Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2017

Byar, bygränser och kartor

Någon bra på kartor och bynamn får gärna besöka Diskussion:Högsjö, Härnösands kommun. -- Innocent bystander (diskussion) 20 december 2016 kl. 20.44 (CET)

Alma mater

Vilket är alma mater för någon som läst till civilingejör på LTH men sedan doktorerat på KTH? Båda?--LittleGun (diskussion) 26 december 2016 kl. 09.25 (CET)

Ja, båda. Beteckningen måste utgå från den enskilde studentens egen uppfattning om vilket, eller vilka, lärosäten som ska ges status av alma mater. Rex Sueciæ (disk) 26 december 2016 kl. 11.05 (CET)

Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition

Jag ser massor av hänvisningar till det här under mitten/sent 1800- och tidigt 1900-tal, vad är det för något? Är det någon som har någon källa till vad det är, så man kanske kan skriva en artikel om det? /Portunes (disk) 7 januari 2017 kl. 12.43 (CET)

Det namnändrades 1920 till Lantförsvarets kommandoexpedition och uppgick 1945 i Försvarets kommandoexpedition, där bland andra Stig Wennerström var verksam. /Annika (diskussion) 7 januari 2017 kl. 13.19 (CET)

Nu finns artikeln Kommandoexpedition. Det behövs knappast separata artiklar om de olika kommandoexpeditioner som existerat. /Annika (diskussion) 7 januari 2017 kl. 15.58 (CET)

Tack för att du skapat artikeln, och nej - det känns inte så nödvändigt med separata artiklar. Dock en synpunkt: jag ser att ordet kommandomål är rödlänkat, vilket är olyckligt då jag inte förstår vad det betyder. /Portunes (disk) 7 januari 2017 kl. 16.12 (CET)

Och där kom den artikeln också. Kanon, Annika, tusen tack! /Portunes (disk) 8 januari 2017 kl. 01.15 (CET)

Flaggor i Sverige under unionstiden med Norge

Hej! Använde man unionsmärket på statliga och svenska flaggor eller var det bara till havs det gäller? Tycker artikel är lite otydlig, eller bara jag som är lite seg nu på morgonen och missar något. /Portunes (disk) 7 januari 2017 kl. 07.13 (CET)

Den "vanliga" svenska flaggan på den tiden var väl den här? /ℇsquilo 7 januari 2017 kl. 16.51 (CET)

Ja tittar man på gamla bilder och ser flaggor hissade så är det den här flaggan man brukar se. Unionsmärket separat verkar aldrig ha hissats som flagga. Liksom rena svenska flaggor utan unionsmärke i hörnet verkar inte heller ha varit aktuella på den tiden--Bruno Rosta (diskussion) 7 januari 2017 kl. 17.01 (CET)

Ni har helt rätt med användning av "vanliga flaggan", det jag tänkte på var alltså om man använde den svenska flaggan utan unionsmärket. Tack för svar! /Portunes (disk) 8 januari 2017 kl. 01.13 (CET)

Och svaret är nej, även på privata flaggstänger för namnsdagsfirande och liknande användes unionsflaggan. I Norge var det däremot inte så, där var också motståndet mot unionen starkare.FBQ (diskussion) 8 januari 2017 kl. 12.25 (CET)

Färgerna i unionsflaggan och den nuvarande avviker något. Det är inte ett tillfällighet, utan ett, vid tiden för unionsupplösningen, försök att återskapa hur den svenska flaggan såg ut före unionen. Om de färger vi har idag verkligen är de ursprungliga, är det väl ingen som vet. -- Innocent bystander (diskussion) 8 januari 2017 kl. 12.44 (CET)

Jag tror att de nuvarande färgerna är ljusare. Att döma av gamla målningar verkar det ha varit ett drag av rött i flaggan: det gula korset gick åt det orangea hållet, de blå fälten drog lite grand åt violett. Skulle vara intressant om någon visste mer om detta. — Dagsuddare (diskussion) 8 januari 2017 kl. 21.23 (CET)

Kartor och orter

Oxnö (småort) och Svärdsö (småort) är två artiklar om småorter. De båda småorterna har upphört och nu är min fråga om det verkligen finns/har funnits någon by med något av dessa namn, eller om SCB namngivit dem bara efter namnen på öarna? Min tolkning är att det finns bebyggelse som har "Oxnö" som en del av namnet, och att det tidigare kan ha funnits en by med detta namn. För "Svärdsö" hittar jag dock ingen by med detta namn?! -- Innocent bystander (diskussion) 9 januari 2017 kl. 14.05 (CET)

Jo - även om "by" kanske är mycket sagt. Svärdsö finns dokumenterat första gången 1286 då kung Magnus donerar ön till Israel och Andreas And. "insulam dictam Suerzø" syftar väl iofs främst på ön, men det bör ha funnits en gård där. Elin Ingemundsdotter (Tre sjöblad) pantsatte 1430 halva Svärdsö som då räntade 7 öre årligen. Ett torp omtalas uttryckligen här 1470. 1573 redovisas två tiondepliktiga brukare på ön så by är kanske rimligt. Oxnö har också 1573 två tiondepliktiga brukare. En gård på ön omtalad 1475 och troligen redan 1451 då det fanns en jordäga där. Har inte kollat om de varit jordeboksenheter i modern tid.FBQ (diskussion) 9 januari 2017 kl. 20.12 (CET)

Jo, enligt lantmäteriet var Oxnö och Svärdsö två jordeboksenheter vardera. Ekonomiska kartan 1977 verkar till och med ange tre jordeboksenheter i Oxnö. Hittade tyvärr inte särskilt mycket dokument under byarna eller Torö socken över huvud taget, men enligt en rågångstvist mellan Berga by i Sorunda socken 1903, tydligen tillhörde en del av Svärdsö där torpen Nabben, Gropen, Ängsholmen och Bergholmen låg Sorunda socken. Där kallas hemmanen Norr och Söder Svärdsö respektive Öster och Väster Oxnö. FBQ (diskussion) 9 januari 2017 kl. 22.01 (CET)

Ok, den här frågan ställde jag med anledning av att stora delar av de båda öarna nu bildar en gemensam tätort. SCB's preliminära namn på denna nya tätort är "Svärdsö och Oxnö". Om Svärdsö inte hade varit en "riktig" by hade vi inte förlorat särskilt mycket om uppslaget "Svärdsö" blivit flyttad till det föreslagna namnet. Nu är jag inte lika säker. Man skulle kunna välja att göra om en av artiklarna till tätortsartikel i alla fall. Det valde jag att göra i fallet "Gräddö" då dewiki redan hade valt att göra så. Man kan också skapa en ny, tredje artikel. -- Innocent bystander (diskussion) 10 januari 2017 kl. 09.09 (CET)

Med tanke på att det finns artiklar om de f.d. öarna kan man ju lägga information om byarna där även om ägogränserna inte varit exakt samma som öns utbredning. Jag upplever att det på grensidorna finns en rad artiklar som handlar om "nästan" samma sak utan att det är tydligt hur det hänger ihop riskerar det bara snarare förvirra än hjälpa.FBQ (diskussion) 10 januari 2017 kl. 10.43 (CET)

Skapa en religion

Vad krävs för att kunna på något slags sätt "stifta" en ny religion? Amandawikipedia (diskussion) 16 januari 2017 kl. 19.00 (CET)

Ett svar är att man själv är Gud. Ett annat att man ansöker om registrering av trossamfund hos Kammarkollegiet. För min del tror jag inte något av detta är nödvändigt. Däremot tror jag att det är nödvändigt att man är minst en anhängare, eller möjligen två. /NH 18 januari 2017 kl. 12.19 (CET)

Ja, i Sverige (och andra länder med religionsfrihet) står det envar fritt att starta sådant för den som önskar, så länge dess inriktning inte strider mot några allmänna lagar (dvs uppmanar till olagliga handlingar el dyl), men även sådant accepteras förvisso i äldre religioners skrifter. Annars är det bara att starta det, gärna organiserat som en stiftelse eller ideell förening, om man tänker ha medlemmar och organiserad verksamhet med ekonomi, lokaler etc att hantera, precis som andra föreningsverksamheter med styrelse, stadgar etc. En religions skapare/anhängare bör ju skapa något slags skrift (religionsurkund) och kanske några önskade symbolladdade ritualer, ceremonier etc att utgå från, så de ev intresserade och anhängarna har något att samlas kring (religion betyder ju "att samlas" eller "återsamling"). Ibland startas "utbrytargrupper" från någon befintlig religion eller sammanförande av olika religioners trossystem till en ny blandning och då brukar dessa ofta i religionsvetenskap "sorteras in" som en variant av de äldre religionerna. Eller startas något helt nytt, fristående (t ex kult av en speciell person/"mästare"); inte minst under senare halvan av 1900-talet var det vanligt med sådant, ofta kallade för sekter, eftersom de ofta (rätt eller orätt) betraktats som slutna eller extrema (i bland direkt farliga eller "hjärntvättande") i sin form och inriktning. Förutom de stora gamla religionerna finns det ju internationellt en stor mängd lokala eller nyare mindre (och större, t ex Moonrörelsen, Jehovas vittnen) religioner av alla slag; man kan läsa om en del av dem i religions-översiktsböcker som "Nya religioner", M. Rothsteins "Gud är blå" eller O. Hammers "Profeter mot strömmen". En religion innebär ju något man gemensamt tror på, ett ideal, en livs-/världsförklaring, normalt med en större, andlig, gudomlig verklighet och ofta ett sätt att leva, ibland innefattande kost, klädsel osv och oftast med möten och gemensamma aktiviteter. Det är ju tänkt vara till för att vägleda, inspirera, skapa en gemenskap och livskänsla/trygghet. Sedan finns det de som skriver andliga böcker och undervisar, men som inte önskar att det ska kallas för en "religion", t ex danske Martinus Thomsen och det finns andliga samfund som inte räknar sig som religioner, till exempel teosofi. Så det är bara för en eller flera att starta för den som känner sig "kallad" till det..--Bemland (diskussion) 18 januari 2017 kl. 14.29 (CET)

Kammarkollegiet ser ut att ha fyra krav som förkortat lyder [1]:

• gemenskap för religiös verksamhet, dvs ha en ordnad gudstjänst i ngn form
• ska ha stadgar där ändamålet framgår
• ha en styrelse eller motsvarande organ
• namnet måste särskilja samfundets verksamhet från andras

Sedan finns det en avgift på 500 kronor per år. Det är alltså inte mycket till prestation att lyckas registrera en sådan verksamhet. Jag är ingen expert på det juridiska här, men en styrelse brukar minst innehålla en ledamot och en suppleant? Så har du minst en anhängare till och klarar att skriva ihop lite stadgar och så är det bara att skicka in en ansökan! -- Innocent bystander (diskussion) 18 januari 2017 kl. 17.37 (CET)

Storlek på ett svenskt regemente (antal man) cirka 1910-1920

Hej! Jag undrar hur många man ett svenskt regemente hade före försvarsbeslutet 1925. Jag ser inte att det finns i någon artikel så jag tänkte att jag frågar här. /Portunes (disk) 17 januari 2017 kl. 16.14 (CET)

Det beror på vilket truppslag du menar, men en viss uppfattning kan du få av Ugglan: [2]-Wvs (diskussion) 17 januari 2017 kl. 16.31 (CET)

@Joshua06: Riggwelter (diskussion) 18 januari 2017 kl. 14.30 (CET)

Fram till 1901 bestod ett svenskt normalinfanteriregemente av två bataljoner. Från 1901/1902 utökades antalet till tre bataljoner. Vissa regementet (Värmlands regemente) gick ner till en bataljon från 1928 (efter försvarsbeslutet 1925). Från mitten av 1940-talet återgick organisationen till tre bataljoner vid samtliga infanteriregementen. Storlek? en "normalstor bataljon" cirka 400–500 man. Men frågan kan även svaras med en motfråga, "hur långt är ett snöre"? Just på grund av att förbandsorganisationen på ett regemente ej behöver vara bestämt i faktiskt mening. Idag t.ex består Norrbottens regemente av nio bataljoner. Svaret på frågan finner du mer i hur många bataljoner ett regemente hade vid en viss tid. //Joshua (diskussion) 18 januari 2017 kl. 19.47 (CET)

Hagby Uppsala

Hitflyttad från Bybrunnen.--LittleGun (diskussion) 22 januari 2017 kl. 09.30 (CET)

Hei!

Jeg har komt over en artikkel om en forsvunnet runestein som ble igjenfunnet ved middelalderkirken Hagby i Uppsala len. Er det noen som kan vise til hvilken artillel på svensk wikipedia om Hagby denne runesteinen skal lenkes til? ref http://jyllands-posten.dk/kultur/historie/ECE9298379/forsvundet-runesten-begravet-blot-faa-spadestik-under-jorden/ Med vänlig hälsning --Pmt (diskussion) 21 januari 2017 kl. 13.47 (CET)

Svenskspråkiga wikipedia-artikeln om runstenen finns här: Upplands runinskrifter 874. Jag tror det är svar på din fråga?--LittleGun (diskussion) 21 januari 2017 kl. 13.58 (CET)

Der var den :) Tusen takk for hjelpen! Med venlig hilsen --Pmt (diskussion) 21 januari 2017 kl. 14.04 (CET)

Dikter i dödsannonser

Vissa dikter förekommer väldigt ofta i dödsannonser, Det är vackrast när det skymmer, I rörelse, Stop all the clocks o.s.v.. Finns det någon som har gjort en granskning över vilka som är de flitigast citerade dikterna i dödsannonser? Finns det att hitta någonstans? Jag skulle gärna vilja veta också om man kan se nåt samband mellan citat i dödsannonser och annan kultur. Stop all the Clocks t.ex. blev ju populär efter filmen Fyra bröllop och en begravning, för 20 år sedan var det vanligt med "Vi ses i Nangijala", det ser man inte så ofta längre. Jag har letat bland uppsatser men hittar inget. Tacksam för hjälp, och funderingar!83.223.29.23 24 januari 2017 kl. 10.36 (CET)

Inte svar på frågan, men det är ju intressant och borde väl kunna platsa i artiklarna för avlidna personer om dt funnits någon dikt i deras dödsruna. Adville (diskussion) 24 januari 2017 kl. 10.43 (CET)

Jag vill minnas att man inom ramen för det material som samlas in Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA) har studerat bl a dödsannonsers utformning. Kanske det kan vara en idé att kontakta LUKA i frågan? Kontaktuppgifter finns här. /FredrikT (diskussion) 24 januari 2017 kl. 11.18 (CET)

Professor emeritus Curt Dahlgren (religionssociolog verksam vid Lunds universitet) har sysslat med dödsannonser. Jag tror att det främst gällde symbolerna, men även detta kan ha funnits med i bilden. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2017 kl. 08.36 (CET)

Angående godset Penningby

I artikeln om Penningby, en egendom i Uppland, heter det att "Efter honom tillföll det" d.v.s. godset Penningby "sonen, riksföreståndaren Sten Sture den yngre, och därefter hans änka, Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna). Genom hennes giftermål med riksrådet Johan Turesson (Tre Rosor) överfördes det till släkten Roos." Stämmer det? Enligt artikeln Lars Turesson (Tre Rosor) var Lars Turesson gift med en Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) och ägare till Penningby 1525–60. Namnlikheterna gör det hela lite svårt att greppa. /Sniper Zeta (diskussion) 30 januari 2017 kl. 07.31 (CET)

Enligt artikeln Lars Turesson (Tre Rosor) var han gift med Kristina Eriksdotter (Gyllenstierna). Det stämmer även med ägarlängden här: https://penningbyslott.se/. Där nämns inte Sten Sture alls och den ägarlängden börjar med Tord Karlsson (Bonde), så det verkar som att varken Sten Sture eller Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) "huserat" på Penningby.

I Wikipediaartikeln Penningby anges att Nils Kettilsson (Vasa) residerade där och att han var Gustav vasas farfar. Men Gustav Vasas farfar var Johan Kristiernsson (Vasa) och hans änka ägde Penningby, men det är oklart om han bodde där. Så vår artikel är nog fel.--LittleGun (diskussion) 30 januari 2017 kl. 07.56 (CET)

Det verkar tyvärr inte bättre, trots att uppgifterna är hämtade från en normalt mycket pålitlig källa. Nils Kettilsson var för övrigt Gustav Erikssons farfars farfar. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2017 kl. 08.42 (CET)

Jag skulle nog säga att Penningbyhemsidan ger en väldigt förenklad bild. Penningbys ägarhistoria är invecklad, ända sedan 1300-talet har godset bestått av flera delar som innehafts av olika personer. Vem som bott där är delvis oklart. Tord Bonde (Röriksson) ägde Penningby, oklart dock om han bodde där. Hans son Karl Tordsson (Bonde) bebodde slottet. Nils Bosson (Sture) skrev sig dock på Penningby från sitt giftermål med Karl Tordssons dotter Birgitta Karlsdotter (Bonde) 1457 fram till någon gång mellan 1469 och 1477 då han övertog Eksjöhovgård efter fadern. Hon lär ju rimligen åtminstone ha ärvt 1/3 av gården efter modern. Sedan sedan har troligen brodern behållit sina 2/3, möjligen har det även funnits andra andelsägare. Penningby verkar ha förstörts kort därefter och stått öde. Det har av vissa antagits att slottet återupprättas av Birgitta Tordsdotter Bonde men det finns dock inga säkra belägg på det. Först under Lars Turesson (Tre Rosor) finns byggenskap och det faktum att han faktiskt bebodde Penningby som belägg för att slottet åter var i bruk. Svante Sture den yngre ärvde dock 1528 andelar i Penningby efter sin mor Kristina Gyllenstierna så uppenbarligen har andelar i godset fortsatt gå i arv den vägen.FBQ (diskussion) 30 januari 2017 kl. 20.37 (CET)

Engelska i svenska skolor

Jag hamnade nyligen i diskussion om när (= i vilken årskurs) man idag börjar läsa engelska i svenska skolor. Ingen visste riktigt vad som gäller idag. Jag mlm lovade att jag skulle kolla saken på Wikipedia, men nu upptäcker jag att jag inte kan hitta uppgiften. Jag skulle vara tacksam för svar! Om någon dessutom kan komplettera med när man börjar läsa det andra främmande språket skulle jag bli ännu lyckligare. / Ternarius_D 6 februari 2017 kl. 16.31 (CET)

Det ska ingå i årskurs 1-3. Däremot finns inga kunskapskrav föränn i årskurs 6 (det gäller alla ämnen). Läroplanen. Samanlagt ska eleverna undervisas 480 timmar men där kan skolorna justera i vilka årskurser det sker. timplan --افيراتير (diskussion) 6 februari 2017 kl. 17.30 (CET)

Visserligen en fyra år gammal rapport, men i den finns lite jämförelse med andra EU-länder för ålder när man börjar studierna av obligatoriska främmande språk. Precis som Averater skriver så är det "variable start" för engelska i Sverige (se sid 26). --Larske (diskussion) 6 februari 2017 kl. 17.42 (CET)

Jag tackar för snabbt svar! Inte minst rapporten var väldigt faktaspäckad. / Ternarius_D 6 februari 2017 kl. 19.30 (CET)

Djursholms stad = socken?

Är Djursholms stad att likställa med den socken som har sockenkod 0010 (och ibland kallas Djursholms stad och ibland bara Djursholm)? Inget om socknen nämns i artikeln. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 februari 2017 kl. 14.34 (CET)

Efter vad jag förstått: Städer var ofta i princip "sockenfria". (Jämför Kommunfritt område.) Antikvarisk-topografiska arkivet har haft behov av att dela upp hela Sverige, och då har även "sockenfria" områden fått en sockenkod. -- Innocent bystander (diskussion) 7 februari 2017 kl. 15.50 (CET)

Den har ATA-kod 0010, men har aldrig varit en socken. Då städerna område förändrades frekvent är det också osäkrare vilket område den egentligen avser, att den är den ytan staden hade just 1952/53 är långt ifrån självklart för den som läser uppgifter relaterade till 0010. Yger (diskussion) 7 februari 2017 kl. 16.07 (CET)

Aha, då blir det lite klarare. Även om ytan har förändrats så har väl "enheten" varit densamma? Det jag menar är att det alltså borde vara korrekt att lägga till sockenkoden på deras Wikidata-objekt. Ytan kan ha olika geoshapes med bestämningsord för att specificera vilken tid de gäller för (när de väl kommer). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 februari 2017 kl. 16.15 (CET)

Ja det tycker jag. Yger (diskussion) 7 februari 2017 kl. 16.38 (CET)

P777 har haft "ATA-kod" som svenskt alias ända sedan första dagen propertyn existerade. -- Innocent bystander (diskussion) 7 februari 2017 kl. 17.24 (CET)

Stort tack! Då har jag lagt till koder även på dessa objekt så nu borde alla koder vara i bruk på Wikidata. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 februari 2017 kl. 09.34 (CET)

Sockenbegreppet kan ju användas på olika sätt beroende på sammanhang. Att städer var sockenfria hänger samman med de förhållanden som rådde före 1843/63. Då var sockenstämman beslutande organ på lokalplanet, vilket framgår av artikeln Sveriges kommuner. Men detta gällde endast på landsbygden. I städerna var det i regel magistraten som hade ansvaret, också för många av de kyrkliga ärendena. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2017 kl. 09.46 (CET)

Andra världskriget.

Hej! Mitt namn är Jerry. För några år sedan ville jag få reda på hur många som dog i Holland (Nederländerna)under andra världskriget,för att jag själv är från Holland tyckte det kunde vara av intresse för mig. För på hemsidan stod det bara att 200.000 judar dog,undrade då om det fans något mer specifikt som var upp delat på ett ungefär exempel hur många Engelsmän hur många Amerikanare eller kanske till och med hur många civila. Fick då till svars att mina frågor hörde hemma i sandlådenivå. Nu går ni ut med att ni är på top10 listor och att alla som använder sig av Wikipedia ska skänka 30 kr. Men hur är det möjligt att ett så stort (Företag)Hemsida som inte kan ge en vanlig människa ett vettigt svar på en så enkel fråga kan ligga på top10 listor Och av visade mig från sin sida. va det för att jag trampade er på tårna när jag sa att det måste väl ha varigt mer än bara judar som dog under andra världskriget? Eller vad va det som var fel på min fråga? mycket upprörd holländare.Som fortfarande inte fått något vettigt svar på sin fråga..........

Se Engelskspråkiga Wikipedias artikel, "205,901 Dutch men and women had died of war-related causes". Snusmumriken TJ (diskussion) 12 februari 2017 kl. 16.49 (CET)

Hej Jerry. Du har nog helt missuppfattat vad wikipedia är för något. Det består av obetalda personer som jag och du som själva skriver artiklar. Du lade upp din fråga bland artiklarna och där hör inga frågor hemma. Wikimedia foundations och deras banner får de själva svara för, men det står dig fritt att själv välja om du vill skänka några pengar.FBQ (diskussion) 12 februari 2017 kl. 23.59 (CET)

---

DVD-försäljare

Det blir ju allt svårare att komplettera sin filmsamling, fler och fler filmer är slutsålda på Discshop, Cdon och Filmkedjan. Inte ens Filmtipset ger längre tips om var man kan köpa dvd:er. Många finns på Amazon men är då region 1. Häromdagen hittade jag den danska försäljaren Gucca. Nu undrar jag om någon känner till fler onlineförsäljare i Danmark, Norge eller Storbritannien? Dansk, norsk eller engelsk textning funkar utmärkt för min del. Bokbörsen har ju gjort mig bortskämd med att få tag i alla böcker jag vill ha, tyvärr verkar det inte finnas något liknande för filmer. /Ascilto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.31 (CET)

Har du kollat ginza? Och tradera har 64593 träffar i kategorin DVD-filmer. //Vätte (diskussion) 15 februari 2017 kl. 16.00 (CET)

Tackar, alltid något! På Blocket säljs bara dvd-filmer i klump. /Ascilto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 16.14 (CET)

På Tradera hittade jag faktiskt ett par av de filmer jag söker mest akut! /Ascilto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 16.35 (CET)

Åh, så bra! :) //Vätte (diskussion) 15 februari 2017 kl. 16.41 (CET)

Bokbörsen säljer även filmer (se länkordet högst upp på deras hemsida). Sedan finns t ex Amazon med många internationella, även äldre titlar, liksom svenska Filmkedjan, samt t ex antikvariska butiker som Kvarnvideo och Skivesset i Malmö (finns motsvarande i bl a Göteborg och Stockholm). Lycka till, det är inte alltid så lätt att hitta äldre filmer, det vet jag!--Bemland (diskussion) 15 februari 2017 kl. 17.06 (CET)

Filmboden.se har det mesta. Där säljs begagnade filmer. /Kristian

(utdrag) Själv köper jag till mina regionfria DVD-spelare bl.a. från de här ställena:

• Amazon.co.uk (engelska)
• Amazon.fr (franska)
• Amazon.es (spanska)
• Ezydvd.com.au (engelska)
• Yesasia.com (engelska) etc
• Koreapop.com (engelska) etc
• Cdjapan.co.jp (engelska) etc
• Merlin.pl (polska)
• Bol.com (nederländska)
• Rightstufanime.com (engelska)

Jag har tyvärr inte så många fler nordiska tips, men kanske kan någon av länkarna vara till nytta? --Paracel63 (diskussion) 16 februari 2017 kl. 04.07 (CET)

Stort tack! Det här var en hel del att leta igenom! /Ascilto (diskussion) 16 februari 2017 kl. 09.14 (CET)

Prisjakt samlar dvd-filmer från olika försäljare också, men är främst inriktad på teknikprylar verkar det som: Prisjakt /Grillo (diskussion) 17 februari 2017 kl. 13.22 (CET)

Gamla yrken

Min förfader på 1600-talet hade yrke som SLAGMAN i Kalix. Vad var detta för yrke. Saknas i Vikipedias lista över gamla yrken.

Häslningar Göran Bergman goran.g.bergman@telia.com

Ser du på artikeln slaga så ser du ett jordbruksredskap som användes till skörden. Den som anvönde slagan var en slagman. På denna blogg i i lägget 8 oktober 2015 ser du en slagman och det förklaras lite mer där. Och du har rätt att man nog skulle skriva något om detta på wikipedia, bäst i artikeln om slaga. Hoppas detta svar hjälpte dig. Mvh Adville (diskussion) 18 februari 2017 kl. 00.44 (CET)

Men som yrke? Det måste ju ha varit en väldigt kort tid av året man kunde jobba som det.--Skogsfrun (diskussion) 19 februari 2017 kl. 16.55 (CET)

Möjligen även slagruteman - vilket man kunde göra året om, men hur sannolikt det är att slagman och slagruteman är samma sak skall jag låta vara osagt. Riggwelter (diskussion) 19 februari 2017 kl. 18.53 (CET)

SAOL tycks endast känna till betydelsen "deltagare med uppgift att slå till boll" [3]. Intressant.

andejons (diskussion) 19 februari 2017 kl. 20.47 (CET)

Kan det handla om klubbslag vid auktion?-Wvs (diskussion) 19 februari 2017 kl. 21.19 (CET)

Det är ett yrke från 1600-talet. Det är försvunnet nu. Se länken jag lade in i mitt förra inlägg. Adville (diskussion) 19 februari 2017 kl. 21.30 (CET)

Det är orimligt att tro att man haft så långt driven specialisering. Tröskning är inte ett såpass kvalificerat eller kapitalkrävande arbete att man kunde ha det som yrke. "Slagman" i blogginlägget bör rimligen förstås på samma sätt som "slåtterman", det vill säga någon som vid just det tillfället utför den sysslan, men som också sysslar med annat och som inte skulle välja det som yrkesbenämning.

andejons (diskussion) 19 februari 2017 kl. 21.49 (CET)

Rimligen bör det vara så. Det fanns inte "yrken" på landet vid denna tid; de flesta var mångsysslare. Jag kan tänka mig att en torpare som hade för vana att ställa upp som slagtröskare då det behövdes, även i andra sammanhang kunde kallas för "slagman" utan att det var ett yrke. Att det säsongsvis behövdes mycket folk, därom vittnar sammansättningen SLAG-TIGGARE "(†) person som (vandrar omkring o.) försörjer sig gm slagtröskning (mot ersättning in natura) o. (medföljande familjemedlemmars) tiggeri, tiggande spanntröskare. Alt löst och lättferdigt Partie, Landsstrykare och Slagtiggare, skola icke lidas, utan straxt köras sin wäg. Salander Gårdzf. 10 (1727)." — Många sådana här beteckningar har säkert varit tillfälliga och svåra att i efterhand genomskåda. Vad var t.ex. en slagdjäkne? SAOB har en krystad förklaring. F A Dahlgren skriver bara ett fr?getecken. /Dagsuddare (diskussion) 20 februari 2017 kl. 00.29 (CET)

Kommuner i Burma

När Lsjbot körde igenom Burma så översatte den township som kommun och jag har fortsatt med den benämningen, men börjar bli mer osäker. Vet någon om det finns någon källa till namnbytet? Om inte måste vi väl skriva Township på svenska wikipedia också? /Portunes (disk) 20 februari 2017 kl. 23.19 (CET)

Engelska är inte officiellt språk i Burma så det blir lite konstigt att använda engelskspråkiga termer för deras kommuner/län/vad det nu är då. Därmed inte sagt att kommun är den bästa termen. Men ska ett ickesvenskt namn användas ska det helst vara ett på burmesiska. /Grillo (diskussion) 21 februari 2017 kl. 01.13 (CET)

Det blir bökigt. Då tycker jag i alla fall att man kan låta benämningen kommun stå kvar. I engelskspråkiga källor (till exempel den engelska översättningen av Burmas konstitution) använder man termen township, och den används nämligen av FN när det handlar om internflyktingar, konflikter osv. /Portunes (disk) 21 februari 2017 kl. 15.58 (CET)

Gäller det FN-dokument på engelska eller svenska? För vad de heter på engelska råder det väl inga tvivel om. Det är vad de heter på svenska som är intressant för oss. Helst skulle man ju vilja få tag på andra svenska skrifter som beskriver "kommunerna". Men det finns kanske inte så många... ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 21 februari 2017 kl. 18.13 (CET)

Dokument på engelska. Ingen aning om det finns på svenska - mer obskyrt ämne får man väl söka efter.. /Portunes (disk) 21 februari 2017 kl. 18.54 (CET)

Hittar inget om townships i svenska dokument medan kommuner ser jag i epoch times och röda korset som nämner kommuner, även denna från expressen. Dock hittar jag inget officeillt på svenska. /Portunes (disk) 21 februari 2017 kl. 19.05 (CET)

Aptonym

Hejsan! Läste precis artikeln https://sv.wikipedia.org/wiki/Aptonym och har en fråga. Vad kallas det när en person heter motsatsen till vad de är; t ex en väldigt sur person som heter Glad? Finns det ett ord för detta? /Kristian

Jag tvivlar på att det finns ett etablerat uttryck, men i en humoristisk frågespalt i Washington Post kallade Gene Weingarten dem för inaptonymer (källa), vilket noteras av engelskspråkiga Wikipedias artikel om aptonymer: Aptronym (en). Prefixet ”in” kan du läsa mer om på Wikipedias systerprojekt Wiktionary: in-. //Rotsee (diskussion) 21 februari 2017 kl. 17.01 (CET)

Scandic Cup og Intersport Cup i längdåkning

Hei, jeg skriver på norsk, håper det går fint. Jeg har noen spørsmål om Scandic Cup og Intersport Cup. Er disse to cupene det man kan kalle Sverigecupen i längdåkning, og så er Scandic Cup for junior og Intersport Cup for senior? Har cupene noe offisielt navn som ikke inkluderer sponsornavn (Intersport / Scandic), eller heter cupene bare Intersport Cup og Scandic Cup? Ssu (diskussion) 26 februari 2017 kl. 14.16 (CET)

Att söka på en webbsida från en iPad

Finns det något sätt att söka på en webbsida från en iPad (Safari) och i så fall hur? I exempelsvis Firefox kan man trycka ctrl-f och få fram en liten sökruta där man kan fylla i textsnutten man söker efter. --MagnusA 4 mars 2017 kl. 20.50 (CET)

Kan det här vara något? --Larske (diskussion) 4 mars 2017 kl. 20.59 (CET)

Det kan det. Tack! Snacka om diskret funktion... Tänkte för övrigt inte på "vännen Google" där. :-) --MagnusA 5 mars 2017 kl. 09.30 (CET)

Drakenbergsgatan

Drakenbergsgatan i Göteborg torde vara uppkallad efter Bernt Drakenberg, men vilken av herrarna Drakenberg är det som har gett namn åt Drakenbergsgatan på Södermalm i Stockholm? /ℇsquilo 6 mars 2017 kl. 14.51 (CET)

"Namn efter kvarteret Drakenberg. Anledningen till kvartersnamnet ... har sannolikt varit att Melchior Schipman år 1669 här inrättat ett värdshus, som fick namnet Draken." (Stockholms gatunamn, 2005 (tredje upplagan), s. 237.) /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 14.56 (CET)

Där ser man! Ingen av ädlingarna i ätten Drakenberg är inblandad m.a.o. /ℇsquilo 6 mars 2017 kl. 16.27 (CET)

Butter Utter

Hej - jag sökte efter en Wikisida under namnet "Butter Utter", vilket är en popgrupp som jag skulle vilja äga en skiva av, då den innehåller en låt jag hörde i min ungdom och tyckte var väldigt rolig. Sidan "Butter Utter" tycks ha existerat på Wikipedia, men raderats av Yger. Jag är inte någon van wikipediaredigerare så jag vet inte om den här frågan ens hamnar där jag önskar. Men OM den gör det så undrar jag varför sidan raderats? Jag tänkte nämligen själv skriva om gruppen, men vill givetvis ha reda på om det är något särskilt som krävs för att inte raderas i just detta fall. Jag har alltså inte skrivit något om "Butter Utter" tidigare, men vill inte lägga ner onödigt jobb på att skriva saker som sedan raderas. Jag förstår reglerna för inlägg, så min fråga riktar sig alltså till Yger, som tydligen raderat den tidigare sidan. Om jag kan få besked om detta innan jag börjar skriva om Butter Utter vore jag tacksam. Maila mig då på [borttagen e-postadress]. Mahatmatung (diskussion) 13 mars 2017 kl. 20.05‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

@Mahatmatung: Av den raderade artikeln framgår det att bandet utgav endast en ep, dessutom på eget förlag, vilket normalt inte räcker för en artikle, se wp:rel#Musiker, musikgrupper och låtskrivare. Taxelson (diskussion) 13 mars 2017 kl. 20.16 (CET)

Belgare eller belgier

Söker efter fler deltagare i denna diskussion. J 1982 (diskussion) 17 mars 2017 kl. 19.52 (CET)

Passiv näringsverksamhet

Strular med en deklaration här. Är det ngn som hittar ngn bra sida som beskriver huruvida en näringsfastighet ska deklareras som aktiv eller passiv näringsverksamhet? Jag har haft den här diskussionen med Skatteverket till och från och jag har inte knäckt koden för vad som gör något aktivt eller passivt. Det verkar vara något som en handläggare på Skatteverket vet instinktivt, utan att kunna förklara. -- Innocent bystander (diskussion) 1 april 2017 kl. 10.02 (CEST) (ni får lite rödlänkar här på köpet)

En verksamhet är aktiv om näringsidkaren arbetar i/med verksamheten "i inte oväsentlig omfattning". En liten tumregel kan sägas vara 1/3 eller mer. I en fastighets fall beror det oftast på om du sköter underhållet själv. //Romulus74 (diskussion) 1 april 2017 kl. 15.09 (CEST)

Hmmm, då torde en näringsfastighet/näringsbostadsrätt alltid vara passiv, då den skattskyldige är avliden sedan flera år?! -- Innocent bystander (diskussion) 1 april 2017 kl. 15.13 (CEST)

Dödsboet har samma skattegrund som den avlidne under dödsåret. Kommande år är ett dödsbos verksamhet alltid passiv. //Romulus74 (diskussion) 1 april 2017 kl. 17.51 (CEST)

Samarbeten: namnuppgift i OB, och Ofvandals grundande

En användare ändrade med folkbokföringen som angiven källa följande i artikeln Oscar Bernadotte: [4]. Min undran var först om det kan ha skett en förväxling med andra Bernadottar, men nu när jag läste igen så antar jag att det inte är så troligt med "af Wisborg" som ättenamnet. Men ändå, nu när jag satt igång med det: stämmer det? Jag flyttar noten från meningen som nu inte längre tycks vila på den källan (kanske inte helt optimalt heller; jag vet inte totalsäkert om noten belägger resten av stycket heller..).

Ofvandahls grundande:

• artikeln om Erik Ofvandahl skriver: "och drev åren 1877–1885 kaférörelse i Sala innan han startade först Anderssons Damcafé, och därefter det så småningom berömda konditoriet Ofvandahls i Uppsala"

• konditoriets historiesida skriver (min kursivering):

”1878, inledde den unge Erik Andersson sin bana som sockerbagare i metropolen Sala. I Uppsala skrives sockerbagarhistoria då en rörelse kallad "Erik Andersson Konditori och Damkafé" startas. Den stora frågan, strax innan sekelskiftet var /../

Två år senare flyttades konditoriet till den nuvarande adressen på Sysslomansgatan, namnet var då Kafé Dahlia.

1901 var året då Nobelprisen för första gången delades ut och också året då Erik Andersson ändrade sitt namn till Erik Ofvandahl efter hembyn i Dalarna. Konditoriets nya namn blev Ofvandahls konditori.”

Samtidigt uppger vår artikel om konditoriet att det grundades 1878 (vilket även källan Dalarnas tidning uppger). Stämmer verkligen det? Bedrev EO konditori i både Sala och Uppsala samtidigt (och vid Sätra brunn)? Mvh, flinga 2 mars 2017 kl. 16.33 (CET)

37.247.11.5: Hej! Jag hänger inte riktigt med i varför du tar bort länken för Bernadotte af Wisborg i senaste redigeringen av Oscar Bernadotte. Artikeln som länken leder till beskriver väl bakgrunden till namnet? Se även ovan, ifall du har något att tillägga om frågan om OB där. Mvh, flinga 2 mars 2017 kl. 21.39 (CET)

flinga: Det går inte att pinga IP-användare, den funktionen finns bara för inloggade. Du får nog skriva på IP-numrets diskussionssida i så fall. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 17.25 (CET)

På ytterväggen till Ofvandahls hänger en stor (jag vet inte om man kan kalla det) skylt, som anger året för grundandet till 1878. Jag hittar ingen bild på den väggen på nätet dock. Så kom jag på att jag kunde kolla Google Streetview, men på just den bilden är "skylten" övertäckt, kanske för reparation? Nå, vad det är värt i sammanhanget vet jag inte. :) Matanb (diskussion) 13 mars 2017 kl. 21.06 (CET)

Tack Julle och Matanb! (Visst borde skylten vara av vikt.. åtminstone rent fysisk sådan :3). Jag ska fundera lite och försöka återkomma. flinga 24 mars 2017 kl. 19.36 (CET)

"Bumpar" tråden. flinga 4 april 2017 kl. 19.04 (CEST)

Jag vet inte om jag förstår frågan om Oscar Bernadotte. Det IP-numret tog bort var ju bara en mening som kunde tolkas som att alla ättlingarna heter Bernadotte af Wisborg i efternamn, med folkbokföringen visar att några av dem bara heter Bernadotte. /Elzo 90 (diskussion) 4 april 2017 kl. 19.51 (CEST)

Just så, tack. --37.247.11.5 8 april 2017 kl. 20.31 (CEST)

UKÄ

I artikeln Universitetskanslersämbetet anges att myndigheten 1964-1977 hette Universitetskanslerämbetet (utan S). Stämmer detta verkligen? Jämför man med statskalendern 1970 stavas myndighetens namn med S. --Wolfgangus Mozart (diskussion) 9 april 2017 kl. 11.22 (CEST)

Vaclav Havel

Hej.

Jag har hört talas om att det ska finnas en koppling mellan Frank Zappa och Vaclav Havel? Stämmer det? Jag kan dock inte läsa något om det här? --185.113.96.120 23 april 2017 kl. 18.19 (CEST)

Jag googlade "Vaclav Havel" "Frank Zappa" och fick fram att Havel var ett Zappa-fan och enligt bilden på den här länken [5] träffades de också. Jag vet inte hur tillförlitlig källan är, men det skall ha varit på Havels inbjudan. Sammanlagt blev det 20 900 träffar på kombon, de först listade gav dock inte ett alltför tungt intryck. /Ascilto (diskussion) 23 april 2017 kl. 19.00 (CEST)

Det verkar vara samma bild som denna? Då kan det nog stämma att det finns en staty av Zappa i Prag också? --185.113.96.120 23 april 2017 kl. 19.10 (CEST)

Även enwp säger samma sak ("...was also a lifelong Frank Zappa fan") i sin Václav Havel-artikel. Emellertid nämns Frank Zappa inte i någon av de två angivna källorna. / Ternarius_D 23 april 2017 kl. 22.33 (CEST)

Shack för dummies

Någon med ett boktips för en nybörjare i schack? Det är frugan som vill lära sig! Och med nybörjare här menar jag någon som en bit in i spelet tar tornet på H8 och flyttar till E5. -- Innocent bystander (diskussion) 25 april 2017 kl. 09.52 (CEST)

Schackfyran för nybörjare Del 1 --Larske (diskussion) 25 april 2017 kl. 10.36 (CEST)

Ordet "finlandssvensk", var kommer det ifrån?

När jag var liten, född 1944 i Kronoby i Finland pratade man bara om svenskar och finnar. Jag har hört att ordet finlandssvensk "uppfanns" av Svenska Akademien för att hålla isär svenskarna i Finland och svenskarna i Sverige, som vi kallade rikssvenskar. Detta är ju bara vad jag hört, behöver inte alls vara sant. Om det skulle vara sant, vilket år kan detta ordet finlandssvensk ha blivit en officell benämning? Tacksam för svar. Jag ska bara tillägga att jag inte gillar ordet, det finns ju inga motsvarande sverigesvenskar..

Med vänlig hälsning

Ulf Grundwall

Det här är långt ifrån ett fullständigt svar på frågan, men slår man upp ordet i SAOB ser man att det verkar vara relativt nytt 1924, och att det huvudsakligen citeras från senare delen av 1910-talet. /Julle (disk.) 27 april 2017 kl. 15.48 (CEST)

Det verkar ha varit Rolf Pipping som myntade ordet 1912 (om man skall tro Wikipedia-artikeln om honom). /Annika (diskussion) 27 april 2017 kl. 15.53 (CEST)

Se även Wiktionary där det står lite om etymologin. --Larske (diskussion) 27 april 2017 kl. 15.55 (CEST)

Rikets första dam i Sverige

Det finns en liten diskussion på diskussion:Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha, kungens mor, om det är korrekt att kalla henne "Rikets första dam" när Sverige stod utan drottning och hon var kronprinsmoder. Jag höll med ett IP om att det lät som en hemsnickarad konstruktion och rangordning för hovet, men sen så visade det sig att hovet själva benämner henne så:[6]. Hur ligger det till, finns begreppet på svenska för kungligheter? Har det funnits? Är det sådan den kungliga rangordningen är? Eller är det helt innofficiellt beräknat på släktskap inom kungafamiljen? Är det relevant för artikeln?--LittleGun (diskussion) 30 april 2017 kl. 12.37 (CEST)

Står om det i Landets första dam#Sverige. Edaen (diskussion) 30 april 2017 kl. 13.24 (CEST)

Vill minnas att jag hörde på radion för en massa år sedan att Christina agerade första dam en tid under 70-talet. -- Innocent bystander (diskussion) 30 april 2017 kl. 15.27 (CEST)

Det kan nog stämma, isåfall efter Sibyllas död 1972 och innan Carl Gustaf gifte sig med Silvia 1976. /Ascilto (diskussion) 30 april 2017 kl. 15.37 (CEST)

Jag förmodar att det inte finns eller har funnits någon titel "rikets första dam" i någon officiell rangordningslista varför begreppet verkar var ett hitte-på av kungahuset 2008 då kungahusets skribent skrev ovannämnda artikel.-Wvs (diskussion) 30 april 2017 kl. 16.09 (CEST)

Det förekommer några gånger från 30-talet och framåt i SvD om Louise och Sibylla. Edaen (diskussion) 30 april 2017 kl. 16.40 (CEST)

@Ascilto: Jag minns inget annat än att hon var första dam under G6. Det sades inget om hon fortsatte som sådan under C16, men om hon gjorde det, så var det nog inte längre fram än till hennes eget gifte 74. -- Innocent bystander (diskussion) 2 maj 2017 kl. 08.32 (CEST)

Jag vill minnas att Åke Ohlmarks i sin bok Alla Sveriges prinsessor som kom 1979 nämner att Christina efter moderns död en period räknades som rikets första dam. Nu är Ohlmarks förvisso inte alltid att lita på, men det visar i vart fall att själva begreppet figurerade redan då. /FredrikT (diskussion) 2 maj 2017 kl. 09.48 (CEST)

Alkohol på tax free -shops på flygplatserna i Sverige

Jag besökte Sverige nyss på veckoslutet och reste dit genom Stockholm-Arlanda och Göteborg-Landvetter flygplatser. Jag läggde märke till att tax free -shops på båda flygplatser hade skyltor att det var endast tillåtet at köpa alkohol om man reste utanför EU. Eftersom jag reste mellan Finland och Sverige kunde jag inte köpa någon alkohol.

Men då jag kom hem till Finland besökte jag tax free -shopen på Helsingfors-Vanda flygplats och såg att det inte var det samma där. Det verkade vara helt tillåtet att köpa alkohol också för reser inom EU då, det var just dyrare.

Varför är det så? Är det någon ny svensk lag eller EU-lag? JIP (diskussion) 1 maj 2017 kl. 00.00 (CEST)

Butiken i Helsingfors är kanske både taxfree och icke-taxfree? Vill minnas att det är så på Kastrup: man kan handla både om man åker inom och utanför EU, men i det senare fallet blir priset lägre (och ransonen mindre). /FredrikT (diskussion) 2 maj 2017 kl. 09.54 (CEST)

JIP: Att man inte får köpa alkohol på flygplatsbutikerna när man reser inom EU har att göra med svensk alkohollagstiftning, snarare än med europeiska skatteregler – det är helt enkelt så att Systembolagets monopol gäller även på flygplatsen. Jag vet inte vilka de juridiska skillnaderna är jämfört Finland, som ju också har statligt monopol för (viss) alkoholförsäljning. /Julle (disk.) 2 maj 2017 kl. 14.00 (CEST)

OK, tack. Jag har en fortfarande fråga. På slutet av maj kommer jag att flyga från Tyskland till Finland, genom att byta plan i Sverige, på Stockholm-Arlanda flygplats. Är det möjligt för mig att köpa tax free -alkohol på flyget? Jag antar det ändå är inte tillåtet att köpa alkoholet i Stockholm, eftersom Tyskland, Sverige och Finland tillhör alla EU? Men om jag köper alkoholet redan från Tyskland, är det tillåtet att ta det med mig på planet från Stockholm till Finland? Det är ju en vätska och kann inte medföras genom säkerhetskontrollen. Men om båda flygerna använder samma terminal och jag inte behöver återgå genom säkerhetskontrollen? Hur vet jag om flygerna använder samma terminal eller inte? JIP (diskussion) 3 maj 2017 kl. 08.12 (CEST)

Man kan titta på https://www.swedavia.se/arlanda/avgangar/ vilken terminal samma flightnummer går ett tidigare datum, t.ex. dagens datum. Det är dock ingen garanti. Arlanda har två utrikesterminaler 2 och 5 som man behöver lämna och sedan ta sig genom säkerhetskontrollen igen om man ska gå mellan dem. Om du reser samma flygbolag är det nog inom samma terminal.--BIL (diskussion) 3 maj 2017 kl. 22.40 (CEST)

Då jag sist besökte Sverige reste jag på avgångsresan med samma flygbolag (SAS från Helsingfors till Stockholm och SAS från Stockholm till Göteborg) och samma flygbolag på hemresan (Norwegian från Göteborg till Stockholm och Norwegian från Stockholm till Helsingfors), men var ändå tvungen att byta terminal på båda resorna. Men då var det en inrikesresa och en utrikesresa på båda riktningar. Den här gånger kommer det at bli också två olika flygbolag, men samma flygbolag under samma resan, och ingen inrikesflyg, alla flygerna är utrikes (Finland -> Latvien, Latvien -> Tyskland, Tyskland -> Sverige och Sverige -> Finland). Jag har redan frågat Arlanda flygplats och de har svarit mig att det skulle bli OK om jag köper alkohol i Tyskland och håller det i en sluten och förseglad plastpåse hela tiden. Jag får inte köpa någon alkohol på Arlanda flygplats. JIP (diskussion) 3 maj 2017 kl. 23.38 (CEST)

Observera dock förbehållen på denna sida (och alla andra sidor här på Wikipedia). För att ta reda på vad som faktiskt gäller och som håller i en eventuell argumentation med gränskontroller, kontakta juridisk expertis. Vi här på Wikipedia är inte nödvändigtvis någon juridisk expertis utan kan bara göra egna (oftast amatörmässiga och utifrån egna orivata erfarenheter) tolkningar vad vi tror är rätt. --MagnusA 6 maj 2017 kl. 08.48 (CEST)

Svenska kungahusets prinsar och prinsessor

Vad styr vilka personer som blir prinsar och prinsessor i det svenska kungahuset och vilka som inte blir det? Mer konkret, hur kommer det sig att den nuvarande kronprinsessans syskonbarn blir prinsar och prinsessor, medan den dåvarande kronprinsens (nuvarande kungens) syskonbarn inte blev det när de föddes på 1960-talet? Marima (diskussion) 5 maj 2017 kl. 23.36 (CEST)

Det är successionsordningen och i grunden Riksdagen som styr tronföljden. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 maj 2017 kl. 00.27 (CEST)

Det beror på att nuvarande kungens systrar blev av med sina prinsesstitlar då de gifte sig med icke-kungliga. Thoasp (diskussion) 6 maj 2017 kl. 08.00 (CEST)

Det gäller inte prinsessan Birgitta som har kvar titeln prinsessa av Sverige. Trots att hon blev katolik. Hon var då inte en del av successionsordningen eftersom Sverige hade manlig tronföljd, och hon inkluderades inte heller 1980.

1. Så var det inte på grund av den manliga tronföljden som hennes barn inte blev prinsar och prinsessor?

2. Hade Sverige haft kvinnlig tronföljd hade hon väl förlorat sin plats ändå pga att hon gifte sig med en katolik och konverterade själv?

3. T ex Louise av Sveriges barn blev väl inte prinsar/prinsessor av Sverige (utom hon som gifte sig med en prins av Sverige)?

4. Madeleine gifte sig också med en katolik, men hon har inte konverterat själv. Hennes barn är väl prinsar och prinsessor åtminstone så länge de inte är katoliker (och annat lite oklart som var de växer upp och går i skolan kanske kan påverka)?

5. Kungen och regeringen har väl en del att säga till om? Dvs de kan födas till prins/prinsessa av Sverige men titeln kan tas bort (även om t ex professor Bramstång anser att det är ett brott mot mänskligheten).

--LittleGun (diskussion) 6 maj 2017 kl. 09.18 (CEST)

Birgitta behöll sin plats då hon gifte sig med en kunglig, en prins. Det var att övriga gifte sig med icke kungliga som gjorde att de miste sina HKH, även om de fick behålla det nominella "prinsessa" (Prinsessan Christina, Fru Magnusson t.ex.). Detsamma gällde ju kungens farbröder - Bertil fick gifta sig med Lilian och förbli HKH därför att han avstod giftermål ända till kungens tillträde för att säkra successionen. Successionsordningen är lagreglerad, titlarna bestämmer kungen över. Därav skillnaden mellan Chris O Neill och de andra ingifta t.ex. Detsamma gäller i t.ex. England, där drottningen givit precedens i titel till hertigen av Edinburgh trots att han står efter prinsen av Wales. Alltså sammanfattningsvis: Titeln bestämmer kungen över helt själv. Ställningen i successionen rår han inte över alls, utan den styrs av lag. Idunius 6 maj 2017 kl. 10.19 (CEST)

Bestäms titlarna "av Sverige" helt fritt av kungen, behövs det verkligen inget "godkännande" eller formellt stöd från riksdagen?--LittleGun (diskussion) 6 maj 2017 kl. 12.02 (CEST)

Här finns en ganska god sammanfattning och analys av rådande läge. MVH/Idunius 6 maj 2017 kl. 13.57 (CEST)

Hehe, den analysen visade på kaos. Samt att hans resonemang om hur det borde bli blev helt fel. Det bidde ingen kronprins Daniel, det bidde bara en prins.

Om jag förstår rätt så kan prins/prinsessa både vara en "hederstitel" som kungen kan dela ut lite som han vill (prins Daniel) och de som har successionsrätt. Och då kvarstår jiddret med religion och skolgång för barnen, de kan då bli av med sin succesionsrätt, men kungen kan såklart ge dem hederstiteln ändå.

Så svaret på ursprungsfrågan var helt enkelt att Birgitta kunde behålla sin titel eftersom hon gifte sig kungligt, och eftersom hennes barn inte hade successionsrätt fick de inte ärva titlarna. Medan hennes systrar inte gifte sig kungligt och då rök titeln direkt men de fick en ny hederstitel.

Då återstår frågan: Varför blev inte prinsessan Birgitta av med titeln när hon konverterade till katolicismen? Det borde väl skett "automatiskt", eller om et krävs anmälan borde det stuckit i ögonen på någon som anmälde?--LittleGun (diskussion) 7 maj 2017 kl. 10.59 (CEST)

Nja, titeln kan ju komma pga successionen men också som hederstitel via kungen. Birgitta ingår i Kungliga Huset och är prinsessa av Sverige enl kungens önskemål men är inte inkluderad i tronföljden. Idunius 7 maj 2017 kl. 11.03 (CEST)

Fast hennes systrar blev först av med titeln men fick kalla sig prinsessor efter att de fått den som hederstitel, hon blev aldrig av med sin. Enligt våra artiklar i varje fall.--LittleGun (diskussion) 7 maj 2017 kl. 11.07 (CEST)

Notera också att det tillkommit stora förändringar i successionsordningen sedan C16 blev kung. -- Innocent bystander (diskussion) 7 maj 2017 kl. 11.17 (CEST)

Självklart. Men behandlingen av systrarna verkar olika innan detta. Birgitta var den enda som fick behålla titeln. Trots att samtliga bröt mot grejer i susccessionsordning. Birgitta med konvertering, de andra med giftermål.--LittleGun (diskussion) 7 maj 2017 kl. 11.20 (CEST)

Det är skillnad på HKH och nominell titel prinsessa! Där ligger den stora skillnaden mellan Brigitta och systrarna. Och skillnaden är alltså det kungliga giftet. Idunius 7 maj 2017 kl. 11.26 (CEST)

Fanns det alltså inget problem med hennes konvertering då? För det var inte bara det att hon blev HKH för att hon gifte sig med en annan HKH, hon var enligt vår artikel den enda som fick behålla "av Sverige" de andra blev av med titeln och fick "sen" en ny.--LittleGun (diskussion) 7 maj 2017 kl. 11.32 (CEST)

Konverteringen är problemet för successionsordningen, och hon ingick alltså inte heller i tronföljden. Att gifta sig med icke-kungliga är problemet vad gäller att ingå i det Kungliga Huset och inneha ställning som HKH. Det är alltså två olika saker, men som påtalas i artikeln så är regleringen ofullständig. Idunius 7 maj 2017 kl. 11.38 (CEST)

Ja, och enligt vår artikel så omfattas Kungliga Husets medlemmar "av Regeringsformens och Successionsordningens bestämmelser om religion, godkända äktenskap och barnens uppväxt i Sverige, och de bär olika kungliga titlar."[7]. Borde det stå "är baserat på" istället för omfattas av? Och att kungen har stor bestämmanderätt? Krävs inget från regering/riksdag för detta, när det faller utanför tronföljden?--LittleGun (diskussion) 7 maj 2017 kl. 11.49 (CEST)

Jag har försökt hitta en källa på att Birgitta skulle ha konverterat, hittar ingen! I vår artikel står att det skedde en katolsk vigsel, varvid Birgitta konverterade. Ingen källa angiven och jag hittar inget om att detta skulle ha skett. Kan det röra sig om ett missförstånd? Idunius 7 maj 2017 kl. 12.09 (CEST)

Ja, det skulle förklara saken.--LittleGun (diskussion) 7 maj 2017 kl. 12.32 (CEST)

Jag har en kollega som är gift med en katolik utan att själv vara det. Det gick ändå bra för dem att vigas katolskt, dock mot löfte att eventuella barn skulle uppfostras katolskt. I fråga om tronföljden är det dock oväsentligt huruvida Birgitta konverterade eller ej: som kvinna var hon, oavsett tro, ändå inte arvsberättigad till tronen enligt den version av Successionsordningen som gällde före 1980. /FredrikT (diskussion) 8 maj 2017 kl. 14.10 (CEST)

Jag är själv katolik och gift sedan 18 år med en person som inte tillhör något religiöst samfund alls, så jag vet att det är möjligt :) Vi fick dock dispens av katolsk biskop, vilket krävs. Och att Birgitta inte tillhör tronföljden är alla överens om. Det vi diskuterar är hennes ställning som medlem av det Kungliga Huset, med därtill hörande titel som Kunglig Höghet. MVH/Idunius 8 maj 2017 kl. 17.07 (CEST)

Jag tog upp det med SergeWoodzing på enWP, som en gång skrivit dit det. Han hade inte tillgång till någon källa för tillfället, men som han noterade: Både drottning Josefina och hennes företrädare drottning Desideria förblev katoliker och var drottningar. Då förutsätter jag att de som drottningar också sågs som en del av det Kungliga Huset.

Jag vill minnas att när Chris O'Neal tackade nej till titlar så motiverades det med att han ville vara affärsman och det fanns en självvald policy att inte representera Sverige och samtidigt ha privata affärer, samt att han ville ha kvar sitt amerikanska medborgarskap. Att han var katolik nämndes mer i förbigåeende.

Jag kommer inte ha möjlighet att besöka KB på ett ganska bra tag, men även om Birgitta inte konverterade verkar kopplingen mellan titulering och tillhörighet i Kungliga Huset och grundlagarna inte jättefasta. Och då kvarstår en del frågor och följdfrågor i ursprungsfrågan "Vad styr":

1) Hur mycket kan kungen freebasa (juridiskt alltså, bortsett från traditioner och sånt, för om han gav bort titlar hit och dit skulle förtroendet försvinna, men kanske kan han utse en häst till HKH som någon sorts Caligula)

2) Måste regering och riksdag rådfrågas, eller tom godkänna (de "godkände" drottnign Josefina)?

3) Hur mycket kan regering och riksdag ge dispens för om det behövs?

4) Möjligen var det lättare att ge dispens för 150 år sen än nu?

5) Finns det tre nivåer: Successionsordningen (grundlagsskyddad), Kungliga Huset (någon juridik alls?) och hederstitel (någon juridik alls?), är prinstitel överhuvudtaget skyddat?

--LittleGun (diskussion) 8 maj 2017 kl. 18.18 (CEST)

Kravet att tillhöra den "rena evangeliska läran" (d v s vara lutheran) gäller väl bara för monarken och för presumtiva tronarvingar? Som Birgitta genom sitt kön enligt dåvarande Successionsordning inte kunde vara tronarvinge tror jag inte att hennes eventuella religionskonvertering på något sätt var en konstitutionell fråga. Ej heller torde den ha haft något att göra med att hon, till skillnad från systrarna, fick behålla en "riktig" prinsesstitel och alltjämt räknas till det kungliga huset sedan hon gift sig. Det senare torde enbart ha handlat om att hon var den enda av dem som gifte sig med en annan kunglighet och inte med "enskild mans son". /FredrikT (diskussion) 8 maj 2017 kl. 18.53 (CEST)

Ja, kanske. Och dina "väl", "tror", "torde" har berörts i diskussionen ovan. Men: Enligt vår artikel om Kungliga Huset (Svenska kungafamiljen), och enligt första svaret frågeställaren fick, så omfattas tillhörigheten till Kungliga Huset av Regeringsformen och Successionsordningen. Det är möjligen inte så. Men, vad är då svaret på frågorna 1-5, eller ursprungsfrågan "Vad styr" för prinsar och prinsessor utanför tronföljden?--LittleGun (diskussion) 8 maj 2017 kl. 20.46 (CEST)

Svaren får med nödvändighet bli något svävande eftersom jag inte sitter med ett exemplar av Successionsordningen ordalydelse pre-1980 framför mig, men jag skulle nog kalla det för högst kvalificerade hypoteser. /FredrikT (diskussion) 9 maj 2017 kl. 12.26 (CEST)

Gott så, men har du några kvalificerade gissníngar för vad som gäller för Kungliga Huset? Successionsordningen gäller idag uttalat tronföljden (och säkert förut också), men enligt vår artikel om Kungliga familjen omfattas även "Kungliga Huset". Men det verkar inte stämma rakt av: Två drottningar som var katoliker och eventuellt Birgitta. Så vad styr där? Är det kungen som gör som han vill (men väljer att basera besluten på successionsordningen men med lite anpassningar) eller finns det någon reglering? Se frågorna 1-5 ovanför ditt första svar.

Enligt Dick Harrison är det "enligt svensk lag" att en hertig måste vara svensk medborgare, religionen berör han inte. Vilken lag då?

Jag är förvånad över att det här inte har förtydligats i samband med alla titlar som dragits tillbaka bland kungens farbröder och systrar och alla prinsar/prinsessor gift sig och fötts. Och åtminstone förtydligats vad som är reglerat de facto respektive de jure. Jag trodde det kryllade av den typen kalenderbitare och i en så traditionstyngd värld brukar det finnas mycket åsikter och paragrafrytteri..--LittleGun (diskussion) 9 maj 2017 kl. 18.32 (CEST)

Har förgäves sökt hitta SO:s ursprungliga lydelse på nätet. I brist därpå får det rätt fylliga referat som finns i Nordisk familjebok (artikeln "Tronföld" i bd 30) duga som bas för mitt fortsatta resonemang. Där står det så här:

Den tronföljd, som därigenom [= riksdagen i Örebro 1810] tillerkändes kronprinsens (Karl Johans) äkta bröstarfvingar, är agnatisk (de af kungl. huset af kvinnkön och deras efterkommande, ändock dessa af mankön äro, ha ingen rätt till kronan, enl. S. 0. § 3) och rätt nedstigande, d. v. s. lineal efter förstfödslorätt, den ofödde hans rätt förbehållen. Vissa behörighetsvillkor äro stadgade för successionsrättens bevarande. Den af kungl. familjen, som ej bekänner sig till den rena evangeliska läran, vare från all successionsrätt utesluten, heter det i S. 0. § 4. Prins, som utan konungens vetskap och samtycke gifter sig eller tager till gemål enskild svensk eller utländsk mans dotter, hafve förverkat arfsrätt till riket för sig, barn och efterkommande (S. 0. § 5), och samma påföljd inträder, om prins utan konungens och riksdagens samtycke blifver regerande furste af utländsk stat (S. 0. § 8). [Därefter följer ett parti om vad SO stadgar ifall kungahuset dör ut eller alla dess arvsberättigade förverkat denna rätt]

Jämför man detta med SO:s nuvarande lydelse kan man konstatera bl a följande:

• § 3 som undantagslöst uteslöt alla kvinnor från tronföljden har utgått 1979
• § 5 & 8 (och rimligen även § 4 även om det inte ordagrant går att utläsa från jämförelse med uppslagsartikeln) har uppenbarligen omformulerats så att de nu uttryckligen gäller både "prins och prinsessa", inte bara prinsar

Med andra ord: SO i sin ursprungliga lydelse sade i praktiken inget alls om kungahusets kvinnliga medlemmar än att de aldrig kunde komma i fråga som tronföljare eller föra tronföljden vidare till sina barn (därav att t ex Louises av Sverige barn inte blev svenska prinsar och prinsessor som nämnts högt upp i tråden). Att därmed närmare reglera vilken religion prinsessorna behövde tillhöra eller vem de fick gifta sig med var inte behövligt. Man får också beakta att när SO skrevs var svenska kvinnor ännu omyndiga. Oavsett om de var prinsessor eller något annat kunde de alltså hur som helst inte gifta sig utan sin fars eller annan manlig förmyndares tillstånd, vilket alltså däremot en ung man, även en prins, rent juridiskt kunde göra och varför detta behövde regleras i SO. Ingifta prinsessor/kronprinsessor/drottningar kan vi också helt bortse från, då de ju inte är ättlingar till Carl XIV Johan, från vilken hela SO utgår. Därmed inte sagt att drottning Josephinas katolicism inte var besvärlig och omstridd på sin tid, men detta hade inte med SO att göra utan med att Sverige på den tiden generellt saknades religionsfrihet annat än i mycket enstaka undantagsfall. I Josephinas fall skriver Agneta Ulfsäter-Troell så här i sin bok Drottningar är också människor (s 104):

I Sverige råder vid den här tiden ingen religionsrihet. Medborgarskap och kyrkotillhörighet är oupplösligt förenade med varandra. En svensk medborgare som bekänner sig till en annan tro än den lutherska får sin egendom konfiskerad och förvisas ut ur landet. Att Joséphine får behålla sin katolska tro är ett motvilligt undantag, och man utgår från att kronprinsessan så småningom ska kunna förmås att övergå till den rena lutherska läran.

