Affektiva störningar
Affektiva störningar, förstämningssyndrom eller humörsvängningar, är psykiska störningar vilkas huvudsakliga symtom handlar om känslorna (även kallat affekterna). Ett exempel på sådan störning är depression.
De affektiva störningarna kan innefatta humörsvängningar som beror på droger eller läkemedel, eller har organiska orsaker (beror på andra fysiska sjukdomar).
Innehåll |
[redigera] Typer av affektiva störningar
De affektiva störningarna kan indelas i psykotiska och depressiva (unipolära) störningar. ICD räknar också med affektiva störningar NOS (not otherwise specified), som inte kan ingrupperas i de traditionella diagnoserna.[1]
[redigera] Affektiva psykoser
De psykotiska affektiva störningarna (eller affektiv psykos) är bipolär sjukdom och så kallade stämningsstörningar eller cyklotymiska störningar.[2] Dit hör också andra former av manodepressivitet, som maniska episoder och hypomanier med eller utan psykotiska inslag.[3] De skiljer sig från andra typer av psykoser genom att de huvudsakliga symtomen inte är vanföreställningar, även om detta ingår i sjukdomsbilden.
Bipolär sjukdom innefattar den mer allvarliga störningen bipolärt syndrom typ 1 och den mindre uttalade störningen bipolärt syndrom typ 2. Typ 1 kallades tidigare manodepressiv sjukdom. Hos dessa personer förekommer en eller flera återkommande maniska faser (sjuklig upprymdhet) och depressioner. Personer med typ 2 har en eller flera hypomana (överaktiva) episoder samt depressioner, varav en egentlig depression.[4]
[redigera] Unipolära störningar, depressioner
Till de depressiva störningarna hör egentlig depression och melankoli, amningsdepression, dystymi och årstidsbundna depressioner.[5]
Depressionerna kan vara återkommande eller uppträda en gång. De återkommande depressionerna kan beroende på art ligga i gränslandet mot personlighetsstörning, neuros och bipolär sjukdom. Riktigt svåra och återkommande depressioner kan övergå i psykostillstånd, psykotisk depression.[6]
[redigera] Behandling
Depression behandlas med samtalsterapi - kognitiv terapi och/eller mediciner mot depression. Det finns ett stort antal mediciner med olika verkningssätt mot depression. Bipolära depressioner behandlas också med antiepileptika.
Mani behandlas med lugnande mediciner, sömnmedel och antipsykotiska läkemedel. En manisk person är psykotisk och bör vårdas på sjukhus. Litium minskar de maniska symtomen och kan förhindra återkommande maniska episoder. Till de dokumenterade biverkningarna hör njurpåverkan och nedsatt sköldkörtelfunktion.[källa behövs]
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- ^ http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf30.htm+f30
- ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=F03.600.150.150&tool=karolinska
- ^ http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf30.htm+f30
- ^ ”Depression; Status”. Fass Läkarbok. Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF. http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5636. Läst 7 april 2010.
- ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=F03.600.300&tool=karolinska
- ^ http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf30.htm+f30
| Den här artikeln saknar källhänvisningar och kan därför inte verifieras. (2010-04) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |