1 februari (se detta, men det dök inte upp på Ratsit förrän den tredje. Det skrevs in i artikeln den 1:a februari dock utan källa, något jag senare strök. Seda tittade jag som en galna hela första dagen och hela andra dagen på Ratsit för att se om han verkligen hade avlidit och på den tredje dagen kom det fram att han mycket riktigt hade avlidit den 1:a. Så helt fel har väl inte Ratsit alla gånger? Colapojken (diskussion) 17 februari 2023 kl. 23.49 (CET)[svara]
Ratsit har alltid samma som Skatteverket. Däremot så kan Skatteverket i sällsynta fall ha fel, främst för dödsfall utomlands eller när kroppen hittas efter en tid.
Sedan tar ju processen lite tid. En läkare ska utfärda ett dödsbevis som ska skickas till Skatteverket. Där ska det registreras och därefter skickas info till prenumeranterna, t ex Försäkringskassan och andra myndigheter, banker, försäkringsbolag, privata upplysningstjänster typ Ratsit med flera. Sedan ska de läsa in informationen i sina system. Det tar allt minst två dagar, oftast mer, innan ett dödsfall är synligt hos t ex Ratsit. Kitayama (diskussion) 17 februari 2023 kl. 23.59 (CET)[svara]
I det fall jag nämnt fick jag den 9 augusti 2020 besked från den avlidnes änka om att polis med hjälp av låssmed tagit sig in i bostaden och att dödsfallet konstaterats (personens maka befann sig vid tidpunkten för dödsfallet på annan ort). Det senaste jag hörde av från den avlidne var ett mail den 8 augusti och dödsfallet hade inträffat den följande natten. De närmast följande dagarna såg det på Ratsit ut som att personen fortfarande var i livet, men den 13 augusti tillkom det där upp en uppgift om att personen registrerats som avliden detta datum. Ratsits uppgift var således uppenbart felaktig och i dödsannonsen liksom på den senare tillkomna gravstenen anges den 9 augusti som dödsdatum. Hur vanliga är denna typ av fel i Ratsit? /Annika (diskussion) 18 februari 2023 kl. 06.16 (CET)[svara]
Olof Palme konstaterades inte död förrän dagen efter han dog. Men det är dagen han sköts som är officiellt dödsdatum. Jag tycker det låter som något gått fel i ärendet du beskriver, inte nödvändigtvis hos Ratsit - det kan ju ha varit en slarvig handläggare på Skatteverket. Dödsannons och gravsten är väl upp till de närmaste att besluta om och kan mycket väl skilja sig från byråkratin.
Om en av polisen tillkallad läkare konstaterade dödsfallet den 9 augusti, så är väl detta personens korrekta dödsdatum, oavsett hur avvikelsen uppkommit? Om det beror på att slarv förekommer i Skatteverkets hantering i uppgifter om avlidna, så kan ju det mycket väl tänkas gälla även personer som är biograferade på Wikipedia och då kan inte Ratsit anses vara någon säker källa till en en sådan persons dödsdatum. /Annika (diskussion) 18 februari 2023 kl. 13.26 (CET)[svara]
Nej. Läkaren utfärdar ett dödsbevis ett visst datum, men ska på detta ange datum då dödsfallet faktiskt inträffade (eller, om detta är osäkert, när kroppen påträffades). Se [1]
Om en läkare konstaterar ett dödsfall den 9 augusti kan omöjligen den 13 augusti samma år vara faktiskt dödsdatum. Det datum som fanns på Ratsit var således felaktigt oavsett hur det tillkom. /Annika (diskussion) 18 februari 2023 kl. 16.40 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘
Jag har nu tagit bort ratsit som källa för dödsdatum för Hans Alsén, då det i artikeln finns en källa med länk till dödsannons. Jag tycker Ratsit kan vara bra som källa för första införande av dödsdatum för sidor som läses av många (eller där många känner sig kallade att föra in dödsdatum utan källa), men att den gärna får bytas ut till tex dödsannons när sådan finns tillgänglig. / Anhn✎18 februari 2023 kl. 13.09 (CET)[svara]
Har skummat igenom diskussionen flyktigt. Utifrån kommentarer här lutar jag åt att det är "administrativt" dödsdatum som registreras där, när myndigheterna har bekräftat döden. Om det angivna datumet är det officiella och offentliga är det ändå det vi ska ange även om det avviker från det faktiska (som kanske bara anhöriga känner till). Jag kan tänka mig att det kan finnas svårigheter för myndigheter att fastställa exakt dödsdatum då inte alla avlider på sjukhus under läkarövervakning. På så sätt blir också hanteringen enklare och mer enhetlig. Kanske kan det också finnas säkerhetsspärrar som gör att det inte går att registrera dödsfall retroaktivt utan vidare för att minska risken för slarv och fusk. Bara en tanke.
Min erfarenhet är att det just efter ett offentliggjort dödsfall är svårt att för oss att hitta källor med detaljuppgifter. Anhöriga och massmedier går inte alltid ut med dödsdatum. Datumet för offentliggörandet behöver inte alls vara samma som dödsdatum. I vissa fall avvaktar anhöriga i veckor innan de offentliggör ett dödsfall. Det kan ju också bero på att det inte är prioriterat och förmodligen mycket annat i huvudet på anhöriga. Det kan också ha att göra med att kroppen anträffas långt efter dödsfallet.
Det är en komplex fråga. För i slutet blir ändå frågan om vi ska använda trovärdigast källa och ge personer olika förutsättningar eller alltid använda samma källa men då riskera att uppgifter blir mindre exakta på grund av att källa saknas. Att Ratsit används i hög grad är förmodligen för att den nästan alltid är tillgänglig och att pålitligheten generell är hög då det är insamlade myndighetsuppgifter. Ratsit har dock alltid varit omtvistat i diskussioner. Ibland för trovärdigheten och uppdateringsfrekvensen, men även för att det gränsar till originalforskning. Det blir allt vanligare att offentliga uppgifter blir mer tillgängliga för allmänheten via dessa webbregister och betalar man en slant kan man ofta få ut ännu mer information via webben. Det är också skillnad på om en myndighet offentliggör en personuppgift i register och om den uppmärksammas i massmedier och får spridning. En uppgift som är offentlig och tillgänglig är inte nödvändigtvis publicerad i andra källor och har inte nödvändigtvis fått spridning bland allmänheten. Inte heller säger det något om hur personen själv ställer sig till det. Då tänker jag inte på permanenta grunduppgifter, utan andra.
Informationen har väl varit offentlig långt innan Ratsit och liknande webbtjänster dök upp, men lättillgängligheten förändrar nog beteendet hos folk. Jag tror inte att det är alls många wikipedianer som kontaktar en myndighet för att begära ut offentliga personuppgifter till en artikel på Wikipedia. Men exempelvis finns äldre barn under 18 år med i dessa webbregister samtidigt som Wikipedia har skärpt policy för bland annat minderåriga. Kyllo (diskussion) 4 mars 2023 kl. 11.43 (CET)[svara]
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
Det är 27 fler (inte 87) än förra månaden i Relevans. De flesta av "Svenska serier årgång..." mallades redan 2023-01 och ingår alltså inte i den ökningen.
Denna diskussionen kanske borde föras på Malldiskussion kvalitetsmätningen, men är det aktuellt att titta på ändringar av urvalet av åtgärdskategorier som är med i mätningen? Plagiat (som iofs nog är det som har högst prioritet) och Ickewiki är oftast noll och samtidigt har vi andra åtgärdskategorier som Artiklar med döda externa länkar som har totalt 10982 artiklar. Ett förslag är att, om inte byta ut iaf komplettera, Förvirrande som har 5 artiklar och inte varit över 20 artiklar på snart fyra år, för det finns där en underkategori, Artiklar som behöver förtydligas, som har totalt 5089 artiklar. sollentuna (diskussion) 2 mars 2023 kl. 00.46 (CET)[svara]
Förlaget att komplettera med någon eller några kategorier är absolut värt att tänka på. Kanske 2 st nya kolumner kan få plats om man förkortar rubrikerna lite? Jag tycker inte att någon av de nuvarande bör bort. Plagiat är som sagt mycket viktigt att mäta och ickewiki är grundläggande. Vi har duktiga patrullerare nu som fixar grundläggande wikiformatering direkt men att lägga in mall ickewiki är alltjämt mininivån för att märka en artikel som patrullerad och ickewikiforaterade artiklar bör uppmärksammas och åtgärdas. När man tittar på Kategori:Artiklar med åtgärdsbehov så tycker jag det verkar vara lite behov av en genomgång för att få en enklare ordning. Kategori:Artiklar med onödiga detaljer överlappar nog t.ex. Kategori:Fluff? Känns i alla fall som om de borde mätas tillsammans. Nu visas Fluff i kvalitetsmätningen, men Onödiga detaljer visas inte. Kategori:Artiklar med brister känns som något av en papperskorgskategori, där artiklar antigen borde märkas upp mer specifikt för att mätas i kvalitetskontrollen, eller överlappar och borde mätas tillsammans med Kategori:Kvalitetskontroll-samtliga. Själv gillar jag systemet med stubbmallar, men de flesta verkar ju numera se stubbsystemet som föråldrat (?) - men då kanske den nya Kategori:Information saknas borde mätas istället för att uppmärksamma mycket korta eller inte kompletta artiklar (som ändå är längre än substubbar)? Höstblomma (diskussion) 4 mars 2023 kl. 07.32 (CET)[svara]
Utfört Knappen med texten Stopp byter nu text till Klart! när alla artiklar i kategorin har undersökts. Notera att finessen inte undersöker ett helt kategoriträd, bara den kategori som man "står i". För att undersöka en underkategori får man manuellt klicka sig dit och köra finessen där, men det är kanske överkomligt.
Ett snabbare alternativ till denna finess för att få en överblick över saknade artiklar kan vara PetScan, se följande fråga:
Länk till fråga som ger en lista över (just nu 169) länkmål som inte existerar i artikelnamnrymden, det vill säga rödlänkar, från samtliga artiklar i kategoriträdetKategori:Hundraser, alltså inklusive alla underkategorier.
Menar du listan från PetScan? Jag har inte hittat någon inställning för det, men du kan alltid ändra Format i fliken Output till Wiki. Då får du ett resultat som är en Wikitabell i vilken du kan ändra class='wikitable' till class='wikitable sortable'.Häpp!
Denna leder till många synpunkter som i grunden handlar om begreppet är exkluderande (pekar ut de som inte är svenska) eller inkluderande (kan användas för och av väldigt många). Vi har nu en tid diskuterat andra stycket som nu handlar om relationen till skandinavisk folkgrupp med germanskt ursprung. Efter att ett nytt avsnitt Begreppsöversikt lagt till längre ner, har det förts fram ett förslag att byta ut detta andra stycke till texten "Vad som gör en individ svensk är inte entydigt. Det är beroende på sammanhang och tidpunkt och kan definieras utifrån flera olika begrepp." och nöja sig med att saker runt folkslag nu står mer utvecklat i det nya avsnittet. Då detta är mycket omdiskuterade formuleringar vill jag ge möjlighet till fler att ha synpunkter på detta stycke, och då på rätt plats Diskussion:svenskar#Förslag på ändring av ingressen. Yger (diskussion) 3 mars 2023 kl. 18.26 (CET)[svara]
Jag är väl egentligen mer bekymrad över den första meningen i artikeln: "Svenskar är personer av svensk nationalitet." Jag tycker att beskrivningen som ska stå först/främst inte ska vara det etnonationalistiska perspektivet. Det är väldigt opassande då det är ett perspektiv som en minoritet skriver under på. Första meningen menar jag ska vara betydligt mer öppen som kan omfatta alla perspektiv i någon mening. Det som borde stå först är enligt min mening:
"Svenskar är personer som bor i Sverige. Vad som gör en individ svensk är inte entydigt. Beskrivningen och identifieringen av individer som svenska kan bero av flera olika parametrar däribland medborgarskap, historisk koppling, kulturyttringar, traditioner, språkgemenskap eller andra definierande kvaliteter."
Det är en förändring som dessutom hamnar i bättre harmoni med de andra förändringarna som gjorts i artikeln i övrigt. dnm(d | b)4 mars 2023 kl. 14.48 (CET)[svara]
Ja nu är det inte denna som är uppe till diskussion, och ditt förlag har flera brister. Som att din föreslagna första mening är sakmässigt fel. Yger (diskussion) 4 mars 2023 kl. 14.52 (CET)[svara]
"Svenskar är personer som bor i Sverige" stämmer ju inte. Den svenska medborgare som under kortare eller längre tid bor i ett annat land är fortfarande svensk. Och det finns många som bor i Sverige som inte i något avseende är svenskar. Men bra tycker jag att peka på att svenskheten inte är någonting entydigt. Chandra Varena (diskussion) 4 mars 2023 kl. 14.56 (CET)[svara]
Den första meningen är inte sakmässigt fel, den är en förenkling som förtydligas i mening två och ännu mer i mening tre, utan att sta ställning. Det är något du också förespråkat i många andra sammanhang och är ett perspektiv som här skulle gynna denna potentiellt kontroversiella artikeln, där man måste kompromissa mellan å ena sidan begriplighet å andra sidan vetenskaplig precision. Jag menar att artikelns första mening tar ställning för ett etnonationalistiskt perspektiv. Det är inte neutralt eller sakligt, speciellt inte som det går att undvika. dnm(d | b)4 mars 2023 kl. 14.58 (CET)[svara]
Då detta första stycke tagits fram under två års diskussioner av ett 30-tal och med stöd av en mycket vederhäftig källa, så krävs det inte bara ett stort stöd i antal för att ändra det, men även en stor majoritet av stödjare samt mycket starka källor, mot de som ej gillar ditt förslag, däribland jag ingår. Om du ändå vill driva detta behöver du först få ett flertal som ger sig stöd åt din formulering, förslagsvis på sidans diskussionssida Yger (diskussion) 4 mars 2023 kl. 15.43 (CET)[svara]
Jag känner mer än väl till rutinerna på Wikipedia, Yger. Man skulle kunna tänka sig att orsaken till att jag lyfter det här och inte redigerar artikeln direkt är en reflektion av denna djupa kunskap. Det förändrar dock inte att nuvarande formulering är problematisk eftersom den utgår ifrån ett etnonationalistiskt perspektiv, och det helt i onödan. På något sätt borde ingressen spegla den nya artikelns mer nyanserade framställning och det arbete som nu utvecklat artikeln. Jag ställer mig tveksam till att alla som var med och vaska fram den nuvarande skulle vara emot en förändring som bättre spelar artikeln och begreppets komplexitet. Jag misstänker även starkt att flertalet av de som diskuterat och argumenterat för en etnonationalistisk inledning inte ens är aktiva längre. dnm(d | b)4 mars 2023 kl. 19.49 (CET)[svara]
(Nuvarande ingress är faktiskt fyra år gammal.)
Jag skulle önska att både ordet "nationalitet" och "medborgarskap" nämns i ingressen eftersom det senare är den vanligaste juridiska betydelsen. Och enligt Dnm:s argument. Och för att mening nr 2 framställs som en annan betydelse men också är en möjlig betydelse av nationalitet, så ingressen blir lite fel.
Kommer artikeln att drabbas av ett redigeringskrig igen om vi tar bort omnämnandet av svenska folkets relation till skandinaver och germaner i ingressen? Någon stans i artikeln bör den relationen omnämnas, och varför inte redan i ingressen.
Kommer en kampanj återigen att dras igång av folk som anser att svensk är ett exkluderande begrepp och tror att wp skulle ha omdefinierat svensk? Men äldre källor, t.ex. Ugglanutgåvan, är också väldigt inkluderande. Är det helt förbjudet att referera den? Fler förslag på gamla källor?
Om ingressen uppfattas som att svenskar bl.a. kan definieras som "Sveriges majoritetsbefolkning" kan jag förstå kritiken mot det begreppet, men om majoritetsbefolkningen framställs som en delmängd av svenskarna redan i ingressen kan det förtydliga att svenskar är ett inkluderande begrepp. "Sveriges majoritetsbefolkning" kanske ses som negativt pga att forskaren Tobias Hubinette använder det specifikt om vita. Men det är ett vanligt begrepp i forskning och utredningar och betyder sällan enbart vit. Jag uppfattar "etnisk svensk" som ett mer ifrågasatt begrepp i den allmänna debatten, eftersom det i vardagligt språk kopplas till vithet och därmed förmodligen uppfattas som mer exkluderande. Ingressen bör ju vara en sammanfattning av artikelns viktigaste punkter, inte bara en definition, så det hade varit önskvärt att redan i ingressen nämna dessa och andra begrepp som FWIlkens utreder betydelsen av längre ned i artikeln. Men jag tror inte vi kommer överens om det, så det är okej för mig att stryka dessa begrepp i ingressen. Tomastvivlaren (diskussion) 4 mars 2023 kl. 19.23 (CET)[svara]
OK, förra mycket långa diskussioner med flera olika förslag till inledning etc där vi aldrig blev var överens slutade med det som är nu för det är hur det står ordagrant i SAOB. Men om ni vill starta om allt igen så kan jag inte hindra det Yger (diskussion) 4 mars 2023 kl. 20.15 (CET)[svara]
Det behöver inte vara något dramatiskt att ändra. Känner du personligen att nuvarande formulering är den bästa och emot alla förändringar av den orsaken? Om inte, så finns ju alla möjligheter att åtminstone utarbeta ett förslag som man kan diskutera och se ifall det går att använda den. Ingresser ska spegla artiklarnas innehåll och det är bara bra om dessa kan undvika källhänvisningar. Det underlättar att frångå vetenskaplig precision (den existerar i artikeln nedanför) för en mer lättförståelig inledning som möter skolungdomar och vanliga vuxna utan akademisk examen. dnm(d | b)4 mars 2023 kl. 20.31 (CET)[svara]
Jag föredrog inte denna formulering förra gången så den är inte "min". Men jag lärde mig vikten av att ha en överlägsen källa som inte kunde viftas bort Yger (diskussion) 4 mars 2023 kl. 20.44 (CET)[svara]
MItt förlag var Svenskar är personer som på ett eller annat sätt har en anknytning till landet Sverige och/eller har svenska som modersmål.[1] Svenskar kan till exempel definieras som en folkgrupp med huvudsakligen germanskt ursprung, som svenska medborgare eller de som talar språket. Svenskar kan också vara de som bor i Sverige eller haft Sverige som eget eller föräldrarnas uppväxtland. [2]
Även personer med svenska som modersmål, vars förfäder flyttat från regioner i det som idag är Sverige för att bosätta sig i framför allt Finland, men även i Estland (båda länderna har historiskt varit en del av Sverige), betraktar sig i vissa sammanhang som svenskar. De kallas finlandssvenskar respektive estlandssvenskar, och utgör nationella minoriteter i dessa länder. Det förekommer även att begreppet svenskar används av vissa svenskättlingar och svenskamerikaner i USA och motsvarande grupper i andra länder dit det har skett utvandring från Sverige
eller
Svenskar är personer som på olika sätt, till exempel genom medborgarskap, nationalitet,[3] härstamning, modersmål, kulturyttringar, traditioner eller familjeband, betraktar sig som svenskar.[ifrågasatt uppgift][4] Den mer exakta betydelsen beror på vilket sammanhang ordet används i.
Mitt enkla förslag: Svenskar är personer av svensk nationalitet.[6] Svenskar är således både personer med svenskt medborgarskap, och personer som genom modersmål, kulturyttringar, traditioner, födelseland, härstamning eller familjeband betraktar sig som svenskar.[7] Tomastvivlaren (diskussion) 4 mars 2023 kl. 22.18 (CET)[svara]
Sannolikt kan även första stycket i artikelns ingress förbättras. Det är möjligtvis så att en sådan vidareutveckling av ingressen resulterar i att även det andra stycket i ingressen på nytt därefter behöver revideras (det brukar ge sig).
I perspektiv av historiska redigeringskrig kan jag se en poäng i att behandla förändringar systematiskt, såsom @Yger föreslår.
Ett nytt avsnitt som förhoppningsvis minskar begreppsförvirringen har nu förts in i artikeln (det kan säkert förbättras ytterligare). Då upplever jag att det är rimligt att arbeta sig uppåt med förändringar av artikeln i en maklig takt som medger utrymme för synpunkter och motargument. Jag ser inga problem med att först ändra andra stycket i ingressen och först därefter ånyo öppna diskussionen kring första stycket.
I perspektiv av att ämnet uppenbarligen är polariserande så stödjer jag @Ygers ansats att ta förändringar ett steg i taget.
Det är inte nödvändigtvis dåligt att diskutera ändring av båda ingressens inledande stycken på en och samma gång, men jag tror vi gör förbättringsarbetet enklare för oss alla om vi tar förändringen steg för steg.
Mitt förslag är att fortsätta den diskussionen på artikelns diskussionssida. Dvs skapa ett nytt ämne som behandlar första stycket i ingressen, utan att det behöver hindra fortsatt behandling av mitt förslag på ändring av andra stycket, där förutsättningarna att nå konsensus snabbt kanske är bättre. FWIlkens (diskussion) 5 mars 2023 kl. 01.02 (CET)[svara]
Artiklen Uppsats fylls nu med detaljerade instruktioner hur uppläggningen av en uppsats bör se ut, vilket jag anser inte passar in, Artikeln bör behandla vad en uppsats är och hur den används etc. vv hjälp.Yger (diskussion) 2 mars 2023 kl. 19.47 (CET)[svara]
@Yger: du får stöd från mitt håll. Tyckte också det var för mycket text med tanke på att Wikipedia är en uppslagsbok och inte en detaljdetektor. Användarens redigeringar är nu återställda. Colapojken (diskussion) 2 mars 2023 kl. 21.22 (CET)[svara]
Vet inte om du vill ha några kommentarer här, men skriver i vilket fall så kan du flytta sen. Den information som läggs in är i högsta grad relevant och bör absolut finnas på Wikipedia. Däremot kan det diskuteras var den passar bäst, en egen artikel om IMRAD kan kanske passa bättre. Gunnar Larsson (diskussion) 2 mars 2023 kl. 21.55 (CET)[svara]
Jag skulle vara villig att skriva första versionen av en sådan artikel och flytta mina tillägg till artikeln om uppsatser dit, om ni ser detta som den bästa lösningen. DoctorAro (diskussion) 2 mars 2023 kl. 22.36 (CET)[svara]
Det var jag som skrev ändringarna och tilläggen. Jag anser att det är omöjligt att skilja en beskrivning av en uppsats från åtminstone implicita instruktioner för hur den bör skrivas. Om man vet hur en uppsats brukar se ut så vet man hur man ska skriva den, så att säga. Min tanke då jag skrev min utvecklade beskrivning av artikeln var att informera studenter, lärare och andra intresserade om vad uppsatsformatet innebär. Avsikten var inte att instruera utan att upplysa. Det är ju dock svårt att skilja detta åt, som sagt. DoctorAro (diskussion) 2 mars 2023 kl. 22.27 (CET)[svara]
Artikeln verkar få en påtaglig slagsida mot svensk uppsatsskrivning, framför allt vid universitetet. Kanske ska det har en egen artikel, så att den mer allmänna "Uppsats" kan få ett globalt perspektiv!? Deryni (diskussion) 6 mars 2023 kl. 19.18 (CET)[svara]
Jag har en tid nu stört mej på att mallar såsom {{IMDb-titel}} och {{Commonscat}} har en punkt (*) i början av kodsnutten. Detta gör att mallen fungerar betydligt sämre i Visual Editor. Antingen lägger man till en punkt innan mallen (* {{IMDb-titel}}) vilket leder till att koden lägger till en extra punkt innan mallen vid redigering (dock inte efter man har sparat, se exempel) eller så lägger man INTE till en punkt före mall ({{IMDb-titel}}) vilket för det första inte blir enhetligt i källkod och för det andra gör att den första mallen "slukar" efterföljande mallar och gör dom oredigeringsbara (se exempel). I båda fallen sträcker sej mallen med medföljande punkt ut hela vägen till höger vilket gör att man inte kan skriva dit en ny rad om skulle vilja.
Detta menar jag på är ett ofog för oss som redigerar med Visual Editor men jag vet inte hur man på ett enkelt sätt skulle kunna åtgärda detta. För det första skulle man behöva identifiera alla mallar som har en medföljande punkt och sedan med bot lägga till punkt i koden för att sedan ta bort den ur mallen. Skulle någon teknisk kunnig person kunna hjälpa mej med detta? Sabelöga (diskussion) 4 mars 2023 kl. 23.02 (CET)[svara]
Om jag förstår rätt så är problemet att det ser lite knepigt ut innan man "publicerat". Alltså att "What you see i what you get-vyn" inte visar "what you get"?
Testa att lägga in en commomscat där det redan finns en "punktmall". Som tex Strandhotellet. Testa att addera den både före och efter IMDb mallen.
För mig ser det lite olika ut i VE-förhandsgranskningen, ibland som i exemplet ovan.:se exempel. Sedan varierar Wikitexten, ibland med * före mallen, och ibland inte. Ibland bara mallarna på samma rad.
Många externa länkmallar används både under rubriken Externa länkar och i ref-taggar. Som extern länk ska de ligga i en punktlista men inte när de används som referens. I exempelvis Felicity Jones kan man se båda användningarna av Mall:IMDb-namn. I den typen av mallar hade det varit bättre med punkten utanför mallen. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 5 mars 2023 kl. 21.26 (CET)[svara]
Precis, mitt problem är att det att ha punkten i mallen orsakar några problem som framkommit av diskussionen här och frågar därför om någon botkörare skulle kunna lägga till en punkt i koden i artiklar som använder mallarna {{IMDb}}, {{IMDb-namn}}, {{IMDb-titel}}, {{IMDb-rollfigur}}, {{Allmovie titel}}, {{Commonscat}} och antagligen många fler i Kategori:Externa länkmallar.
Om någon med kort varsel, deadline 10 mars, är intresserad av att fotografera på herrfotbollslandskampen mellan Sverige och Azerbajdzjan på Friends arena, Stockholm, måndag 27 mars är det hög tid att höra av sig. Sverige-Belgien 24 mars är redan tingad, men fler fotografer är alltid välkomna. Intresserade av att fotografera andra evenemang är också välkomna att höra av sig, så hjälper jag till efter bästa förmåga. Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 6 mars 2023 kl. 10.13 (CET)[svara]
Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (105 [!] stycken) respektive utökningar (29 stycken) under februari. Här stod Mummy on a chair och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 348 nya och 93 utökade artiklar i projektet. I listningen för februari inkluderas även fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 8 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.
Nu är det mars, och vi kan rösta på februari månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 45 nya och 20 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 6 mars 2023 kl. 19.15 (CET)[svara]
Hej, vi (Projekt Fredrika) är imponerade av de tiotals olika ord (och ändelser) som betecknar öar på svenska i Finland. Vi funderar att det kunde vara intressant med en egen list-artikel, typ "Typer av öar i Sverige och Finland" eller "Ord som betecknar öar på svenska i Finland" eller som ett eget avsnitt i artikeln om boken Skärgårdsnamn. Namnefterleder är i sin helhet beskrivet i långa artikeln Svenska ortnamnsefterled, men vi tänker att en lista med ö-typer kunde vara något eget intressant i sig - men var hör en lista med betckningar för öar hemma - eller hör den alls till på Wikipedia? Vi tänker en lista i stil med:
"Det finns över x ord som betecknar olika sorters öar på svenska i Finland. Ett urval av dem:
Spontant tycker jag en egen artikel, som de variteterna kan dela på. Jag är även öppen att en sån också kan innehålla andra skärgårdsanmn med ord som mar, näs, kummel etc. Det bökiga är ju avgräsningen,
Svenska skärgårdsord, kanske? Eller något med förklarande typ; Svenska ord på platser i skärgården, fast inte platser utan vad en ö, ett näs eller ett kummel är. Svenska ord på landformationer i skärgården, är kanske obegripligt eller i varje fall otympligt.
Om den bara ska omfatta olika "sorters" öar, så kanske helt enkelt Svenska ord för olika sorters öar funkar. Eller kanske bara Svenska ord för öar, helt enkelt. LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 09.02 (CET)[svara]
... och denna vecka arrangeras några aktiviteter för att förbättra och skapa artiklar som handlar om kvinnor. Under onsdagen är det skrivstuga i Umeå, och hela veckan pågår Veckans tävling med temat Kvinnor då och nu XII. Det finns en hel del intressanta och relevanta kvinnor att skriva (mer) om, för att inte tala om mycket annat som handlar om specifikt kvinnor.
I söndags kväll, innan veckotävlingen Kvinnor då och nu XII startade, tittade jag ännu en gång på antalet för artiklar på sv-wp som handlar om kvinnor, män, personer med okänt kön, och personer med alternativ könsidentitet. Det var då 57 795, 203 687, 13 och 43.
Det var då alltså ca 22,10% av de biografiska artiklarna som handlar om kvinnor. En höjning sedan tidigare år, då det den 6 mars 2022 var ca 21,67% - och om vi ska gå tillbaka ännu längre - 7 mars 2021 var det ca 21,48%). (Se gamla inlägg här och här). Men visst kan vi göra läget ännu bättre?
Siffrorna du presenterar kan vid första påseende verka lite deprimerande. Att öka andelen biografier om kvinnor är ett jättejobb givet den befintliga gigantiska artikelstocken om avdöda tyska professorer och liknande. Här är ett diagram som ger en lite annorlunda bild genom att visa hur fördelningen är bland nyskapade biografier de senaste åren. För biografier om levande personer som skapats under det senaste året är det alltså 40 procent som handlar om kvinnor.
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat.
Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.
Vad "dippen" för 2–3 år sedan beror på kan vi spekulera om. Själv vill jag minnas att det för några år sedan var någon som la in biografier om ett stort antal japanska manliga fotbollsspelare i svwp, se Kategori:Japanska fotbollsspelare. Av de cirka 25 000 biografierna om levande personer som skapats under de senaste fem åren finns det mer än 3 600 manliga och blott 14 kvinnliga japanska fotbollsspelare och de flesta av dessa verkar ha skapats i maj 2020, alltså för knappt 3 år sedan.
Sedan något halvår eller så tillbaka har skrift av tecknen AA, AE och OE i följd resulterat i automatisk insättning av Å, Ä och Ö på svenska Wikipedia. Eftersom per princip varenda kotte på svenska wikipedia har tangentbord med svensk eller nordisk tangentuppsättning (dvs knappar för ÅÄÖ) har detta förbryllat mig, eftersom detta inte implementerats för engelska wikipedia etc. Vet någon varför detta implementerades och hur man stänger av det? Det stör som f*n när man sitter och skriver och det plötsligt dyker upp ett ä eller ö i texten (eller å när man skriver SAAB).
Jag fick svar. Man valde att utelämna i år, en sorts prioriteringsskäl där fokus lades på något annat. Möjligen tillfälligt, och att nåt annat växlas bort nästa år. LittleGun (diskussion) 8 mars 2023 kl. 17.43 (CET)[svara]
Söktjänsten har uppdaterats (fått en så kallad ansiktslyftning) under förmiddagen, vilket så vitt jag förstår innebär att samtliga länkar dit har upphört att fungera. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2023 kl. 13.23 (CET)[svara]
Om det är en planerad ändring, vilket det antagligen är, är det verkligen trist att de för tidigare fungerande URL:er nu bara spottar ur sig ett "500 Internal Server Error". Denna felkod ska aldrig visas upp utåt såvida det inte verkligen är något internt fel på deras server. Den som är optimistiskt lagd kan ju avvakta ett slag och se om det felaktiga felmeddelandet kommer att ersättas med en omdirigering till ett begripligt meddelande som talar om vad de har gjort och vad besökaren behöver göra för att komma fram till rätt sida. Rätt felmeddelande för en URL:som inte finns är "404 Not found", men det gör ju inte oss gladare. Helst skulle man vilja se en automatisk omdirigering till rätt sida för varje URL som tidigare har gått till en fungerande sida.
@Salgo60: har du hört något om denna förändring. Just nu har vi mer än 4 000 objekt i Wikidata som har en icke-fungerande länk som värde på referens‐URL (P854) för egenskapen gravplats (P119) och de flesta av dessa har också en artikel i svwp, se följande fråga:
Länk till fråga som ger en lista på (just nu 4 198) Wikidataobjekt som har en referens‐URL (P854) i referensen för gravplats (P119) som går till svenskagravar.se/gravsatt och därmed inte längre fungerar. Listan är initialt sorterad efter det gamla id:et.
Ändringen är definitivt planerad. Tjänsten riktar sig ju i första hand till anhöriga som gör sökningar, men jag håller definitivt med om att det är beklagligt att det inte finns omdirigeringar. Såvitt jag minns var det likadant vid senaste uppdateringen 2016. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2023 kl. 14.28 (CET)[svara]
Jag har kopplat Findagrave och gravstensinventeringen till många av Sveriges kyrkogårdar…. Tror gravar.se och svenskagravar.se inte har som målgrupp konsumenter som vill ha persistenta url:ar så dom skall nog användas försiktigt är ”lesson learned” utan bättre att peka på användar genererat material på nämnda siter ce la vie… försökte prata med svenskagravar.se 2017 min magkänsla var redan då att det var bortkastad tid
Ingen som orkar kontakta dom....? känns som dom borde kunna ha en redirekt gamla till nya id:et... har dom inte den kopplingen internt så har dom 0 koll . Vill man vara positiv kanske det är bra att vi "sparar undan" var graven varit... Andra anti-pattern jag ser
är att "poster försvinner" i svenskagravar.se, för Stockholm ligger dom "kvar i" hitta graven men där verkar inte dom inte exponera en unikt persistent identifierare utan blir en sökning....
att personer i en Minneslund inte har ett id utan också blev en sökning....
minst sagt en röra... men som sagts tror att tjänsten mer är för kyrkogårdar att hantera gravar och kanske skötsel av dom som är aktiva inte vara en tjänst för släktforskare... även gravar som försvinner ur registeret har jag sett finns fysiskt kvar.... löst kopplade system som kanske är lite för löst kopplade vi borde skapa ett FAIRDATA F1 körkort ;-)
@Salgo60: Med "sparar undan", menar du då "Internet Archive"? Jag har sett att en del länkar till svenskagravar.se finns arkiverade där, se exempel nedan, men har inte kollat så mycket så att jag har någon uppfattning om hur stor andel som finns arkiverade där.
Obs! De arkiverade sidorna är inte kompletta, kartorna saknas, men grunddata som födelsedatum, dödsdatum, begravningsdatum, begravningsplats och gravnummer har kommit med.
Om andelen arkiverade sidor är hög, nära 100 procent, kanske det kunde vara en idé att fråga om InternetArchiveBot med hjälp av den gamla, nu döda, URL:en kunde plocka fram URL:en till senaste arkivversion av respektive gravortsreferens och lägga in den som arkiv-url (P1065) i Wikidataobjektet, parallellt med den gamla referens‐URL (P854) (som bör ges Orekommenderad rang). Med en korsreferenslista, gammal URL -> arkiv-URL är det ett ganska enkel manöver att uppdatera i Wikidata som vi kan göra själva om vi bara har korsreferenslistan.
Att begära en korsreferenslista, gammal URL -> ny URL på svenskagravar.se, från SvenskaGravar kan också fungera men bara till nästa gång de stuvar om i sin databas. Om de inte kan garantera persistenta identifierare är det lika bra att strunta i att länka till svenskagravar.se och satsa på InternetArchive. Det innebär att svenskagravar.se går miste om en massa(?) trafik från Wikipedia, men det kanske de struntar i.
Är det någon, @Julle: kanske, som vet hur vi skulle kunna få fram statistik från Wikipedias servrar om hur många gånger per dag/vecka/månad/år som någon besökare på svwp har klickat på en länk som leder till svenskagravar.se? Givetvis helt anonymiserat, vilken läsar-IP-adress som varit inblandad är helt ointressant här.
Tack för snabb respons Julle. Jag tror dock att jag tänkte lite fel här, Wikipediaservrarna är väl inte alls inblandade när en användare klickar på en externlänk i en artikel, eller hur? Larske (diskussion) 8 mars 2023 kl. 20.44 (CET)[svara]
Nu när du säger det nä – det behöver ju inte servern veta om att du har tryckt på i din webbläsare. Det känns inte riktigt förenligt med vårt förhållande till läsarintegritet att försöka spåra det alls. /Julle (disk.) 8 mars 2023 kl. 20.59 (CET)[svara]
1. en url som inte fungerar visar dock att troligen kommer datat från denna plats då denna URL fungera. Jag pratade förut om att vi borde dokumentera ned galenskaper med olika källor se test med SBL
2. jag har ofta lagt till "named as" dvs. namnet i källan med tanken att kanske kunna maskinellt köra igenom allt och hitta det nya id:et
2.1 är tveksam om lite grav data behöver källbeläggas i all evighet när ekosystemet är så dåligt det finns gränser på energi man orkar lägga ned för att kompensera andra som underlevererar...
3. snyggt mönster vore om vi kunde klicka i när vi lägger till en källa spara detta hos internet archive eller som en pdf...
4. inte omöjligt att skicka API anrop till IA jag skrev en jupyter Notebook som loopade igenom partiernas vallöften och skickade den till internet archive se Notebok / csv fil
Som sagt det är gravnummer och i bästa fall koordinat känns inte som Wikipedias trovärdighet står på spel om det inte kan käll kollas 24*7 tycker mer kul att hitta gravplatsen eller en bild på graven och läsa i dödboken om personen se Norra begravningsplatsen eller mer exempel jag gjorde när jag frågade status på Riksarkivets maskinläsbara kyrkboks data
Känns väldigt B om FindAGrave och Gravstensinventeringen skall bli våra bästa källor... Användar genererade wiki artiklar skaffar sin trovärdighet från användar genererad gravinfo ;-) jag har dock slutat att förvåna mig över all galenskap utan skriver mer ner mina tankar vad jag skulle vilja se
Ser mer och mer att ekosystemet fungerar då det finns någon att prata med på andra sidan luren Littarturbanken är ok och idag så hade jag ett snack med projektet Welfare analytics och att dom borde skapa Persitenta identifierar med han som driver detta Måns Magnusson som är associerad ML professor och inser möjligheter med data som data.... (OT verkar som dom nu tar fram vilken stol en riksdagsperson satt i saker som det är roligare än jaga folk som kastar runt sina webplatser)... Salgo60 (diskussion) 8 mars 2023 kl. 22.31 (CET)[svara]
Jag anser alltjämt att SvenskaGravar.se och Gravar.se som båda är direkt kopplade till kyrkogårdsförvaltningar är betydligt bättre källor än de som är användargenererade. Jag förespråkar absolut inte att de upphör att användas utan ser helst att detta uppdateras efterhand i våra artiklar. En del av dem har säkerligen kvar länkar före den tidigare uppdateringen också. Sådant får vi leva med. Alla källor är inte lättillgängliga. Fungerar inte länken får man göra en sökning. I värsta fall har personen av någon anledning försvunnit, kanske för att graven återanvänts. Då blir det givetvis mer problematiskt, men då får man ange när uppgiften hämtades därifrån. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2023 kl. 08.36 (CET)[svara]
Håller med tycker chatGPTs råd var bra att inte bara spara en URL utan mer info
Beskriv källan så noga som möjligt. Om det inte finns någon persistent identifierare, försök att beskriva källan så noga som möjligt, inklusive författare, titel, publiceringsdatum och annan relevant information. Detta kan hjälpa andra användare att hitta källan på egen hand om de vill verifiera informationen.
I de flesta fall är felet som sagt avhjälpt genom en sökning på webbplatsen, så att vidta drastiska åtgärder som att avlägsna alla befintliga länkar är inget jag förespråkar. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2023 kl. 14.07 (CET)[svara]
Kanske dags för en "blacklist" när man klickar på en sådan länk så kommer man till en Wikipedia info sida om källan som säger att denna websida har probkem med persistenta URL:ar.... ibland kan posten hittas genom att söka på namnet eller via Internet Archive (med länk IA).... - Salgo60 (diskussion) 9 mars 2023 kl. 14.54 (CET)[svara]
@Salgo60: Var det inte du som skrev här ovan att "det finns gränser på energi man orkar lägga ned för att kompensera andra som underlevererar..."? Det är givetvis den som driftar servern svenskagravar.se som ska åtgärda att servern spottar ur sig "ett felaktigt felmeddelande" eller, om det nu verkligen är ett "Internal Server Error", se till att skyndsamt reparera felet så att tjänsten kan återgå till det normala. En länk till servern, hur fel den än kan vara, ska aldrig (permanent) ge upphov till ett "Internal Server Error". Sidor som inte finns ska ge meddelandet "404 This page could not be found" som i detta exempel.
Ett lämpligare meddelande för "gravsatt-länkar" som inte längre stöds, begripligt för alla som klickar på en länk som inte fungerar, kan ju vara något i stil med "Du har angivit en adress som vi tyvärr inte längre stöder. Gå till vår söksida. Lycka till!".
Eftersom den ändring som svenskagravar.se har gjort är väldigt ny kanske de håller på och trimmar in gränssnittet till något mer anständigt. Som du vet drar de flesta "IT-projekt" ut på tiden och kanske man har tvingats sjösätta något som man lovat leverera till en viss tid utan att alla tester, till exempel hanteringen av gamla länkar, har hunnit genomföras. Larske (diskussion) 9 mars 2023 kl. 15.38 (CET)[svara]
;-) såg det mer som en engångsmönster att hantera en imperfekt värld.... pratade med Släktforskarförbundet och dom ger ut en CD där dom tankar hem gravdata kanske en väg framåt, förra gången jag hade med släktforskarförbundet skulle vi få tillgång till deras CD dödboken men det dog efter att dom funderat några månader på att det är en produkt dom säljer och tjänar bra med pengar på så kan gissa att det kan vara samma problem här. Tror jag skall på min gravsten ha CC-0 och en persistent url - Salgo60 (diskussion) 9 mars 2023 kl. 16.13 (CET)[svara]
Jag hittar ibland successionsboxar inlagda under externa länkar. Misstänker de är fel så jag brukar flytta upp de, men var ska de egentligen ligga; högst upp, under faktamallen, längst ner i ingressen eller under rubriken se även? NnieAndersson (diskussion) 5 mars 2023 kl. 13.49 (CET)[svara]
Jag trodde under de externa länkarna var det som gällde. I varje fall ska de ligga långt ner i aritkeln, så inte direkt under faktamallen eller ingressen. LittleGun (diskussion) 5 mars 2023 kl. 14.37 (CET)[svara]
I malldokumentationen för mallen {{S-start}} kan man läsa följande:
”
En successionsbox är en navigationsruta längst ned i en artikel som visar...
„
Det är kanske bra om det kan förtydligas i dokumentationen vad som menas med "längst ned i en artikeln" om det är oklart - eller rättas om det är fel. Det är ju lite olika på hur det ser ut i redigeringsläge och i visningsläge, i datorvy och i mobil vy. Larske (diskussion) 5 mars 2023 kl. 14.58 (CET)[svara]
Se där, "under externa länkar" är ju längst ner i artikeln. Sen menar jag att det finns andra mallar, som till exempel navigationsrutor, ska ligga ännu längre ner. Coord-mallen kvittar om den är under eller över, men det finns säkert mallar som gör sig bäst ovanför successionsboxen. Vi får se vart diskussionen leder. LittleGun (diskussion) 5 mars 2023 kl. 15.16 (CET)[svara]
Men längst ner kan ju inte vara under Externa länkar, det känns konstigt att man ska behöva leta där för att hitta dem? Ett exempel är artiklarna Lista över kommun- och regionstyren i Sverige.... där har jag flyttat dem till under avsnittet Se även.
I datorvy kanske det gör mindre gör att man har en annan överblick men successionsboxar är ju tänligen relevanta då att man ska behöva scrolla ända ner förbi källorna – vilka kan vara omfattande – ända ner till Externa länkar och under dessa.... känns mycket märkligt.NnieAndersson (diskussion) 5 mars 2023 kl. 15.20 (CET)[svara]
Längst ner/Externa länkar är det naturliga stället att leta på med mobilen där man vanligen har "Expandera alla avsnitt" avbockat. Hur skall man hitta dem under en godtycklig rubrik? // Nalle&Lisa (diskussion) 5 mars 2023 kl. 15.44 (CET)[svara]
Jag håller med om att det kan se lite konstigt ut när successionsboxarna kommer så långt ner i en artikel. Avsnittet "Externa länkar är dock sällan särskilt omfattande, det finns många som rensar friskt i detta avsnitt, och avsnittet "Källor" är ofta alldeles för kort så i praktiken är det sällan något problem. Men när det finns många källor, som i ditt exempel ovan eller i exemplet Adolf Hitler som finns i malldokumentationen är det förstås besvärande att behöva scrolla förbi alla dessa referenser. En ändring, eller ett förtydligande av skrivningen "längst ned i artikeln" till "långt ned i artikeln, omedelbart före avsnittet Källor", skulle jag kunna se som en förbättring.
En annan variant är ju att lägga boxarna i ett eget avsnitt med en separat rubrik som "Succession" eller "Succesionsnavigering", då kan man snabbt komma dit via innehållsförteckningen och slipper scrolla. Det sistnämnda löser även det problem som Nalle&Lisa tar upp, men är nog en större förändring som bör förankras ordentligt. Larske (diskussion) 5 mars 2023 kl. 15.53 (CET)[svara]
Jag har ingen direkt lösning på problemet. De sista jag reagerade på var just mallen Successionsbox och där fanns ingen beskrivning. Men jag vet ju att det finns andra liknande boxar, men kan inte namnet på dem. Därför var det bra att Larske hittade en beskrivning i en annan mall.