Det framgår inte vem "man" i detta sammanhang är, men jag utgår från att det är regeringen som avses. I sammanhanget kan noteras att jag inte kan se att Ulfsäter-Troell skriver något liknande i sitt kapitel om Desideria, vilket man kanske får tolka som att hon (liksom sin make) faktiskt konverterade. Det är dock en gissning. Med detta sagt skulle jag vilja lämna följande svar på Användare:LittleGuns fem frågor ovan:

1. SO reglerar rätt till tronföljd, inte till titlar. Rörande de senare torde kungen alltså kunna "freebasa" så mycket han vill inom traditionens och kutymens ram (och så länge som titlarna inte innebär adelskap eftersom kungens rätt att adla försvann med nuvarande regeringsform).
2. SO § 5 säger i sin nuvarande lydelse att "Prins och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre regeringen på hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande." Nuvarande lydelse är från 1979 men det åldriga språket ("have" etc) indikerar att det endast rör sig om en bearbetning av en äldre lydelse, troligen främst i form av tillägget "och prinsessa" samt att den i NF anförda formuleringen om "enskild svensk eller utländsk mans dotter" (d v s = en icke-kunglig person) utgått. Så delvis ja: regeringen (men inte riksdagen) måste godkänna själva giftermålet för en tronföljdsberättigad. Frågan är förstås om "regeringen" ingick i formuleringen redan före 1979/80 eller om kungen innan dess själv kunde godkänna detta. Den frågan får vi lämna obesvarad tills dess att någon grävt fram SO i sin ursprungslydelse. Vi kan dock konstatera att religionsfrågan inte nämns i denna paragraf, och vad som sägs i denna i § 4 handlar bara om de prinsar och prinsessor som "uppfödas" inom kungahuset - inget om redan vuxna ingifta som uppfötts någon annanstans. Inte heller säger SO § 5 något om rätt till titlar, bara till arvsrätt. Däremot torde nog formuleringen om "enskild svensk eller utländsk mans dotter" indirekt ha spelat in när tre av kungens systrar förlorade sina formella prinsesstitlar och endast fick behålla "prinsessa" som en del av namnet (liksom man gjort med Oscar Bernadotte) i och med att de gifte sig icke-kungligt. Detta får dock närmast ses som något slags analogi - rent formellt sade ju paragrafen inget om "enskild svensk eller utländsk mans son"; detta åter eftersom kvinnor ju inte var arvsberättigade i vilket fall som var därför utanför SO:s dåvarande "scope".
3. Se föregående fråga.
4. Dispens behövdes inte för kvinnor eftersom de, enligt SO § 3, ändå inte var arvsberättigade. Rätt till titel, rang etc är en annan sak som alltså inte regleras i SO.
5. Här får jag åter nog bli litet mer personligen troende och tyckande, men jag skulle säga att "det kungliga huset" utöver monarken själv primärt avser dynastins arvsberättigade män med hustrur samt ogifta resp ståndsmässigt gifta döttrar. Den kungliga familjen utgörs däremot av själva "släkten" rent blodsbandsmässigt utan avseende på arvsrätt eller titel.

/FredrikT (diskussion) 9 maj 2017 kl. 23.14 (CEST)

Hovet har en lista på medlemmar i kungahuset och kungafamiljen [8]. De stämmer väsentligen med vad FredrikT skriver ovan. Notervärt är dock att Christopher O'Neill inte ingår i någondera.

andejons (diskussion) 10 maj 2017 kl. 08.21 (CEST)

andejons: Hovets listor är kända. Frågan, och frågeställarens undran, är vad styr dessa.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2017 kl. 09.56 (CEST)

OK. Det står lite fel i våra artiklar alltså, och det haltar något kanske beroende på brist på reglering:

1a) Där ser man. "Kungliga huset" som vi beskriver den i vår artikel (och som hovet beskriver) är alltså helt kungens domän. Då bör det ändras till "baserat på" och infoga tradition.

1b) Dick Harrison har alltså helt fel. Det finns ingen lag som talar om vem som får var hertig i Sverige.

2a) Jag har missat att SO använder ordet "Kungliga huset". I laglig mening är det alltså bara tronföljdsberättigade. Det borde också framgå i vår artikel. Och Kungliga huset som vi beskriver den är alltså hovets egna konstruktion.

2b) Regeringen stod definitivt med i SO förut med. Det var regeringen som formellt tog titlarna från prinsarna Sigvard, Lennart och Carl-Johan (på begäran av kungen/hovet)

2c) Gott man kunde alltså gifta in sig i SO:s Kungl. Huset som icke-lutheran men inte som enskild mans dotter. Birgitta var dock inte ingift. Å andra sidan var hon bara aktuell för Hovets Kungliga Huset, jag misstänker fortfarande att hon inte blev katolik. Jag tror inte 1961 års traditionalistrojalister hade accepterat det utan högljudda protester.

3) Njae, bara om vi verkligen säkra på att hovets Kungliga Huset endast är deras angelägenhet.

4) Njae, enligt vår artikel så "diskuterades" det och Gustaf af Wetterstedt och Carl Gustaf Löwenhielmhade olika åsikter. Fast möjligen var det informella samtal om hur det kunde påverka förtroendet.

5) Det finns kanske Hvets Kungliga Huset, KSO:s Kungliga huset och Kungafamiljen. Sen finn så klart apanagefördelnignen som kanske har med Hovets Kungliga Huset att göra?

Jag trodde som sagt sånt här hade stötts och blötts i oändighet i samband med alla giftermål och födslar. Snopet vi måste gissa.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2017 kl. 08.24 (CEST)

Eftersom svar hela tiden leder till nya frågor kan man kanske tänka sig att skicka frågan vidare till auktoritet? Ceremonimästaren torde vara lämplig, annars finns det ju en frågemöjlighet till informationsenheten. Idunius 10 maj 2017 kl. 10.12 (CEST)

Det är inte minm mening att vara tjatig och frågvis. Men faktum är att urpsrungsfrågan inte har besvarats alls. Det har inte skapats nya frågor, bara önskningar om förtydliganden och källor. Visst kan man jag fråga något som heter ceremonimästare nu när jag vet att det finns, men även faktafrågor på Wikipedia är ju en plats att få svar på. Dessutom berör det här våra artiklar eftersom de är motsägesefulla.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2017 kl. 12.43 (CEST)

Det var alls inte min mening att antyda att diskussionen är tjatig, däremot att det möjligen är så att effektivaste sättet att få en källa är att vända sig till en lämplig auktoritet. Idunius 10 maj 2017 kl. 13.47 (CEST)

Äktenskap

Hej! Har äktenskap alltid funnits i alla kulturer och i så fall varför? Hur kommer det sig att man i alla kulturer över hela världen fått denna idé? /Ninni

Alla arter i naturen har som prioritet att just deras gener skall spridas vidare. De leder till att få så många avkommor som möjligt och att bevaka att dessa växer upp är viktigt för all arter. Människan har sedan evolutionärt lutat åt att detta görs bäst i monogam relationer och att bevara och bevaka parförhållandet blir då viktigt för att säkra att avkomlingarna som paret ger stöd i sin uppväxt, bär vidare på föräldrarna gener och inte några "andras". Så markering av att ett par bildar en gemenskap med syfta att avla och uppfostra barn, lär "alltid" funnits, om än i lite olika former och ceremonier.Yger (diskussion) 10 maj 2017 kl. 16.06 (CEST)

I både GT och NT beskrivs inte formerna för äktenskapsritualen som krångligare än att bruden förs från sin fars hem till sin äkta mans hem. I Genesis 2 omtalas att Jahve "förde fram" Kvinnan till Mannen, mer än så krävdes inte för att de skulle bli "ett kött". Det här med ritualer och löften är i det perspektivet ganska "nytt". Det finns fortfarande delar av världen där de formella kraven på ett äktenskap är ganska små. -- Innocent bystander (diskussion) 10 maj 2017 kl. 17.44 (CEST)

Mosuofolket i Kina är ett exempel på några som inte tillämpar äktenskap. Man kan ha långvariga relationer, men ansvaret för barnuppfostran ligger hos moderns familj, och man bildar inte familj med människor man har sexuella relationer med; familjer utgörs av släktingar (på moderns sida). /Julle (disk.) 10 maj 2017 kl. 17.49 (CEST)

(Ibland ser man termen "vandrande äktenskap" appliceras på Mosuo, men det är väl snarare omgivningens tafatta försök att komma fram till hur de bygger sina relationer genom att tala om det med sina egna ord, än någonting som i grunden handlar om äktenskap.) /Julle (disk.) 10 maj 2017 kl. 17.51 (CEST)

Matematik - Geometri

Hej alla

Sitter och läser på lite inför ett matematikprov imorgon. Går bet på en uppgift som jag inte lyckas hitta hur man löser. Tänkte om någon vänlig själ kanske har tid att försöka sig på att förklara hur jag ska gå tillväga? Uppgiften lyder:

En rätvinklig triangel har en katet som är 2cm längre än den andra kateten och en hypotenusa som är dubbelt så lång som den kortaste kateten. 
a) Skriv en ekvation till uppgiften.
b) Beräkna triangelns sidor.

Såhär långt hänger jag med och har ekvationen nu ekvationen: $x^{2}+(x+2)^{2}=2x^{2}$ Förenklar sedan ekvationen till: $2x^{2}+4x+4=2x^{2}$ (Härefter blir min lösning fel) Om man sedan tar bort det "enkla" så står det nu: $4x+4=0$ för att slutligen bli $4x=-4$ och $x=-1$

--Hastrian (diskussion) 7 maj 2017 kl. 16.54 (CEST)

Du får titta lite noggrannare på hur stor kvadraten av hypotenusan är. 90.227.175.244 7 maj 2017 kl. 17.03 (CEST)

Alltså vad kvadraten av 2x är.--LittleGun (diskussion) 7 maj 2017 kl. 17.10 (CEST)

Försökte skriva ett svar här, men alla mina försök med math ger att änden på varje bild huggs av. -- Innocent bystander (diskussion) 11 maj 2017 kl. 13.44 (CEST)

$x^{2}+(x+2)^{2}=2x^{2}$ är en andragradsekvation och har därför två lösningar. Den ena är x=-1. /ℇsquilo 15 maj 2017 kl. 13.31 (CEST)

Men här är problemet främst att ekvationen istället bör vara $x^{2}+(x+2)^{2}=4x^{2}$, eftersom $(2x)^{2}=4x^{2}$. JohanahoJ (diskussion) 15 maj 2017 kl. 13.39 (CEST)

ang Albert Einstein...

Albert Einstein omnämns som tysk-judisk teoretisk fysiker i wikipedias text. Hade han omnämnts som tysk-lutheransk, tysk-katolsk, tysk-muslimsk, tysk-buddistisk, tysk-hinduistisk o.s v om han hade varit trosbekännare av någon av tidigare uppräknade?

Utan att ta ställning till om det är en vettig formulering eller inte är inte alltid helt enkelt att göra dylika paralleller, i och med att judendomen brukar definieras som etnoreligiös snarare än religiös – se en:Jewish atheism. Det kan vara värt att läsa en:Religious and philosophical views of Albert Einstein#Jewish identity i sammanhanget. /Julle (disk.) 15 maj 2017 kl. 01.07 (CEST)

Uppslag i SAOL 14

Är det någon som har tillgång till 14:e upplagan av SAOL som skulle vilja kolla om visselblåsare finns med, vilket jag nu påstått i en artikel trots att jag egentligen inte vet om det stämmer? Jag hittar många referenser på nätet till att det skulle tas upp när den gavs ut, men har inte själv tillgång till den. /NH 12 juni 2017 kl. 11.35 (CEST)

Ja, det finns med på sidan 1521.--Skogsfrun (diskussion) 12 juni 2017 kl. 11.45 (CEST)

Tack! /NH 12 juni 2017 kl. 11.46 (CEST)

@NH: Här kan du se sidan 1521 (och andra sidor) i SAOL 14. Här går det även att söka efter i vilka utgåvor ett visst ord finns.

Exempel på sökningar:

• Ord som börjar på bokstaven V och som tillkommit i den senaste utgåvan.
• Ord som börjar på bokstaven V och som har försvunnit i den senaste utgåvan.

--Larske (diskussion) 12 juni 2017 kl. 13.06 (CEST)

Aha, så nu finns alltså även SAOL 14 tillgänglig i "SAOL hist"! Det visste jag inte. När jag senast kollade, kanske för någon eller några månader sedan, så gjorde den inte det. Men isåfall kan jag ju slå upp själv. Tack! /NH 12 juni 2017 kl. 13.11 (CEST)

… och ser att den nu även finns tillgänglig som gratis app, åtminstone för äpple-produkter, vilket den inte heller gjorde tidigare. Vår artikel om SAOL behöver uppdateras. /NH 12 juni 2017 kl. 13.13 (CEST)

Är slumpen emot mig?

När jag handlar upplever jag oftast, kanske 80% av gångerna, att öresavrundningen missgynnar mig och alltså går uppåt. Rent logiskt borde det avrundas uppåt fler gånger än neråt eftersom 50 öre jämnt avrundas uppåt. Men skillnaden borde väl ändå inte bli så stor? Eller går det att prissätta varor så att man ökar chansen för att varje kunds varukorg får en kostnad som avrundas uppåt? Eller är det helt enkelt så att det är min snålhet som får mig att uppleva att slutsumman mycket oftare avrundas uppåt än nedåt? Idunius 13 juni 2017 kl. 22.00 (CEST)

Möjligen är det så att många prissätter xx.99 eller liknande. Det krävs ganska många såna varor innan man hamnar under 50 öre på de två sista siffrorna, även om andra varor slumpar fifty/fifty. Fast spontant, och med all kärlek och respekt och som man känner sig själv känner man andra så tippar jag på snålhet.--LittleGun (diskussion) 13 juni 2017 kl. 22.28 (CEST)

(redigeringskonflikt) Om du regelbundet köper varor i lösvikt borde du få avrundningar som går åt endera hållet ungefär lika ofta. Om du däremot enbart köper varor med fast pris är det i alla fall teoretiskt möjligt att prissätta med så att ogynnsam avrundning blir vanligare; om alla varor kostar X kronor och 99 öre måste du köpa mer än femtio varor innan du får avrundningen med dig. Beroende på hur stort ett typiskt inköp är kunde en butik som vill utnyttja detta sätta någon annan siffra.

Min gissning är dock snarare att det har att göra med konfirmeringsbias än någon medveten prissättning.

andejons (diskussion) 13 juni 2017 kl. 22.37 (CEST)

Konfirmeringsbias, menade jag, inte snål.--LittleGun (diskussion) 13 juni 2017 kl. 22.45 (CEST)

Vid kortbetalning brukar exakt belopp dras. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 13 juni 2017 kl. 23.10 (CEST)

Va?? Så är det inte här...Jag betalar alltid med kort, men summan avrundas. Idunius 14 juni 2017 kl. 07.54 (CEST)

Idunius: Även om du kollar på bankkontot kortet är anslutet till? Kan inte minnas mig någonsin har varit med om att en vanlig matvarubutik skulle avrunda i vad jag faktiskt betalar med kort. /Julle (disk.) 20 juni 2017 kl. 20.55 (CEST)

Betalar du med kort blir du inte "drabbad" av någon avrundning. Är du mycket snål och kan välja kan du ju låta summan du ska betala avgöra om du betalar med kontanter (när avrundningen är nedåt) eller med kort (när du vill undvika en avrundning uppåt) .

De tolv kvitton från mataffärer som jag inte har hunnit slänga än har följande belopp:

 *.81,  *.97,  *.71,  '.72,  *.70,  *.59,  *.75,  *.51,  *.77,  *.65,  *.80 och *.85

Det är ganska vanligt att en vara kostar *,95. Och om man inte handlar mer än 5–10 varor så blir det lätt en summa som avrundas uppåt.

--Larske (diskussion) 13 juni 2017 kl. 23.11 (CEST)

Aha! Det verkar tala för min tes :D Jag ska alltså planera min inhandling så att jag alltid handlar minst tolv varor. Stort tack alla! Idunius 14 juni 2017 kl. 07.56 (CEST) (som är kombinerad smålänning och västgöte ;) )

Oxidationstal och oxidationstillstånd

Vet inte riktigt vart jag ska ställa denna fråga så det får bli här.

Jag funderar på hur man skulle översätta det engelska ordet "oxidation state"(som enwp beskriver det) ska man översätta det till oxidationstal som en formelsamling jag har säger (samma definition men ingen koppling till det engelska ordet) men vad får då "oxidation number" för svensk motsvarighet oxidationstillstånd?. Enligt de artiklar som finns på svwp och ne.se så är oxidationstalet ett värde som beskriver en atoms oxidationstillstånd.--Kolurpen (diskussion) 20 juni 2017 kl. 19.55 (CEST)

Tänkte att det var en svår fråga men man kan i alla fall försöka här, hittade nu denna sida(http://kemisamfundet.se/om-oss/utskott/nomenklaturutskottet/#1461852444324-fc5679b1-6903) där man kunde skicka in frågor till nomenklaturutskottet så ställde frågan där. Återkommer när jag får ett svar. Tänker då även försöka reda ut de två artiklarna på svwp Kolurpen (diskussion) 26 juni 2017 kl. 17.57 (CEST)

Veckodag för Ronneby blodbad

En användare som startat en tråd på Diskussion:Ronneby blodbad har en kalender som visar att dagen för Ronneby blodbad, 4 september 1564, var en måndag. Vi anger att 1564 var ett skottår som inleds med en lördag och för skottår som inleds med lördag blir 4 september en måndag. Men vi hävdar också att Ronneby blodbad inträffade söndagen 4 september 1564. Jag antar att mycket baklängesräknande blir fel och att veckodagen borde nämnts i sin samtid. Någon som vet?--LittleGun (diskussion) 30 juni 2017 kl. 19.28 (CEST)

Det kan bero på att på den tiden rådde den julianska kalendern, medan vi sedan 1753 har den gregorianska kalendern, exakt vilka diskrepanser som uppstått är jag dock inte insatt i. Båda kalendrarna har skottår. /Ascilto (diskussion) 30 juni 2017 kl. 20.22 (CEST)

Att det är julianska kalendern är ju helt klart, den gregorianska var inte antagen av någon då. Kan det vara propagandistiska skäl till att hävda att det skedde eller inte skedde på söndagen (sabbatsbrott = ogudaktighet)? Trupperna ska ha anlänt och intagit staden den 3:je vilken bör ha varit söndagen, men massakern kanske i huvudsak ägde rum på måndagen, och de båda dagarna kan nog ha blandats samman till "kombinationen" söndagen den 4:de? Taxelson (diskussion) 30 juni 2017 kl. 20.40 (CEST)

Ja, det är 4 september enligt julianska kalendern som det är angett. Också den "beräkning" som jag gjort och användarens egenskapade kalender som kommer fram till måndag gäller juliansk kalender. Hade justering till gregoriansk kalender gjorts skulle skillnaden vara mer än en vecka.--LittleGun (diskussion) 2 juli 2017 kl. 15.40 (CEST)

Stora Alby

I SCB's tätortsrapport för 1940 anges ett Stora Alby i Solna landskommun med 1121 invånare. Vad är Stora Alby?

Jag ser av våra artiklar att Lilla Alby överfördes till Sundbyberg 1949. Men någon Stora Alby hittar jag inte... -- Innocent bystander (diskussion) 23 juni 2017 kl. 09.57 (CEST)

IB:En bit öster om Lilla Alby, om jag fattar rätt på den här kartan, från 1900:[9], så ligger Stora Alby precis söder om där Solna centrum ligger idag, men norr om järnvägen. Solna Centrum är delvis byggt på sjön Rudan, som finns kvar på den kartan.[10].--LittleGun (diskussion) 1 juli 2017 kl. 13.41 (CEST)

@LittleGun: Det låg alltså strax väster om Ingenting! Tack, jag har lagt infon i wikidata-objektet om Huvudsta i brist på bättre ideer. SCB beskriver det som ett "hyreshussamhälle". -- Innocent bystander (diskussion) 7 juli 2017 kl. 09.50 (CEST)

Äga mark uppåt/nedåt

Hej! Om man äger en bit mark, hur långt ned och hur högt upp äger man den? Äger man den ända ned till jordens mittpunkt och ända upp till stratosfären? Det kan ju flyga flygplan ovanför marken och det skulle kunna anläggas tunnelbana eller en gruva under marken som inte tillhör mig... Samtidigt får jag ju själv gräva en ganska djup damm på min mark samt sätta upp en hög flaggstång... Kan man (om man får bygglov) bygga en superhög skyskrapa och en jättedjup bunker för att maximera sin mark? Om jag hittar olja i berggrunden under min mark, är den min då? /Kristian och Ninni

När det gäller naturtillgångar under din mark så har du inte rätt att utvinna dem utan utmål. /ℇsquilo 5 juli 2017 kl. 10.19 (CEST)

Gränser i höjdled för en fastighet, den ägda marken, skulle nog behöva prövas i rättsfall om de ska bli preciserade. Numer finns det tydligen även tredimensionell fastighetsbildning, för att få en smidigare hantering av ägande när det rör skilda verksamheter på olika höjdnivåer. Här är en artikel med tankar kring införandet av dessa tredimensionella fastigheter, skriven av professor Anders Victorin i Svensk Juristtidning år 2004, strax efter riksdagsbeslutet 2003 om dess införande. Se bl.a. fotnoten på första sidan, angående ett par av frågorna. JohanahoJ (diskussion) 5 juli 2017 kl. 11.10 (CEST)

Det där med att domstolar bestämmer kanske man inte ska hjälpa till att underbygga. Domstolar har ingen lagstiftningsmakt i Sverige. Edaen (diskussion) 10 juli 2017 kl. 12.42 (CEST)

Nej, men de har i praktiken viss makt i uttolkandet av de stiftade lagarna.JohanahoJ (diskussion) 10 juli 2017 kl. 12.53 (CEST)

Den makten beror ganska mycket på om andra accepterar den. Edaen (diskussion) 10 juli 2017 kl. 12.54 (CEST)

Rättsfall kan också uppmärksamma lagstiftare på eventuella behov av ändringar i lagtexter.JohanahoJ (diskussion) 10 juli 2017 kl. 13.01 (CEST)

Blev det inte ett intressant ärende av Äspölaboratoriet för ett tag sedan? Jag minns inte hur det slutade! -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2017 kl. 11.21 (CEST)

Man bör nog skilja mellan vad man äger och vad man har rätt att göra. Tredimensionella fastigheter (som väl är unika för Sverige) förutsätter väl en byggnad, som man behöver byggnadstillstånd för att uppföra. Luftrummet regleras oberoende av ägande och innehav av marken (men hänsyn torde tas till existerande och planerad bebyggelse, dock knappast sådana byggander som uppförts utan tillstånd). För gruvdrift behövs i och för sig tillstånd, men om allmänna förutsättningar finns torde fastighetsinnehavaren ha rätt att ta dem i bruk. Motsvarande gäller andra underjordsanläggningar, byggnadstillstånd torde krävas. --LPfi (diskussion) 5 juli 2017 kl. 11.59 (CEST)

JohannahoJ's länk nämner att tunnelbanan i Stockholm är kopplad till servitut i fastigheterna. Det har jag inte hört att man behöver göra för att reglera luftrummet runt exv flygplatser. -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2017 kl. 12.15 (CEST)

Intressant fråga. Jag är inte expert på fastighetsrätt, men kan bidra med ett par problem som kan uppstå. Om någon skulle flyga med drönare eller helikopter eller för den delen drake över någon annans fastighet skulle det nog kunna falla under ofredande. Ett liknande fall är Ulf Lundells klagomål på att en intilliggande skulpturpark byggt ett torn varifrån man kunde se in på hans tomt. Jag vill minnas att det var så det var, men jag minns inte hur det slutade. Det är inte heller ovanligt med konflikter om att grenar från grannens träd växer in över tomten eller att nybyggnader, staket, häckar eller träd kastar skugga över grannens tomt eller förstör utsikten för grannen. Det uppstår ibland problem med att någon borrar en djupare brunn än grannen så att vattnet sinar, jag tror att sådant brukar lösas med servitut. Liknande problem kan uppstå med septitankar eller trekammarbrunnar för toalettavlopp om dessa ligger högre än grannens tomt. Ett tredje problemområde är markvärme. En bostadsrättsförening i mitt kvarter som inte hade egen anslutning till fjärrvärmenätet fick tillstånd till en markvärmeanläggning på allmän parkmark. Jag vet inte hur det löstes juridiskt, men problem skulle kunna uppstå om också min fastighetsägare skulle vilja ha en liknande anläggning. Jag tror att effekten då skulle försämras för båda fastigheterna. Det finns alltså många konflikter och problem som är relaterade till utnyttjandet av fastigheter över och under marknivå. /Ascilto (diskussion) 5 juli 2017 kl. 13.37 (CEST)

Bergvärme kräver tillstånd, hur är det med jordvärme? -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2017 kl. 17.05 (CEST)

Förlåt, jag menade bergvärme och tänkte att markvärme motsvarar både jordvärme och bergvärme. Vi var många som tyckte det var anmärkningsvärt att en bostadsrättsförening fick använda allmän parkmark för en sådan sak. Jag har dock sett planer för nya villaområden med jordvärme på alla tomter, där måste eventuell effektförsämring ingått i beräkningen. /Ascilto (diskussion) 5 juli 2017 kl. 17.09 (CEST)

Det beror mycket på hur värmet rör sig i marken. Där jag bor är det väldigt kuperat, jag kan räkna med att det fylls på med ny värme från högre terräng hela tiden. Risken för permafrost är här ganska liten. Direktiven är att hålet ska läggas nära mitten av fastigheten, gärna under själva byggnaden. För hyreshusen räckte kanske inte den egna tomten till. Jag tror inte du behöver vara jätteorolig. Har de kyla från hålet också, kanske de pumpar ner en hel del värme under sommaren. -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2017 kl. 21.37 (CEST)

Jag är inte orolig, jag gillar bara inte att bostadsrättsföreningar eller andra fastighetsägare får exploatera allas vår parkmark, även om det är under jord. /Ascilto (diskussion) 5 juli 2017 kl. 22.10 (CEST)

I England och USA där principen Cuius est solum eius est usque ad coelum et ad inferos fick man ändra på det när flyget gjorde sitt intåg. Ett sätt att se på allemansrätten är att den bygger på en lockeansk uppfattning om äganderätten, alltså att äganderätt till fysiska ting uppstår genom mänskligt arbete. Markägaraskap blir mer en monopolrättighet eller förstahandsrättighet att utnyttja mark och inte äganderätt på samma sätt som till saker med följd att den som äger marken för den skull inte äger berget eller ens träden. Edaen (diskussion) 10 juli 2017 kl. 12.42 (CEST)

SKOsläpp - utbud och efterfrågan?

Var för några dagar sedan med om ett för mig nytt fenomen, nämligen ett SKOsläpp. En kö på ngn timme ledde in i en affär där man anmälde sig till ett lotteri till rätten att köpa ett par jympaskor. För mig framstod detta som absurt och när jag inte talade om för min son att jag kommit över skorna han ska få i födelsedagspresent visade det sig att han ägnade timmar åt att dagen efter försöka komma in på en nätsida där chansen att via lotteri få köpa skorna slumpades ut. Han berättade för mig att när över 20 000!!!! Personer slumpats in till lotteriet bröt servrarna ihop och lotteriet avbröts. Detta får mig att undra: Hur stora upplagor av skor handlar det om när man får folk att mass psykosartat ansluta sig till sådana lotterier om rätten att betala flera tusen för ett par skor? Är det vanligt? Och har ngn en aning om hur ration ser ut anmälda köparvilliga/upplaga? Typ i snitt? Idunius 8 juli 2017 kl. 23.21 (CEST)

:-) Förutom att någon bör vara skicklig på att skapa efterfrågan måste någon annan vara skicklig på att räkna ut hur många skor man kan sälja utan att de slutar uppfattas som exklusiva – vilket antagligen är vad folk betalar för. Rätt oskyldigt förstås. Värre är det när någon del av ett utrotningshotat djur blir pop och prisen stiger ju sällsyntare djuret blir, i högre takt än kostnaderna för att fånga något av de få återstående. --LPfi (diskussion) 10 juli 2017 kl. 18.22 (CEST)

Ha ha, javisst, att skapa behov är de duktiga på! Det är just detta hur man räknar ut hur många skor man kan sälja utan att de slutar uppfattas som exklusiva och värdet alltså sjunker som jag undrar över. Det kan ju inte beräknas slumpmässigt? Situationen med de utrotningshotade djuren visar verkligen på en djävulsk rävsax... :( MVH/Idunius 11 juli 2017 kl. 09.41 (CEST)

Vi har några numrerade litografier av någorlunda kända konstnärer här hemma. De är, som sig bör, numrerade, men inte särskilt värdefulla för det. Serien är ju trots allt ett par hundra nummer lång. Häromdagen köpte jag en flaska gin av ett lokal märke som jag upptäckte också var numrerad. Det är väl inte särskilt märkligt att lyckas få tag på en av nästan tusentalet flaskor, men stämpeln ger ju åtminstone intrycket av exklusivitet. Och ja, ginen smakade bra, men jag har å andra sidan inget att jämföra med. Det var min första flaska, och det lär ta många år innan den är slut med tanke på hur mycket vi dricker i det här hushållet. -- Innocent bystander (diskussion) 11 juli 2017 kl. 10.03 (CEST)

Öfwersten Per Anderson

Någon som vet närmare vem "Öfwersten Per Anderson", som nämns i Post och Inrikes tidningar från 1645 är? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 juli 2017 kl. 12.44 (CEST)

Gissningsvis Per Andersson Linderoth till Sörby.[11] Edaen (diskussion) 11 juli 2017 kl. 13.29 (CEST)

Gula skyltar brevid E4 i Småland

Några meter ut i terrängen brevid E4 söder om Värnamo sitter det skyltar med några hundra meters mellanrum med nummer. Skyltarna är vinklade 45 grader uppåt så de även syns från luften. Jag gissar att det är någon slags ledning. Vad är det för ledning? --Kruosio (diskussion) 15 juli 2017 kl. 11.54 (CEST)

@Kruosio: På vilken sida om vägen? Om skyltarna syns från vägen kanske du kan klicka fram en "streetview" här och länka till. --Larske (diskussion) 15 juli 2017 kl. 12.05 (CEST)

Får inte fram någon bild nu på mobilen. Jag tror att det är fotograferat på fel sida vägen. De var på västra sidan. Längre söderut var de sedan på östra sidan.--Kruosio (diskussion) 15 juli 2017 kl. 17.14 (CEST)

Jag tror det handlar om en gasledning. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 15 juli 2017 kl. 20.11 (CEST)

Jag gissade själv på gasledning men hittade inget när jag googlade som kunde verifiera. Om det är en gasledning, varifrån och till var går den?--Kruosio (diskussion) 27 juli 2017 kl. 11.22 (CEST)

En av anledningarna till att jag gissade på gas, var att jag promenerade utmed en väg där det fanns liknande skyltar, och när jag tittade närmre på en av skyltarna stod det något om gas på en mindre skylt på samma stolpe. (jag kommer inte ihåg exakt vad). Men jag har inte hittat någon information om sträckningen vid E4. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 27 juli 2017 kl. 14.11 (CEST)

Samiskans inre gränser

När man tittar på svenska kartor så har jag fått lära mig att norr och söder om vissa givna gränser kan jag förvänta mig nordsamiska/lulesamiska/sydsamiska etc namn. Men jag har inte fått någon bra sammanställning över dessa gränser. Ngn som vet? -- Innocent bystander (diskussion) 16 juli 2017 kl. 15.34 (CEST)

En omständighet kan vara att gränserna är historiska och att nordsamiskan tagit över alltmer och bitvis pressat undan de andra varieteterna. Vad jag vet så sänder väl Sameradion och SVT Sàpmi bara på nordsamiska, så nordsamiska har alltmer fått statusen som den officiella samiskan. Det kan inte heller vara lätt att få fram lärare i sydsamiska som bara har några hundra talare. /Ascilto (diskussion) 16 juli 2017 kl. 15.54 (CEST)

Nu är jag i princip bara intresserad av att veta var på kartan jag hittar samiska namn på olika språkvarianter, inte var det talas olika samiska språk idag. -- Innocent bystander (diskussion) 17 juli 2017 kl. 09.26 (CEST)

Kan gränserna som visas på kartan på den här sidan hos Lantmäteriet vara till nån hjälp? --Larske (diskussion) 17 juli 2017 kl. 09.40 (CEST)

 Gillar även om den kanske var i grovaste laget! -- Innocent bystander (diskussion) 17 juli 2017 kl. 09.51 (CEST)

En verbal beskrivning av gränserna för olika ortografier på fjällkartorna, i termer av samebyar, finns i artikeln Samiska_ortnamnsefterled#Sverige. --Larske (diskussion) 17 juli 2017 kl. 10.03 (CEST)

BRA! Nu väntar vi bara för att Wikidata ska få stöd för Umesamiska! -- Innocent bystander (diskussion) 17 juli 2017 kl. 10.20 (CEST)

Inte bara på fjällkartorna, utan på alla kartor. Borde kanske förtydliga det i Samiska_ortnamnsefterled#Sverige.--Skogsfrun (diskussion) 27 juli 2017 kl. 11.53 (CEST)

Docent

Angående Gunnel Alfredsson; förblir man docent när man lämnat arbetslivet? (Vilket jag iofs inte vet om hon gjort.) Undrar KlasHass (diskussion) 30 juli 2017 kl. 14.58 (CEST)

Nej. Professorer kan kalla sig "professor emeritus/-a", men jag har i alla fall inte hört talas om motsvarande för docenter. JohanahoJ (diskussion) 30 juli 2017 kl. 15.09 (CEST)

"Docent" är liksom "doktor" en examensnivå. "Docent emeritus" vore således nonsens.

andejons (diskussion) 30 juli 2017 kl. 16.21 (CEST)

Kort svar: Hon behåller docenttiteln.

"Docent" är litet av en blandning av examenstitel och yrkestitel; men har mest likheter med en examenstitel, och man bör därför räkna det som att titeln kvarstår. Man "antas som oavlönad docent" (om inte denna formel har ändrats), vilket normalt ändå betydde högre lön, bland annat därför att docenter anses ha högre kompetens för att handleda och värdera forskarutbildning. För att få denna "titel" prövas man både från forskningssynpunkt och vad det gäller pedagogiska insatser. Har man antagits som docent på ett universitet och sedan byter (lektors)tjänst till ett annat, så följer docenttiteln med, utan ny prövning av docentkompetensen.

Man kan tillägga att i Sverige numera allt detta med docenter och docentkompetens mer verkar att vara något universitetsvärlden driver vidare på egen hand än något som understöds från statsmakterna. Exempelvis brukar det anses att man bör vara docentkompetent för att sitta i betygskommittén vid en disputation; men detta grundas formellt sett på lokala beslut snarare än på förordningar. Jag tror att statsmakten försökte avveckla docentbegreppet, men att universitetsvärlden ansåg att det var betydelsefullt att fortsätta att urskilja denna högre nivå. I och med inrättandet av "befordrade professorer" är nog behovet "från tjänstesynpunkt" mindre än tidigare, men just som en examenslik prövning av att man har tillräcklig kompetens för forskarutbildning ses den som av värde. Jörgen B (diskussion) 30 juli 2017 kl. 16.55 (CEST)

Jo, det är förstås så. Jag har lustigt nog bara tänkt på just den praktiska aspekten att det är en senior forskare med tillräcklig kompetens för handledarroll och betygsnämnd, men en titel är det förstås också, då. JohanahoJ (diskussion) 30 juli 2017 kl. 17.40 (CEST)

Tack för svaren. KlasHass (diskussion) 30 juli 2017 kl. 18.17 (CEST)

(Parentetiskt svar till JohanahoJ: Jag tycker att du har tänkt helt rätt som tagit fasta just på "den praktiska aspekten". Själv har jag nästan bara använt titeln just när jag skrivit intyg eller utlåtanden om doktorander. Annars har jag ibland i jobbsammanhang haft orsak att använda lektorstiteln, men oftast räcker det utmärkt med bara namnet, och det är också det som känns bäst. Jag är i första hand den jag är som individ och människa, inte en yrkes- eller examenstitel.) Jörgen B (diskussion) 30 juli 2017 kl. 18.31 (CEST)

Tunnelbanetåg

Hur kommer tunnelbanetågen på plats? Även om de kan köras på normalbredd (jag vet inte om det är så) så kommer de ju ingenstans utan en elskena i hjulhöjd. /Ascilto (diskussion) 31 juli 2017 kl. 17.38 (CEST)

Det är olika i olika banor. På någon av linjerna i London kördes de på lastbil och lyftes med lyftkran ner i ett stort hål i marken (Discovery har visat något program om det). Många banor har kontakt med andra järnvägsnät så att vagnarna kan bogseras. T.ex. i Stockholm via Tvärbanan vid Gullmarsplan och Liljeholmen. 90.227.175.244 31 juli 2017 kl. 18.28 (CEST)

Stort tack! Tänkt på det här ett tag. /Ascilto (diskussion) 31 juli 2017 kl. 18.58 (CEST)

Leif Aare

I artikeln om Leif Aare nämns NE som källa. Men finns även en "källa behövs"-mall. Misstänker det står på NE, någon med tillgång som kan kolla upp? --Fredde^✔ 31 juli 2017 kl. 19.32 (CEST)

 Fixat Har nu kollat NE och påståendet bekräftas där så jag har nu plockat bort mallen. Kolurpen (diskussion) 31 juli 2017 kl. 20.19 (CEST)

Bildkälla till löpsedel

Hej

Jag undrar bara var bilden https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/bc/L%C3%B6psedel.jpg är tagen.. Eftersom Kristianstadsbladet är med, så blir ju den geografiska spridningen en smula begränsad.

@Jonnmann: som har tagit bilden vet nog.--ArildV (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 21.52 (CEST)

Bilden är tagen i Kristianstad, och SDS har ju stor spridning Jonnmann (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 19.47 (CEST)

Salt

Jag och många med mig har vuxit upp med att äta mat som var ordentligt saltad (så maten smakade gott eftersom salt förstärker alla andra smaker) och har ätit en hel del grejer som var översaltade som chips, pommes och godis i sin barndom. Men nu har jag sett flera som försöker använda så lite salt som möjligt i maten för barnen, i bekostnad av smaken så klart.

Är salt onyttigt eller tom farligt för barn och ungdomar? Är det nånting som de borde äta så lite som möjligt av? Tack för svar! Bzwabi (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 11.33 (CEST)

Salt höjer blodtrycket hos människor i alla åldrar, så det rekommenderas egentligen för alla att undvika starkt saltad mat, såvida man inte tillhör dem som snarare besväras av blodtrycksfall förstås. Mvh JohanahoJ (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 12.07 (CEST)

@JohanahoJ: Are you sure? Det senaste budet jag hört, är att salt inte påverkar blodtrycket på de "friska", men att de som redan har problem med trycket ska undvika det. -- Innocent bystander (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 14.11 (CEST)

Om man har god njurfunktion så reglerar man saltnivån ganska bra och antagligen spelar då motion och stressnivå större roll för blodtrycket. Blodtrycket stiger dock för alla, men det är individuellt hur mycket. Vissa är extra känsliga för saltets blodtryckspåverkan redan i unga år. För dem som redan har problem med högt blodtryck är förstås effekten större och hälsovinsten extra stor med ett minskat saltintag. JohanahoJ (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 14.31 (CEST)

@JohanahoJ: Tack för svaret! Så man borde äta lite salt så man inte överbelastar njurarna? Men är inte salt även nyttigt och nödvändigt för kroppen? I naturprogram har jag sett djur tex elefanter som går till saltkällor och äter salt. Bzwabi (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 10.20 (CEST)

Njurarna reglerar salthalten men det är för blodtryckets skull man inte ska äta för mycket salt. Mycket riktigt är salt nödvändigt för kroppen; varma, svettiga dagar kan det vara bra att komplettera vätskeintag med lite salt. Som man säger, lagom är bäst. Det vanliga intaget av salt i Sverige ligger dock en bra bit över lagomnivån och för folkhälsan vore det en bra vinst att få ner det. Men det handlar alltså bara om att ha ett måttligt intag; lite salt måste kroppen ändå ha. Här är en länk till en artikel angående salt i maten, av Mattias Aurell, professor emeritus i njurmedicin. --JohanahoJ (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 11.22 (CEST)

Så här skriver livsmedelsverket: [12].Salt är livsviktigt att äta, särskilt i varma klimat. Salt är också giftigt, äter man 48 teskedar dör man enligt illustrerad vetenskap:[13]. Traditionellt har man sagt att vi har ätit för mycket salt i Sverige med tanke på att vi har ett kallt klimat. Sen har det tidigare varit livsviktigt som konserveringsmetod.--LittleGun (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 11.34 (CEST)

Nu har jag ingen källa tillgänglig, men mineralsalt, dvs salt modifierat med andra mineraler, t.ex. Seltin, sägs ha en positiv effekt och bidra till sänkt blodtryck. /Ascilto (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 12.28 (CEST)

Kanske menar försäljaren att det inte höjer trycket lika mycket som rent natriumklorid om hälften ersatts av annat salt, men det lär inte sänka trycket. JohanahoJ (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 12.37 (CEST)

Det är vad jag vet att jag läst, förmodligen i Dagens Nyheter, för kanske tjugu år sedan. Skall försöka söka reda på fakta. /Ascilto (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 12.58 (CEST)

En snabb googling på mineralsalt+blodtryck ger inga källor jag skulle använda för att skriva en artikel. Men mineralsalt (det finns ju olika fabrikat) kan innehålla t.ex. 50 % natriumklorid som höjer blodtrycket och för övrigt kaliumklorid och magnesiumsalt som sänker blodtrycket plus jod vars verkan på blodtrycket inte anges. Jämfört med 100 % natriumklorid bör den sammanlagda effekten ge sänkt blodtryck, men inte jämfört med 0 % natriumklorid som vi inte eller skulle överleva med. /Ascilto (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 13.17 (CEST)

Vi har nog generellt en väl låg konsumtion av kaliuminnehållande grönsaker och frukter, och kaliumtillskottet av en förbättrad sådan kost anses hjälpa till att hålla blodtrycket nere, antagligen allra tydligast hos högkonsumenter av natriumsalt; möjligen likadant för magnesium och i viss grad jod, men jag är inte insatt i detaljerna. Jag tror att ett generellt gott råd är minskning av natriumsalt och ökning av kalium via frukt och grönt. Jag tror dock inte att kaliumtillskott skulle minska behovet av blodtrycksmedicin om intaget av koksalt redan är lågt, och riskerna med för höga kaliumnivåer, t.ex. om njurfunktionen är nedsatt, är inte att leka med. JohanahoJ (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 14.34 (CEST)

I bland annat Sverige konsumerar vi i genomsnitt alldeles för mycket natriumklorid (salt). Det mesta är dolt salt som redan finns i kosten och inte sådant som vi strör på maten. Jag läste någonstans att kroppen egentligen bara behöver knappt 1 gram salt per dag för att fungera. Jag har sett siffror på att det i genomsnitt konsumeras 12 gram per person och dag. Enligt Livsmedelsverket har det tydligen gått ned några gram per person och dag, även om det fortfarande är klart över rekommendationerna. Ur hälsoaspekt är rekommendationen max 5 gram per person och dag. Det motsvarar ungefär saltinnehållet i en påse potatischips (300 g). Det är lätt att tro att snacks innehåller mer salt eftersom saltet ofta både känns och syns, men det mesta ligger på ytan. Salthalten är faktiskt jämförbar med flera vanliga livsmedel med "osynligt" salt. Egentligen är inte det stora problemet salthalten i sig, utan hur stora mängder vi får i oss av produkten.

Mineralsalt brukar smaka som vanligt salt, fastän det innehåller mindre natriumklorid. Sedan finns det örtsalt som också innehåller mindre natriumklorid än vanligt salt, men som har en kryddigare smak. Nackdelen med mineralsalt och örtsalt är om man ska använda saltet till konservering, då effekten blir sämre. Vill man minska intaget av natriumklorid kan man (i den mån det är möjligt) välja livsmedel med mindre salt, undvika att salta maten och ersätta vanligt salt med mineralsalt.

Angående jod är det något som tillsätts i salt och alltså inget specifikt för just mineralsalt (vilket man kunde uppfatta det som). Det säljs även salt utan jod. Jod i rätt dos är nödvändigt för hormonerna. För litet eller stort intag kan leda till följdsjukdomar. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 3 augusti 2017 kl. 16.59 (CEST)

Själv är jag stark anhängare av mineralsalt och tycker att s.k. normalsaltat smör och margarin är groteskt översaltat. MEN när man gravar eller lägger in fisk MÅSTE man använda standardsalt eftersom resultatet annars riskerar att bli giftigt, just nu kommer jag inte riktigt ihåg på vilket sätt. /Ascilto (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 20.34 (CEST)

Jag tror att det du syftar på är att rå fisk kan innehålla skadliga parasiter och att mineralsaltet har dålig konserverande effekt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 3 augusti 2017 kl. 21.14 (CEST)

Rå färsk fisk i sig innehåller inte skadliga parasiter, med undantag för att lax måste ha varit fryst för att undvika trikiner. Det handlar snarare om hur fisken processas om inte saltmängden är den riktiga. /Ascilto (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 13.08 (CEST)

Saxat ur artikeln Botulinumtoxin: "Botulinumförgiftning inträffar främst vid hemmagjord konservering av livsmedel där bakterien tillåts tillväxa under anaeroba förhållanden (syrefri miljö). " /Ascilto (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 13.21 (CEST)

Bakterien Clostridium botulinum, som det handlar om här, kommer nog allt med fisken. Till en början behöver det inte vara någon betydande mängd, men toxinmängden ökar efter hand som bakteriemängden tilltar om konserveringen är bristfällig. [14] JohanahoJ (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 14.00 (CEST)

Ascilto, jag hämtade uppgiften från Livsmedelsverket och det stod "kan innehålla". Om du är expert på området och vet att det är fel kanske Livsmedelsverkets uppgift är inaktuell eller omtvistad. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 4 augusti 2017 kl. 14.33 (CEST)

Jag har inte utgett mig för att vara nån expert. Men det var botulism jag for efter. /Ascilto (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 19.44 (CEST)

@JohanahoJ: Tack så mycket för länken till artikeln som var mycket bra! Den var mycket informativ och allt var baserad på vetenskapliga studier som han hänvisade till. En fråga som jag fick svar på var det att ett gram salt om dagen är nödvändigt för kroppen och över sex gram per dag är ohälsosamt. Och att det genomsnittliga saltintaget i Sverige ligger runt tio till tolv gram per dag och är således dubbelt upp mot det rekommenderade intaget. Bzwabi (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 11.54 (CEST)

Pusætha scandens ???

Under uppslagsordet "Barsel" i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid (KLNM), band 1, spalt 359, omnämns det som på norska kallas "vettenyrer", "ørnestener" eller "søbønner". Där står: "Vettenyren, også kaldet løsningssten, lausnarsteinn [=förlossningssten], er ingen sten, men frugten af den vestindiske plante pusætha scandens der med golfstrømmen føres til Islands, Færøernes og Norges kyster."

Pusætha scandens lär vara synonymt med Entada phaseoloides, som finns på svWp (tack, Lsj-bot), men pusætha scandens nämns inte bland synonymerna i mallen till höger. (Kan jag lita på min källa att dessa är synonymer?) Inte heller nämns något om utbredning.

Enligt enWp uppslagsord Nickernut skulle "vettenyrer" snarare röra sig om Guilandina bonduc eller Guilandina major. Den engelska artikeln citerar även en beskrivning av "bönorna" från Pontoppidan (1751), vilken, enligt min mening beträffande form och färg bättre passar Entada phaseoloides än Guilandina bonduc. (Se även fotnot 11 i den engelska artikeln.)

Guilandina bonduc finns på svWp under namnet Caesalpinia bonduc, (ett uppriktigt tack till Lsj-bot!) men uppgift om utbredning saknas. Är den pantropisk?

Jag kan tänka mig att "vettenyrer" kan komma från flera olika släkten, och att både den engelska Wp-artikeln och KLNM har rätt. Finns det någon botaniskt kunnig person som kan tala om vilken "böna" som är den sannolikaste kandidaten för "vettenyrer" ("vette"=ett övernaturligt väsen, vätte; "nyre"=njure; bönorna sägs vara njurformade)? Jag chansar på KLNM, men återigen, den "planten" heter något annat nu. /Srv.rosen (diskussion) 9 augusti 2017 kl. 20.45 (CEST)

Förlåt om jag satt myror i huvudet på någon. Jag hittade nu det troliga svaret på min fråga. "Vettenyrer" bör vara Entada gigas, eller något liknande. /Srv.rosen (diskussion) 11 augusti 2017 kl. 14.19 (CEST)

Vettenyre kalles ofte frø av et tropisk tre av mimose-familien som har drevet med Golfstrømmen opp til norskekysten, se løsningssteiner. Løsningssteiner, frø av tropiske planter som er blitt ført til Europa med Golfstrømmen. De mest kjente stammer fra et par arter i erteblomstfamilien, svartbrune, glinsende bønner av slyngplanten Entada gigas, 5–6 cm brede og 2 cm tykke, eller de 2–2,5 cm brede bønnene av Mucuna urens. Se Store norske leksikon. Wvs (diskussion) 11 augusti 2017 kl. 20.53 (CEST)

Tack, Wvs för länken. Ja, den bekräftar ju att jag var på rätt spår. Intressant att dessa "bönor" kan bli så stora. De har tydligen använts både som "magiska" amuletter, smycken och (i urholkat skick) som snusdosor. /Srv.rosen (diskussion) 12 augusti 2017 kl. 08.24 (CEST)

Grundskala för temperatur?

Om man ska bygga en algoritm för att konvertera från en godtycklig temperaturskala till en annan. Vilken skala blir det minst strul med att ha som grundskala? Den man lämpligast mellanlandar hos för att gå från en skala till en annan? Jag har hittat åtta relevanta temperaturskalor på Wikidata. "Grad (temperatur)" ser inte konverterbar ut och Wedgwoodskalan är sannolikt inte heller användbar. (De här två artiklarna finns på några språk.) -- Innocent bystander (diskussion) 13 augusti 2017 kl. 21.30 (CEST)

Kelvinskalan är nog den mest lämpliga. Den är dessutom SI-enhet. /ℇsquilo 13 augusti 2017 kl. 22.15 (CEST)

@Innocent bystander: Det spelar egentligen ingen roll eftersom konvertering mellan två temperaturskalor $X$ och $Y$ bara handlar om att välja rätt konstanter $a_{XY}$ och $b_{XY}$ i uttrycket $Y=a_{XY}+b_{XY}\cdot X$, åtminstone så länge som man begränsar sig till de åtta skalorna i {{Tidslinje Konvertering temperatur}} eller andra skalor som är enkla linjära transformationer av varandra. Man kan alltså göra detta lite "datadrivet" genom att definera de 56 konstanterna $a_{XY}$ och de 56 konstanterna $b_{XY}$ i var sin tabell där man låter från- och till-skalan utgöra "index". Då kan konverteringen göras med en enda tilldelningssats (och utan en enda if-sats) i Lua.

Så här kan det se ut för en funktion som kan översätta mellan de tre skalorna C, F och K, men det är bara att fylla på med flera konstanter för alla skalor man vill kunna konvertera mellan:

function tempconv(fromscale, toscale, temp)
   local a = {CF=32,  FC=-160/9, CK=273.15, KC=-273.15, FK=459.67/1.8, KF=-459.67}
   local b = {CF=9/5, FC=5/9,    CK=1,      KC=1,       FK=5/9,        KF=9/5}
   return a[fromscale..toscale] + b[fromscale..toscale] * temp
end

Funktionen anropas så här:

Ctemp = 37
Ftemp = tempconv('C','F',Ctemp) -- resultatet blir 98.6
Ktemp = tempconv('C','K',Ctemp) -- resultatet blir 310.15

--Larske (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 01.02 (CEST)

Tillägg: Antalet konstanter som behövs (N) växer med kvadraten på antalet temperaturskalor (n) som man vill att funktionen ska kunna hantera, N = 2 * n * (n-1). Om N är väldigt stort kanske det blir opraktiskt. Då kan man "mellanlanda" i till exempel Kelvin och då behöver endast de konstanter som innehåller 'K', det är 2*(n-1) st, vara med i tabellerna. Att översätta från Celsius till Fahrenheit (via Kelvin) görs i detta fall med följande funktionsanrop som är något mer komplext/svårläst än i ovanstående exempel. Det har också en längre exekveringstid men det är knappast är något problem om man inte har väldigt många temperaturkonverteringar.

Ctemp = 37
Ftemp = tempconv('K','F',tempconv('C','K',Ctemp)) -- resultatet blir såklart 98.6 även i detta fall.

--Larske (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 02.09 (CEST)

En matrisbaserad lösning är enkel, men förutsätter nästan att de här åtta är de enda som kan dyka upp. Jag vill minnas att jag IRL sett mK och då är det inte långt innan kC och MF också dyker upp på WD. Det ger snabbt 32 enheter och då har vi inte ens letat efter nya enheter. Befintlig lösning i Modul:Wikidata2 bygger på att det finns Propertys som beskriver samband mellan enskilda enheter och SI. Det finns ingen sådan lösning för temperatur ännu, men det kommer sannolikt vilket årtionde som helst. Så gå via Kelvin är nog det som kräver minst ombyggnad längre fram. -- Innocent bystander (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 08.34 (CEST)

Olika prefix, som m, k och M, får man nog hantera "inom" varje enhet och inte alls blanda ihop med konverteringen mellan olika temperaturskalor. Att transformera X "milli-något" till 0.001*X "något" genom att multiplicera med 0.001 är en generell operation som kan göras oavsett vad "något" är. Så det påverkar inte storleken på konstanttabellerna i exemplet. Även denna transformation kan göras med tabeller; local faktorer = { m=0.0001, c=0.01, d=0.1, da=10, h=100, k=1000 ... osv}.

Det närmaste man kommer "samband" mellan olika temperaturskalor i Wikidata är väl den "defining formula" (P2534) som finns som en qualifier till "förlaga" (P144) för "grad Celsius" (Q25267). (Lite märklig användning av "förlaga" som jag inte riktigt tycker stämmer med dess beskrivning.)

Det kunde vara ett steg på vägen att få in "defining formula" som en qualifier till "omvandling till SI-enhet" (P2370), men defining formula är bara ett latex-uttryck som inte (lätt) låter sig räknas med så det behövs lite mer stöd. Om man kunde få in de två numeriska konstanterna "offset" (a i koden ovan) och "scaling" (b i koden ovan) som qualifiers till "omvandling till SI-enhet" (P2370) för alla temperaturskalorna skulle man kunna läsa dem från Wikidata istället för att definiera dem i Lua-koden. Q25267/P2370/P"offset" skulle då vara -273.15 och Q25267/P2370/P"scaling" skulle vara 1. Och värdet på P2370 skulle då kunna sättas till "some value" eller nåt för att indikera att man måste "titta vidare" i qualifiers.

I väntan på sådana qualifiers för P2370 kan vi definiera de aktuella konstanterna för temperaturskalorna lokalt i Lua-modulen. --Larske (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 11.45 (CEST)

Om det alltid funnes m med mera i rätt del av enheterna, så är väl allt frid och fröjd. De flesta mått-objekt har dock inga påståenden om enheten alls, eller så är den bara angiven för något obskyrt språk/alfabet. P2370 skulle väl gå att använda i temperaturskale-objekten, bara man kommer överens om hur man bäst blandar in en ny property "offset". Då skulle vi inte ens behöva en special-lösning för temperaturer.

Den här förlaga/defining formula vet jag inte om det är rätt sätt att använda den här propertyerna. Öht så är de här "math"-datatypen mest något för math-parsern, inte för att man ska kunna räkna med det. -- Innocent bystander (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 12.34 (CEST)

Reklam

I en diskussion angående reklam och hur mycket pengar de som är med i dem tjänar kom vi in på ICA-reklamen. Jag påstod att gamla ICA-Stig (Hans Mosesson) som var med över 500 reklamavsnitt har blivit "rik" på det och anledningen till Loa Falkman har tagit över är att man tjänar bra på det (typ 200.000-300.000 kr/månaden eller 50.000 per avsnitt). Hon som jag diskuterade med påstod att de bara tjänar vanliga månadslöner (typ 30.000-40.000 kr/månaden). 1- Hur mycket tjänar ICA-Stig? 2- Hur mycket tjänar kändisar eller fd idrottsstjärnor när de är med i reklam för tex internet Casinon?--Bzwabi (diskussion) 1 augusti kl. 09.15 (CEST)

1 - 40000 till 50000 kr i månadslön enligt Resumé. Stämmer dock dåligt med en deklarerad inkomst 2013 på 2 167 800 kr enligt samma artikel. Mvh Luriflax (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 11.17 (CEST)

Då har han antagligen fler inkomster. /ℇsquilo 1 augusti 2017 kl. 12.50 (CEST)

Tack för svaret! Eller så använder han skattetekniska metoder i gråskalan för att lågtaxera så han slipper betala skatt. Jag har svårt att tro att Loa Falkman, eller någon liknande, visar sig i reklam som visas 24/7 i massa kanaler för 50000 kr i månaden. Han skulle tjäna mer på att spela teater under några månader varje år. Bzwabi (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 11.12 (CEST)

(Knappast "skatteplanering för att lågtaxera". 50000 i månaden skulle ge 600000, alltså 0,6 miljoner på ett år. Det vore ett märkligt sätt att lågtaxera att trixa upp detta till över 2 miljoner.) Jörgen B (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 20.52 (CEST)

@JoergenB: Jag förstår inte riktigt varför skulle det var ett märkligt sätt att skatteplanera om man bara betalar skatt för 1/4 del av det man egentligen har tjänat (om man har tjänat 2 miljoner men anger 600000). Bzwabi (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 10.30 (CEST)

Har man en deklarerad inkomst på över två miljoner har man bevisligen inte trixat ned den till under miljonen – den deklarerade inkomsten är den som man uppger till Skatteverket. /Julle (disk.) 3 augusti 2017 kl. 10.36 (CEST)

@JoergenB: Jag förstod det som att det handlade om två olika år. Annars går det ju inte ihop alls. Bzwabi (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 11.15 (CEST)

@Bzwabi: Inget i artikeln tyder på att det skulle handla om olika år. Det hela går dock alldeles utmärkt ihop, om man i stället följer det alternativ som först föreslogs, alltså att Mosesson faktiskt ägnat sig även åt annat arbete än att göra 3-4 reklaminslag per månad som Ica-Stig. Jörgen B (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 21.07 (CEST)

Artikeln är från 2015 och årsinkomsten från 2013 års deklaration. Alla huvudrollsinnehavarna i reklamen har förmodligen andra arbeten/projekt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 19 augusti 2017 kl. 14.11 (CEST)

En lägenhet som hyrs av person, är aldrig där, har varit så i fem år, till ingen nytta

Finns det någon regel som säger att man ska visstas i lägenheten en viss tid om året för att få behålla den. Har en hyresgäst som hyr men är aldrig där, har varit så i 5 år. Kan man göra något åt de. Det är stor bostadsbrist. Tycker det verkar meningslöst. Går det att göra något. 85.224.105.89 19 augusti 2017 kl. 12.11‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Spontant sett tror jag inte du kan göra så mycket så länge hyresgästen fullgör sin del av hyresavtalet. I sak kan du alltid säga upp ett hyresavtal, men besittningsskyddet är mycket starkt i Sverige. Tala med en jurist, till exempel hos Fastighetsägarna. Riggwelter (diskussion) 19 augusti 2017 kl. 12.18 (CEST)

När man har en annan bostad där man lever så har hyresvärden alltid rätt att säga upp kontraktet och kommer också att vinna i Hyresnämnden, såvida man inte kan bevisa att man verkligen lever i den omtvistade lägenheten. Jag hittar inget exakt tillämpbart ställe i Jordabalken 12 kap ("Hyreslagen") men hyresrättens förverkande tas upp i 42 §. /Ascilto (diskussion) 19 augusti 2017 kl. 13.07 (CEST)

[15] /Annika (diskussion) 19 augusti 2017 kl. 13.16 (CEST)

Men lusläs kontraktet! Jag har till och med stött på bostadsrättsföreningar som i stadgarna uttryckligen tillåter att man inte bor i lägenheten. Flera lägenheter ägdes av vecko-pendlare och feriesugna norrmän. -- Innocent bystander (diskussion) 19 augusti 2017 kl. 13.22 (CEST)

Det går inte att jämföra bostadsrätter och hyresrätter rättsligt. Jag tror att det faller under vad som anses vara "god sed" i Hyreslagen och att det utvecklats en praxis i hyresnämnderna. Vid ombildning av hyresrätter till bostadsrätt måste alla röstande vara varaktigt bosatta i sina lägenheter för att rösterna skall räknas. Har inte heller här koll på exakt lagrum. /Ascilto (diskussion) 19 augusti 2017 kl. 13.26 (CEST)

Kärnan i mitt uttalande ovan var "Läst kontraktet!". Jag har själv som stf hyresvärd hyrt ut till en person som i sin tur avsåg hyra ut större delen av ytan till tredje person. -- Innocent bystander (diskussion) 19 augusti 2017 kl. 14.01 (CEST)

Det är också skillnad mellan att hyra ut delar av lägenheten och att hyra ut hela lägenheten i andra hand, vilket man oftast bara kan göra under begränsad tid med en giltig anledning som tillfälligt jobb på annan ort. Olika regler gäller. /Ascilto (diskussion) 19 augusti 2017 kl. 14.04 (CEST)

Bouvetön

Våra artiklar genom GeoNames säger att Bouvetön har Oslo-tid, dvs UTC+1/2. Wikidata säger att den har London-tid UTC+0, som det verkar året runt. Ingen bor ju här, så det är väl inte världens viktigast uppgift. Men finns det ngt som är mer rätt än det andra? -- Innocent bystander (diskussion) 24 augusti 2017 kl. 19.39 (CEST)

time.is säger "Europe/Oslo" --Larske (diskussion) 24 augusti 2017 kl. 20.09 (CEST)

Det verkar dock finnas olika bud på olika tids-sajter. Och enwp säger som Wikidata... --Larske (diskussion) 24 augusti 2017 kl. 20.17 (CEST)

Kan det här vara en källa? IANA Jag kan inte packa upp gz-filer på min iPad så jag kan inte kolla innehåll just nu. Kitayama (diskussion) 24 augusti 2017 kl. 20.28 (CEST)

Jag har inte heller någon möjlighet att öppna den typen av filer. -- Innocent bystander (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 11.33 (CEST)

Jag vet inte riktigt vad jag letar efter, men jag packade upp filen och tog ut det avsnitt som verkar handla om Norges antarktiska områden: https://pastebin.com/uDNjadap //Rotsee (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 12.40 (CEST)

Tack, Rotsee Den källan ser ut att visa att Bouvet är obebodd och har ingen uppgift. Troll (forskningsstation) finns det dock uppgifter om. Där hoppar man alltså mellan UTC+0 (Antarktis sommar) och UTC+2 (Antarktis vinter) med UTC+1 några veckor på våren och hösten. -- Innocent bystander (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 12.55 (CEST)

Eller tolkade jag fel nu? -- Innocent bystander (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 13.00 (CEST)

Norska Wikipedia säger (utan källa) att Norge inklusive Svalbard, Jan Mayen och Bouvetön använder no:UTC+01.00 med sommartid. Det låter rimligt om Troll använder norsk tid under vintern när det är för mörkt för flygtrafik. Bouvetön behöver aldrig anpassa sig för flygtrafik. 90.227.175.244 25 augusti 2017 kl. 17.45 (CEST)

I Sverige har vi Förordning (1979:988) om svensk normaltid och Förordning (2001:127) om sommartid. Jag inbillar mig att det finns något liknande i Norge, men mer utförligt om olika tider tillämpas på olika länder inom landet. --Larske (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 18.07 (CEST)

Står inget om olika tidszoner i Norge, https://lovdata.no/lov/2007-01-26-4/§6 Thoasp (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 18.32 (CEST)

Förlaget Ljus' senare utgivning.

Vår artikel Ljus (tidskrift och förlag) påstår att företaget "upphörde" 1914, men jag sitter med en bok på skrivbordet utgiven 1949 av "Ljus" med "AB LJUS" som upphovsrättsinnehavare. På Libris hittar man åtskilliga titlar från 1940- och 50talen. Jag har en gissning om vad detta betyder (se Diskussion:Ljus (tidskrift och förlag)) men vet egentligen inget mer om detta. Är det någon annan som vet? Jörgen B (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 19.02 (CEST)

Googla på långlots

Hur gör man för att googla på långlots utan att få en massa träffar på Långlöts socken etc? Jag har prövat med skriva Långlöt och Långlösts i rutan för "inget av följande ord", men det hjälper inte, inte ens om man begränsar språken till svenska. Alternativt: Kan någon förklara vad en långlots är, helst med källa? Jag förstår att det är en lots för längre sträckor, men hur långa? Anställda av rederiet eller sjöfartsmyndigheterna? Benämningen berörs inte i artikeln Lots. /Ascilto (diskussion) 27 augusti 2017 kl. 15.12 (CEST)

Ascilto: Sök på "långlots" med citationstecken runt. /Julle (disk.) 27 augusti 2017 kl. 15.14 (CEST)

Tack! Tyvärr gav sökningen främst en mängd dokument om personer som haft denna titel. Och SAOB gör mig inte mycket klokare: "besättningsman på fartyg, anställd för att tjänstgöra ss. lots utan att innehava den av statsmyndigheterna fastställda kompetensen för lots." Inte heller NE:s lots-artikel tar upp benämningen långlots. /Ascilto (diskussion) 27 augusti 2017 kl. 15.21 (CEST)

• Svensk uppslagsbok, 1947–1955 års upplaga: Långlots, person, som, särsk. å fartyg i kustfart och inre fart, är inmönstrad ombord och befälhavaren behjälplig vid navigeringen, därvid ofta görande tjänst som rorgängare.
• Svensk uppslagbok, tryckt 1935: Långlots, ännu förefintlig benämning å person, som, utan att verkställa lotsning, är inmönstrad ombord å fartyg och befälhavaren behjälplig vid navigeringen, därvid ofta görande tjänst ss. rorgängare..

--Larske (diskussion) 27 augusti 2017 kl. 16.05 (CEST)

Tackar! /Ascilto (diskussion) 27 augusti 2017 kl. 18.05 (CEST)

Långlots, en i synnerhet på kustångare som biträde åt befälhavaren i fråga om kust- och farledskännedom, vanligen som rorgängare, inmönstrad person. (Nordisk familjebok 1951-55 års upplaga).Wvs (diskussion) 27 augusti 2017 kl. 18.17 (CEST)

Tack! /Ascilto (diskussion) 27 augusti 2017 kl. 18.29 (CEST)

Framnäs, Solna

Tätortsrapporten för 1940 nämner ett Framnäs i Solna med 276 invånare? -- Innocent bystander (diskussion) 30 augusti 2017 kl. 09.01 (CEST)

Undrar du om rapporten verkligen påstår det eller vad är det du egentligen undrar? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 augusti 2017 kl. 09.35 (CEST)

@Ainali: Jag går systematiskt igenom gamla tätorts-rapporter för att lägga in siffror på Wikidata. De som brukar följa den här sidan har nog vant sig vid den här typen av frågor från mig, därför specificerade jag mig inte särskilt väl. Ibland hittar jag ortnamn jag inte hittar hos oss. Ibland handlar det om ortnamn som fallit ur bruk eller där vi föredragit ett annat namn. Just Stockholmstrakten har jag skrämmande dålig koll på. Förutom Framnäs stötte jag idag också på "Norrbacka", ett området som sedan länge verkar vara slukat av Karolinska. Det lyckades jag få fram på egen hand. -- Innocent bystander (diskussion) 30 augusti 2017 kl. 09.53 (CEST)

Det torde vara detta [16] som avses. Kitayama (diskussion) 30 augusti 2017 kl. 09.37 (CEST)

Tack, inget vi har artikel om ser det ut som. -- Innocent bystander (diskussion) 30 augusti 2017 kl. 09.53 (CEST)

Koordinater på byggnader i Kiruna

Är det någon som har koll på koordinaterna för fler av byggnaderna i Kiruna_stadsomvandling#Byggnader_som_ska_bevaras? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 september 2017 kl. 14.48 (CEST)

De gifta sysslingarna Johan Kasimir och Katarina Vasa

Någon som kan reda ut på vilket sätt Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och hans hustru Katarina Karlsdotter Vasa var sysslingar? Jag har kollat på Katarinas mor Maria av Pfalz men Johan Kasimir är vad jag kan se i vart fall inte barnbarnsbarn till hennes farfar Fredrik III av Pfalz. /Ascilto (diskussion) 2 september 2017 kl. 13.29 (CEST)

Detta är vad jag hittade genom att söka i Wikidata efter personer till vilka det äkta paret är "barnbarnsbarn" och hittade då Filip den ädelmodige och Kristina av Sachsen.

• Filip den ädelmodige och Kristina av Sachsen fick bland andra barnen en:Anna of Hesse och Elisabeth av Hessen (1539–1582)
  • en:Anna of Hesse fick bland andra barnet Johan I av Pfalz-Zweibrücken
    • som bland andra fick barnet Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken
  • Elisabeth av Hessen (1539–1582) fick bland andra barnet Maria av Pfalz
    • som bland andra fick barnet Katarina Karlsdotter Vasa

Johan Kasimirs farmor (Anna of Hesse) var alltså syster med Katarina Karlsdotter Vasas mormor (Elisabeth av Hessen (1539–1582).

--Larske (diskussion) 2 september 2017 kl. 18.04 (CEST)

Stort tack! /Ascilto (diskussion) 2 september 2017 kl. 18.10 (CEST)

Brott vistas i landet efter asylavslag?

I ett par olika debattartiklar jag läst på senaste tiden görs följande två påståenden, avseende Sverige.

1. Det är ett brott att vistas i landet efter att man fått avslag på asylansökan (och beslutet vunnit laga kraft etc).
2. Den som hjälper en asylsökande att stanna kvar kan dömas för "skyddande av brottsling".

Stämmer detta? Vilket/vilka brott avses isåfall i första punkten? /NH 4 september 2017 kl. 14.15 (CEST)

På 1: utlänningslagen 20:1, på 2: sammalag 20:7.[17] Edaen (diskussion) 4 september 2017 kl. 14.55 (CEST)

20:7 kräver uttryckligen att det ska ske "i vinstsyfte" för att vara straffbart. /ℇsquilo 4 september 2017 kl. 15.04 (CEST)

20:1 talar om utlänning som uppehåller sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd. Om tillståndet avslagits och utvisning verkställts får man inte komma tillbaka enligt 20:2, annat än om man kommer för att man är flykting eller skyddsbehövande. Att stanna kvar tills utvisning verkställts är alltså inte brottsligt eller straffbart åtminstone enligt de paragraferna. Att komma tillbaka är det inte heller nödvändigtvis (beroende på om definitionerna i 1–2a tar hänsyn till avslag på asylansökan). --LPfi (diskussion) 4 september 2017 kl. 16.43 (CEST)

Camorran eller camorran

Hejsan! Jag undrar vad som är rätt: "Camorran" med stort C eller "camorran" med litet c. Artikeln https://sv.wikipedia.org/wiki/Camorra är inkonsekvent. /Kristian

Jag menar att det borde vara med versalt "C", när det handlar om organisationen med det namnet. Sen kan det möjligt vis vara ett samlingsbegrepp på viss organiserad brottslighet och då bör det vara med gemen "c". I artikeln tycker jag det genomgående sak stå med versalt C, tillfället när litet c har valts så står det just begreppet och att det är problematiskt att använda det som egennman. Jag tycker ändå att det ska stå som egennamn där, eftersom det är just att det är ett egennamn som problematiseras. Jag har ändrat i den riktningen--LittleGun (diskussion) 10 september 2017 kl. 17.47 (CEST)

De första exemplen jag får upp när jag kollar stora svenska tidningar verkar ge ungefär hälften hälften. Man kan ju jämföra med maffian, som delar samma språkliga bakgrund, men det är ju vid det här laget ett namn på en typ av organisation, snarare än ett egennamn. /Julle (disk.) 10 september 2017 kl. 17.56 (CEST)

Tack så mycket! Då skriver jag med stort C. /Kristian

Information om nya filmer

Jag har det senaste året eller så hållit mig uppdaterad om alla nya filmer genom att se på C-G Karlssons och Göran Everdahls recensioner varje torsdag i Gomorron Sverige. Nu verkar det dock som om dessa två herrar inte längre får någon tv-tid på torsdagsmorgnarna. Vad finns det för andra kanaler jag kan ersätta dem med? Jag prenumererar inte på några dags- eller veckotidningar, och jag har bara fri-tv-kanaler hemma (dock inte TV4 p.g.a. dålig mottagning). Jag vill helst se kritiker av en viss "mognadsgrad", i stil med C-G Karlsson, Göran Everdahl och Fredrik Sahlin. --Andreas Rejbrand (diskussion) 10 september 2017 kl. 18.52 (CEST)

Tidningen Nöjesguiden (gratistidning som finns på webben): Nöjesguiden film, Sveriges Radio: Björns filmguide, Radio Stockholm, Kulturnytts filmrecensioner.--LittleGun (diskussion) 11 september 2017 kl. 05.51 (CEST)

Tradera i Danmark eller Norge

Är det någon som känner till vad motsvarigheterna till Tradera heter i Danmark och Norge och adresserna dit? /Ascilto (diskussion) 16 september 2017 kl. 19.30 (CEST)

I Danmark har du Den blå avis. --Caztorp (diskussion) 16 september 2017 kl. 20.04 (CEST)

Tack! Har du någon erfarenhet av att handla där? /Ascilto (diskussion) 16 september 2017 kl. 20.13 (CEST)

Nej tyvärr, Tradera och Ebay UK har räckt för mig så här långt. --Caztorp (diskussion) 16 september 2017 kl. 20.32 (CEST)

Word counter tool

Flyttat till / Moved to WP:Wikipediafrågor#Word counter tool. --Pipetricker (diskussion) 26 september 2017 kl. 23.58 (CEST)

Hangö

Hitflyttat från WP:Wikipediafrågor. --Pipetricker (diskussion) 26 september 2017 kl. 23.58 (CEST)

hej en fråga hur långt är det från Åbo till Hangö? hur långt är det mellan Helsingfors till Hangö? med bil 85.229.234.64 24 september 2017 kl. 15.08‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

• Åbo–Hangö (141 km)
• Helsingfors–Hangö (125 km)

--Larske (diskussion) 24 september 2017 kl. 15.19 (CEST)

Från Åbo är det några km kortare om man tar höger i Tenala och åker via Nitlax, men det är en liten grusväg, så det går inte fortare. /ℇsquilo 30 september 2017 kl. 07.20 (CEST)

Militära ledamöter i Sveriges högsta domstol

I Statskalendern 1940 står det att general Nygren var en militär ledamot i Högsta domstolen, men jag hittar inte om det i artikeln Högsta domstolen (Sverige). Någon som vet mer och när det här avskaffades? /Portunes (disk) 26 september 2017 kl. 19.14 (CEST)

Jag vet inte heller; men i 1800-talutgåvan av Nordisk familjebok står detta:

Då mål, som från krigsdomstolarna dragas under konungens pröfning, uti Högsta domstolen företagas och afgöras, skola två militärpersoner af högre grad, hvilka konungen dertill utser och förordnar, öfvervara deras behandling och rösta öfver dem (§ 20 R. F.).

Det ser alltså ut som om då de "militära ledamötena" bara deltoge i fall HD skulle behandla överklagan från en krigsdomstol. I vår artikel om dessa står det att särskilda krigsdomstolar i fredstid avskaffades i Sverige år 1948. Min gissning är att de militära ledamötena avskaffades samma år. (Det kunde dock vara intressant att se efter vilka annorlunda regler som fortfarande kanske gäller vid "krig eller krigsfara". Jag vet att straffsatserna för vissa typer av brott då väsentligt skjuts uppåt. Jag vet inte om krigsdomstolar då återuppstår.) Jörgen B (diskussion) 6 oktober 2017 kl. 14.47 (CEST)

Jag hittade (via Krigsdomstol) http://web.archive.org/web/20100831012655/http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=839, och tittar man där på §19, ser man att de militära ledamötena avskaffades 1949. Jörgen B (diskussion) 6 oktober 2017 kl. 15.48 (CEST)

@JoergenB: Krigslagar har de svenska bestämmelserna. Sjö (diskussion) 7 oktober 2017 kl. 07.56 (CEST)

@Sjö: Denna stubblika artikel säger egentligen ingenting konkret. Den refererar till RF, men även RF är mycket vag. Där framgår att krigsdelegationen kan överta riksdagens lagstiftande befogenheter, och att i vissa lägen regeringen ensam kan göra det, samt att inskränkningar av fri- och rättigheter (undantaget förbuden mot dödsstraff och mot tortyr) kan göras med omedelbar verkan. Däremot framgår ingenting om hur lagföring påverkas (utom, alltså, att ändringar utan varsel kan beslutas och genomföras). De två övriga referenserna är explicitare, men antyder inte heller de något om hur rättsskipningen vid krig eller krigsfara sker. (Däremot anges ett antal handlingar eller uraktlåtenheter att handla som endast i sådana lägen är straffbara.)

För övrigt wplänkas krigslagar till en:Martial law, men den senare artikeln behandlar snarare ståndsrättslig jurisdiktion. Ståndrätt länkar i sin tur till en:Drumhead court-martial.Jörgen B (diskussion) 9 oktober 2017 kl. 15.46 (CEST)

Hur ändra standardnedladdningsplats till SD-kortet i Samsung Galaxy J5 (Android 5.1–6.0)?

Tjena! Det är inte säkert att ni accepterar min fråga men jag chansar! Jag har en Samsung Galaxy J5 och har skaffat ett SD-kort. Men jag fattar inte hur jag ändrar så att appar, bilder och dylikt laddas ner till detta externa SD-kort i stället för till det interna 8 gB-minnet. Mycket tacksam för svar! Erik 85.194.2.30 23 oktober 2017 kl. 20.21 (CEST)

Frågan är helt okej, men jag kan nog inte bistå med så mycket, och förmodligen inte någon av de andra som läst den heller.. Jag har en helt annan, äldre, version av Android, och där kan jag i någon lista över installerade appar gå in och välja typ "Flytta data till SD-minne", eller dylikt.

Av googling: https://encrypted.google.com/search?hl=en&q=android%205.1%20move%20app%20to%20sd%2Dcard att döma så verkar vissa "grundläggande" ej gå att flytta i version 5.x, men hur man annars gör ska nog gå att läsa sig till på t ex Stackexchange där. Är det version 6.x du har, så kan du ju anpassa googlingen. Om det är så att du har svårt med engelskan så blir det kanske lite knepigare. flinga 1 november 2017 kl. 15.59 (CET)

Simple Plan

Diskussionen flyttad till WP:Wikipediafrågor#Dubblettkategorier för Simple Plan-låtar. --Pipetricker (diskussion) 4 november 2017 kl. 15.08 (CET)

Att lämna, och kroppsliga svordomar och skällsord

För en tid sedan observerade jag (den i mina ögon mest störande språkförändringen hittills, har inte stött på så rikligt förekommande förändring tidigare som jag tyckt låtit så dumt.. men nu är jag inte här för att döma) att man i (respekterad) media, och inte bara i rubriker och citat från twitter, börjat använda ordet lämna utan att ange objekt.

Alltså, min inre grammatik säger ju att man kan använda lämna som "X lämnade gruppen", "Y lämnade rummet", "Z lämnade regeringen", och så vidare, men nu har det börjat dyka upp formuleringar som "varför lämnar du?", "X lämnar inte", och så vidare, vilket för mig låter fel och skorrar (inget ont om tungrots-r). Och det verkar nu krylla av sådana formuleringar. Hur länge har man använt ordet på det sättet, i större skala?

Och så på samma gång en annan språkfråga. Jag har hört att svenskan nästan bara brukat ha religiösa/religiöst baserade svordomar, kraftuttryck och liknande. På senare år har via lån en del sexuella anspelningar osv letat sig in, vet vi också, även bland nedsättande termer.

Skällsord är väl en annan genre, men där kan man använda laddade kroppsdelar, som bakdelar osv, och även fekalier kan ju användas som svordomar och dylikt. Anekdotiskt noterat tänker jag att genitalier har blivit vanligare i modern tid, de senaste 20-30 åren. Men hur är det med det, och bruket av laddade kroppsdelar allmänt? Hur traditionellt använt är det som skällsord och liknande i svenskan?

Mvh, flinga 1 november 2017 kl. 15.43 (CET)

(Inga källor för nedanstående, bara egna observationer ...)

På engelska betyder ju leave både att lämna (någon eller något) och att ge sig av – från en uttalad plats, eller annars från den outtalade plats man befann sig på. Så jag gissar att det är därifrån det kommer (andra språk har jag ingen koll på). Jag har de senaste 15 åren lagt märke till en del språkförändringar av den typen, att man applicerar ett engelskt ords betydelse eller dess grammatik på ett liknande eller delvis synonymt svenskt ord. "Lämna" utan objekt lade jag först märke till för kring 7 år sedan, och i etablerade medier såg jag det nog först i större utsträckning på sportsidorna (påhittat exempel nedan).

Det är kanske också en del av en trend att utelämna ord som upplevs som överflödiga. "Fotbollsstjärnan lämnar efter säsongen" i stället för "... lämnar laget efter säsongen". Ett liknande fall är ju "ligga", som "får du ligga i kväll, öh?", som jag inte tror kommer från engelskan.

Ett annat exempel är "dela". Det normalsvenska uttrycket för share är ju "dela med sig", och dela har förut inte haft den betydelsen, men det korta ordet share har blivit det lika korta "dela" på facebooksvenska. --Pipetricker (diskussion) 1 november 2017 kl. 21.21 (CET)

Objektlöst lämna förekommer i dialektalt tal, i betydelsen bli kvar. Det kan ha bidragit till en del av formuleringarna, men trenden att förenkla känns som en sannolikare förklaring i de flesta fall. --LPfi (diskussion) 1 november 2017 kl. 23.17 (CET)

Tack för reflektionerna så långt! Det där med att låna ett uttryckssätt från ett annat språk, som jag också misstänker kan vara huvudkällan här, kallas (kongenialt nog kan jag inte det svenska ordet) på engelska för en calque (med reservation för stavningen). Det är också en av mina huvudmisstankar här. Men..

..även det om sport var intressant, det kan jag kanske ha hört någon gång tidigare och tagit med en nypa salt, där kan man ju tänka sig att det använts, just.

Jag vet inte hur nytt ligga i den meningen är, det är äldre än min kunskap i svenska i alla fall.. och då antar jag att det som utelämnas väl är "med någon", och liknande.. men det är skillnad, tycker jag, i det fallet, i det att verbet "ligga" även annars går utmärkt att använda utan objekt. Nu kommer jag inte på något annat verb som kräver objekt.. eller jo, "lämnat" utan objekt låter lite som t ex "har du borstat?" (även om den frasen kanske inte är helt otänkbar i ett visst sammanhang, men.. den låter konstigt).

Dela var intressant, har inte reflekterat över. Det beror ju också lite på vad de egentligen menar att man gör med den länken, som kallas "dela". Det går ju att dela saker på svenska också – om man äter hälften var av en och samma yoghurt, samsas om en nalle, eller läser samma lånebok/kurslitteratur så kan man ju säga att "vi delar". Där finns väl.. också ett underförstått objekt, kanske? Och kanske är "dela på" lite vanligare? Och så kan de ju också mena att man delar ut länken till andra.. i så fall så lutar jag mest åt att "dela ut" eller "dela med dig av detta" skulle passa bäst i den användningen på t ex Facebook.

Den här dialektala användningen kände jag inte till, i detta fallet.

Tack så långt! Fler tankar välkomna! flinga 5 november 2017 kl. 20.21 (CET)

Karl Knutsson (Bonde)

En lite mer udda fråga, och något tvärgående (egentligen via en avstickare från den tidigare frågan om ett brev under Dalupproren).. men ovannämnda kung har ett för brödtext lite krångligt namn. Parantesen (med ättens namn), är det väl framförallt, som sticker ut. Å andra sidan så känner man kanske nästan inte igen vem det är utan fulla namnet? Finns det något smidigare sätt att benämna denna kung, och liknande fall? flinga 6 november 2017 kl. 18.50 (CET)

Kalla honom "kung Karl" om du tycker det blir långt, eller "Karl" (för de perioder han var avsatt), eller "Karl Knutsson". Men inte "Knutsson" (han var son till en Knut), eller "Bonde" (han verkar själv aldrig använt det namnet, även om nära släktingar gjorde eller hade gjort det). Liknande gäller nästan hela det nordiska världsliga frälset under medeltiden, och i många fall ytterligare många år efteråt.

andejons (diskussion) 6 november 2017 kl. 21.59 (CET)

Hitta i Danmark & Norge

När man googlar på ett personnamn + Oslo så får man förslag på motsvarigheter till hitta.se, dvs gulesider.no, purehelp.no och 1881.no samt dessutom 180.no som dock bara är tillgänglig från Norge. Men om man gör en likadan sökning på personnamn + København får man inte motsvarande förslag. Någon som känner till någon motsvarighet till hitta.se i Danmark? Och finns det någon bättre motsvarighet till hitta.se i Norge än de jag listade ovan? Alltså någon fullständig kart-, adress- och telefonnummertjänst? /Ascilto (diskussion) 12 november 2017 kl. 15.06 (CET)

krak.dk. /Julle (disk.) 12 november 2017 kl. 15.10 (CET)

Stort tack! Perfekt. /Ascilto (diskussion) 12 november 2017 kl. 15.17 (CET)

Brokig hundfästing

Brokig hundfästing har synts mycket på nyheterna idag. Jag lade märke till att vi inte hade den artikeln men när jag sökte fann jag Dermacentor marginatus som det stod i faktamallen att den hette brokig hundfästing. Vad jag dock inte lade märke var att det i artikeln i sveriges radio angav ett latinskt namn Dermacentor reticulatus som just nu är en omdirigering till det första latinska namnet. På enwp med flera används dock det andra namnet, och det första namnet verkar bara vara lsjbot som använt. Min fråga är nu, är dessa två namn samma art (och i sådana fall bör wd objekten slås ihop) eller är dessa 2 olika ater och jag uppdaterat fel artikel. Kolurpen (diskussion) 14 november 2017 kl. 18.01 (CET)

I marginatus-artikeln finns reticulatus i synonymlistan i inforutan.

