Finkar: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 62: Rad 62:


== Systematik ==
== Systematik ==
Finkarnas [[taxonomi]] har genom historien genomgått många förändringar. Sentida förändringar har bland annat inneburit att [[hawaiifinkar]]na (Drepanidinae) ibland kategoriserats som den egna familjen Drepanididae och arterna i släktet ''Fringilla'' ibland förs till underfamiljen Carduelinae. De två släktena i underfamiljen Euphoniinae kategoriserades förut som [[tangaror]] på grund av dess liknande utseende och ekologi. Speciellt nordamerikanska auktoriteter har ofta slagit samman familjen [[Emberizidae]]&ndash; och ibland även merparten av [[Skogssångare|skogssångarna]], [[tanagaror]]na, [[kardinaler]]na och [[trupialer]]na, och behandlat dem som underfamiljer i en enda mycket stor familj. Dagens kunskap kring [[fylogeni]]n av [[Passeroidea]] illustreras bättre genom att låta dessa grupper kategoriseras som distinkta familjer. Dock placeras idag [[rödstjärtad rosenfink]] i en helt egen distinkt familj och den verkar inte ha någon nära släkting bland övriga arter inom Passeroidea.<ref>Clement ''et al.'' (1993), Groth (2000), Jønsson & Fjeldså (2006), Arnaiz-Villena ''et al.'' (2007)</ref>
Finkarnas [[taxonomi]] har genom historien genomgått många förändringar. Sentida förändringar har bland annat inneburit att [[hawaiifinkar]]na (Drepanidinae) ibland kategoriserats som den egna familjen Drepanididae och arterna i släktet ''Fringilla'' ibland förs till underfamiljen Carduelinae. De två släktena i underfamiljen Euphoniinae kategoriserades förut som [[tangaror]] på grund av dess liknande utseende och ekologi. Speciellt nordamerikanska auktoriteter har ofta slagit samman familjen [[Emberizidae]]&ndash; och ibland även merparten av [[Skogssångare|skogssångarna]], [[tangaror]]na, [[kardinaler]]na och [[trupialer]]na, och behandlat dem som underfamiljer i en enda mycket stor familj. Dagens kunskap kring [[fylogeni]]n av [[Passeroidea]] illustreras bättre genom att låta dessa grupper kategoriseras som distinkta familjer. Dock placeras idag [[rödstjärtad rosenfink]] i en helt egen distinkt familj och den verkar inte ha någon nära släkting bland övriga arter inom Passeroidea.<ref>Clement ''et al.'' (1993), Groth (2000), Jønsson & Fjeldså (2006), Arnaiz-Villena ''et al.'' (2007)</ref>


[[Fossil]]a fynd av finkar är ovanliga, och bland de kända kan merparten föras till utdöda släkten. Som övriga familjer inom Passeroidea härstammar finkarna ungefär från mellersta [[miocen]], för cirka 20-10 miljoner år sedan.<ref>Hír ''et al.'' (2001), Mlíkovský (2002)</ref>
[[Fossil]]a fynd av finkar är ovanliga, och bland de kända kan merparten föras till utdöda släkten. Som övriga familjer inom Passeroidea härstammar finkarna ungefär från mellersta [[miocen]], för cirka 20-10 miljoner år sedan.<ref>Hír ''et al.'' (2001), Mlíkovský (2002)</ref>
Rad 120: Rad 120:
Vissa [[auktor]]er placerar även gruppen [[Hawaiifinkar]]na i denna familj som underfamiljen [[Drepanidinae]].
Vissa [[auktor]]er placerar även gruppen [[Hawaiifinkar]]na i denna familj som underfamiljen [[Drepanidinae]].