Sen kan jag ju kanske tycka att det vore lämpligt att ha dem under Se även, det är ju per definition ingen Extern länk utan en hänvisning till andra artiklar på Wikipedia och länkar till dessa ligger ju i avsnittet Se även.NnieAndersson (diskussion) 5 mars 2023 kl. 16.30 (CET)[svara]
Du har säkert en poäng med att det är svårt i mobilvyn. Jag använder aldrig den, och jag fick en gång lära mig sist i artikeln, under alla rubriker. Kanske är "Se även" bättre, men då skymmer den rubrikerna "källor" och "externa länkar" tycker jag. LittleGun (diskussion) 5 mars 2023 kl. 18.07 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Vet man att man letar efter en successionsbox längst ner kan man ju bläddra dit, men åtminstone jag tittar sällan på de externa länkarna om jag läser en artikel av nyfikenhet (alltså inte för att arbeta i den). Men det känns helt ologiskt. Sedan kan jag ju hålla med om till viss del att den skymmer de andra rubrikerna, men alternativet att den ligger på ett "konstigt" ställe blir inte heller bra. Det är knepigt att få till placeringen bra trots att det är en jättebra funktion/mall.NnieAndersson (diskussion) 5 mars 2023 kl. 19.43 (CET)[svara]
Ok, ni verkar vara överens om var den ska ligga och eftersom jag inte har något bättre alternativ tänker jag inte propsa på en flytt av mallarna. Tack för svar allihopa!NnieAndersson (diskussion) 5 mars 2023 kl. 20.45 (CET)[svara]
Håller med att de liksom andra navigationsmallar bör ligga längst ned i artiklarna. När successionmallarna ändå diskuteras är jag intresserad av vad de egentligen visar. Är det titlar, uppdrag, positioner, eller något annat? I de nyare Mall:S-start#Rubriker är de flesta rubrikerna något med "titel". Det tycker jag i många fall ser konstigt ut och har i Mall:S-off och Mall:S-ppo ändrat från "politiska titlar" till "politiska uppdrag". Men i många andra mallar finns "titel" kvar, så att t.ex. Tage Berger har en "ideell organisationstitel" (just där är hela rutan tveksam då det saknas både före- och efterträdare). Bortsett från adelstitlar så är det nog uppdraget/positionen, inte titeln, som är intressant att visa successionen för. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 5 mars 2023 kl. 21.26 (CET)[svara]
Användningen av dessa successionsmallar behöver en grundlig översyn. Ordvalet i dessa är i de flesta fall direkt olämpligt. Att vara VD i ett företag är en befattning inom näringslivet och inte en "näringslivstitel". Att vara justitieminister är ett politiskt uppdrag och inte en "juridisk titel". Det går ju för övrigt att bli justitieminister trots att man helt saknar juridisk utbildning. Inte heller häradshövding är någon "juridisk titel", utan en befattning inom domstolsväsendet. Detta är bara några exempel./Annika (diskussion) 6 mars 2023 kl. 11.11 (CET)[svara]
Jag tror att det är just därför som många föredrar att använda {{Successionsbox}} i stället för den uppsjö av mallar som finns i Kategori:Successionsmallar. Förutom att rubrikerna ofta är missvisande är namnen så kryptiska att det är så gott som omöjligt att välja "rätt" mall. Successionsboxen saknar tittel och därför kan man släppa ner lite vad som helst i mittenrutan så länge någon annan var före och/eller efter, till exempel "Elizabeth Taylors make". /ℇsquilo6 mars 2023 kl. 11.37 (CET)[svara]
Navigationsmallar brukar placeras efter avsnittet "Externa länkar", se Wikipedia:Disposition. Mallar av det slaget är fristående och inte en del av något avsnitt. Att större mallar (än just successionsboxen) placeras så långt ner har också att göra med risken att de "skymmer sikten" för läsare som skrollar ner och kan ge intryck av att artikeln slutar precis efter den. En stor mall kan också göra att det som visas precis under blir mindre synligt, exempelvis en liten mall som illustrationsbehov. Om man ska lägga en mindre horisontell mall någon annanstans är det rimligen efter brödtexten men före källavsnittet. Däremot bör man aldrig placera en sådan mall i ett källavsnitt (som jag tror jag hittade en i) eller mitt i en brödtext. Kyllo (diskussion) 6 mars 2023 kl. 12.19 (CET)[svara]
Ibland placeras även sådant som där det inte finns någon egentlig succession (tack och lov verkar ingen faktiskt ha använt dem för att ordna Taylors makar). Vanligen är det faktiskt bättre att skapa en navigationsmall, så slipper man diverse abrovinker.
Det är kanske lite off-topic, men ibland finns det ju succession i faktamallarna, normalt längst ned, t ex skivalbum (se t ex Stefan Sundströms femte skiva Vitabergspredikan). I Super bowl mallen valde jag att lägga successionen högst upp. Det är där numreringen står, och vill man zappa sig igenom flera super bowl tänkte jag att det är introt högt upp i artikeln man är nöjd med. Det var en aning självsvådligt, men jag tycker det funkar bra. LittleGun (diskussion) 6 mars 2023 kl. 17.34 (CET)[svara]
Jag har lagt ned litet jobb på att skriva ett avsnitt om det svenska samhällets värdegrund i artikeln Värdegrund. Avsnittet ifrågasätts i sin helhet på diskussionssidan, liksom avsnittets källor. Delta gärna i samtalet på artikelns diskussionssida. FWIlkens (diskussion) 12 mars 2023 kl. 11.35 (CET)[svara]
Tack, alla🤗, vilken glad överraskning ⚡! Fantastiskt att den skimrande Aromia moschata får posera på huvudsidan i några dagar.😊 Visste ni för övrigt att det finns dom som skådar långhorningar, i stället för fåglar - och att Långhorningar har en "egen" Facebook-sida! Simiha (diskussion) 13 mars 2023 kl. 15.55 (CET)[svara]
Strukturen borde vara Organisation är "högsta" nivån, under den finns förening, nätverk mm. Ideell org är en undergrupp till org, ideeell förening är en undergrupp till förening och till ideell org. Sedan har vi dumheten att för de i sverige är det inte konsekvent, ibland är de x i Sverige, ibland svenska x Yger (diskussion) 12 mars 2023 kl. 20.41 (CET)[svara]
Nej NnieAndersson, "Föreningar" är inte en underkategori till "Ideella organisationer". Och "Föreningar i Sverige" är inte en underkategori till "Ideella organisationer i Sverige". Det finns föreningar som inte är ideella, så "Föreningar" måste ligga helt vid sidan av "Ideella organisationer".
Tillägg: Jag antog att du med "undergrupp" menade "underkategori", annars får du förklara vad du menar med "undergrupp". I trädet du skissade saknas nivåerna "Föreningar efter land" och "Ideella organisationer efter land" och texten inom den påbörjade men ej avslutade parentesen är alltså inte korrekt.
Ok, jag tyckte det lät konstigt det var därför jag frågade upp. Men då gör jag ett nytt försök. I min värld finns inget som heter Ideella organisationer det heter Ideella föreningar. Så i min värld är trädet såhär (kraftigt förenklat för att det ska vara begripligt och mycket uteslutet):
Återigen, kraftigt förenklat med fokus på den delen som handlar om föreningar och Ideella organisationer i Sverige. Jag kan göra ett utkast på hela Kategoriträdet så vi är överens, men jag tror ni förstår vart jag vill komma.NnieAndersson (diskussion) 12 mars 2023 kl. 22.20 (CET)[svara]
Jag tror att strukturen helst ska vara ännu mer förenklad än i exemplet och att fokuset bör vara på vad verksamheten handlar om snarare än hur den är juridiskt registrerad. Det tror jag är lämpligt av pragmatiska skäl. Det är knappast någon som blandar ihop t.ex. kvinnojourer och kulturföreningar, men fler som inte vet vad en organisation är registrerad som och som därför riskerar att göra fel i kategoriseringen. Inte minst om organisationen är aktiv i ett annat land än Sverige.
Sen funderar jag, som en detalj, över om vi alls ska ha någon Kategori:Nätverk. För närvarande är den ett allmänt hopkok av både företeelse som saknar formell organisation till vanliga organisationer och samarbeten mellan organisationer. Gunnar Larsson (diskussion) 13 mars 2023 kl. 01.03 (CET)[svara]
@NnieAndersson det är ett jättejobb du vill ta dig an, och välbehövligt. Jag tror som @Gunnar Larsson att en kategorisering som utgår från verksamheten är mera användbar än en som utgår från organisationsform. Det viktiga med Malmö FF är att det är en fotbollsklubb, inte om det är en ideell förening eller en ekonomisk förening eller någon sorts bolag eller stiftelse. Ofta är det helt ointressant (eller okänt) vilken organisatorisk form en samhällsaktör har, det viktiga är vad de sysslar med (till exempel ARKiS (Arkitektur i skolan) eller Refugees Welcome). "Nätverk" har ingen egen artikel i svwp och är mycket svårdefinierat och är, som jag ser det, olämpligt som kategori. Chandra Varena (diskussion) 13 mars 2023 kl. 09.00 (CET)[svara]
Instämmer med @Gunnar Larsson och @Chandra Varena. Rent generellt ägnar vi för mycket tid åt kategorisering. Min känsla är att kategorier används tämligen lite av den läsande allmänheten, de är främst ett verktyg för wikipedianer att hålla ordning på artiklarna. I många fall så är det bättre med mer generella kategorier och vid behov använda Petscan för att få fram de artiklarna som är både A och B. Kitayama (diskussion) 13 mars 2023 kl. 09.11 (CET)[svara]
Jo, Kitayama, du har rätt i att man bör använda petscan. Därför behöver man inte ha kategorin ideella föreningar i Sverige utan man kan ha ideella föreningar och organisationer i Sverige. Per W (diskussion) 13 mars 2023 kl. 10.44 (CET)[svara]
Det ligger mycket i det Kitayama skriver. Själv har jag mer och mer gått över till att både här och i wikidata bara klassa sker som organisation (men från rätt land), dvs inte dela upp i mer eller ens om de är ideella. Men företag utanför. Yger (diskussion) 13 mars 2023 kl. 10.55 (CET)[svara]
Kategorier kan bli för små, så ibland blir nätet alltför finmaskigt, men generellt anser jag att kategorisering är viktig för att samla artiklar som hör ihop på olika grunder. Jag hoppas att vi aldrig hamnar i den situationen att de avskaffas, hur väl tioåringen som nästa tråd handlar om än utvecklas. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2023 kl. 16.04 (CET)[svara]
Jag tror att kategorierna fyller en funktion för att vi som jobbar med WP ska få en överblick över vad som finns och därmed kunna se vad som saknas. Men det förutsätter att strukturen är tydlig och intuitivt lätt att förstå. Därmed är det viktigare att kategorisera utifrån spontant uppfattbara fakta - till exempel att Aktiv Ungdom är en ungdomsorganisation - än att kategorisera organisationen efter grundningsår eller formell hemvist eller juridisk organisationsform eller något annat som man hade kunna välja. Chandra Varena (diskussion) 13 mars 2023 kl. 16.31 (CET)[svara]
Håller med Gunnar Larsson, Chandra Varena och Kitayama. Förutom det som redan sagts är det vanligare att organisationsformen byts ut än att verksamheten gör det, så det är mer övergripande och långsiktigt att kategorisera efter verksamheten. //Essin (diskussion) 13 mars 2023 kl. 16.50 (CET)[svara]
Hur det ska lösas konkret - hur kategoriträdet ska byggas - har jag egentligen ingen uppfattning om. Mina kommentarer är/var på ett mera allmänt plan. Men jag hoppas att ni hittar en lösning som reder ut nuvarande röra. Chandra Varena (diskussion) 13 mars 2023 kl. 21.00 (CET)[svara]
Skatteverket har strikta regler för att en förening skall klassas som ideell, så alla föreningar är inte ideella. Så förening kan kategoriseras som en organisation, Ideella föreningar kan kategoriseras som en förening och som en ideell organisation Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 06.41 (CET)[svara]
Såg en banner ang. Internationella kvinnodagen den 8 mars och såg då den, som jag uppfattar, redan kända obalansen mellan ANTALET artiklar om män resp. Kvinnor i Kategori:Män och Kategori:Kvinnor. Min nyfikna fråga är om det går att ta fram hur balansen ser ut till storlek, kanske både ett artikelgenomsnitt och den totala. Jag hittar själv inget lämpligt sätt att göra det på i Petscan, men kanske har någon annan kunskaperna?NnieAndersson (diskussion) 6 mars 2023 kl. 20.09 (CET)[svara]
Den genomsnittliga artikelstorleken är
3 130 byte för Män (cirka 638 Mbyte fördelat på cirka 204 000 artiklar)
3 308 byte för Kvinnor (cirka 191 Mbyte fördelat på cirka 58 000 artiklar).
Här är ett diagram som visar andelen biografier för män respektive kvinnor för några artikelstorleksintervall:
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat.
Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.
Ingen större skillnad när det gäller artikelstorlekar alltså.
Snyggt vore snyggt om vi kunde knyta artikel antal och storlek till hur bra våra "kulturarvssilos" levererar data eller som jag uppfattar det grovt underlevererar.... kanske jämföra svenska och engelska artiklars storlek för samma person...
Min tro är att ett projekt som SKBL som levererade > 100 ggr snabbare kvinnliga biografier om vi jämför med 100 åriga Riksarkivet SBL gör skillnad och galenskapen med SBL att leverera från A-Ö men endast döda personer och göra detta under > 100 år (min prognos idag är att dom kommer till bokstaven Ö ung. år 2050 och kan då beta av dom som inte var döda då deras SBL bokstav skrevs... ) --> ser jag att kvinnor inte dokumenteras lika bra se tweet. SKBL gör många saker rätt med ett API, med data som data och gör det enklare för skribenter ta til sig informationen är min tes
exempel på kultursilos som inte kopplar ihop utan levererar "Strings not Things" där vi får göra hela jobbet att hitta bilder/ källor artiklar
Digitaltmuseum med > 70 svenska museer som lyckats ladda upp 2 miljoner bilder men bara klarat av att skapa "samma som" för 99 riksdagspersoner i Wikidata detta på en tidslinje se även tweet dom har lyckats missa 3869 riksdagsmän som Wikidata har hittat ;-)
Min tro är kompetensbristen att jobba ihop och skapa data som data från dom som säger sig skall värna om kulturarvet påverkar i högsta grad vad som produceras på svenska Wikipedia... de 100 riksdagsgubbar Digitaltmuseum lyckats koppla ihop på 10 år borde en lekisklass kunna göra bättre och billigare ;-)
Min tro är även att initiativ som Svenskt Porträttarkiv och dom > 1 miljon scanningar som deras Omar själv har gjort (ung. som 75 museer) --> att Wikidata har bättre täckning på Sveriges Riksdagsmän och att vi har koppling på trovärdig scannad källa --> att nu Humlab ser möjligheter och skapar sin egen Wikidata "Sveriges Riksdag 1867–2022: Ett ekosystem av länkad öppen data" --> vilket förhoppningsvis gör att det blir lättare att hitta källor och bra artiklar osc...
Lägger vi kulturarvspengar på medlemmar av Digitaltmuseum så blir det inte mycket levererat men kanske många goda skattesubventionerade fredagsfrallor.
Fyller på med några diagram som visar en rätt stor skillnad mellan levande och avlidna personer vad gäller andelen kvinnor respektive män som biograferas i svwp:
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat.
Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat.
Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat.
Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.
Och här är några diagram som visar en rätt stor skillnad mellan kvinnor och män vad gäller andelen levande respektive avlidna som biograferas i svwp:
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat.
Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat.
Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat.
Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.
En eloge för diagrammen! Bland avlidna personer är det föga förvånande en historiskt betingad manlig övervikt som knappas låter sig ändras och som i sig inte bör ses som ett problem oavsett vilka som skriver på Wikipedia. Ricjac8 mars 2023 kl. 13.20 (CET)[svara]
Jag förstår av diskussionen att en obalans i antal artiklar om män respektive kvinnor, eller i omfång vad gäller män respektive kvinnor skulle definieras som ett problem. Jag invänder mot att en skev könsfördelning i sig definieras som ett problem för svWP.
svWP har tydliga regler för vad som anses skapa encyklopedisk relevans för ett artikelämne. Könet på artikelsubjektet skapar inte encyklopedisk relevans. Följdaktligen så kan knappast könsfördelningen i sig definieras som ett problem. Det är snarare sannolikt att skillnader i könsfördelning i artiklar är ett resultat av svWP:s regler, det vill säga inget problem alls. Istället kan eventuell skevhet i könsfördelningen allt annat lika uttryckas som att önskat läge är uppnått. FWIlkens (diskussion) 7 mars 2023 kl. 15.34 (CET)[svara]
Nej, det är nog primärt ett symtom på att kvinnor är underrepresenterade på encyklopediskt relevanta poster i vårt samhälle. Mer så förr än nu, vilket återspeglas i cirkeldiagrammen. Även mer så internationellt än i Sverige, vilket är svårare att föra i bevis eftersom vi saknar kategorisering på födelse- eller verksamhetsland. Att majoriteten av skribenter är män (med mansdominerade intresseområden) kan bidra, men utgör säkert inte huvudskälet. Dcastor (diskussion) 7 mars 2023 kl. 17.14 (CET)[svara]
Det var en aning hårdraget påstående, som en reaktion på det lika hårdragna hittepået att det inte finns ett problem.
Skillnaden är att det finns undersökningar på Wikipedia som åtminstone i stort pekar mot mitt påstående. Källor finns till exempel här: w:en:Gender bias on Wikipedia.
Egentligen handlar det naturligtvis inte om 100% det ena eller 100% det andra. Ett Wikipedia med en annan fördelning av skribenter hade inte sett diametralt olika ut. Men det hade funnits ett annat perspektiv. Ett litet enfaldigt bevis för det är hur lite det skrivs om smink, jämfört med dataspel, och hur vi värderar det. Det finns anledning att tro att artiklar om smink alltså saknas på Wikipedia på grund av den fördelningen.
Det andra är hur vi och historien hanterar det kvinnor åstadkommit. Jämför Lech Walesa och Anna Walentynowicz, till exempel.
Sen är ju just det där med "encyklopediskt relevanta poster" intressant. För vem har bestämt det? Just nu har vi en källhantering och relevsanskriterier som cementerar det. Men det är ju ingen naturlag (även om inte jag har några lösningar). Och gör att en stor del av kunskapsbanken går förlorad. LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 17.25 (CET)[svara]
Jag köper att artiklar om smink blir färre om män dominerar som WP-skribenter, medan med teknikorienterade artiklar blir färre om kvinnor dominerar som WP-skribenter. Men är det ett problem? Jag menar att om män dominerar som skribenter på svWP (jag vet inte om så är fallet), och detta resulterar i en större bredd på teknikartiklar än på sminkartiklar, på vilket sätt är det ett problem?
Man kan vända på frågan och hårdraget ställa frågan så här: Är det ett problem att män lägger en större andel av sin inkomst på tekniska ting än kvinnor? Är det ett problem att kvinnor lägger en större andel av sin inkomst på smink än män?
Jag tänker hålla mig från den rent filosofiska delen i svaret och hur det påverkar ekonomisk utveckling osv. Men det är ju framförallt ett problem om de skrivna artiklarna inte möter behovet hos läsarna. Det kan också påverka trovärdigheten om det uppfattas som att "Wikipedia skriver ju bara om...". Det är väl de primära frågorna tänker jag.NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 18.29 (CET)[svara]
Ja! Problemet för Wikipedia är att information missas, "halva kunskapsbanken" som jag hårdrog det till. Det är inte de beteendeskillnaderna ni börjat diskutera som är problemet för Wikipedia. Problemet för Wikipedia är att information saknas. Smink var som sagt ett enfaldigt exempel, men det var ju bra att det enkla resonemanget köptes.
Beteendeskillnaderna verkar leda till att färre kvinnor skriver, det är ett problem för Wikipedia. Till exempel eftersom undersökningar visar att det är svårare att visa att en nu levande kvinna är relevant än en man med samma meriter. Utökad källa:[2], för såna var visst viktiga att jag delger. Det tycker jag är ett solklart problem, och Larskes tårtdiagram avspeglar alltså ett symtom på att Wikipedia skrivs och kontrolleras av män. Inte "primärt" i det fallet, men likväl ett tydligt symtom. Och utan uppsåt får vi hoppas, men trots allt. LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 18.53 (CET)[svara]
Wikipedias ambition är att utgöra en samling av kunskap. Om målet är att skapa en "fullständig kunskapsbank" som inte speglar bias hos skribenterna så är metoden som valts, lika rättighet för vem som helst att bidra till kunskapsbanken på frivillig basis, en begränsande faktor. Att män generellt är mer intresserade av att bidra till artiklar på svWP än av att ta hand om barn och familj speglar skillnader i preferenser mellan könen (föreslår att vi undviker att veckla in oss i en diskussion om i vilken utsträckning de är naturliga eller socialt konstruerade).
Inom ramen av den valda metoden för skapande och underhåll av kunskapsbanken så är en ordentlig skew i könsfördelningen förväntad. Om man framställer det förväntade resultatet som ett problem, så menar jag att man kritiserar hela det sätt på vilket WP är uppbyggt, dvs den valda metoden. Det är därför jag skriver att skevhet i könsfördelningen kan uttryckas som att önskat läge är uppnått givet metodvalet.
Egentligen behöver vi inte ens ta ställning till om VI tycker att det är ett problem. Bannern ifråga fanns på Commons länkningen ledde hit var ditlagd av Wikimedia Foundation. Alltså menar jag att de redan definierat det som problem. Så vad beror problemet på och vilka lösningar har vi? En följdfråga kan ju vara om detta är något som ska begränsas till mars varje år eller om det ska vara en levande diskussion? Varför i så fall? NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 19.47 (CET)[svara]
NnieAndersson: Alla har ju rätt till en åsikt. Men det stämmer att det ses som ett problem på WMF. Även med annan brist på mångfald.
Och: Nej, FWIlkens. Chansa inte om vad Wikipedia är eller vill eller försök slå fast hur det är baserat på hur du tycker det ska vara, eller ligger till. I synnerhet inte som du själv väjer att reagera med "Källa på det", som ryggmärgsreflex på ifrågasättande av dina egna gissningar.
Se de fem grundpelarna, där neutralitet ingår. Neutralitet, alltså utan bias: Grundpelarna
Fundera också över det här i Wikipediasammanhang klassiska citatet från Jimmy Wales, [3], men med min fetning:
Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That's what we're doing.
Jag förstår inte varför Wikipedias metodval skulle vara sämre än något annat. Tvärtom har ju Wikipeidas metodvalvisat sig överlägset många andras på andra punkter, trots alla belackare. Vi kan säkert överraska igen. LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 19.53 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Visst alla har rätt till en åsikt, det har du rätt i. Men i det här fallet kommer det uppifrån och jag tror det är nödvändigt att avgränsa diskussionen. I detta fall till det som är relaterat till bannern (vilket var den jag inledde med) för att den inte ska spåra ur allt för mycket.NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 20.11 (CET)[svara]
Som kommentar till den andra delen så tror inte jag heller att metodvalet är fel. Det ligger nog alldeles rätt, men kanske behöver man 1. Lyfta diskussion och låta den bli levande 2. Skriva artiklar som "lockar" nya skrivargrupper 3. Hitta andra sätt att motivera andra typer av grupper än den klassiska wikipedianen (vet inte om det finns någon, men utifrån ovan nämnt verkar det finnas). Är det relevsanskriterierna som är satta efter en manlig standard kanske detta behöver ses över.... det finns ju många sätt att komma vidare utan att det för den sakens skull är metoden som är fel, men den kanske behöver utvecklas på olika sätt.NnieAndersson (diskussion) 7 mars 2023 kl. 20.17 (CET)[svara]
NnieAndersson: Notera att det är en ny rubrik. "Ang. statistik män/kvinnor" är ursrpungsrubriken. Den här senare diskussionen är mycket riktigt off-topic från ditt ursprungliga inlägg. Den har därför fått rubriken "Finns ett problem i fördelningen?" Jag gjorde det till en underrubrik, eftersom det första inlägget hänvisar uppåt. Jag tror du fått svar på frågan till ditt första inlägg?
@LittleGun Jag förstår inte riktigt varför jag uppfattar en upprördhet från din sida. Jag undrade vad du hade för grund ditt påstående. Jag hade själv inte tidigare sett påståendet att "Wikipedia skrivs av män för män". Så jag frågade. Är det något fel i att fråga?
Jag har inte påstått att Wikipedias metodval skulle vara sämre än något annat. Däremot menar jag att det inte är ett optimalt metodval om målet är att skapa en "fullständig kunskapsbank", eftersom metodvalet kan förväntas resultera i bias. Den bias som resulterar av metodvalet kan såklart motverkas av grundpelaren Neutralitet. Men om jag förstår datan som presenteras ovan och den debattartikel du länkade rätt, så lyckas de regler som utformats inte eliminera bias. Neutralitet handlar väl för övrigt om att inte ta ställning och framställa fakta och idéer på ett sådant sätt att representanter för alla åsiktsinriktningar kan vara överens om artiklars innehåll. Neutralitet handlar inte om att målet för WP ska vara att skapa en "fullständig kunskapsbank", eller har jag missförstått det?
Om man anser att en bias som resultat av metodvalet är ett problem så underkänner man på sätt och vis WP:s metodval som vilar på en grund av frivillighet och konsensussökande. För egen del är det första gången jag hör att målet för WP skulle vara att skapa en "fullständig kunskapsbank". För mig har WP alltid framstått som att metoden är en del av målet.
@NnieAndersson En möjlig idé för att minska bias, som jag inte känner till om svWP jobbat med, vore att arbeta med Skolverket för att integrera WP mer i grundskolans läroplan, så alla elever får bekanta sig med och lära sig använda WP. FWIlkens (diskussion) 7 mars 2023 kl. 20.49 (CET)[svara]
FWIlkens: Upprördheten är enkelt, och redan, förklarad. Jag blir inte upprörd för att du frågar. Jag blir upprörd att du fastslår och förklarar hur det ligger till. Så här:
Du skriver ett inlägg helt baserat på magkänsla. Jag svarar, mitt svar kunde ha varit magkänsla, men jag hade litet på fötterna. Din ryggmärgsreflex är "Har du källa på det". Jag nyanserar artigt och ger dig källa.
Då slår du fast:
"Wikipedia är en samling kunskap." (i betydelsen en delmängd utan annan möjlig målsättning). Helt felaktigt om du ser till Jimmy Wales citat
"Metoden är en begränsande faktor", helt utan källa. Men visst en åsikt. Det som gör mig upprörd att du slår fast detta, utan källa, trots att du kräver såna av mig.
"..skevhet i könsfördelningen kan uttryckas som att önskat läge är uppnått givet metodvalet". En slutsats efter ett mycket förvirrat resonemang.
Alltså, som sagt: Fråga gärna! Redovisa gärna dina åsikter! Men, berätta inte hur det ligger till baserat på hur du vill att det ska vara. Det gör mig upprörd.--LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 21.11 (CET)[svara]
FWIlkens: Svenskspråkiga Wikipedia arbetar inte jättemycket mot myndigheter och intresseföreningar och sånt. Det finns mindre privata initiativ, eftersom det är så gemenskapen fungerar. Däremot finns det en förening: Wikimedia Sverige. De jobbar däremot mycket med sånt, och har flera samarbeten med myndigheter, förningar, bibliotek, museum etc. En del av deras arbete handlar om mångfald, inte sällan kritiserat av typen "Jag ser inget problem har jag förutsättningar att skriva på Wikipedia har alla det".
Men de gör annat också, som att ha kontakt med skolor. Börja med att kolla in deras webbsida, [4] och wiki, [5], som du också finner via webbsidan. Det är en mycket transparent förening. Kanske kan du dra ett lass, eller bidra med strå! LittleGun (diskussion) 7 mars 2023 kl. 21.23 (CET)[svara]
@LittleGun Tack för info och förklaring till irritationen. Jag ska försöka tänka på hur jag uttrycker mig så jag undviker att sätta dina känslor i svallning (jag menar inte det ironiskt).
Jag kan som person framstå som väldigt tvärsäker och självsäker, och vet att det kan väcka anstöt. Men det är till viss del en bild man kan få. Jag har inte alltid rätt och dessutom lätt för att byta åsikt efter nyfunnen kunskap, vilket då kan reta upp vissa ännu mer.
Jag ska försöka vara tydligare med vad som är min åsikt och vad jag tror mig veta.
Bidra till Wikimedia kanske kan vara något för framtiden, tack för tipset. Just nu är jag ganska fullsmetad med styrelseuppdrag, varav de flesta på ideell basis, så känner inte att jag har kapacitet att dra ett strå till stacken i ytterligare en förening (även om jag tenderar att spendera alldeles för mycket tid här på WP).
Jag gissar att svWP redan idag spelar en ganska stor roll som kunskapskälla kanske särskilt för en yngre generation. Det framgår inte minst av ett WP stadigt är en av de mest välbesökta sajterna i Sverige. Det vore stimulerande att få bidra till ungdomars lärande och förmåga till kritiskt tänkande. Så jag ska absolut kolla in webbsidan mer. Har varit inne där tidigare och det var föreningen Wikimedia jag hade i åtanke när jag nämnde att jobba mot Skolverket.
Till sist vill jag be dig, trots att jag uppenbarligen äger en förmåga att oavsiktligt irritera dig, att vara återhållsam med att kalla mina resonemang "förvirrade" och mina åsikter "hittepå" FWIlkens (diskussion) 7 mars 2023 kl. 23.39 (CET)[svara]
FWIlkens: Att kalla ditt resonemang "förvirrat" var onödigt. Jag kunde varit tydlig med att jag hade svårt att förstå det, och att det mest liknade ett cirkelresonemang.
Jag har aldrig kallat dina åsikter hittepå, vad jag vet. Däremot så påstod jag att det du fastslog som en sanning var hittepå. Och det var det ju, eftersom du inte har några källor eller kan bevisa att påståendet stämmer (att det inte är något problem alls och till och med är "önskat läge" med skev könsfördelning).
FWIlkens: För någon vecka sedan visste du inte om det var fler män än kvinnor som skrev på Wikipedia. Det är det. Väldigt mycket fler. 90% män enligt utvärdering av WMF 2017, [6]. Lägsta siffran jag hört är 83%. Tror det var en enskild språkversion. LittleGun (diskussion) 15 mars 2023 kl. 08.12 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Den bistra men uppenbara sanningen är att SvWP helt med stöd av egen vilja och italiga diskussioner har formaliserat en tung orsak till obalansen. Relevanssynen (beskriven i relevanskriterierna) värderar uttryckligen titlar och yrken, positioner, högre utbildning o s v. Därigenom bekräftas bilden att de som "förtjänar" omnämnande här bör befinna sig ganska högt upp på en status-och framgångsstege. Eftersom samhällsutvecklingen ännu inte (och absolut inte historiskt) har skapat jämställda förutsättningar för män och kvinnor, är det självklart att just de personer som lever upp till våra relevanskriterier, d v s oftast män, också får artiklar som beskriver deras yrkesverksamhet. Det effektivaste sättet att hantera frågan är att förändra synen på relevans, genom att i högre grad värdera andra artikelegenskaper än de som i hög grad är, och alltid har varit, kopplade till en formell karriär och "makt" i ett mansdominerat samhälle. Janders (diskussion) 8 mars 2023 kl. 07.52 (CET)[svara]
Ja, det är jag också helt övertygad om. Nu har i varje fall historikerna också börjat röra sig ditåt. Så vi kommer få lite hjälp med det. Och kanske kommer det förändra källvärderingen i stort.
Och det är inte bara historiska grejor. Se hur avfärdande vi diskuterar influensers till exempel. Och visst är det fishy att "41% of biographies nominated for deletion were women despite only 17% of published biographies being women." för att citera den engelska artikeln w:en:Gender bias on Wikipedia.
Jag tycker det är jättekonstigt att slå fast att det inte finns ett problem eller att vi inte missar relevant information. I varje fall om man inte har en väldigt elitistisk syn på kunskap, vilket inte är ovanligt och historiskt gängse.
För även om vi har en unikt stor bas, ska vi komma ihåg att andelen som redigerar med fördel kan räknas i miljondelar utan att siffrorna ser konstiga ut, även för svenskspråkiga Wikipedia som är ett litet språkområde men med stor aktivitet. Så det finns helt klart en bias, och informationstapp, som är ännu större. LittleGun (diskussion) 8 mars 2023 kl. 08.48 (CET)[svara]
Jag har lite funderingar efter att ha läst denna diskussion: Graferna @Larske gjorde ovan. Går det att få en graf på "Levande människor i Sverige efter kön" (där de utan man eller kvinna placeras till kvinnor, då de nog är en underrepresenterad grupp med)? Hur ser könsaspekten ut om vi jämför Wikipedia med andra uppslagsverk? Är vi sämre eller bättre, för det är väl där vi ser hur väl vårt neutralitetsmål fungerar? Relevansen har ändrats nu, så att det inte bara är de med statusjobb från förr som får artiklar, utan även "häxor" har nu bra källor så de fått artiklar.
@FWIlkens, ett engagemang i Wikimedia kan räcka med medlemsskap för att visa stöd för det de gör. Kostar 100 kr. Sedan kanske man kan gå på en wikifika, vilket inte är wikimedia utan "privat initiativ". De är trevliga. Första onsdagen i månaden i Stockholm. Dock inget tvång något av det. MVH Adville (diskussion) 8 mars 2023 kl. 09.06 (CET)[svara]
Jag tycker inte att det är rätt väg att gå att luckra upp relevanskriterierna för att få fler artiklar om kvinnor. Främst för att det även skulle resultera i fler artiklar om mindre relevanta män. Jag är dock för en omprövning när det gäller den gamla ståndpunkten "man är inte relevant bara för att man är någons mamma/hustru/syster". Jag skulle gärna se fler artiklar mödrar, hustrur och systrar som har haft en framstående position i samhället just för att de är en del av en betydelsefull släkt. Det ligger även i linje med riktlinjen Wikipedia:Strukturering. /ℇsquilo8 mars 2023 kl. 09.11 (CET)[svara]
Prästens fru var ju en framstående person i samhället förr, och hade ju en hel del uppdrag pålagt sig enbart för den gift sig med en med ett ämbete, vilket denna krönika beskriver ganska bra enbart hur det skulle varit för 60 år sedan i Åbo. Då, med ditt tankesätt så är ju dessa "äldre" fruar ganska relevanta med, då de var högt uppsatta personer i samhället. I denna länk presenteras alla i slaktkursen med namn, men en av dem får sin titel utskriven, "prästfrun Maria Sickeldal"... (inte en slump jag valden den länken, utan det är prästen Lennart Sickeldals fru som nämns). Jag, personligen, ser inget fel i att upphöja denna post till relevant för prästfruar från säg 60-talet och bakåt, då prästen var en maktfaktor i lokalsamhället. Adville (diskussion) 8 mars 2023 kl. 10.10 (CET)[svara]
@Esquilo: Min synpunkt gäller främst att vi själva har möjlighet att påverka fördelningen och att vi även gör det sedan WPs begynnelse. Relevans, eller encyklopedisk relevans, är inget självklart definierat begrepp utan ett resultat av våra egna konsensusbekräftade bedömningar. Om vi vill att uppslagsverket ska bli mindre mansdominerat har vi själva makten att skapa nya definitioner, som inte behöver bygga på (och därmed konserverar) traditionellt manliga meriter som yrkeskarriär och beslutande "makt". Om en reformerad relevanssyn leder till att även fler män, som vi inte ser som relevanta idag, kommer kunna att omnämnas här så är det inte en konsekvens av sänkta, utan av förändrade, relevenskriterer. Och huvudmålet bör kanske inte vara 50/50, utan att grunderna för synen på traditionellt kvinnliga meriter ges ett större utrymme i relevansbedömningarna. Det här vore för övrigt ett intressant ämne för någon seminarieövning någon gång, kanske i WMSVs regi. Janders (diskussion) 8 mars 2023 kl. 10.45 (CET)[svara]
En relevant observation, Esquilo. Verifierbarhet borde t o m kanske vara en viktigare grund för inkludering än den typ av meritbaserad relevans som manifesteras genom våra kriterier. Janders (diskussion) 8 mars 2023 kl. 11.31 (CET)[svara]
Källbelagt och sant är inte relevant. Vilken färg Löfven hade på sina slipsar går enkelt att verifiera varje dag under hans statsministerskap. Inte är det relevant för det.
Jag vill inte heller luckra upp våra relevanskriterier, eller källkrav. Men jag tänker att det finns luckor och styvmoderlighet i vad som är relevant, där vi missar något väsentligt i vad hälften av världens befolkning pysslat med. Att det är ett problem tycker jag är visat, när till och med klart relevanta kvinnor raderas.
@LittleGun Klart är att relevanskriterierna är föremål för en levande praxis med ständiga omprövningar. Kanske kommer kriterierna för biografier på 10-15 års sikt att vidgas än mer om artikelbasen är robustare/stadigare och wikidatafunktionen blir nästan lika självklar som filer från Commons nuförtiden är. När det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor så blir det fel väg att gå genom att artificiellt försöka kompensera numerärt för äldre tiders samhällssyn i biografier för personer som varit avlidna i 150 år eller mera. Om radikalismen är så hårt gången borde någon i så fall återuppväcka Lsjbot för att skapa fler kvinnoartiklar. Jag påstår inte att någon verkligen vill dra det så långt... Ytterligare ett problem i dikotomin mellan män och kvinnor, som är grunden för hela den här diskussionen, är att den fashionabla Woke-ideologin har svårt att definiera vad som är en man, kvinna eller något helt annat. Ricjac9 mars 2023 kl. 16.28 (CET)[svara]
@Ricjac, intressant tanke med att återuppväcka Lsjboten och massproducera artiklar om kvinnor. Kan du förklara hur det skulle fungera? Vilken databas tänkte du man kunde använda? Eftersom du skriver om det så antar jag att du har sett någon bra databas att utgå ifrån. Om du bara försöker ironisera diskussionen utan att ha läst igenom den gör du bara helt fel. @FWIlkens kom med några påståenden i början utifrån hur han såg på saken, och har sedan insett att det faktiskt finns en snedfördelning som vi borde kunna jobba bort. Alla inser att det i personartiklar om döda för 100 år sedan så är det många fler män än kvinnor som har relevans, men ser man till nutida nobelpristagare där kvinnan som fick noblepriset fick sin artikel raderad men inte mannen fast de forskade på samma sak och fick priset tillsammans så är det snett. Se källa i diskussionen. Att, som FWilkens uppmärksammade oss på, artikeln brandman är 3 gånger så lång som modell eller mannekäng är också något vi kan tänka på. Att det finns 3 gånger så många kvinnosjukdomar som manssjukdomar, men inte fanns någon bra mall för det är en sak jag tänkte på för några år sedan och fixade till. Enkelt men det gjorde uppslagsverket jämlikare utan att någon person riskerade att radikaliseras. Vill du inte göra något för att minska snedfördelningen så behöver du inte, men ironisera en bra diskussion som för upp intressanta tankar är onödigt. Adville (diskussion) 9 mars 2023 kl. 17.14 (CET)[svara]
@Adville: Givetvis var förslaget om Lsjbot retoriskt, då jag inte känner till någon lämplig kombination av datakällor som den kan använda för det ändamålet utan att det blir knas. Men det speglar även ivrigheten bland frasradikaler att "nu måste vi göra något"! Ricjac10 mars 2023 kl. 18.14 (CET)[svara]
Ja, det är fel att "artificiellt försöka kompensera" för äldre tiders samhällssyn. Problemet är att Wikipedia verkar cementera den, när vi använder samma syn på relevans. Och den absolut är ingen naturlag.
Eftersom det inte är någon naturlag är "dåtidens relevanssystem" inte mindre artificiell än dagens eller morgondagens.
Men med gårdagens så verkar vi missa kunskap, och en kunskapsbank, och det tycker jag är synd.
Woke-ideologin och deras nya syn på kön är inte ett faktiskt problem för Wikipedia och den här diskussionen ännu. Det återstår att se om den blir det. LittleGun (diskussion) 9 mars 2023 kl. 18.02 (CET)[svara]
@LittleGun: Än så länge har den postmoderna Woke-synen inte fått något genombrott i det svenska språkområdet, men med tanke på den sävliga anpassligheten bland allehanda konformister är det nog bara en tidsfråga innan så är fallet. Jag tycker ärligt talat att relevanskriterierna överlag inte alls återspeglar "dåtidens samhällssyn" och faktiskt är ganska flexibla för att kunna inkludera såväl kvinnor och manspersoner utanför den absoluta samhällseliten. Många av kriterierna verkar dessutom effektivt i egalitärt syfte, i stil med Jantelagen, för att aktivt försvåra för allehanda entreprenörer, elefantskötare, hotellchefer och släktforskare från att bre på och överdriva sina egna insatser och betydenhet. Ricjac10 mars 2023 kl. 18.14 (CET)[svara]
@Ricjac, tänkte förtydliga här: jag ser inget självändamål att vi skall kämpa för att få 50-50 män-kvinnor alla tidsåldrar. Kvinnorna var underordnade förr, och är det fortfarande i vissa bakåtsträvande kulturer såsom i talibanområden. Där kan vi omöjligt uppnå det, även om vi tar med kvinnliga frihetskämpar som knappt nämns i källor. Relevanskriterierna är även duktiga att hindra förskönande povartiklar om sig själv, vilket du beskriver lite med glimten i ögat. Det jag försöker se är hur kvinnor som på olika sätt är relevanta, men vi ser dem inte med de glasögon vi har på oss nu. Förut så fanns knappt några artiklar om svenska "höxor", men nu har det skapats en hel del. Sedan kan man fundera på om man är relevant för en egen artikel om man, som Alice Samuels, är känd för att hennes förstorade klitoris ledde till hennes för tidiga och plötsliga död framtvingad av kyrkan (1593). Hur kan vi få fler artiklar om kvinnliga fotbollsspelare? Kanske der finns databaser så man kan skapa artiklar om dem a "sportLsjbot"? Men då kommer även samma databas/er att användas om männen (med all rätt). Vill jag göra detta jobbet för att försöka jämna ut kvoten i modern tid? Nej är svaret, för jag har så många andra roliga projekt, m2n jag hjälper gärna till med förarbetet eller bolla tankar. Mvh Adville (diskussion) 10 mars 2023 kl. 20.49 (CET)[svara]
Jag undersökte kategoriträdet med PetScan för några år sedan för att få mer konkreta siffror på om det var några kategorier av artiklar som särskilt bidrog till ojämställdheten, med fokus på svenskar.
För personer födda innan år 1800 är antalet artiklar relativt få, men under 1800-talet skedde ett antal förändringar som ledde till att antalet personer som kunde bli relevanta för artiklar ökade. Om man tittar närmare på de artikelkategorier som exploderar under denna period verkar en bidragande orsak vara professionalisering av samhället, vilket mestadels verkar ha varit förbehållet män. Vi har också väldigt omfattande täckning för denna period. Trots farhågor om recentism har födda på 1980-talet fortfarande färre artiklar än vart och ett av decennierna under 1900-talets första halva. Det görs ett omfattande arbete med att plocka fram glömda kvinnor från arkiven, men det arbetet är kvalitativt och jag har svårt att se hur det ska kunna kompensera för de tusentals gamla gubbar som fortfarande lätt kan importeras. Att vara mer tillåtande till artiklar om mammor och hustrur skulle kunna bättra på statistiken.
För födda efter andra världskriget ökar antalet kvinnor betydligt, men det är fortfarande inte jämställt. Att det fortfarande inte är jämställt bland personer i nu yrkesaktiv ålder kan till största delen förklaras av ett fenomen växte fram under 1900-talet: professionella idrottare, i synnerhet lagidrotten. Av de 2426 artiklar vi har om svenska män födda under 1990-talet är 2049 kategoriserade som någon form av idrottare, vilket är 84 procent.
Nedanstående tabeller visar kategoriträden "Svenskar" efter kön och födelsedecennium, den andra tabellen med alla idrottare bortsorterade.
Alla svenskar
Född
Män
Kvinnor
Kvot
1850-talet
1914
312
6,13
1860-talet
2500
480
5,21
1870-talet
2752
551
4,99
1880-talet
3674
608
6,04
1890-talet
3584
614
5,84
1900-talet
4034
828
4,87
1910-talet
4319
1017
4,25
1920-talet
4335
1029
4,21
1930-talet
3805
1243
3,06
1940-talet
4716
1859
2,54
1950-talet
3926
1733
2,27
1960-talet
4107
2144
1,92
1970-talet
4026
2225
1,81
1980-talet
3049
1835
1,66
1990-talet
2426
1020
2,47
2000-talet
511
175
2,92
2010-talet
8
7
1,14
Utan idrottare
Född
Män
Kvinnor
Kvot
1850-talet
1902
311
6,12
1860-talet
2463
474
5,20
1870-talet
2655
542
4,90
1880-talet
3348
595
5,63
1890-talet
3267
592
5,19
1900-talet
3710
794
4,67
1910-talet
3982
982
4,05
1920-talet
3925
984
3,99
1930-talet
3386
1174
2,88
1940-talet
4149
1755
2,36
1950-talet
3300
1627
2,03
1960-talet
3202
1898
1,69
1970-talet
2777
1920
1,45
1980-talet
1255
1251
1,00
1990-talet
377
444
0,85
2000-talet
42
44
0,95
2010-talet
8
7
1,14
För senare generationer är den stora mängden idrottsmän nästan ensam orsak till att statistiken vältrar över från ganska jämställd till väldigt ojämställd. Om jag förstått saken rätt så behöver en säsong i Allsvenskan ha minst 352 spelare. Räkna sedan med fler sporter och lägre divisioner och det blir tusentals artiklar. En skevhet till nackdel för kvinnor där får stort genomslag. Om våra kriterier är utformade så att vi inte kan få paritet mellan kvinnliga och manliga lagidrottsspelare kan vi lika gärna lämna walkover om vi vill ha jämställt i helheten.