Franskspråkiga Wikipedia har separata artiklar: fr:Dermacentor marginatus, som nämner reticulatus under rubriken Classification, génétique, och fr:Dermacentor reticulatus, som nämner marginatus bland annat under rubriken Risques de confusion och i synonymlistan. --Pipetricker (diskussion) 14 november 2017 kl. 19.31 (CET)

Brokota klär och grodlår på fredagarna

I olika källor, tror jag, åtminstone delvis populärkulturella, har jag hört att dalkarlarna under dalaupproret <dalupproret> klagade på:

1. att det på slottet förekom "mång främmande sätt, med utskurne och brokota klär" (utskurna och brokiga kläder) (citerat ur minnet)
2. att man hört att man på slottet åt grodlår på fredagar (fastedagen, då man inte åt kött från djur - bäver och gissningsvis även groda kunde åtminstone överklassen äta under förevändning att dessa levde i vatten och alltså var en slags fiskar)

Stämmer detta? Delvis är det lite sådär att man kan undra om det är för bra för att vara sant. För många år sedan letade jag källor, och fann väl någon viss indikation, ett kort omnämnande i någon gammal inscannad bok, på att iaf delen om kläderna var sant. Vore kul med lite mer ljus i frågan, om någon har möjligheten att lysa.. eh.. ge upplysning.

Mvh, flinga 1 november 2017 kl. 15.20 (CET)

Historien om maten verkar falsk. Fastan är en katolsk sedvänja, och på slottet höll man troligen ingen annan kost på fredagar än resten av veckan. Det borde i så fall funnits betydligt fler djur att uppröras över.

andejons (diskussion) 2 november 2017 kl. 08.00 (CET)

Klagandet över de brokota och utskurne kläderna stämmer och finns dokumenterat i dalkarlarnas klagskrift till kungen. Jag upplever dock att det i kungalojal anda delvis valt att feltolkas och gärna så att man ger dalkarnas klagomål något av ett löjets skimmer. Egentligen klagar ju dalkarlarna att de påförts extra skatter med hävnisning till statens dåliga finanser. Deras klagomål handlar ju då om att det skicker dem i ögonen att se fogarna börja gå i kläder med synliga dyrbara brokiga sidentyger samtidigt som de själva påförs högre skatter med hänvisning till rikets dåliga finanser.FBQ (diskussion) 3 november 2017 kl. 19.40 (CET)

(Att länken jag skrev blev röd skvallrar kanske om att det är något här som jag inte har full koll på.. :p)

Då kanske det om brokiga och utskurna kläder, medan det om grodlår bara är fiktivt.

Jag tänkte som så, att detta kunde vara före reformationen eller snart efter. Det är väl möjligt att man fredagsfastade bland vanligt folk några årtionden efter reformationen, ändå? Men man vet kanske att man inte gjorde det på slottet?

FBQ: Förstås, så har det nog använts, ja.. jag vet inte i vilken mån jag har kopplat.. man tänker ju nog i alla fall att temat är slöseri och lyx. Kontexten skattehöjningar tillför helt klart mera klarhet.

andejons och FBQ: tack så långt! flinga 5 november 2017 kl. 18.57 (CET)

Vill minnas att Historieätarna omtalade Bäver som fisk, dvs något som kunde ätas på fastan. -- Innocent bystander (diskussion) 5 november 2017 kl. 19.10 (CET)

Jag blir inte riktigt klar över frågans tid. Om det är upproret Dalupproren på Gustav Vasas tid, så är fastereglerna säkert aktuella. Åtminstone före Hertig Karls tid var de nog allmänt efterlevda (åtminstone som ideal). Avses istället 1743 års uppror, vilket jag först, antagligen felaktigt, trodde, är de däremot knappast aktuella. Taxelson (diskussion) 5 november 2017 kl. 19.42 (CET)

Tittade hos Starbäck, där sägs klagomålet över klädedräkten vara en av de punkter dalkarlarna för Gustav Vasa i samband med Daljunkerns uppror. De klagar även över "Lutheriet" i Stockholm men kan inte se något specifikt om konsthållningen vid hovet.FBQ (diskussion) 5 november 2017 kl. 21.22 (CET)

(Krock med FBQ): Taxelson: Dalupproren på.. (Gurra V blir ju tvetydigt, I-Gurra.. nåja..) Gustav Vasas tid gäller båda påståendena, som jag har fattat det. Bra att jag därmed fick tillfälle att klargöra. (Tror ni jag är inne på rätt Viken i länken jag lade till i den artikeln? Rimligen, tänker jag, jag känner inte till något annat Viken som hade passat i sammanhanget, att ge i gåva till Norge.)

FBQ: intressant! Tack! flinga 5 november 2017 kl. 21.27 (CET)

FBQ: om du har Starbäck framme.. finns det där kanske något citat som vi kan infoga i dalupproren? Utsagan verkar ju så att säga lite känd, och då är det ju bra om vi kan upplysa om den/kasta lite ljus på. Likaså verkar det finnas Vasa-POV (att döma av disk-sidan) i den artikeln att markera för/jobba med. flinga 5 november 2017 kl. 22.21 (CET)

Förlåt, har varit lite upptagen. Kan citera Starbäck om någon timme eller så när min son lagt sig. Starbäck har säkert inte den ordagrannaste återgivningen - vet att jag har den även i modernare litteratur men det kommer nog att kräva lite letande för att hitta...FBQ (diskussion) 6 november 2017 kl. 19.06 (CET)

Om upplösningen av dalaupproret skriver Starbäck att dalkarlarna framförde fem villkor till Vasa: "3) att ingen ny tro eller luthersk lära skulle dem påföras; 4) att de många främmande sätt med uthackade och brokiga kläder, som då nyss i konungens hof uppkomne voro, skulle afläggas, och 5) att alla de som åto kött fredagen eller lördagen skulle brännas eller eljest aflifvas.

Af dessa vilkor biföll konungen det första och andra. Hvad beträffade det tredje och femte, bad konungen dalkarlarne icke bekymra sig om lärdomen; konungen skulle väl sörja för dem, efter de deruti icke hade förstånd. Rörande den fjerde punkten åter, svarade konungen, »att han icke ville blifva mästrad af dem, på hvad sätt han klädde sitt hoffolk, sina drabanter och andra. Han måste rätta sig efter andra potentater, kejsare, konungar och furstar, efter som vi svenskar icke vore mer getter eller svin än de.»" Finns på Projekt Runeberg. [18] Jag sökte på "brokota" och "brokiga". /Ascilto (diskussion) 6 november 2017 kl. 19.23 (CET)

Ah, tack Ashilto, du hann före. Sedan omtalas kläderna redan de första tolv punkterna som skickas till kungen öfver att sönderskurna kläder begagnades vid hofvet - de fem punkterna var dalkarlarnas svar på kungens svar.FBQ (diskussion) 6 november 2017 kl. 21.18 (CET)

Sönderskurna kläder: Det upprörande bör alltså ha varit att det var fråga om konfiskerade kyrkliga textilier, såsom mässhakar o.d. som användes på detta profanerade sätt. Taxelson (diskussion) 7 november 2017 kl. 13.47 (CET)

Jisses, hiskeligt! Det var ord och inga visor, om köttätande på fredagarna... så långt alltså vad Vasas krönikörer/historiker hävdar, förmodar jag? Lite är det som att ju mer vi utreder det här, desto fler frågor dyker det upp.

• Vad av det här tror man vetenskapligt på idag? Eller går det mesta inte att utröna vad som är sant och vad som är falskt? (Vilka är källorna?)
• Det om kläderna framhålls som förlöjligande.. eller alltså, för att förminska upproret. (Här har nu förts omfattande amatörhistoriskt analyserande med olika parter.) Någon reflekterade att det om köttet kunde ses som ett klagomål på lyx också, men gav sedan mer argument för min idé att det också kan vara för att svartmåla oppositionen, extremistiska antireformanter, som denne någon då formulerade det, både löjliga och blodtörstiga. Tror man på att de verkligen hade det kravet? Låg straffet i paritet med gällande juridiska normer? Var avhållsamhet från kött på fredagar fortfarande norm i Sverige på 1520-talet? Fastade man även lördagar, eller var kom det ifrån?

Taxelson: vet man det? Jag tycker på rak arm att det låter tveksamt. Om man läser Starbäcks sammanfattning av vad som ska ha hänt (välan baserade på kungens källor, återigen, förvisso) så låter det inte som att det har med det att göra. Tidigare i redogörelsen: "Dalkarlarne hade klagat öfver /../ att sönderskurna kläder begagnades vid hofvet /../ bruket med de sönderskurna kläderna beklagade konungen, hade ingen tvungit dertill och den det gjorde, hade sjelf skadan deraf, hvarken konungen eller någon annan herre ville gifva sina svenner mera kläde derför, att de skure sönder dem". Jag associerade till att man kan tänka sig att mer kläde går åt om man ska ha kläder med slitsar, tyget går inte att återanvända, och brokigt dyrt tyg, i sammanhanget höjda skatter. Men återigen, kungens skrivare kanske dribblar bort frågan? Sönderskurna kläden, pratar man egentligen om det så verkar det mer lurt. Samtidigt, återigen kontra: detta var väl före reformationen egentligen satt igång? Hade man börjat konfiskera material från kyrkor redan?

Tack alla! för alla inlägg och forskningen. flinga 7 november 2017 kl. 23.53 (CET)

@Flinga: Vad som var fastepraxis bland dalaallmogen på 1500-talets början vet jag inte om man vet eller kan veta. Fredagar, onsdagar och lördagar har i kristen tradition varit fastedagar i varierande grad - på onsdagen förråddes ju frälsaren, på fredagen korsfästes han och på lördagen låg han död i graven. I en kosthållning som var enahanda och spannmålsbaserad är det inte svårt att tänka att i den mån man hade möjlighet att äta kött så gjorde man det på andra dagar än dessa tre. Ärtor och fläsk och "pannkaka" på torsdag om man hade, t.ex! (standardmatsäck var ännu på 1800-talet i övre dalasocknarna en tjock gröt) Man kan också tänka sig att det fanns andra religiösa reformröreler i svang under den oroliga tiden som strävade efter strängare efterlevnad. Tanken att olyckor är ett straff för att man övergivit Guds väg, och att man måste omvända sig för att stilla Guds vrede, är en mycket stark tankefigur i kristen tradition. En ogudaktig kung är en katastrof, och en kung som inte håller sitt folk i Herrans tukt och förmaning ungefär lika illa. Kungen måste straffa de ogudaktiga, annars drabbas hela folket - en tanke som reformationen ingalunda mildrade, men delvis omtolkade vari ogudaktigheten låg. Jag minns inte när kyrkornas silver och textilier konfiskerades och är därför inte säker på om skrivningen kan syfta på detta. Det kanske skedde senare? Taxelson (diskussion) 8 november 2017 kl. 11.32 (CET)

Jag citerar vad tyska Wikipedia skriver om bävrar som mat "Bäverkött äts stekt och ångat, särskild bäverns svans som tidigare ansågs vara djurets fiskiga del." Där citeras även jesuiten Pierre François Xavier de Charlevoix (text från 1754) "Angående svansen är den (bävern) helt fisk, vad som bekräftades av medicinska fakulteten i Paris och därför fastslog den teologiska fakulteten att svansens kött får ätas under fastan." --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 12 november 2017 kl. 15.30 (CET)

Tack Taxelson och Nordelch! Jag ska se om jag återkommer med mer i tråden. flinga 23 november 2017 kl. 15.14 (CET)

Följdfråga om medeltida patronymikon

Angående tråden om Karl Knutsson så såg jag att jag hade råkat kalla honom Knut i titeln. Det felaktiga Karl Bonde tänkte jag inte kalla honom, och jag kan också utlova att inte blanda in fler av Antikrundans experter i kungalängden. Karl Knutsson är hyfsat kort, men trots allt kanske förtydligandet (Bonde).. det kan vara bra att ha i alla fall inledningsvis, för det känns lite som att man annars tänker "vem?". Hur som.

Jag hade även en följdfråga på det: i vilken utsträckning användes medeltida patronymikon i sin samtid, och/eller från när? Sade man faktiskt Sverker Karlsson om Sverker den yngre, eller är det snarare något historiker lagt till för tydlighets skull? flinga 23 november 2017 kl. 15.14 (CET)

Glykol, vatten och fryspunkt

När jag tittar på Glykol, Wikipedia, så står det att glykol fryser vid -13 C medan en blandning av glykol/vatten (50/50) ger en fryspunkt på -40 C. Detta verkar fel!

Mvh Bengt. 46.195.162.50 23 november 2017 kl. 17:47 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av DenSportgladeSkåningen.)

Vari skulle felet ligga? - Tournesol (diskussion) 23 november 2017 kl. 17.51 (CET)

Jämför med lödtenn, som har en smältpunkt som inte alls ligger mellan den för tenn och bly, utan betydligt lägre än båda. Det finns alltså inte (alltid) något enkelt samband mellan de olika beståndsdelarnas frys/smältpunkter och blandningens frys/smältpunkt. -- 109.228.149.82 23 november 2017 kl. 18.18 (CET)

Asking for personal opinions.

Hello. Where can I ask for personal opinions? (example: german celebrity broke iPhone X and thought a screenshot can capture it)--Alxx32 (diskussion) 24 november 2017 kl. 01.24 (CET)

Ingemar Johansson förbjuden lämna Helsingfors

Hej, det står i artikeln om I.J. vid OS 1952 att "Den svenska landslagstränaren Sven Thorén förbjöd Johansson att lämna Helsingfors". Jag har alltid undrat vad detta betyder, kan någon förklara närmare? Tack på förhand Silent Sam1 (diskussion) 29 november 2017 kl. 02.23 (CET)

Jag tror det är en felskrivning, och att det egentligen ska stå "förbjöd honom att stanna i Helsingfors. Ken Brooks skriver i sin Ingemar Johansson: Swedish Heavyweight Boxing Champion (McFarlands förlag, 2016) följande (sid 29): "Swedish national team coach Sven Thorén, purple with rage, banned Ingemar from attending the closing ceremonies and commanded him to leave the Olympic village first thing in the morning[...]" / Ternarius_D 29 november 2017 kl. 02.53 (CET)

Jag är litet tveksam till verbet förbjuda. Har en tränare makt att utfärda förbud? --LPfi (diskussion) 1 december 2017 kl. 08.33 (CET)

Han kan i varje fall hävda det: "Jag förbjuder dig att lämna Helsingfors!" Förmodligen då underförstått eller explicit villkorat "...annars får du aldrig tävla för Sverige igen" eller nåt. Däremot tror jag det är ett lapsus i det här fallet, att det gällde att stanna. Snarare att han föbjöds vara kvar, eller kanske bättre, tvingades lämna per Ternarius källa.--LittleGun (diskussion) 1 december 2017 kl. 08.59 (CET)

File:StCatsNiagaraOn.png

St. Catharines (rött) i Niagara Region (skärt) och Ontario.

Vidstående bild och bildtext återfinns i St. Catharines. Jag är inte överens med bildtexten här. Niagararegionen har tolv kommuner, och för att räkna till det, måste även de vita räknas med. De vita ser dessutom att röra sig om West Lincoln och Grimsby, Ontario, vilka båda ligger i regionen. Istället undrar jag om inte det rosa är St. Catharines' storstadsområde? -- 109.228.149.82 4 december 2017 kl. 12.09 (CET)

Det är storstadsområdet (Census Metropolitan Area) St. Catherines-Niagara. Här är en bra karta över södra Ontario, resten av folkräkningsindelningarna i Kanada finns på de här kartorna. 90.227.175.244 4 december 2017 kl. 17.52 (CET)

Julsaker

Nu är det snart jul. Om jag säger röd klotformig ljusstake, svarvad av trä och med tre klotformiga fötter, så förstår säkert många vad jag menar. Men vad heter en sådan? Hur länge har de funnits? Är de typiskt svenska, eller i vilka andra länder förekommer de? Är de en urgammal tradition eller lanserades de 1953 (och av vem)? Och varför finns det ingen bild på dem i commons:Category:Candlesticks in Sweden? Nu går det ju bra att svara på mina frågor, men vilka källor ska man hänvisa till när man skriver in fakta i artikeln ljusstake? Finns det någon auktoritativ handbok på området? Nordiska museet borde väl vara de, som bevarar och dokumenterar nordisk folklig kultur. Men har de fakta och terminologi om ljusstakar och andra julsaker? --LA2 (diskussion) 28 november 2017 kl. 01.29 (CET)

Det verkar som om kulljusstake är ett namn som används, men för en något större "familj" av ljusstakar (inte bara en med tre fötter). --Larske (diskussion) 28 november 2017 kl. 07.08 (CET)

Tillägg:Här finns en bild som har licensen Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0). Är det tillräckligt "fritt" för att få kopieras till Commons?

Annars finns den här bilden som har licensen Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell (CC BY-SA 4.0) som kan kopieras till Commons. --Larske (diskussion) 28 november 2017 kl. 07.21 (CET)

Varken NC (Ickekommersiell) eller ND (IngaBearbetningar) är okej i CC-licenser för Commons. Den andra borde dock gå bra att ladda upp. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 28 november 2017 kl. 07.49 (CET)

Någon riktigt gammal modell är det inte "julpynt" i den formen vi idag har kommer ju för övrigt i slutet av 1800-och början av 1900-talet. Men ljustaksmodellen är inte från 1953, jag har sådana som är äldre än så. Gusums bruk tillverkade en ljusstake i mässing av snarlik modell runt 1900 som blev mycket populär. Min gissning är att det är Gusumstakarna som spelat roll för att göra modellen populär. Sedan är jag nog inte så säker på att den introducerades av Gusum.FBQ (diskussion) 5 december 2017 kl. 19.26 (CET)

Tillverkningen av den klotformiga ljustaken startade på 1880-talet och var då inte avsedd som julpynt utan ingick i en serie produkter som askfat, fotogenlampor, skrivbordstillbehör som bläckhorn med mera, troligen har den stått som förlaga till den röda träljustaken. Gusum fick stor uppmärksamhet vid utställningar för sin kul-serie när den lanserades och tilldelades ett antal utställningsmedaljer. Janee (diskussion) 5 december 2017 kl. 20.08 (CET)

Intressant med hänvisningen till Gusum, som ju är ett konkret företag, som det bör gå att hitta dokumentation om. Ordet kulljusstake ger vid sökning på https://tidningar.kb.se många träffar men de första i både DN och SvD den 28 november 1968. Före dess användes alltså något annat ord. Rättelse: kulljusstakar (plural) i mässing förekom redan 1897. --LA2 (diskussion) 15 december 2017 kl. 05.22 (CET)

Häxattiraljer

Jag ändrade i bildtexten i Häxprocessen i Södra Ny från hönklo till hönsfot. Mindre dramatiskt men tänkte att hönor definitionsmässigt inte har klor. Sedan ska det även ingå en mjölkhare i bilden. Kan någon kunnig verifiera detta och kanske infoga beskrivningen i artikeln Bjära? KlasHass (diskussion) 9 december 2017 kl. 13.33 (CET)

Nu har jag googlat lite och finner att det var under rättegången som pinnen med en skinnbit misstänktes vara en mjölkhare. Då kanske man inte ska se den som ett "typ-exemplar"... KlasHass (diskussion) 9 december 2017 kl. 13.46 (CET)

Nu läste jag i källorna till Bjära att man kunde stjäla mjölk genom att symbolisk mjölka ett föremål. Då kanske man kan förstå de rättslärdas funderingar. KlasHass (diskussion) 9 december 2017 kl. 13.56 (CET)

Det måste vara sådan tjuvmjölkning som skildras i Carl Jons Love Almquists "Häxan i konung Karls tid". Tostarpadius (diskussion) 16 december 2017 kl. 18.37 (CET)

Göteborgshus i Vår tid är nu

@Historiker: Någon som kan identifiera vilken gatstump det var i Göteborg där ett hus fick föreställa Djurgårdskällaren i den nyss avslutade TV-serien Vår tid är nu? Man ser en spårvagn framför en radda vita, nyklassicistiska hus och i änden ett mer jugendliknande gult hus med förgård som föreställer entrén till själva restaurangen. Det borde vara i Vasastaden, men jag får inte ihop det med någon gata med spårvagnsspår. Jag tror mig veta att interiörscenerna från restaurangen och våningen är filmade på Nääs slott. /Ascilto (diskussion) 12 december 2017 kl. 13.26 (CET)

http://www.gp.se/om/Vår%20tid%20är%20nu har ett tv- inslag och en artikel. --Sjö (diskussion) 12 december 2017 kl. 14.24 (CET)

Stort tack! Svaret på min fråga är Haga Kyrkogata 28. /Ascilto (diskussion) 12 december 2017 kl. 14.53 (CET)

Ja, det är många scener i den serien, vilka gjordes i Vasastaden och Haga. Bland annat Samhällsvetenskapliga biblioteket vid Vasagatan var med i något avsnitt.--Historiker (diskussion) 14 december 2017 kl. 21.58 (CET)

Kan det ha varit Gunnar Asplunds tillbyggnad till Rådhuset som fick föreställa regeringskansliets interiör? Eller finns det andra funkisbyggnader av samma klass i Göteborg? Lite underligt val, kan man tycka, eftersom Kanslihuset är mer klassicistiskt. /Ascilto (diskussion) 14 december 2017 kl. 22.20 (CET)

Ja, det var utan tvekan Asplunds tillbyggnad. Den trappan tar man inte fel på – se bild i Göteborgs rådhus. Scenen utanför var dock tagen någon annanstans.--Historiker (diskussion) 15 december 2017 kl. 22.44 (CET)

Ortodoxa julen

När och varför bestämde sig den ortodoxa kyrkan att fira 7 januari som Jesufödelsedag? Bzwabi (diskussion) 13 december 2017 kl. 23.03 (CEST)

lmgtfy --Larske (diskussion) 13 december 2017 kl. 23.11 (CET)

De firar den 25 december efter den julianska kalendern. Den kalendern ligger 13 dagar efter den gregorianska kalendern (som nästan hela världen i övrigt använder numera). ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 14 december 2017 kl. 08.10 (CET)

Tack för svaret! Bzwabi (diskussion) 16 december 2017 kl. 16.40 (CEST)