== Noter ==
== Referenser ==
=== Noter ===
Artikeln är till stor del en översättning av tyskspråkiga wikipedias artikel ''[http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Finken&oldid=10144705 Finken]'' läst 10 november 2005
:''Artikeln är till stor del en översättning av tyskspråkiga wikipedias artikel ''[http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Finken&oldid=10144705 Finken]'' läst 10 november 2005''
<references/>
<references/>
=== Källor ===
* Arnaiz-Villena, A.; Álvarez-Tejado, M.; Ruiz-del-Valle, V.; García-de-la-Torre, C.; Varela, P.; Recio, M. J.; Ferre. S. & Martínez-Laso, J (1998). "[http://www.springerlink.com/content/r1ukblmke5d3uy1v/fulltext.pdf Phylogeny and rapid Northern and Southern Hemisphere speciation of goldfinches during the Miocene and Pliocene Epochs]"(PDF). ''Cellular and Molecular Life Sciences'', '''54'''(9): 1031–1041. {{DOI|10.1007/s000180050230}} PMID 9791543 . Erratum, ''Cellular and Molecular Life Sciences'' '''55'''(1): 148. {{DOI|10.1007/s000180050280}} [http://www.springerlink.com/content/8bv2f9qrwau86ln0/fulltext.pdf <!-- check this link periodically -->PDF fulltext]
* Arnaiz-Villena, A.; Guillén, J.; Ruiz-del-Valle, V.; Lowy, E.; Zamora, J.; Varela, P.; Stefani, D.; Allende, L.M. (2001). "[http://www.springerlink.com/content/lc24a9vybanmw0gq/fulltext.pdf Phylogeography of crossbills, bullfinches, grosbeaks, and rosefinches]"(PDF). ''Cellular and Molecular Life Sciences'' '''58'''(8): 1159–1166.{{doi|10.1007/PL00000930}} PMID 11529508
* Arnaiz-Villena, A.; Moscoso, J.; Ruiz-del-Valle, V.; Gonzalez, J.; Reguera, R.; Wink, M.; Serrano-Vela, J.I. (2007). "[http://www.actazool.org/temp/%7BC6BDA075-F92E-48AF-815F-98BED7C65FE5%7D.pdf Bayesian phylogeny of Fringillinae birds: status of the singular African oriole finch Linurgus olivaceus and evolution and heterogeneity of the genus Carpodacus]"(PDF). ''Acta Zoologica Sinica'', '''53'''(5): 826-834.
* Arnaiz-Villena, A.; Moscoso, J.; Ruiz-del-Valle, V.; Gonzalez, J.; Reguera, R.; Ferri, A.; Wink, M. & Serrano-Vela, J.I. (2008). "[http://www.benthamscience.com/open/tooenij/articles/V001/1TOOENIJ.pdf Mitochondrial DNA Phylogenetic Definition of a Group of 'Arid-Zone' Carduelini Finches]"(PDF). ''Open Ornithology Journal'' '''1''': 1–7. {{doi| 10.2174/1874453200801010001}}
* Clement, Peter; Harris, Alan & Davis, John (1993): ''Finches and Sparrows: an identification guide''. [[Helm Identification Guides|Christopher Helm]], London. <small>ISBN 0-7136-8017-2</small>
* Groth, J. (2000): Molecular evidence for the systematic position of ''Urocynchramus pylzowi''. ''[[Auk (journal)|Auk]]'' '''117'''(3): 787-792. <small>[[Digital Object Identifier|DOI]]:10.1642/0004-8038(2000)117[0787:MEFTSP]2.0.CO;2</small> [http://www.bioone.org/doi/abs/10.1642/0004-8038(2000)117%5B0787%3AMEFTSP%5D2.0.CO%3B2?journalCode=tauk HTML abstract]
* Hír, János; Kókay, József; Venczel, Márton; Gál, Erika & Kessler, Eugén (2001): Elõzetes beszámoló a felsõtárkányi "Güdör-kert" n. õslénytani lelõhelykomplex újravizsgálatáról [A preliminary report on the revised investigation of the paleontological locality-complex "Güdör-kert" at Felsõtárkány, Northern Hungary)] ''Folia Historico Naturalia Musei Matraensis'' '''25''': 41-64 [Hungarian with English abstract]. [http://www.matramuzeum.hu/e107_plugins/docrep_menu/docrep.php?0.getdoc.178.7. PDF fulltext]
* Jønsson, Knud A. & Fjeldså, Jon (2006): A phylogenetic supertree of oscine passerine birds (Aves: Passeri). ''[[Zoologica Scripta|Zool. Scripta]]'' '''35'''(2): 149–186. <small>{{doi|10.1111/j.1463-6409.2006.00221.x}}</small> (HTML abstract)
* Marten, Jill A. & Johnson, Ned K. (1986): Genetic relationships of North American cardueline finches. ''[[Condor (journal)|Condor]]'' '''88'''(4): 409-420. [http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/DJVU/v088n04/P0409-P0420.djvu DjVu fulltext] [http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v088n04/p0409-p0420.pdf PDF fulltext]
* Mlíkovský, Jirí (2002): ''Cenozoic Birds of the World'' (Part 1: Europe). Ninox Press, Prague. <small>{{Listed Invalid ISBN|80-901105-3-8}}</small> [http://www.nm.cz/download/JML-18-2002-CBE.pdf PDF fulltext]<!-- This should be treated with extreme caution as regards merging of species. Splits are usually good though. See also critical review in Auk121:623-627 here http://www.findarticles.com/p/articles/mi_qa3793/is_200404/ai_n9396879 -->
* Newton, Ian (1973): ''Finches'' (New Naturalist series). Taplinger Publishing. <small>ISBN 0-8008-2720-1</small>


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==

Versionen från 8 november 2012 kl. 11.13

Finkar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
Vetenskapligt namn
§ Fringillidae
AuktorVigors, 1825

Finkar (Fringillidae) är en av de artrikaste familjerna i ordningen tättingar. I familjen ingår cirka 40 släkten, varav sex utdöda, och omkring 200 arter, varav 14 utdöda. Vissa kategoriserar även familjerna trupialer (Icteridae), Nya världens skogssångare (Parulidae), ockrahuvade sångare (Peucedramidae) och rödstjärtade rosenfinkar (Urocynchramidae) till familjen finkar. Finkarnas biotopval liknar sparvfinkarnas, som de tidigare ibland har grupperats med, och vissa arter som kallas finkar, såsom pilfinken, hör istället till den familjen. Hawaiifinkarna behandlas ibland som en underfamilj, Drepanidinae, till finkarna eller som den egna familjen Drepanididae.

Utseende, fältkännetecken och läte

Finkar är små till medelstora fåglar med en längd mellan 9 och 26 centimeter. De har kraftig och oftast konformad näbb, där exempelvis stenknäcken utgör ett exempel på en art med mycket kraftig näbb. Anmärkningsvärd är näbben hos släktet korsnäbbar (Loxia), med spetsar som korsar varandra. I likhet med sparvfinkarna har den en morfologisk egenhet som skiljer den ifrån andra tättingar, då vingens yttersta tionde handpenna bara är rudimentär.[1] För övrigt har alla finkar tolv stjärtfjädrar och stjärten har oftast en skåra i mitten. Färgen på fjäderdräkten varierar mycket inom denna familj. Från föga iögonfallande grå, grön- eller brunaktig till färgstarka fjäderdräkter i gult, rött och blått. Till de senare kan nämnas domherre (Pyrrhula pyrrhula), iiwi (Vestiaria coccinea) och ett antal arter som lever i tropikerna. Hos många arter är hannarna tydligare färgade än honorna. Några arter har en enklare vinterdräkt eller en ljusare näbb över vintern. Finkarnas flykt är hoppande eller vågformig.

Läte

Under häckningsperioden sjunger finkhanarna för att hävda revir, och de sitter då oftast i ett träd eller buske. Mer sällan förekommer även spelflykt. I familjen finns ett antal arter med mycket komplex sång som ofta uppfattas som vacker, som till exempel bofinken och kanariefågel, men det finns även arter med bara entonig sång som bergfink.

Utbredning

Finkar finns naturligt över nästan hela världen, och de saknas bara i Antarktis, på olika öar till havs, samt på Madagaskar, Nya Guinea, Australien och Nya Zeeland. Flest arter förekommer i Asien, med 18 släkten och cirka 70 arter. I Europa finns 20 arter i åtta släkten. I Afrika lever omkring 50 arter, där släktet Serinus är typiskt. I Nord- och Sydamerika finns ungefär 60 arter i åtta släkten. Underfamiljen Euphoniinae och släktet Carduelis är här mycket talrika. På Hawaii är underfamiljen hawaiifinkar (Drepanidinae) med 34 arter synnerligen utspridd. Några enskilda arter har blivit introducerade till Australien och Nya Zeeland.

De flesta arterna är stannfåglar och lämnar bara de nordligaste delarna av utbredningsområdet under vintern. Bara enstaka arter flyttar längre. Här kan nämnas bergfinken som fullständigt lämnar sitt häckningsområde som ligger i den nordliga tajgan i ett område som sträcker sig från Norge till Kamtjatka. De finkar som sträcker gör det vanligtvis dagtid, längs kusten och i flock.[2]

Ekologi

Biotop

Finkar lever i olika skogsbiotoper. På tempererade breddgrader förekommer de i barr- och lövskogar samt vid skogsgränser och i gläntor. I andra områden förekommer de i högt belägna regnskogar och enskilda arter även i låglänta regnskogar. Ett stort antal arter föredrar öppna landskap som i bebodda områden. I tropikerna bebos även savanner eller gräs- och buskland. Enskilda arter som till exempel medlemmar av släktet Leucosticte finns på bergiga slänter och gräsmattor ovanför skogsgränsen. I Anderna lever arten Carduelis atrata på höjder över 4500 meter och i Himalaya finns arten grå alpfink (Leucosticte brandti) ovanför 5400 meter.

Föda

Fåglarna i denna familj livnär sig huvudsakligen av frön, frukt och knoppar. Stenknäcken knäcker även körsbärskärnor med sin kraftiga näbb. Korsnäbbar är genom näbbens form specialiserade på att plocka frön ur kottar. Under häckningsperioden tar några arter även insekter, spindlar eller till och med daggmaskar för att föda upp sina ungar.

Häckning

Boet, som är skålformigt, byggs huvudsakligen av honorna i ett träd eller buske. Honan lägger tre till fem ägg och ruvar dem över två veckor. Ungfåglarna får mat från bägge föräldrar. Fåglarna av underfamiljen Carduelinae bär ungdjurens föda, som huvudsakligen består av frön och frukter, i krävan. Däremot bär Fringillinae födan, som består nästan uteslutande av animaliska ämnen, i näbben. Efter 11-28 dagar lämnar ungfåglarna boet. Ofta sker det två häckningar per år, hos tropiska arter också mer. Utanför häckningstiden samlas många arter i stora grupper.

Bergfinkar (Fringilla montifringilla)

Status, hot och mortalitet

Alla hittills utdöda arter levde på enskilda öar, så kallade endemiska arter, varav tretton förekom på Hawaii och en art på den japanska ön Bonin. Idag är elva av de arter av underfamiljen hawaiifinkar (Drepanidinae) som förekommer på Hawaii utrotningshotade. Även för de andra arterna på ön finns faror. Starkt hotad är arten Neospiza concolor på ön São Tomé i Guineabukten. Arten upptäcktes på nytt 1991 och räknades tidigare som utdöd. Nu finns troligtvis bara 50 individer kvar.

De största hotbilderna förekommer gentemot populationer som är små och därmed lätt kan störas av människan eller genom införande av främmande växt- och djurarter. Ofta plundrar vilda katter eller råttor fåglarnas bon eller dödar fågeln direkt. För de arter av underfamiljen hawaiifinkar som lever på Hawaii är också införda sjukdomar ett stort hot. De flesta arter på Hawaii finns idag i områden som ligger högre än 1250 till 1500 meter över havet, dit malariabärande myggor inte når. På de hawaiiska öar som inte har sådana bergsområden är fåglarna mycket mer utsatta.

Ett annat allvarligt hot är illegal fångst och handel med finkar. En art som är hotad på grund av detta är exempelvis kapucinersiskan (Carduelis cucullata). Ursprungsbefolkningen i Polynesien jagade tidigare arten hawaiimamo (Drepanis pacifica) för dess fjäderdräkt som användes i utsmyckandet av ceremoniella kläder.

För de arter som lever i mellersta Europa finns idag bara hot mot regionala populationer. På den röda listan står till exempel Storbritanniens och Nordirlands hämplingar (Carduelis cannabina) och rosenfinken (Carpodacus erythrinus) i västra Österrike och i Schweiz.

I genomsnitt blir finkar två till tre år gamla. I några enstaka fall, till exempel i fångenskap, kan de nå en ålder av 15 år.

Systematik

Finkarnas taxonomi har genom historien genomgått många förändringar. Sentida förändringar har bland annat inneburit att hawaiifinkarna (Drepanidinae) ibland kategoriserats som den egna familjen Drepanididae och arterna i släktet Fringilla ibland förs till underfamiljen Carduelinae. De två släktena i underfamiljen Euphoniinae kategoriserades förut som tangaror på grund av dess liknande utseende och ekologi. Speciellt nordamerikanska auktoriteter har ofta slagit samman familjen Emberizidae– och ibland även merparten av skogssångarna, tangarorna, kardinalerna och trupialerna, och behandlat dem som underfamiljer i en enda mycket stor familj. Dagens kunskap kring fylogenin av Passeroidea illustreras bättre genom att låta dessa grupper kategoriseras som distinkta familjer. Dock placeras idag rödstjärtad rosenfink i en helt egen distinkt familj och den verkar inte ha någon nära släkting bland övriga arter inom Passeroidea.[3]

Fossila fynd av finkar är ovanliga, och bland de kända kan merparten föras till utdöda släkten. Som övriga familjer inom Passeroidea härstammar finkarna ungefär från mellersta miocen, för cirka 20-10 miljoner år sedan.[4]

Underfamiljer och släkten

Systematiken för finkarna i underfamiljen Carduelinae är mycket omstridd. Listningen här nedan följer de senatse 20 årens studier av molekylär fylogenetik, men tar ävebn i beaktan den traditionella uppdelningen av släktet Carduelis. De exakta förhållandena mellan flera av släktena är bara förslagsvis.[5]

Underfamilj Fringillinae - 3 arter, som föder sina ungar med insekter och sällan eller aldrig frön.

Underfamilj Euphoniinae - Endemsika för Neotropikerna. Placerades tidigare i familjen Thraupidae.

Underfamilj Carduelinae - En mycket stor grupp som omfattar flera släkten som främst föder sina ungar med frön. Denna underfamilj består av ett antal väldefinierade klader.

Vissa auktorer placerar även gruppen Hawaiifinkarna i denna familj som underfamiljen Drepanidinae.

Referenser

Noter

Artikeln är till stor del en översättning av tyskspråkiga wikipedias artikel Finken läst 10 november 2005
  1. ^ Groth, J (2000). "Molecular evidence for the systematic position of Urocynchramus pylzowi." The Auk 117(3): 787-792. (html-sammanfattning)
  2. ^ Magnus Ullman (2011) Vilken fågel?
  3. ^ Clement et al. (1993), Groth (2000), Jønsson & Fjeldså (2006), Arnaiz-Villena et al. (2007)
  4. ^ Hír et al. (2001), Mlíkovský (2002)
  5. ^ Marten & Johnson (1986), Arnaiz-Villena et al. (1998, 2001, 2007, 2008)

Källor

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Finkar&oldid=18199600”