Jag kan för lite för att säga om det går att få jämställda siffror för lagidrottsspelare, så jag fokuserar på siffrorna med dessa bortsorterade och kan konstatera att vi då faktiskt har i princip lika många biografier om män och kvinnor födda på 1980-talet, vilket jag hoppas vi kan bibehålla. Skillnaden för 1970-talet är "bara" 857 personer. Som en del av ett större projekt borde vi kunna identifiera och skapa artiklar om tillräckligt många kvinnor födda på 1970-talet för att stänga glappet även där. Klarar vi det kanske vi även kan stänga andra glapp. Väsk✎8 mars 2023 kl. 11.33 (CET)[svara]
Tack. Det var lite detta jag ville se. Det visar att vi inte är så dåliga som många gör gällande. För att fylla ut glappet även med idrottare kanske man skulle gå till supporterklubbar för kvinnliga lagidrotter. Damallsvenskan i fotboll kunde vara bättre, som exempel. Dock tror jag det är bättre fokusera på "icke-idrottare", och kanske ändra relevansen så exempelvis "prästfruar" blir relevanta från 60-talet och bakåt, då det faktiskt var deras yrke/ämbete (se min länk ovanför). Adville (diskussion) 8 mars 2023 kl. 11.53 (CET)[svara]
Att jämföra antalet artiklar om kvinnor med de om män är ett grovt mått på jämställdhet. Men som tidigare påpekats är det inte säkert att det är jämställdheten på Wikipedia som mäts. Jag ogillar tänkesättet att om ett mätetal ser dåligt ut, så skall man göra insatser på att förbättra mätetalet istället för det som det är tänkt att spegla. Vi kan lite extremt tänka oss att man skapar korta artiklar om varenda mor till sedan tidigare relevanta vi kan hitta belägg för, även om artiklarna sedan bara säger att NN var mamma till MM. Jättebra för mätetalet, men det gör inte att uppslagsverket blir mer jämställt, och knappast heller mer användbart. Däremot kan det säkert en bra idé att se över och jobba mer systematiskt med artiklar om kvinnliga idrottare, för där verkar det ju som Väsk påpekar finnas en faktisk obalans.
Det blir såklart knäppt när vi tar sjukt mansdominerade domäner och försöker göra varannan damernas där. Den procent kvinnor som agerat där klara så klart cuten på samma sätt. Det intressanta är väl vad kvinnor som inte var präster, idrottsmän eller militärer gjorde. Och varför inte det är relevansgrundande. Och vilka verktyg för källhantering vi saknar.
Och, för säkerhets skull: Det är bedrövligt att det finns fler lejonstatyer än vilda lejon, men lösningen är såklart inte att slå sönder lejonstatyer. LittleGun (diskussion) 8 mars 2023 kl. 17.41 (CET)[svara]
Om barnafödande hade varit relevansgrundande, så hade artiklar om kvinnor varit i tydlig majoritet.
På tal om vilken bias i utformning av artiklar kan reka att, rent anekdotiskt, jämföra omfattning på artiklarna om mannekäng eller fotomodell med brandman.
Vad gäller snedfördelning i antal artiklar så gissar jag att utöver biografier om idrottare, så bidrar väl även militärer till snedfördelningen, eftersom män av naturliga skäl är kraftigt överrepresenterade i den gruppen, i synnerhet historiskt. FWIlkens (diskussion) 8 mars 2023 kl. 23.20 (CET)[svara]
Du är nu inne på det jag ville komma åt, nämligen kan det vara så att om det skulle tillkomma fler artiklar inom branscher som är kvinnodominerade, som t.ex fotomodeller, eller artiklar som kanske i första hand läses av kvinnor t.ex. smink, skulle vi då dels jämna ut gapet, dels locka en annan skrivargrupp?NnieAndersson (diskussion) 9 mars 2023 kl. 07.32 (CET)[svara]
Jag tänker att det finns fler än en dimension till att kvinnliga artikelämnen är underrepresenterade och underutvecklade och vice versa för manliga artikelämnen:
1. I den mån WP:s regler och användarinterface i sig själva bidrar till att kvinnliga skribenter eller kvinnliga artikelämnen diskrimineras, så kallad strukturell diskriminering, så är det av värde att sådan diskriminering elimineras.
2. Om det finns ett allvarligt menat mål att "samla all världens kunskap" så menar jag att en metod som bygger på frivillighet och obetalt arbete utgör en allvarlig begränsning på grund av preferensskillnader mellan män och kvinnor. Jag utgår då från preferens och beteendeskillnader mellan könen på gruppbasis som är belagda, oavsett om de betraktas som socialt konstruerade eller medfödda.
3. Jag anser att det vore olyckligt om WP började kvotera artiklar eller på annat sätt särbehandla artikelämnen eller skribenter beroende på kön. Detta inkluderar att få till en jämnare könsfördelning på bekostnad av WP-artiklarnas encyklopediska kvalitet.
Dessa tre punkter menar jag kan bli problem. I vilken utsträckning de utgör ett problem idag är jag mer osäker på, men jag skulle misstänka att själva interfacet kan ge upphov till strukturell diskriminering. FWIlkens (diskussion) 9 mars 2023 kl. 07.47 (CET)[svara]
Jag ska lägga till att det finns metoder som kan användas för att motverka att preferensskillnader, och kanske särskilt att de blir självförstärkande. Jag lägger till brasklappen att det är min åsikt. FWIlkens (diskussion) 9 mars 2023 kl. 07.50 (CET)[svara]
Jag inser nu att jag behöver lägga till att eventuell strukturell diskriminering i regler och interface (även om jag misstänker att det främst kan förekomma i utformningen av användarupplevelsen) också kan vara "allvarliga", dvs det är inte givet att betydenheten av punkt 2 vs punkt 1 som förklaring till snedfördelning skulle vara given. Snedfördelning i kvinnlinga artikelämnen och skribenter till följd av könsskillnader i preferenser kan kanske till och med elimineras genom anpassning av användarupplevelsen? FWIlkens (diskussion) 9 mars 2023 kl. 07.57 (CET)[svara]
Mina tankar:
1. Här tror jag de flesta är överens.
2. Här kan man ha olika uppfattning. Egentligen spelar det ju ingen roll, då ingen användare kan förväntas ha plikter här. Har man förslag på hur problemen i punkt kan lösas är det ju välkommet. Tror man inte det eller inte har några förslag, menar jag att det inte finns något krav att göra det. Sedan behöver man inte heller klandra de som försöker hitta lösningar.
3. Jag kan inte se att wikipedia skulle särbehandla användare på grund av kön. Användare har inget kön. De kan kopplas till personer bakom som kanske har det, ibland vill användare gå ut ett kön - det kan vara verkligt eller påhittat (man behöver inte alls identofiera sig med det kön man angett på sin använarsida) men det bör hursomhelst vara irrelevant.
Artiklar är däremot mer komplext. Många biografiska personer ÄR relevanta på grund av sitt kön. Vi har vissa fasta relevanskriterier i vissa kategorier, men med är ju mest för att underlätta bedömning. En riksdagsledamot är relevant på grund av att det anses att genom att genom att ha invalts i riksdagen blivit tillräckligt uppmärksammad för att vara tillräckligt relevant för en artikel utan vidare fumdering. Någon som upptagits i Nordisk familjebok anses ha uppmärksammats tillräckligt för vidare funderingar skall vara överflödiga. En torpare som det skrivits biografier och spelats in filmer om är relevant oavsett hur relevant det är att vara torpare. Soldater eller smeder som uppmärksammats för att de är kvinnor är relevanta - även om det kan ses som att de är relevanta på grund av sitt kön. Sedan är jag skeptisk till åtgärder som att göra prästfruar automatiskt relevanta. Inte minst för att jag tycker alla präster redan hänger på gärsgår'n. Jag kan dock se att kategorier som textilkonstnärer, dansare, keramiker (keramiker är väl främst från 1900-talet som kvinnor kommit att dominera) ofta hamnar utanför relevansdiskussionerna för att de sällan drar till sig intresse från de vanligaste skribenterna. FBQ (diskussion) 9 mars 2023 kl. 09.25 (CET)[svara]
Jag tror att @Esquilo är inne på något viktigt vad gäller verifierbarheten. Kvinnor har blivit mindre uppmärksammade och omskrivna än män, det är en fråga som gäller samhället som helhet och inte bara wp. Därmed kan det finnas många kvinnor som är relevanta även enligt nuvarande relevanskriterier - men där det är svårare att hitta källor som styrker relevansen. Men utöver detta håller jag med @Janders och andra om att relevanskriterierna bör ses över för att inkludera människor (oavsett kön) som har gjort en viktig gärning eller uppmärksammats av andra skäl men som faller utanför de nuvarande kriterierna. Ett exempel är hur litterära och andra utmärkelser bedöms. För författare och översättare (som inte är relevanta genom mängden av publicerade verk) krävs att de har vunnit ett "kvalificerat" pris, exemplifierat av priser som ges till ett fåtal personer om året. Priser och utmärkelser för andra insatser (samhällsinsatser, konst etc.) kan jag inte alls hitta bland relevanskriterierna. Med en strikt tolkning av detta så är en person som fått exempelvis Raoul Wallenbergpriset inte relevant. Lyckligtvis finns ändå artiklar om de flesta av RW-pristagarna - men vi borde diskutera nya kriterier för utmärkelser av denna typ. Chandra Varena (diskussion) 9 mars 2023 kl. 09.28 (CET)[svara]
OBS! Jag menar att snedfördelningen i artiklar är ett symtom på en bias och det är ett problem. Vi fixar inte problemet med att åtgärda 50/50 kvinnor/män i våra artiklar eller att vi börjar chansa på vad som är "kvinnliga ämnen".
Hur vi ska göra vet jag inte. Men jag tror alltid det är bra att erkänna problemet. Som att det finns få för lejon i det vilda. Vilket inte fixas med att ta bort lejonstatyer. LittleGun (diskussion) 9 mars 2023 kl. 09.30 (CET)[svara]
@LittleGun En nyfiken fråga tillbaka: Ser du det som ett problem att det råder en könsmässig snedfördelning i antalet artiklar om militärer, och kanske särskilt militärer i stridande förband? FWIlkens (diskussion) 9 mars 2023 kl. 09.48 (CET)[svara]
Nej. Det ser jag som självklart. Eftersom män är i majoritet. Samma med vetenskapsmän. Där är män också i majoritetet. Så självklart finns det fler manliga vetenskapsmän som har artiklar.
Men, jag ser det som ett jätteproblem när en kvinna som är relevant blir raderad, men inte hennes manliga kollega på samma meriter. Inte förrän båda delade på samma Nobelpris fick den kvinnliga vetenskapsmannen en artikel. Vilket framgår av dina efterfrågade källor.
Våra relevanskriterier Våran relevanshantering premierar alltså inte bara manligt dominerade områden, utan även män inom dessa områden. Snacka om superkvotering! LittleGun (diskussion) 9 mars 2023 kl. 11.30 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Vår inställning till relevans präglas av synen att inflytande/betydelse/viktighet är relaterad till positionen i en hierarkisk maktstruktur, typ den som återfinns inom militären. Det vi ser mer och mer i det moderna samhället är att inflytande kan fåsi en mer horisontell maktstruktur, som Greta Thunberg och Elsa Widding. Och kanske är det så att män mer är benägna att värdera inflytande/betydelse i vertikala maktstrukturer är de horisontella? Yger (diskussion) 9 mars 2023 kl. 11.32 (CET)[svara]
Spontant instämmer jag i att @Ygers och @LittleGuns synpunkter ger anledning att fundera över vad som skapar relevans och hur WP kan anpassa sin relevanshantering för att bättre spegla olika maktstrukturer. Det låter för mig som om vi tänker väldigt lika i frågan.
Jag tror alla instämmer i att artiklar om blivande kvinnliga nobelpristagare som raderas ger skäl till att reflektera över relevanshanteringen. FWIlkens (diskussion) 9 mars 2023 kl. 12.17 (CET)[svara]
Givetvis har det funnits informella positioner även tidigare, men de har sällan fått tydligt genomslag i skriftliga källor och är därför svåra att belägga. Vi har artiklar om ett antal "kloka gummor" men det finns säkert fler kvinnor av detta slag som skulle platsa i uppslagsverket än de som finns i kategorin Svenska botare. Sedan är det ett ofrånkomligt faktum att många som fått sin position på grund av männens befattningar, som biskopinnor, landshövdingskor och överstinnor, gjorde stora insatser och skulle förtjäna egna artiklar. Automatisk relevans för prästfruar i allmänhet är jag mer tveksam till. Biografiska data finns visserligen i allmänhet i herdaminnena, men ofta kan det vara svårt nog att hitta mer än rena befordringsuppgifter om deras män och hur mycket svårare blir det då inte att göra vettiga biografier om hustrurna. Vi kan dock ge dem omdirigeringar med Wikidataposter. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2023 kl. 14.18 (CET)[svara]
Jag är inte ute efter att värdera "befattningars (som prästfru) tyngd, utan inflytande vilket kommer av kontakter med andra. Med internet har möjligheten kommunicera med andra fått helt nya möjligheter och tidigare kommunikationsinstrument som tidningar, var vinklade åt maktfrågor, även om några få var "kvinnotidningar". Däremot fanns ju på 1700- och 1800-talet salonger ofta med en kvinna i centrum, som kan visa det även gick förr, men annars var mitt inlägg med fokus på tiden från 1990-talet. Yger (diskussion) 9 mars 2023 kl. 14.28 (CET)[svara]
Det är också intressant att se att den naturliga lösningen hela tiden är "hur får vi kvinnorna relevanta på männens domäner". Visst är det uppenbart att det finns en "perspektivbrist"?
Det blir lätt lite platt; "jamen vi skriver väl lite mer om smink då".
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Snedfördelningen är ett faktum. Det finns saker vi kan göra för att minska den, men precis som för män är det ofta de som kommit i konflikt med andra och exempelvis dragits inför domstol det finns mest material om, som de som beskylldes för att vara häxor. När det gäller prästerskapet är det ett känt faktum att det är de mest grälsjuka som oftast får mer omfattande biografier i herdaminnena, åtminstone vad gäller äldre tider, före 1800-talet. Bråkstakar lämnar helt enkelt större spår i historien oavsett kön eller samhällsklass. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2023 kl. 17.25 (CET)[svara]
Snedfördelningen är ett faktum. Men det är fortfarande bara ett symtom. Problemet är att vi alltid värderat "typiskt manlig" verksamhet högre.
Det är möjligt att vi värderar typiskt manlig verksamhet högre, men framför allt är det den som det finns tillgängliga källor till, särskilt vad gäller tiden före 1970. Det är ett faktum som även om det inte är en naturlag är omöjligt för oss att påverka när det gäller antalet biografier. Däremot finns det givetvis andra sätt att lyfta fram även kvinnlig verksamhet genom tiderna. Att göra våra relevanskriterier snävare för att rensa bort ett stort antal män vore en mycket olycklig väg att gå och den har jag inte heller sett någon förespråka. Att på ett konstlat sätt öka antalet kvinnor genom att låta prästfruar få egna artiklar trots att det, hur betydelsefulla de än var i lokalsamhället, oftast inte finns mer att skriva än när de föddes, vilka som var deras föräldrar, vem de gifte sig med, vad deras barn hette och när de dog, ser jag inte heller som en framkomlig väg. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2023 kl. 22.30 (CET)[svara]
Jag vet inte var du fått årtalet 1970 ifrån och jag delar inte åsikten att det tvunget är ett faktum. Faktum är att vi tittat på ett begränsat ställe. Det är inte ett faktum att det är enda stället. LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 10.09 (CET)[svara]
Årtalet 1970 är ungefärligt och grundar sig på att det var under 1960- och 1970-talen som kvinnor i större utsträckning trädde fram i offentligheten som självständiga yrkeskvinnor. Visst kan det finnas mer att gräva fram i arkiven även om enskilda kvinnor från tiden dessförinnan, precis som jag framhållit i tidigare inlägg, men källmaterialet är begränsat och var vi än letar kommer det totalt sett ändå alltid att bli fler män som biograferas för tiden före det senaste halvseklet om vi inte exempelvis ger även deras fruar automatisk relevans, vilket jag är tveksam till på grund av artiklarnas ofrånkomliga torftighet. Jag skulle dock välkomna att mer material från hembygdsböcker införlivas i uppslagsverket. Där förmedlas ofta muntliga traditioner som kan vara av stort värde. Tostarpadius (diskussion) 10 mars 2023 kl. 10.51 (CET)[svara]
Du skriver att "Det är också intressant att se att den naturliga lösningen hela tiden är "hur får vi kvinnorna relevanta på männens domäner". Visst är det uppenbart att det finns en "perspektivbrist"?
Det blir lätt lite platt; "jamen vi skriver väl lite mer om smink då".". När jag läser resonemanget så ser det ut som två begränsningar i din text; varken utveckla typiskt kvinnliga områden men heller inte få in kvinnor på manliga domäner. Vill du utveckla resonemanget och vilken lösning du ser? Eller har jag missförstått?NnieAndersson (diskussion) 10 mars 2023 kl. 11.35 (CET)[svara]
Ja, NnieAndersson, jag märker att jag inte blir riktigt förstådd. En förklaring är såklart att jag inte har något svar själv, och jag har inte riktigt rätt ord. För enkelhetens kan vi väl kalla det manligt och kvinnligt.
Huvudpoäng är att jag ser ett problem. Jag ser det på grund av symtom. Problemet jag ser är att vi har en bias på grund av att vi har ett manligt perspektiv. Symtom på det är tex att vi har (en snedfördelad) majoritet artiklar om män och är dåliga på att skriva om till exempel smink. Jättebra att skriva mer artiklar om kvinnor på manliga domäner. Jättebra att skriva om smink. Då tar vi till viss del bort dessa två symtom. Men vi har inte löst problemet: Perspektivet. Vi skriver om smink som män för män, kan man säga. Vi lutar oss på arkivuppgifter och källor som hanterat manliga områden, och säger "det är så det ser ut". Jag tror vi missar källor. Jag tror de finns. Och historikerna har märkt detta, så förhoppningsvis finns det koder kommer knäckas längre fram. Tyvärr vet jag knappt vad jag efterfrågar. Men, jag tror det är en bra början att se problemet (att vi missar en stor del av kunskapsbanken), och sen inte stirra oss blinda på att det som gjort män relevanta måste vara samma saker som gör kvinnor relevanta (som att vinna framgång i idrott eller militära karriärer till exempel).--LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 12.47 (CET)[svara]
Det är samma som jag för fram: tona ner kravet på formell makt (=tung befattning) i synen på relevans och öka betydelsen av inflytande även i de fall formell makt saknas. Evelyn Forssberg är ett bra exempel på en som enligt vår traditionella syn inte är relevant, men enligt en ny syn kunde ses som relevant, där även saker som existens av minnesorden stärker hon hade inflytande Yger (diskussion) 10 mars 2023 kl. 11.45 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Ok, så egentligen en breddning av relevanskriterierna så som många uttryckt ovan kan man tänka?NnieAndersson (diskussion) 10 mars 2023 kl. 11.59 (CET)[svara]
Rent tekniskt ja, men mer att vi ändrar synen på vad som är meriterande för relevans. Det öppnar tex för en ann utgångspunkt när vi diskuterar relevans för internetaktiva. Vi kanske för dessa mer bör trycka på saker som att de haft inflytande en längre tid och inte bara varit dagsländor (i likhet med hur vi ser på dokusåpastjärnor). Men i övrigt ge dem mer erkänsla just för deras inflytande Yger (diskussion) 10 mars 2023 kl. 12.04 (CET)[svara]
Ja, vi pratar nog om samma saker. Exempel är svårt, för de lutar sig ideligen på vårt befintliga sätt att se vad som är relevansskapande. Men ett bra exempel är att vi behandlar internetfenomen väldigt styvmoderligt, enligt mig. Frågan är liksom vad som behandlades på det sättet historiskt. LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 12.55 (CET)[svara]
Våra relevanskriterier speglar en traditionell könsuppdelning, där män gjorde karriär i det offentliga, näringslivet och andra miljöer som betraktades som samhällsbärande. Kriterierna pekar ut utbildning, titlar och social position som tunga relevansgrundande egenskaper. Då är det självklart att de personer (dvs främst män) som innehar just den typen av befattningar som vi, prydligt uppräknade i våra relevanskriterier, betraktar som relevanta kommer att dominera i våra artiklar.
Det är inte WPs sak att förändra verkligheten, men den traditionella synen på meriter både begränsar underlaget och skapar en skev verklighetsbild. Vi kan därför fundera över hur vi kan vidga relevanssynen genom att identifiera andra områden i samhället som ger utrymme för kvinnor, deras verksamheter och inflytande. Några exempel, som jag kommer på just nu: Kvinnor syns och hörs mer och mer i modern musikproduktion, inte bara som artister utan även som låtskrivare och producenter. Konstmusikens upphovsmän och utövare är generellt en bortglömd grupp i SvWP, och även där finns det många kvinnor som borde kunna få en artikel här. Detsamma gäller kvinnor som är verksamma inom opinionsbildning och samhällsdebatt i sociala medier, poddar o dyl. Det är nog dags att omvärdera en del som lite svepande har dömts bort som "internetfenomen". Kvinnoidrotten får allt större utrymme. "Civilsamhället", frivilligorganisationer o dyl drivs i hög grad av kvinnor. Kvinnliga entreprenörer och "affärsänglar" jobbar oftavid sidan om de stora och etablerade företagen. Många tongivande kvinnor hörs i skol- och pedagogikdebatten. O s v. Många av dessa drivande personer exkluderas idag p g a av att de inte besitter de traditionellt manliga meriterna titel, position inom näringslivet eller politiken, "rätt idrott" mm.
Vi ska alltså inte i första hand söka efter fler kvinnor bland de stora "manliga grupperna". De finns lika ofta inom helt andra samhällssektorer. Och allmänt gäller (och det är min käpphäst) att vi måste ha ett utrymme för individuella relevansbedömningar som inte i första hand bygger på kriterierna i sig (speciellt när de används för exkludering), utan på en god förmåga att tolka och uppfatta vem/vilka som är intressanta för den publik som väljer att söka information här. Janders (diskussion) 10 mars 2023 kl. 16.33 (CET)[svara]
Jag håller med @Janders om att strikt formaliserade relevanskriterier kan leda till att personer och företeelser som rimligtvis har ett allmänintresse ändå exkluderas från svwp. En aspekt av detta har jag tagit upp som en ny diskussionspunkt nedan - Relevanskriterier - folkrörelser och nätverk. Chandra Varena (diskussion) 10 mars 2023 kl. 16.59 (CET)[svara]
@Janders, som jag ser det skall relevanskriterierna vara vägledande och inte tvingande. Ser vi till diskussionen om frisören feån norrland som @LittleGun fick över relevansribban så går det ditåt (ursäkta, glömt namnet).
En artikel jag skriver nu är om en barnboksförfattare, 2 böcker, som var underground i Sydafrika och kämpade mot apartheid och där fick barn med sin dåvarande fru och barnets mest kända låt (ink mix) har spelats nästan 600 000 000 gånger på Spotify. Relevansen med 2 kristna barnböcker är tunn, knappt över ribban, men aktiviteten i Sydafrika är dokumenterad via böcker från Diakonia och dottern har sin egen artikel. Sydafrikadelen är lite åt det som @Chandra Varena skriver om med folkrörelser. Det är ett under stt det finns dokumenterat med namn, då det var en livsfarlig aktivitet under 80-talet där man jobbade anonymt, dock viktigt att lyfta fram personer bakom den historia som vi annars bara känner via böcker såsom En torr vit årstid. Finns källor och man är nästanrelevant inom olika områden så kanske det kan leda till relevans via mängden? Adville (diskussion) 10 mars 2023 kl. 17.34 (CET)[svara]
Jag ser inte att relevanskriterierna per se är problemet eller ett symtom för problemet. Jag tycker att relevanskriterier är bra. Det är inte så att relevanskriterierna för vetenskapsmän eller militärer premierar manliga vetenskapsmän eller manliga militärer. Det är att relevanskriterier finns framförallt för ämnesområden som kan definieras som manliga. Det finns symtomatiskt relevanskriterier för "idrottsevenemang" samt "andra evenemang". LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 17.50 (CET)[svara]
@LittleGun, för att jag inte är säker om du missförstod mig eller inte: relevanskriterierna är bra. De behövs för att inte vad som helst skall släppas fram (jag till exempel). De är bra för idrott, där är det snarare wikipedianer som skriver om kvinnor som saknas. Vad jag menade var att en person som ligger på gränsen i flera olika relevanskriterier kanske kan knyta ihop säcken så den precis kommer över relevansen fast vart kriterium för sig skulle ge avslag. Adville (diskussion) 10 mars 2023 kl. 17.56 (CET)[svara]
Bara en idé: Om vi skulle öppna upp för artiklar om kvinnor som valt att möjliggöra sina mäns karriärer, så skulle det finnas gott om utrymme att skapa en bättre balans mellan antalet artiklar. Det gäller såklart vice versa även om det historiskt varit mindre vanligt förekommande att en man stannat hemma och tagit hand om familjen. Jag kommer själv från en familj där min mor möjliggjorde min fars karriär som diplomat. Hennes intresse vid sidan om min fars jobb, sociala tillställningar och familjen, bestod främst av att måla akvareller och smyckestillverkning, dock av förklarliga skäl utan några noterbara kommersiella framgångar.
Dock kan det förstås ifrågasättas huruvida dessa (företrädesvis) kvinnor skulle vara intressanta för den publik som söker information här. Det skulle dock kunna förhålla sig tvärtom, att det skapar ett intresse. Svårt att veta innan det testats. En utmaning skulle förstås vara verifierbarhet. FWIlkens (diskussion) 10 mars 2023 kl. 17.56 (CET)[svara]
Men då skulle detta ju bygga på mannens befattning vilket jag ser som att bygga på och tunna ut dagens lite traditionella kriterier. Jag vill i stället lyfta fram och belöna de insatser kvinnor gjort som berört många men som vi inte velat ta på allvar, typ Evelyn Forssberg som var med i massor av styrelser i lokala grupper Yger (diskussion) 10 mars 2023 kl. 18.23 (CET)[svara]
Ja, precis. Vi hamnar på nåt sätt alltid där.
Och du har rätt, FWIlkens, utmaningarna är verifierbarheten, och huruvida relevansen visas eller beskrivs eller ens finns.
Sen är inte Wikipedias uppdrag att skapa intresse. Vi ska redovisa.
Jag måste nog vara tydlig igen. Jag menar att snedfördelningen är ett symtom på ett problem. Inte problemet i sig. Så om vi nu kämpar igenom att alla som fött barn någonsin är relevanta och låter en bot skapa artiklarna så löser inte det problemet. Det skapar inte artiklar ur ett annat perspektiv. För att fortsätta pajigheten: Det skapar inte mer artiklar om smink. LittleGun (diskussion) 10 mars 2023 kl. 18.34 (CET)[svara]
Jag tycker Chandras kommentar till artikeln om Evelyn är bra och belyser det jag vill föra fram Med tanke på den tiden samhällsklimat så var det väldigt med svårare för en kvinna än för en man att alls bli omnämnd på det sätt som refereras ovan. Kvinnors insatser gjordes mycket mera i skymundan och uppmärksammades mindre. Jag tycker därför att det som framkommit om henne är fullt tillräckligt för att hon ska vara relevant.Yger (diskussion) 10 mars 2023 kl. 18.47 (CET)[svara]
Nu är jag mer inne på nutidshistoria än vad det ni pratar om men jag tänker till exempel på Listan över Årets kvinnor 2023, som jag jobbar med just nu. Flera av kvinnorna, däribland Eugenia Iashchuk och Linnéa Lindquist, är personer som jag trodde skulle märkas med relevanskontroll (det har de ännu inte gjorts). De har inga fina titlar eller har vunnit några fina priser (nåja utöver Expressens lista). Men jag tänker att de är personer som av och till synts i media under några år och påverkar utan att ha stora följarskaror på sociala medier. Sådana personer tycker jag man kan utveckla Wikipedia med.NnieAndersson (diskussion) 10 mars 2023 kl. 20.18 (CET)[svara]
Jag hittade den här diskussionen eftersom jag såg en artikel ifrågasättas på relevansgrund för att en forskare skulle vara minst docent (Diskussion:Tora Wall : iofs från 2017 så kravet kan ha ändrats). Det här kan jag tycka är en regel som greppar efter precis den sorts kvantitativa måttstock som - förutom att den inte är ett lämpligt mått i sig - också utsätter kvinnor. Eftersom att bli docent är en del av den akademiska meriteringen, där det finns många studier som indikerar att kvinnors lägre representation på de högre nivåerna har andra anledningar än kompetens, så utsätts kvinnor för en fortsatt misrepresentering i och med att måttet sedan används för att stänga ute dem i andra sammanhang, som Wikipedia. Man kan vara en internationellt renommerad och för allmänheten intressant forskare utan att vara docent. Att vara docent är utöver detta ingen som helt garant för att det skall finnas ett allmänt intresse för individen och dennas forskning, så måttet är både irrelevant från båda håll. Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.14 (CET)[svara]
@LittleGun Det här är för övrigt ett svar även på din kommentar "Det är inte så att relevanskriterierna för vetenskapsmän eller militärer premierar manliga vetenskapsmän eller manliga militärer." Det beror på hur de ser ut. Om man tittar på nedanstående citat, så skulle jag säga att vara prefekt eller docent i sig knappast är relevant nog för att förmoda ett allmänintresse. Man kan, som jag säger ovan, vara en internationellt renommerad och för allmänheten intressant forskare utan att vara docent. Dock, eftersom det finns inskrivet i relevansreglerna, så finns det en god möjlighet att färre artiklar om docenter, och fler artiklar om forskare som inte är docenter ifrågasätts, vilket i sin tur gynnar män eftersom de akademiska strukturerna gynnar män. Förutom det kan jag tycka att texten är otydlig.
Merry: Njae, vi är i stort sett överens. Men: Alltså vi premierar ämnesområden relevans där män typiskt dominerat eller har typiskt har intresse. Min poäng är att för militärer och vetenskapsmän så ser "relevanskriteriernas bokstav" likadana ut för kvinnor som män, på det sättet premier de inte män. Men eftersom militärer och vetenskapsmän domineras av män blir det automatiskt fler artiklar om män.
Egentligen så ska en kvinnlig militär och en kvinnlig vetenskapsman med samma meriter, och de meriterna uppfyller relevanskriterierna, också båda vara självklart relevanta.
Nu finns det ett exempel på en vetenskapsman som var kvinna (Strickland) och fick sin artikel raderad, medan hennes manliga kollegas artikel fick vara kvar, trots samma meriter. Inte förrän de delade Nobelpriset för sitt gemensamma arbete fick hennes artikel vara kvar:[7]. Det är det jag menar med "snacka om superkvotering" [av män] här:[8], och därför jag ändrade från "relevanskriterier" till "relevanshantering" i det inlägget. LittleGun (diskussion) 14 mars 2023 kl. 21.21 (CET)[svara]
Kravet ska inte tolkas som att det utesluter den som inte är docent. Om man är docent så är man, enligt kriterierna , självklart relevant men man kan vara det även utan docenttiteln. Det är i alla fall min tolkning av det hela. Chandra Varena (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.28 (CET)[svara]
Jag tycker vi är mycket tydliga när det gäller de som avlagt doktorsexamen. Vi ser de som grundläggande seriösa och om de utgivit 2-3 böcker vid sidan om doktorsavhandlingen ses de som relevanta. Docent är en sidogren till relevans för doktorer som är mindre viktig än publikationer Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.33 (CET)[svara]
Men är docenttiteln överhuvudtaget intressant här? Eller prefekt? Vissa prefekter är så klart relevanta, men det har sannolikt att göra med deras gärning utanför prefektrollen. Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.37 (CET)[svara]
det är inte en maktposition som ger relevans utan om deras akademiska gärning. Doktorsexamen visa på stor kompetens Docent att denna kompetens erkänts, böcker att den uppmärksammats. Prefekt säger inget om deras akademiska kompetens och gärning Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.40 (CET)[svara]
Jag tycker kanske att man skall skilja på huruvida en person är en bra källa (=kompetent) eller en bra person att skriva en artikel om (= allmänintresse)? Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.46 (CET)[svara]
jovisst men publikationer + doktorsexamen smäller högre än samma publikationer men utan doktorsexamen. Men fler publikationer utan examen smäller högre än få publikaner med dokstorsexamen Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.56 (CET)[svara]
Det känns uppriktigt sagt mer som någon betat av akademiska titlar, utan att koppla mot allmänintresse, men om listningen av dessa används för att ifrågasätta relevans i sig själv, som i den artikeln jag refererar till, så är det viktigt att man frågar sig hur man kopplar docent mot allmänintresse.
Ni kan ju ha en annan uppfattning, men min erfarenhet är att varken doktor eller docent (och absolut inte prefekt) är en indikation på renommé. Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.41 (CET)[svara]
Ja, men behöver man då lista docent- och prefekttitlarna i sig? Om de inte har en koppling? Eller är det för att utestänga de som publicerat böcker med inte är docenter? Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.49 (CET)[svara]
Nej, det inser jag =) Jag försöker mest få med mitt argument (för den här tråden) att vad som ser ut som ett objektivt mått kan ha diskriminering inbakat, och att det därför är viktigt att det finns en förståelse för vad måttet innebär genom hela processen. Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 16.03 (CET)[svara]
Men det är ju därför denna tråd startat så där är vi ense. Men just i det du tar upp är det erkänd kompetens som står i ve centrum och inte titlar (och du inte anser doktorsexamen bara är en titel, jag ser det som ett kompetensbevis) Yger (diskussion) 14 mars 2023 kl. 16.07 (CET)[svara]
För i så fall är vi precis där jag började argumentationen: de som gjort avtryck inom forskningen men inte avancerat titelmässigt inom akademin stängs ute, vilket kommer ge färre kvinnor. Merry (diskussion) 14 mars 2023 kl. 15.51 (CET)[svara]
Diskussionen om fördelningen män/kvinnor i artikelämnena har öppnat för en bredare diskussion om relevanskriterierna. I den långa listan över vad vem och vad som kan vara relevant saknar jag folkrörelser och nätverk som inte arbetar i den traditionella föreningsformen men som kan ha många följare/medlemmar och stor genomslagskraft i sociala medier. I konsekvens med detta saknar jag också personer som är eller har varit drivande i sådana nätverk och/eller är kända som debattörer på sociala medier utan att det i någon högre grad uppmärksammats i traditionella massmedia. Chandra Varena (diskussion) 10 mars 2023 kl. 12.28 (CET)[svara]
Mycket av samhällsengagerad verksamhet görs idag i andra former än genom politiska partier eller etablerade organisationer. Till exemempel miljö- och klimatrörelser och nätverk för asylrätt och flyktingmottagande. Sådana rörelser/nätverk kan vara relevanta på grund av sin roll i samhällsdebatten oavsett formell organisationsform. Därmed kan även deras förgrundsgestalter vara relevanta. Chandra Varena (diskussion) 10 mars 2023 kl. 21.23 (CET)[svara]
Sådana som jag skulle kalla debattörer, tänker jag då spontant. Jag är ju fortfarande inne på diskussionen ovan och tänker att relevanskriterierna kanske skulle bli bättre om man ställde krav på uppmärksamhet snarare än att det ska ha släppts en skiva eller två och vem den ska vara utgiven av. Frågan är ju hur man mäter uuppmärksamhet. En tweet kan ju vara delad ett visst antal gånger, en tidning kan tryckas i en viss upplaga, Youtube kan vi se visningar och Instagram följare. Hur mäter man spridning av hashtagar så som Metoo och jagvetvadensnippaär? Helt enkelt hur formulerar man relevanskriterierna så de är inkluderande men ändå tydligare?NnieAndersson (diskussion) 10 mars 2023 kl. 22.17 (CET)[svara]
Jag tror att man kan mäta användningar av hashtags. Men det kanske inte behövs några kvantitativa krav, utan snarare är en bedömningsfråga. Krav på uppmärksamhet, men inte preciserat. För "Youtubare och influerare" finns ett väldigt tänjbart relevanskriterium: "Har eller har haft höga tittarsiffror i förhållande till språk- och ämnesområdet." Man kan skriva liknande om debattörer och (nät)aktivister och om digitala grupper eller kampanjer som de du nämner. I vissa fall kan vi antagligen vara helt överens om att personen/företeelsen är eller har varit tillräckligt viktig för att vara relevant, även om gränsen för detta inte kan kvantifieras. I andra fall får vi diskutera oss fram till en lösning, så som i så många andra frågor. Chandra Varena (diskussion) 10 mars 2023 kl. 22.36 (CET)[svara]
Det skulle kunna utveckla sig till en intressant och tämligen animerad diskussion när konsensus om relevans för företrädare för olika ideologiska ståndpunkter ska uppnås.
Gällande hashtaggar kan man visserligen mäta antal omnämnanden på https://www.social-searcher.com/social-mention/ mfl liknade sajter. Men vi bör bara ta med sådant som analyseras tillräckligt djupt i trovärdiga källor som är oberoende av fenomenet, och som har en nedtecknad historik. Så lägg fokus på att kräva ett visst antal sådana källor. Det vi vill undvika är tillfälligt trendande begrepp som snabbt faller i glömska. Så inför ett tidskriterie. En tröghet i systemet. Vid fenomen som varit kända länge kan vi vara mer generösa i övriga krav. Ett bra exempel att utgå ifrån är relevanskriterierna för musik där ett av alternativen är: "Har under flera år tillägnats längre recensioner eller reportage i ett flertal nationellt/lokalt etablerade och välrenommerade media (till exempel dagstidningar, statliga/kommersiella radiokanaler, men inte privata bloggar, skoltidningar, fanzines etc) och är inte ett nytt och tillfälligt band." Det alternativet kan användas för körer som har verkat på en ort mycket länge och har utvecklats till en institution, men som inte har gett ut en skiva.Tomastvivlaren (diskussion) 11 mars 2023 kl. 01.14 (CET)[svara]
Att ha någon sorts tidskriterium är bra, men inte heller det behöver preciseras tror jag. "Lång tid" för en kör eller annan företeelse som har blivit viktig lokalt och, med @Tomastvivlarens välvalda ord, utvecklats till en institution, är antagligen längre än "lång tid" för en kampanj på internet. Även detta är en bedömningsfråga. För internetfenomen är jag tveksam till kravet på djup analys i oberoende källor och nedtecknad historik. Rörelser som agerar på Internet gör just detta, och man kan spåra historiken i deras eget agerande men de ägnar sig långt ifrån alltid åt att skriva sin egen historik och de uppmärksammas långt ifrån alltid av mer traditionella media. Kan vi hitta oberoende källor så är det förstås bra, men om en hemsida eller facebookgrupp har funnits och visat aktivitet i X år så är det i sig en källa till att så är fallet. Chandra Varena (diskussion) 11 mars 2023 kl. 03.24 (CET)[svara]
Frågan är om man ska lägga till att den ska ha fått oberoende uppmärksamhet, vilket kanske är självskriven genom att det är verifierbart. Jag tänker då på att det finns rätt många hashtags till exempel som använts under lång tid, tänker på till exempel #litenblirstor (Instagram), men som knappast är relevant för en egen artikel. Detta kan jämföras med #jagvetvadensnippaär som i skrivande stund har 5000+ (Instagram) men som det finns oberoende källor på i traditionell media.NnieAndersson (diskussion) 11 mars 2023 kl. 07.29 (CET)[svara]
Ett annat problem är att ju att hashtagar ofta sprids via botar i påverkanskampanjer, jag upplever det sällan är någon relevant måttstock. I historiskt perspektiv är det ju ofta betydligt enklare att se vad som verkligen fått genomslag, men i samtiden är det ju svårare.FBQ (diskussion) 11 mars 2023 kl. 09.35 (CET)[svara]
Mallen {{Flaggbild2}} har en optionell parameter, variant, med vilken man kan styra val av flagga. Vilka flaggvarianter som finns framgår av {{Landsdata Afghanistan}}. Om variant inte anges blir det en defaultflagga. I november gjorde JokingGold0 några "Småändringar", se denna diff.
Det verkar som om åtminstone en av ändringarna inte var så liten.
Jag bytte tillbaka defaultflaggan till den gamla i alla fall. Vi bör tänka på konsekvensen i praktiken, här blev det inte så bra, med idrottare som plötsligt fick talibanflagga i sina infoboxar fast de inte tävlat under den flaggan. Höstblomma (diskussion) 14 mars 2023 kl. 20.45 (CET)[svara]
Jag vill göra gemenskapen uppmärksammad på en fastkörd diskussion rörande i vilken mån det är fastslaget och därmed verifierbart att det svenska samhället har, eller omfattas av, en gemensam värdegrund. Samtalet skulle må bra av fler röster. Janders (diskussion) 15 mars 2023 kl. 13.36 (CET)[svara]
Frågan som diskuteras på diskussionssidan handlar om huruvida hela avsnittet ska raderas i enlighet med ett förslag från @Janders. De skäl jag har uppfattat är att det skulle kunna uppfattas förvirrande, innehåller felaktiga uppgifter eller saknar information. Alternativt att avsnittet av ideologiska skäl inte anses lämpligt. Om avsnittet är ute och cyklar borde det gå att källbelägga enkelt.
Jag skriver detta bara för att förtydliga vad diskussionen handlar om.
Holger.Ellgaard, en av svenskspråkiga Wikipedias allra flitigaste artikelskribenter och personen bakom många av våra utvalda artiklar, uppges vara avliden i biografin Holger Ellgaard. Cucumber lade till uppgiften, efter att ha noterat att Ratsit anger att han registrerades som avliden 18 januari. Holger, som varit en av få svenska skribenter som har stått bakom en mycket stor volym artiklar och har skrivit många mycket genomarbetade texter, har inte redigerat sedan 13 januari. En enorm förlust för uppslagsverket. /Julle (disk.) 25 januari 2023 kl. 05.03 (CET)[svara]
Så väldigt tråkigt. Holger har även bidragit med många fantastiska fotografier, som finns i både hans egna och andras artiklar och tack vare commons-licensen kan användas även i andra sammanhang. En värdefull kulturgärning. Chandra Varena (diskussion) 25 januari 2023 kl. 06.16 (CET)[svara]
Jag är glad för att han fick erkänsla genom att få det första diplomet som årets wikipedian, han uppskattade denna typ av uppmärksamhet, som han ju fick en hel del av i typ tidningsintervjuer. Han gillade verkligen att åka ut med sin hund på eftermiddagen och ta bilder, för att förmiddagen därpå använda dem i en artikel, produktiviteten och kvaliteten var fantastisk. Han blev änkling innan han fyllt 60 och wikipediainsatserna blev en stor del av sitt leverne från han började, omkring 65 år gammal. Jag kom i kontakt med honom tidigt och vi hade en del gemensamt i intresse för geografi i stockhomsområdet, och han hjälpte mig även med saker lite utanför Wikipedia. Det känns tomt att vet han inte längre finns där och att jag inte längre, som jag brukat, tittar på hans nya artiklar och skapar WD poster till dem. Han hade en 100% ordning på alla bilder han tagit, även de han inte laddat upp, men jag misstänker det blir svårt/omöjligt ta tillvara detta arkiv, och vi får vara glada att han laddat upp de bästa bilderna.Yger (diskussion) 25 januari 2023 kl. 08.08 (CET)[svara]
Jag har ringt och pratat med Skatteverket och fått uppgift om hans efterlevande och tänkte skicka ett kort – kanske från gemenskapen i allmänhet, om vi vill det? – men om någon här faktiskt känner familjen kanske det är bättre att låta vederbörande ta hand om det. /Julle (disk.) 25 januari 2023 kl. 08.29 (CET)[svara]
Håller med LittleGun. Det är angeläget att gemenskapen skickar blommor till begravningen. De kan vara ganska dyra, sist jag köpte en enkel bukett till en skådespelare kostade den 400 kr. Det var före inflationen tog fart. /Ascilto (diskussion) 25 januari 2023 kl. 08.44 (CET)[svara]
Det var ett oerhört sorgligt besked. Hans insatser var ovärderliga. Hans tusentals artiklar gör honom till en av de allra främsta stockholmsskildrarna, alla kategorier. Janders (diskussion) 25 januari 2023 kl. 09.08 (CET)[svara]
Mycket tråkigt, en tung förlust för gemenskapen. Är gärna med på blommor om jag får veta hur. Bör vi sätta en minnesmall på Holgers användarsida? Idunius25 januari 2023 kl. 09.36 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Om vi är 20 användare som bidrar räcker 100 kr var för en anständig bukett. Kan WMSE arrangera en swishinsamling, Axel Pettersson (WMSE)? /Ascilto (diskussion) 25 januari 2023 kl. 09.48 (CET)[svara]
Sorgligt besked, och användarnamnet Holger.Ellgaard kommer att saknas på senaste ändringarna framöver. Tack för alla bra artiklar, fina bilder, och trevliga möten och idéer under åren.
Vi kommer att skicka blommor från Wikipediagemenskapen och Wikimediarörelsen, och så fort vi vet hur vi administrativt ska hantera en insamling kommer det att finnas möjlighet för de som vill att bidra till det också. Jag återkommer så snart vi löst det. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 25 januari 2023 kl. 11.06 (CET)[svara]
Mycket sorgligt, alla tankar till familj och andra som stod nära. Bidrar gärna till blomma. Minnesmärkning bör vara passande för användarsidan. Självklart bör anhörig föra talan för hur den fortsatt ska (eller inte ska) se ut. --Adjokadiskussion25 januari 2023 kl. 13.28 (CET)[svara]
Ett mycket sorgligt besked. Mina tankar går till hans närmaste, såväl familj som andra.
Bidrar mer än gärna till blommor, krans eller dylikt till begravningen. Tycker också det vore en fin gest om alla bidragsgivare vill stå med egna namn.
Minns att jag som väldigt ny och förvirrad Wikimedian va inne på Holgers användarsida och blev djupt imponerad. Hur kan vi som gemenskap föra hans starka engagemang vidare, hur kan vi låta hans insatser inspirera och sporra oss att nå högra höjder? -- LevandeMänniska(talk), 25 januari 2023 kl. 14.42 (CET)[svara]
Det är med sorg jag mottar denna nyhet om Holgers bortgång. Hans många artiklar om Stockholm och arkitektur är en verklig prydnad för svenskspråkiga Wikipedia. Precis som Yger skriver ovan, så var Holger den förste mottagaren av Wikimedia-priset år 2017 och jag minns hur glad han blev för det. Precis som motiveringen löd, så var Holger en inspiratör för många av oss andra wikipedianer. Det var med glädje jag läste hans artiklar. Hans sista projekt var att skriva om kvarter på Östermalm och det sista han hann slutföra, en vecka före sin bortgång, var Kvarteret Lövsångaren.
@Axel Pettersson (WMSE): Tack för att du och kansliet tar tag i frågan om blommor och insamling.
Jag har just informerat styrelsen för WMSE och vi kommer att diskutera vad vi kan göra och om vi skall inrätta ett stipendium till Holgers minne, enligt vad Janders föreslår. Jag tycker att det är en bra idé. Historiker (diskussion) 25 januari 2023 kl. 19.59 (CET)[svara]
@Yger, @Historiker Ovan skriver Yger om hur bra ordning Holger hade på alla bilder han tagit. Hur realistiskt är det för gemenskapen / WMSE att föra en dialog med Holgers efterlevande gällande hans bildarkiv? Inser frågans känslighet, men eftersom gemenskapen uppenbarligen betydde mycket för Holger, och tvärtom, kanske vi borde försöka. -- LevandeMänniska(talk), 25 januari 2023 kl. 23.46 (CET)[svara]
Jag har varit i kontakt med Holgers dotter för att framföra hur mycket Holger betytt för gemenskapen, och hon har uppskattat alla vänliga kommentarer om hans arbete. Man kan säkert fråga, när det har blivit rimligare än så snart inpå dödsbudet. /Julle (disk.) 26 januari 2023 kl. 09.59 (CET)[svara]
Verkligen superfint av dig att du pratat med hans dotter och framfört gemenskapens kondoleanser och tacksamhet. Håller helt med dig gällande att man bör vänta med att ta just den dialogen med hans efterlevande. -- LevandeMänniska(talk), 26 januari 2023 kl. 11.44 (CET)[svara]
Jo, bra att du har kontakt med dottern, Julle. Holger är värd dödsrunor i tidningarna, både som arkitekt och som Stockholmsbeskrivare. Jag läser hans artiklar och hittar hans bilder där jag minst anar det. Jag hoppas att hans arkiv bevaras. Jag tänker dels på Gösta Glases bilder som finns på Nordiska museet och hur WP:Projekt Fredrika tog hand om Birger Carlstedts verk: rapport. Per W (diskussion) 28 januari 2023 kl. 08.31 (CET)[svara]
Vad är det jag läser? Ellgaard avliden? Han har under sina år här på Wikipedia gjort sidan till en bättre plats och kommer därför vara saknad. Vila i frid Holger! Colapojken (diskussion) 26 januari 2023 kl. 00.52 (CET)[svara]
För mig var det rutin att varje gång vid inloggning ta en titt på Holgers bidrag och se vilket ämne som intresserade honom för dagen. Han var synonym för kvalitet och belyste verkligen stort som smått. Saknaden är stor. QubeCube (diskussion) 26 januari 2023 kl. 07.59 (CET)[svara]
Det finns andra som kände Holger bättre eller hade bättre koll på hans arbete, men jag skrev några ord i går om vad han betytt för oss och svensk folkbildning (Facebook/Twitter/Wikipediabloggen, och på engelska på wikimedia-l/Diff) och har fått många uppskattande kommentarer från människor som inte alla själva varit aktiva på Wikipedia men som har läst hans artiklar eller använt hans bilder. Det har varit fint att se. /Julle (disk.) 26 januari 2023 kl. 10.06 (CET)[svara]
Mycket sorgligt att få höra om hans bortgång. Jag hade tillfället att träffa honom och hans hund och det var särskild informativa möten. Jag stöder ovannämnda förslag angående blommor och stipendium. --NordelchFör Wikipedia - i tiden26 januari 2023 kl. 19.01 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt) Jag håller med om att Julles FB-inlägg är ett fint minnesord. Holger är absolut värd ett minnesord i DN och/eller SvD. Men det måste också ta upp hans insatser som arkitekt och publicerad fotograf. Det vore fint om det kunde skrivas av någon från gemenskapen, kanske Yger? /Ascilto (diskussion) 27 januari 2023 kl. 15.07 (CET)[svara]
Jag kan göra mitt bästa, förstås, och se om någon av tidningarna skulle vara intresserade om till exempel Yger vill hjälpa till att utveckla det jag skrev.
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag har under min tid på Wikipedia haft väldigt lite kontakt med Holger, men har läst hans artiklar. Jag tycker det är oerhört fint att se hur gemenskapen sluter upp både på hans användarsida och i den här tråden. De initiativ som tagits är helt fantastiska, en mycket fin hyllning!NnieAndersson (diskussion) 27 januari 2023 kl. 20.25 (CET)[svara]
Även jag vill sälla mig till den långa raden av personer som uttryckt tacksamhet och förundran över Ellgaards omfattande bidrag, men väl så mycket hans attityd och vänlighet som personifierade min idealbild av Wikipedia som ett samarbetsprojekt. Denna Bybrunnen-tråd kommer relativt snart att arkiveras, och jag föreslår att den, när tråden "stillnat", kan kopieras till Användardiskussion:Holger.Ellgaard för att framgent enklare kunna hittas, samt få sällskap med ett antal liknande inlägg som redan finns där och uttrycker reaktioner över Ellgaards verk och frånfälle. / Anhn✎28 januari 2023 kl. 23.53 (CET)[svara]
Jag återvänder då och då till artikeln Lista över kvarter i Gamla stan som är en av mina favoriter. Helhet, överblick, struktur och inbjudande djup i nästa steg lista över samtliga kvarter. Som upplagt för en fortsättning med kartor, bilder, mallar, byggnader, gator, verksamheter och vem som har bott i husen med mera - där sprider sig den nästlade kunskapen från den, till synes enkla artikeln om kvarter i gamla stan, ut i världen. En bra inspiration och ett stort tack till Holger och gemenskapen! VisbyStar (diskussion) 29 januari 2023 kl. 11.51 (CET)[svara]
@Historiker: Du skriver 25 januari 2023 kl. 19.59 att "Jag har just informerat styrelsen för WMSE och vi kommer att diskutera vad vi kan göra och om vi skall inrätta ett stipendium till Holgers minne, enligt vad Janders föreslår. Jag tycker att det är en bra idé." Vad har hänt? // --Allexim (diskussion) 20 februari 2023 kl. 20.14 (CET)[svara]
"Vi kommer att skicka blommor från Wikipediagemenskapen och Wikimediarörelsen, och så fort vi vet hur vi administrativt ska hantera en insamling kommer det att finnas möjlighet för de som vill att bidra till det också. Jag återkommer så snart vi löst det." Vet ni nu hur ni administrativt ska hantera en insamling? --Allexim (diskussion) 22 februari 2023 kl. 20.46 (CET)[svara]
Som vi tidigare nämnt så ordnar Wikimedia Sverige med beställning av blommor till Holgers begravning, och några av oss kommer att närvara. På ett tillhörande kort kommer vi att skriva minnesord och att blommorna kommer från Wikipediagemenskapen och Wikimedia Sverige.
Det är svårt att genomföra en namninsamling praktiskt, utan att riskera att utelämna någon eller om det blir för många som vill skriva sina namn. Men vi gör gärna ett försök. Den som vill få med sitt namn/användarnamn på kortet kan maila det till infowikimedia.se senast måndagkväll 27 februari.
Vi kommer i detta läge inte göra någon insamling till blommor eller ett eventuellt stipendium. Dels vill vi inte att det ska framstå som att vi utnyttjar tillfället, och dessutom blir det administrativt svårt om det kommer in mer pengar än vad vi rimligen kan köpa blommor för. Om anhöriga har andra önskemål om insamling är det bättre att skänka till dessa ändamål.
Vi vill också tillägga att vi gärna hjälper till med att skicka blommor framåt, i den mån vi eller någon från gemenskapen får kontakt med anhöriga. En process kommer att tas fram runt det och vi mottar gärna feedback från er. Men har ni några synpunkter redan nu får ni gärna lyfta dem här eller maila in till info-mailen. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 23 februari 2023 kl. 16.52 (CET)[svara]
Egentligen föredrar jag att inte skicka blommor, utan hellre till någon insamling. Dessvärre verkar inte Holger ha någon föredragen insamling. Jag har ställt frågan till Ignis hur det fungerar med den minnesgåva då presenterar då. LittleGun (diskussion) 23 februari 2023 kl. 17.43 (CET)[svara]
Tack för informationen! Att mitt användarnamn kommer med är inte alls viktigt men jag hade gärna bidragit ekonomiskt. Nu avvaktar jag och ser om det blir någon minnesinsamling till ett stipendium längre fram. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2023 kl. 18.49 (CET)[svara]
Jag fick ett goddagyxskaftsvar från Ignis (samt deras samarbetspartner). Svaret var gå in på "minnesgåvan", men där finns inget val vad jag kan se. Begravning på fredag, det får bli en slant till nåt bra och en tacksamhetens tanke. LittleGun (diskussion) 1 mars 2023 kl. 22.41 (CET)[svara]
En fin begravning med mest släkt och några vänner närvarande, och även om dom kände till Holgers Wikipediaengagemang hade dom inte koll på omfattning eller effekt av hans insats. Vid lunchen efter sa jag ungefär följande:
Det sägs att när Wikipedianer dör så gör dom det tre gånger:
Första gången när dom dör
Andra gången när dom försvinner ur minnet
Tredje gången när deras sista redigering blir överskriven
I en gemenskap som till stor del består av personer som sitter vid skärmar och tangentbord, och inte träffar varandra så ofta hade jag ändå förmånen att få träffa Holger några gånger. Dels diskuterade vi ett projekt om digitala vandringar genom artiklar och bilder, ett projekt som kanske hade kunnat flyga under pandemirestriktionernas dagar men som vi var lite för tidigt ute med. Dessutom var jag med när han som välförtjänt första mottagare fick Wikimediapriset 2017, och fick se vilken bekräftelse det gav honom i sitt folkbildande arbete.
Den insats Holger gjort för Wikipedia är fantastisk! De flesta artiklar kopplade till Stockholm, stadsplanering eller arkitektur har han skapat, redigerat, uppdaterat eller lagt till bilder i. De nästan 4500 artiklar han skapade har över 6200 visningar dagligen. Hans över 56000 uppladdade bilder, mest egentagna under hundpromenader men även digitaliserade ritningar och kartor han begärde ut från stadsarkivet, används i så många artiklar på så många språk att statistikverktygen nästan inte räcker till, men hans verk är synliga på hundratals olika språkversioner. Men utöver siffrorna och spridningen har han inspirerat andra, till exempel genom artikeln Offentliga toaletter i Stockholm där volontärer i Göteborg skapade motsvarande om Offentliga toaletter i Göteborg eller Elektricitet i Stockholm som inspirerade skapandet av Elektricitet i Hakarps socken, denna metropol utanför Jönköping.
Tiden har sin gång, och för att koppla tillbaka till början så är det svårt att hindra den första punkten, det där med att folk går bort. Det andra, om att folk försvinner ur minnet, är upp till alla oss att tänka på Holger och hans gärning, och jag har insett att varje gång jag visar sidan Senaste ändringarna på Wikipedia tänker jag på Holger och saknar hans användarnamn där. Det tredje sättet – att deras sista redigering blir överskriven – tror jag Holger var för produktiv för att det någonsin ska inträffa, utan Holger kommer leva kvar för evigt på Wikipedia genom sina artiklar och bilder.
Mycket väl formulerat. Det känns bra att Holger fick ett så fint slutord från oss. Hans insatser och bidrag var mycket speciella och värdefulla. Janders (diskussion) 3 mars 2023 kl. 21.08 (CET)[svara]
Jag hörde från Holgers dotter, Erika, i dag igen, och hon sade att hon verkligen har uppskattat det deltagande vi har visat i sorgen efter Holger. /Julle (disk.) 16 mars 2023 kl. 12.04 (CET)[svara]
Källreferenser när fakta tas ur fördjupningsartiklar
I ingresser gäller att referenser inte behöver anges när bara fakta som källbeläggs i brödtexten tas upp. Hur är det när vi har fördjupningsartiklar, där fakta finns med källreferenser? (jag tänker idealt). I Stockholm#Namnet skriver jag "Stockholm har getts ett antal smeknamn som "Eken", "Nordens Venedig" och "Mälardrottningen"." där fakta är helt okontroversiellt och återfinns i fördjupningsartikeln namnet Stockholm, men inte i en enda källa där just denna text återfinns exakt. Jag tycker det i det fallet inte ger mervärde ange källor i huvudartikeln och blir onödigt grötigt om det tillförs 2-3 lite oexakta källreferenser (som finns i fördjupningsartikeln). Däremot la jag in en not i meningen före i den andra tolkningen av namnet som inte är så välkänt fast det står i fördjupningsartikeln Yger (diskussion) 17 februari 2023 kl. 09.34 (CET)[svara]
Jag tycker det är helt okej. I synnerhet när sammanfattningen i Stockholm#Namnet är så föredömligt kort. Jag är ganska säker att jag har gjort så i sammanfattande avsnitt som länkar till fördjupningsartikel. Det är lite som att vi inte är lika noga med källor i introt heller, utan att längre resonemang källbeläggs i brödtexten. LittleGun (diskussion) 17 februari 2023 kl. 09.42 (CET)[svara]
Jag tror formuleringen är ganska gammal, när vi först började på allvar kräva källor till artiklar. Jag skulel nog egentligen tycka att den bör tas bort, då det kan vara svårt att upptäcka att något ändras i en annan artikel. Idag är det betydligt vanligare med fotnoter, så ytterligare en eller två i en artikel gör knappast den mer svårläst.
Personligen ser jag inte nyansskillnaden mellan huvudartikel och fördjupning. Däremot föredrar jag mallen huvudartikel, för den är mindre "pratig". Enligt malldokumentationen har du formellt mest rätt gällande användandet, men det är inte helt tvingande. LittleGun (diskussion) 17 februari 2023 kl. 22.40 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Tack för era synpunkter! Jag tolkar det som att det saknas konsensus hur hantera dessa fall. LittleGun och NnieAndersson anser källanvisningar i de sammanfattande artiklarna i vissa fall kan utelämnas, men har lite olika åsikter vilken mall som bör användas. Själv lutar jag åt den syn LittelGun för fram. Andejons tycker att även ni dessa fall är källreferenser önskvärt och jag upplever det finna flera som i samband med nomineringar på WP:AN delar den synen. Här är jag oense och inte bara för att notmarkeringarna "tar plats" utan även att överförda noter kan täcka det som står sämre än de noter som används i lite andra formuleringar i fördjupningsartikeln. Och än mer så kan det, som skett, leda till att mer text från fördjupningsartikeln förs in i den överordnande för att just få helt korrekt koppling mellan påstående och hur det uttrycks i källan, och detta leder då till sämre tydlighet i den sammanfattande artikeln. Yger (diskussion) 18 februari 2023 kl. 07.17 (CET)[svara]
Jag anser att mallen huvudartikel endast bör användas i kategorier. Fördjupningsartikeln är nämligen inte huvudartikel utan det är den artikel från vilket det hänvisas som är det. Vad gäller källredovisningen ser jag ingas problem med Ygers resonemang i första inlägget. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2023 kl. 19.08 (CET)[svara]
Jag menar som sagt att det är synonymt. Huvudartiklen innehåller huvuddelen av den informatiopn som finns sammanfattningen. Spelar det någon roll för mallen om den används i artikelnamnrymden och kategoriera? Det finns inget tvingade på det sättet i malldokumnetationen. LittleGun (diskussion) 23 februari 2023 kl. 16.26 (CET)[svara]
Kände inte till fördjupningsmallen innan, men tycker att @Tostarpadius har vettiga kommentarer kring uppdelningen (och ska försöka följa dem själv i fortsättningen, har hittills använt huvudartikel). Själva texten är ju lite annorlunda och 'Detta avsnitt är en sammanfattning av' är betydligt tydligare än 'Huvudartikel' eftersom den uttryckligen skriver ut att det är en sammanfattning. Det pushar också den som vill göra ändringar att först göra det i fördjupningsartikeln, vilket är bra. Gunnar Larsson (diskussion) 23 februari 2023 kl. 16.52 (CET)[svara]
Generellt anser jag att källor ska finnas i anslutning till påståendet, därför att många användare inte vet skillnaden på mall ditten eller mall datten, eller att vi som är aktiva tänkt att man ska göra på ett visst sätt för att hitta källan. Det ska vara lätt att läsa och kontrollera påståenden, vi har ingen platsbrist och därför kan det aldrig vara fel att ange källor!
Jag kan förstå tanken bakom ingressen, den ska till sin karaktär vara kort, sammanfattande och locka till läsning. Men trots att mallen Fördjupning (och för den delen även Huvudartikel) har delvis samma syfte är det ett betydligt längre avstånd mellan påståendet och belägget för det samma när man måste klicka sig vidare till en ny artikel, kanske läsa 2-3 stycken innan man hittar uppgiften, och sen kan hitta källan i fråga.
Nej, vi talar alldeles för ofta om redundans och alldeles för lite om obegränsat utrymme. Förenkla för läsaren, inte för skribenterna! OJH (diskussion) 6 mars 2023 kl. 09.57 (CET)[svara]
Jag har totalt missat denna diskussion. Jag hpller helt med @OJH här. Ingressen källös, det är ok, men även om det finns fördjupningsartiklat med källor så bör källan skrivas i huvudartikeln så att man snabbt ser det är källbelagt och eventuellt att man kan kontrollera det med om man vill. Han skall inte behöva gå till en undersida och där kanske se en källa, eller bara ett "kb". Det försvårar både fö3 läsaren och för den wikipedian som vill förbättra artikeln några år senare och måste klicka sig runt. Adville (diskussion) 6 mars 2023 kl. 10.19 (CET)[svara]
En skillnad mellan mallarna är att fördjupning är inom samma ämne och huvudartikel kan vara ett angränsande. Man bör inte använda fördjupning till en tunn och ytlig målartikel, det blir missvisande. Vid det fallet är mallen {{Se även}} mer lämplig. Den används alltså mer för komplettering eller tillägg inom samma ämne.
Att man inte behöver källbelägga inledningen när källan finns i brödtexten handlar mycket om att inte störa läsningen med noter. Det viktiga är att det som står i en artikel är belagt i samma artikel. Wikipedia kan inte användas som källa på Wikipedia. Ibland kan man se mellan fingrarna när det är ett utdrag ur en annan artikel och finns en tydlig hänvisning, men i dessa fall bör det vara fråga om grunduppgifter som är självskrivna och inte kräver källor eller sådant som är permanent och finns belagt med godtagbar källa i huvudartikeln. Inga detaljuppgifter, statistik eller andra uppgifter som kan förändras eller ifrågasättas i verkligheten eller huvudartikeln bör man ta med i en sådan sammanfattning. Om man ändå gör det behöver man använda källor, men risken med det är att sammanfattningen med tiden får ett annat innehåll än huvudartikeln, alltså mer blir som en fristående miniartikel. Är det problematiskt med noter finns även möjligheten att använda fasta källor tills vidare, men i längre artiklar och vid uppgifter som kan ifrågasättas är det särskilt önskvärt med noter. Kyllo (diskussion) 17 mars 2023 kl. 09.09 (CET)[svara]
Även om Wikidata funnits sedan 29 oktober 2012, var det först i mars 2013 som Svenskspråkiga Wikipedia på allvar började anslutas till Wikidata. Om man tittar i sidhistoriken ser man klart och tydligt att det oftast var då som de gamla språklänkarna ersattes av Wikidatalänkar. Därför kan vi här i dagarna fira 10 år med Wikidata. J 1982 (diskussion) 13 mars 2023 kl. 13.31 (CET)[svara]
Om det nu är något att fira. Tanken må vara god, men Wikidata har både försvårat redigeringsarbetet och skapat problem med undermåliga och dåligt specificerade källor som dessutom skapar problem i VE. Kyllo (diskussion) 13 mars 2023 kl. 14.06 (CET)[svara]
När Wikidata kom, slapp vi äntligen besväret med att lägga upp artikellänkar till Wikipedias alla övriga språkversioner, något som jag minns som en klar lättnad – om det ändå hade stannat vid det. Det är inte så ofta som jag lägger upp en artikel som är helt ny för hela Wikipedia, men någon gång har det hänt. Numera, sedan WD kom, närmast fasar jag för det. När det gäller mitt "basområde", steklar, och helst bin, klarar jag till nöds av det, men roligt känns det inte. Självfallet inser jag att det finns olika förhållningssätt till WD bland alla oss Wikipedianer, men för min del har WD tagit bort mycket av glädjen med att editera. Och som alltid är vi på Wikipedia så illans dåliga på att skriva lättlästa instruktioner, typ läroböcker, i stället för dessa korta små policies och riktlinjer, som mer handlar om vad en får och inte får göra, och inte hur en lättast gör det. Jag "prenumererade" ett tag på dessa "Wikidata weekly summaries", men det slutade jag snabbt med – där samlades ju å andra sidan allt, specialinformation som bara intresserade några få, blandat med information som var viktig för alla. Tänk om det hade funnits en rejäl, digital lärobok i stället, med en vettig kapitelindelning och den instruktiva innehållsförteckning vi får gratis med wiki-funktionen. / TernariusDisk13 mars 2023 kl. 14.51 (CET)[svara]
Men det finns ingen/inget som kräver att WD poster skapas när en artikel skapas. Jag går själv varje dag igenom alla nyskapade artiklar och fixar WD poster om dessa saknas, just för att det skall fungera utan att någon känner tvång (eller belastning i artikelskapande) Yger (diskussion) 13 mars 2023 kl. 15.10 (CET)[svara]
Jag brukar skapa språklänken till andra versioner via wikidata, och det är enkelt. Nya wikidataposter gör jag nästan aldrig, men har snart 3 artiklar klara som saknas på andra versioner, så då blir det väl till att göra det och be någon kontroller efteråt att jag gjort rätt, tex @LevandeMänniska som brukar vara duktig på att hjälpa till där. Grattis till oss, för WD är bra, även om jag inte lärt mig uppskatta det helt än. Adville (diskussion) 13 mars 2023 kl. 15.16 (CET)[svara]
Som med alla Wikimediaprojekt tar man WD i sin egen takt, eller struntar helt i det. Ingen kommer morra eller gläfsa åt de som inte skapar WD-objekt eller lägger in språklänkar till nya artiklar i WD. Sedan håller jag absolut med @Ternarius om att WD skulle må bra av en lättskriven "Starta såhär"-guide. -- LevandeMänniska(talk), 13 mars 2023 kl. 15.26 (CET)[svara]
Det var bekvämt och riktigt att lägga interwikilänkarna i en databas. De (och auktoritetsdata) borde dock ha lagts i Wikipedias databas och inte blandats ihop med Wikidata som är ett projekt med andra mål. Plumbum208 (diskussion) 13 mars 2023 kl. 15.43 (CET)[svara]
Just på grund av att interwikin sköts av Wikidata har fler fått upp ögonen för den databasen. Detta har också lett till objekten efterhand fått fler uppgifter. Så jag anser tvärtom att det varit avgörande för WD:s framgång att det tagit hand om detta istället för att det lagts i en egen databas. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2023 kl. 15.57 (CET)[svara]
Wikidata är en rejäl förbättring med hur det var på den gamla tiden med manuella språklänkar. Ett problem och irritationsmoment är dock de otaliga cirkelreferenser till andra Wikipediaversioner som förekommer i källhänvisningar. Ricjac14 mars 2023 kl. 12.49 (CET)[svara]
En annan aspekt med Wikidata som jag inte gillar är att Wikidata har kommit att styra hur vi organiserar våra artiklar. Wikidata har av naturliga skäl data på "atomnivå", medan ett ämne i många fall mår bättre av en sammanhållen artikel. Ett fiktivt exempel från geografins värld. En ögrupp med 12 små öar behandlas bäst som en enda artikel i Wikipedia så läsaren får överblick och sammanhang. I Wikidata så blir det 13 objekt och risken är stor för att vi får 13 stubbar istället för en riktig artikel. Ett till exempel från i dag. I Wikidata så ska det vara en post för varumärket Zeta och en post för företaget Di Luca & Di Luca. Hos oss mår ämnet bättre av en artikel med en omdirigering från det andra ordet. Detta är inte Wikidatas fel. Det är vi som låter Wikidatas datamodell styra vår artikelstruktur. Kitayama (diskussion) 13 mars 2023 kl. 16.24 (CET)[svara]
Jag håller med om att Wikidata driver fragmentisering av artiklar och att det har negativa konsekvenser, men jag tror inte att Wikidata är ensamt skyldigt (meta:Mergism är mycket äldre än Wikidata!) utan att t ex kategorisering också har den effekten. Wikidatakoppling och kategorisering av omdirigeringar kan minska den. Ibland använder jag också mall:interwiki extra för att komma runt att Wikidata kan ha objekt med mycket närliggande ämnen med litet överlapp av språkversioner.
När jag städar Lsjbotartiklar har jag rätt ofta nytta av att Wikidata inte bara innehåller iw-länkar, eftersom grundläggande egenskaper som instans av (P31) och inom det administrativa området (P131) (motsvarande Wikipediakategorier) samt identifierare i andra databaser kan hjälpa till för att hitta dubblettobjekt och skilja mellan liknande objekt, t ex administrativa enheter på olika nivåer med samma namn. Mer avancerade egenskaper som folkmängder undviker jag oftast, framför allt för att jag upplever det som alldeles för krångligt att lägga in ordentliga källhänvisningar. Kanske är det fler än jag som har det problemet och det är därför som så mycket material på Wikidata fortfarande är dåligt källbelagt... //Essin (diskussion) 13 mars 2023 kl. 17.17 (CET)[svara]
@Essin, jag har också svårt lägga in källor, eller ändra källor. Inte riktigt förstått hur man gör,vilket leder till att jag ibland inte bryr mig om ändra felaktigheter där... synd Adville (diskussion) 13 mars 2023 kl. 18.01 (CET)[svara]
Fragmentiseringen beror även på att vi försöker harmonisera oss med enwp, och enwp är väldigt fragmentiserat jämfört med svwp. Men vad eller vem hindrar att vi slår ihop små och överlappande artiklar? Ibland kan man till och med ha flera wikidata-baserade faktarutor i samma artikel.
Wikidata har stärkt Wikipedias globala perspektiv, vilket är bra. Men införandet har gått mycket långsammare än jag trodde. Vi blir allt färre wikipedianer, och behöver verktyg för att automatisera uppdatering och underhåll av gamla artiklar. Jag hade hoppats att wikidata, och även commons datatabeller, skulle lösa vårt problem med inaktuell statistik i många diagram och tabeller, men så har det inte blivit. Bl.a. för att vi har få bottar som laddar upp data från scb, eurostat, oecd, FN, worldindata.org, osv till wikidata eller commons. Och för att man på enwp föredrar manuellt uppdaterade faktarutor, tabeller och diagram, och därmed följer vi andra efter. Och för att statmallarna fortfarande är enklare att länka till.
Det skapas sällan nya Wd-baserade faktamallar på svwp. Det har stannat lite i utvecklingen, för att det är svårt. Om vi hade använt samma Lua-moduler som en del andra språk hade vi kanske kopiera deras faktarutemallar och haft många fler nu.Tomastvivlaren (diskussion) 13 mars 2023 kl. 18.55 (CET)[svara]
I det sista har du fel. Bara senaste två veckorna har Atippa1 skapat 2-3 nya. Utvecklingen har inte heller stannat av, jag som patrullerare ser att allt fler nya artiklar fylls i med WD data, och att alltfler utnyttjar WD mallar i artiklar. JAg är mycket glad över utvecklingen kring Wikidata och ser det går framåt mycket bra! Yger (diskussion) 13 mars 2023 kl. 19.02 (CET)[svara]
Ett exempel på en "nyttig" Wikidata-mall är {{Ortsfakta WD}} som har anpassats för att hantera USA. Det gör det mycket lätt att skapa artiklar om små orter i USA. Inte mycket text, men mycket matnyttigt i mallen. Lsjbot skapade ju förgreningssidor för USA och jag har åtgärdat många rödlänkar på dessa genom att skapa mallbaserade artiklar. Det skulle förmodligen vara möjligt att med en bot skapa en mycket stor mängd artiklar baserat på denna mall. Det är det rätta sättet att masskapa artiklar. Kitayama (diskussion) 13 mars 2023 kl. 19.30 (CET)[svara]
@Kitayama de som skapar artiklar slaviskt efter Wikidatas modellering gör helt enkelt fel. Här ska vi skapa artiklar på den nivå och i den ämnessammansättning som vi finner lämpligt. Sedan får man på Wikidatas sida se till så att objekten för artiklarna hänger ihop på ett vettigt sätt. (Sen blir det ju så att om man skapar artiklar som inte har samma sammansättning som andra språkversioner så kan man få behöva hjälpa interwikilänkandet på egen hand för att inte bli en länklös "öde ö".) ♥Ainalidiskussionbidrag13 mars 2023 kl. 20.06 (CET)[svara]
Mallen {{Interwiki extra}} är en nödlösning som jag anser bör undvikas. Den gör visserligen att man från svwp kan hitta till halvrelaterade artiklar i andra språkversioner, men från de andra språkversionerna är det ingen som hittar till svwp-artikeln (om inte en motsvarande mall läggs in även där). Larske (diskussion) 13 mars 2023 kl. 20.23 (CET)[svara]
För att besvara @Kitayama:s och @Essin:s diskussion om fragmentering av artikelämnen och liknelsen med en ögrupp som har använts. Wikidata förutsätter inte på något sätt att varje objekt ska motsvaras av en artikel på Wikipedia. Tvärtom. Det har till och med nyligen möjliggjorts att direkt i objektet ange omdirigering till korrekt samlingsartikel på Wikipedia. I exemplet med ögruppen så skulle ju ögruppen rimligtvis också ha ett objekt precis som alla dom andra små öarna som ingår. I bästa fall så skulle alla dom små öarnas objekt på Wikidata länka till Wikipedias omdirigering till ögruppens samlingsartikel så att andra inte får för sej att det saknas artiklar för dom ämnena. På samma sätt som vi borde ha omdirigeringar från dom individuella öarna till samlingsartikeln bör också dessa omdirigeringar kopplas samman med sitt respektive Wikidata-objekt så att läsare där vet att det finns en samlingsartikel på Wikipedia. Sabelöga (diskussion) 13 mars 2023 kl. 23.29 (CET)[svara]
Införandet av en gemensam databas för språklänkar var ett viktigt första steg. Men det blottade det gamla problemet att artiklar på två olika språk länkade till varanda trots att de inte riktigt handlade om samma sak. Det problemet löstes genom det andra steget; att tillföra semantisk data till objekten, så att alla oavsett språk kan komma överens om vad ett visst objekt är för något och ifall artiklarna på de språk man behärskar faktisk ska länkas till det objektet. Men det var ungefär här det började gå överstyr. Om en artikel om en ö även behandlade en by, en fyr och ett naturskyddsområde så klämdes de ofta in i samma wikidataobjekt också. Det är dock något som till största delen har åtgärdats. Att nya egenskaper kunde skapas lite hipp som happ utan närmare eftertanke gjorde att de ofta missbrukades till saker som de aldrig var tänkta för (minns d:Property:P107). Det gjorde även att onödigt specifika egenskaper skapades i stället för mer generella. Det har blivit bättre, men fortfarande är ungefär en fjärdedel av de tillgängliga egenskaperna olämpliga att använda. Dessutom var det ett misstag att låta egenskaper och externa identifierare dela namnrymd. /ℇsquilo14 mars 2023 kl. 08.21 (CET)[svara]
Det är nyttigt att Wikidata tvingar en att tänka över vad en artikel egentligen handlar om, och det är bra att det finns metoder för att iw-länka mellan artiklar som hör till olika objekt (jag hade fram tills nu missat sitelinks to redirects som alltså bara är ett halvår gammalt och föregicks av "Bonnie and Clyde"-diskussionen), men jag menar att Wikidata ändå bidrar till en bild av att Wikipediaartiklar om salamitunna ämnen är det normala, det enklaste att hantera och det som föredras. Ibland är det inte heller självklart vilket ämne som är en del av ett annat. I Esquilos exempel kan t ex naturskyddsområdet omfatta en ö och omgivande hav, och det är tänkbart att två språkversioner skriver varsin artikel som mest handlar om naturen på ön, men definierar dem som artiklar om naturskyddsområdet respektive ön. Om man tror att tvåspråkiga läsare har nytta av att kunna gå direkt mellan dessa två artiklar, hur ska man göra? Interwiki extra har fördelen att det inte kräver lika stora kunskaper i det andra språket som att skapa iw-kopplade omdirigeringar hit och dit. Eller ska man skapa ett "Bonnie and Clyde"-objekt som samlar ön och naturskyddsområdet (och byn och fyren och...) och flytta iw-länkarna dit? //Essin (diskussion) 14 mars 2023 kl. 16.08 (CET)[svara]
@Larske Samma resultat som på enwp där man har klumpat ihop småartiklar till större, samt länkat omdirigeringarna till wikidata. T. ex Grýla (folktro) och Julkatten, som leder till ”Icelandic Christmas folklore”, som i sin tur oftast leder till Jólasveinar och liknande på andra språk. Dagsuddare (diskussion) 14 mars 2023 kl. 12.09 (CET)[svara]
@Larske I princip håller jag med dig, men om man håller den principen för hårt kommer det att leda till att man inte får några interwikilänkar alls i vissa artiklar om man inte "harmoniserar" ämnesnivån över olika språkversioner. ♥Ainalidiskussionbidrag14 mars 2023 kl. 14.56 (CET)[svara]
Själv brukar jag använda {{Wikidata-omdirigering}} i splittrade artiklar om offentliga ämbeten som på enwp ofta för stats- och regeringschefsnivå är IMHO helt i onödan delade på en om själva ämbetet och en separat lista över ämbetsinnehavare. Ett exempel är artikeln om Sveriges statsminister som på svwp innehåller själva ämbetsartikeln (huvudartikel) och listan (wikidatamall och omdirigering till föregående). Ricjac14 mars 2023 kl. 19.15 (CET)[svara]
Hej! Kan någon avgöra vilka externlänkar i artikeln om Astrid Lindgren som bör rensas. Den nuvarande länknivån (12 st) är definitivt inte acceptabel och jag skulle vilja ha synpunkt vilka som bör tas bort innan något misstag sker. Tacksam för svar. Colapojken (diskussion) 16 mars 2023 kl. 18.09 (CET)[svara]
Arkens arkiv och samlingar och Litteraturbanken bör kunna tas bort pronto. Det räcker med länken till Libris. Commons verkar också rätt överflödig, det är rätt gott om bilder i artikeln.NnieAndersson (diskussion) 16 mars 2023 kl. 18.24 (CET)[svara]
Tycker även att artikeln "Astrid Lindgrens originalmanuskript dechiffreras. Läst 14 okt 2020." kan tas bort och de sista två klippen kan flyttas till artikeln om Mio Min Mio och den andra till den artikeln som den berör, om det finns. Vad tycker du?NnieAndersson (diskussion) 16 mars 2023 kl. 18.28 (CET)[svara]
Bra initiativ! Jag är väldigt restriktiv till externa länkar, dessa tycker jag räcker:
Jag tycker alltid att länkar till Litteraturbanken är relevanta att ha med för svenska författarskap, förutsatt att något eller några av författarens verk finns där. Det är ett helt centralt infrastrukturprojekt för den svenska litteraturhistorien och att kunna ta del av författarnas verk är en av de absolut viktigaste saker en extern länk kan erbjuda. /Julle (disk.) 16 mars 2023 kl. 18.34 (CET)[svara]
Absolut, och det var rimligt att rensa. Men jag tycker att Litteraturbanken hör hemma i externa länkar hos alla författarskap som finns presenterade där, och att det är minst lika viktigt som en länk till Astrid Lindgren-sällskapet, till exempel. Jag ser det som mer sannolikt att våra läsare vill läsa någonting av Lindgren (vilket går att göra där) än att de är intresserade av en intresseförening om författaren. Det är ett något steg högre upp på engagemangstrappan. /Julle (disk.) 16 mars 2023 kl. 18.43 (CET)[svara]
Håller med om att både Libris och Litteraturbanken är bra externa länkar som bör finnas på alla författare om det finns något innehåll där. För en så känd person som AL tycker jag att man kan acceptera några extra externa länkar, särskilt som Wikiquote och Commons knappt ens är "externa". jssfrk (d|b) 16 mars 2023 kl. 19.51 (CET)[svara]
Tycker faktiskt det är rätt tveksamt om Litteraturbankens fyra böcker av Lindgren, varav ingen tillhör hennes mer kända, är tillräckligt för att motivera en länk dit. Libris är nästan alltid relevant, men Litteraturbanken är vanligen betydligt mer intressant för författare vars upphovsrätt har gått ut.
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det kanske är jag som missat Litteraturbanken, hade aldrig sett det förut. Men tyckte också den var rätt fattig på information, men då kanske förklaringen är att det mest knyter an till upphovsrätten. Men jag protesterar inte högljutt mot att den är kvar, låt den ligga. Men Libris tycker jag ska vara med . Auktoritetsdata förstår inte jag heller LittleGun mer än att den inte syns i "läsläge", därför känns det viktigt att den länken finns synlig också.NnieAndersson (diskussion) 16 mars 2023 kl. 21.38 (CET)[svara]
"Extra externlänkar går bra för en riktigt känd person". Nej, absolut inte. Wikipedia är en uppslagsbok och ingen länksamling och jag har mycket svårt att förstå varför externlänkar skall vara fler än fyra som riktlinjerna tillåter. Det kanske bara är jag som har svårt för externlänkar (t.ex. när jag skapar mina Disney-artiklar som Kalle Ankas björnäventyr har jag aldrig externa länkar då källor är viktigare än e.länkar), men att en person är extra känd är ingen ursäkt för att ha för många länkar. Den nuvarande länknivån i Astrids artikel är rimlig. Colapojken (diskussion) 16 mars 2023 kl. 22.52 (CET)[svara]
Om överflödiga externa länkarna innehåller relevant information är det alltid bättre att inarbeta dessa bland artikelns referenser än att bara radera. Ricjac17 mars 2023 kl. 03.37 (CET)[svara]
@Colapojken: Tja, jag har inte svårt att tänka mig en person som har fullödiga poster både på Commons, Wikisource, Wikispecies och Wikiquote. Då är bara systerprojekten fyra länkar. Ska man då undvika att lägga in fler relevanta länkar, eller ska man stryka bland systerprojekten? Och varför i så fall? jssfrk (d|b) 17 mars 2023 kl. 09.08 (CET)[svara]
Wikipedias systerstersidor är inte inräknade i de 3–4 länkar som man bör ha som riktmärke enligt riktlinjen. Det är som sagt ett riktmärke och ingen definitiv regel. Vissa omfattande artiklar kan ha ytterligare några relevanta externa länkar. Kortare artiklar kan ha färre än tre länkar som är relevanta. Det viktiga är att man utgår från relevans och artikeln i övrigt. Avsnittet ska inte upplevas som en länkkatalog, så antalet bör därför begränsas och målsidorna vara relevanta. Kyllo (diskussion) 17 mars 2023 kl. 09.25 (CET)[svara]
Jag ser i nuläget fortfarande ingen anledning till att använda fler länkar än nödvändigt, oavsett kändisskap. Att en person är jättekänd (i detta fall världskänd) är ingen godtagbar anledning till att överskrida externlänksgränsen per riktlinjer. Colapojken (diskussion) 17 mars 2023 kl. 14.25 (CET)[svara]
Jag brukar tänka, att jag gör läsaren en tjänst genom, att infoga vissa externa länkar (typ biblioteksdatabaser, musikbibliotek, Runeberg &c), emedan just dessa sidor kan vara svåra för en icke insatt att finna. Vem som helst kan googla på våra artikelsubjekt, varför länksamligen bör vara av särskilt kvalitativt värde därest läsaren önskar mer information eller åtkomst till medier vilka inte finns på exempelvis YouTube. Lantgård (diskussion) 17 mars 2023 kl. 19.38 (CET)[svara]
Ytterligare en funderingar kring kategorier, sport denna gång
Min tanke: Arenor används för annat än sport (främst konserter), sportanläggningar används endast för sport. Frågan är då: Finns det arenor som inte är sportanläggningar? I vart fall borde kategorin "Arenor i Sverige" borde ligga direkt under "Anläggningar i Sverige". Kitayama (diskussion) 18 mars 2023 kl. 08.52 (CET)[svara]
Det låter rimligt. Borde vi inte dokumentera vilka definitioner vi använder för att kunna förstå kategoriträdet? Per W (diskussion) 18 mars 2023 kl. 09.12 (CET) Arenor i Sverige tillhör både Sportanläggningar i Sverige och Sevärdheter i Sverige. Per W (diskussion) 18 mars 2023 kl. 09.14 (CET)[svara]
Av dessa är det 5 som avser "koncept/typer" som Arena, Evenemangsarena och Tjurfäktningsarena och 5 som avser specifika arenor. Av de specifika arenorna tror jag att de flesta hellre borde kategoriseras som sportanläggningar, med undantag av en, tjurfäktningsarenan Plaza de Toros México eftersom tjurfäktning inte är kategoriserad som en sport.
Jag håller med Per W om värdet av dokumentation. Alla kategorier som inte har ett självklart "scope" bör ha en beskrivning överst på kategorisidan, gärna med förtydligande exempel på vad som ingår och vad som inte ingår. Det som var självklart för den som skapade kategorin en gång i tiden är inte alltid självklart för andra som kan ha andra referensramar. För kategoriträd av typen "X efter land" behöver en sådan beskrivning förstås inte upprepas för varje underkategori "Y-landiska X", det räcker om det klargörs på kategorisidan "X" vad det är för kriterier som används för att något ska anses höra till kategori "X", samt där det eventuellt skulle finnas något undantag om andra kriterier för X ska användas för något "Z-landiska X". Larske (diskussion) 18 mars 2023 kl. 11.24 (CET)[svara]
De flesta arenor används för sport i första hand (om tjurfäktning i dag eller gladiatorspel i Antikens Rom skall räknas som sport kan man diskutera), och konserter i andra hand. Det finns särskilda konserthus och konsertsalar, vars huvudsyfte är att levande musik skall spelas där. J 1982 (diskussion) 18 mars 2023 kl. 13.44 (CET)[svara]
Nej, Conventum Arena är ingen idrottsarena utan en mässhall. Det är nån som arbetade för Conventum som har ändrat texten från "mässanläggning" till "multiarena". DIEXEL (diskussion) 18 mars 2023 kl. 14.24 (CET)[svara]
Isbjörnsungar ombord!
Otto Nordenskjöld med guide.
Gentlemannen Bernt Balchen!
Gillar
Utfört Knappen med texten Stopp byter nu text till Klart! när alla artiklar i kategorin har undersökts. Notera att finessen inte undersöker ett helt kategoriträd, bara den kategori som man "står i". För att undersöka en underkategori får man manuellt klicka sig dit och köra finessen där, men det är kanske överkomligt.
--Paracel63 (diskussion) 6 mars 2023 kl. 19.15 (CET)
_(51376275968).jpg)
Afghanistan. Är detta diskuterat och i så fall vart (ej på Flaggbild2:s diskussionssida)?NnieAndersson (diskussion) 14 mars 2023 kl. 20.10 (CET)
/Mvh Vostok (disk.) 27 januari 2023 kl. 15.01 (CET)
wikimedia.se senast måndagkväll 27 februari.
![[1]](https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Stj%C3%A4rnhus,_Rosta_Exteri%C3%B6r._ArkDes_ARKM.1962-101-1487.jpg){kind=link}
![[2]](https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Fritidshus_Exteri%C3%B6r._ArkDes_ARKM.1962-101-1018.jpg){kind=link}
![[3]](https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Fredh%C3%A4llsparken._ArkDes_ARKM.1962-101-0796.jpg){kind=link}
![[4]](https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tyl%C3%B6sand_Flygfoto._ArkDes_ARKM.1962-101-2264.jpg){kind=link}
