Asp (fisk)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om fisken asp. För andra betydelser, se Asp.
Asp
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Sårbar[2]
Aspius aspius (Linnaeus, 1758)[3]
Cyprinus aspius Linnaeus, 1758[4] [5]
Aspius aspius.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Karpartade fiskar
Cypriniformes
Familj Karpfiskar
Cyprinidae
Släkte Aspius
Art Asp
A. aspius
Vetenskapligt namn
§ Aspius aspius
Auktor Linnaeus, 1758
Synonymer
Aspius transcaucasius Warpachovski, 1896[4]
Aspius linnei Malm, 1877[4]
Aspius erytrostomus Kessler, 1877[4]
Aspius rapax Kessler, 1874[4]
Aspius aspius (Kessler, 1872)[6]
Alburnus iblioides Kessler, 1872[4]
Aspius vulgaris Leiblein, 1853[4]
Aspius rapax Agassiz, 1835[7]
Aspius aspius (Eichwald, 1831)[4]
Cyprinus taeniatus Eichwald, 1831[4]
Cyprinus rapax Pallas, 1814[7]
Cyprinus rapax Leske, 1774[4]
Leuciscus aspius (Linnaeus, 1758)[8]
Asp från Nordisk familjebok
Hitta fler artiklar om djur med
Aspleklokal i Funboån vid Funbo kyrka i Uppsala län.
Rommen kan variera i färg från genomskinlig till gulaktig och är vidhäftande.
Aspar på en utställning i Prag.

Asp (Aspius aspius, synonym Cyprinus aspius, L. 1758),[4] i Småland kallad asping, [9] är en fiskart som tillhör familjen karpfiskar. Den ingår i släktet Aspius, och familjen karpfiskar.[10][11][12] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[13] Enligt den finländska rödlistan[14] är arten nära hotad i Finland. Enligt den svenska rödlistan[5] är arten nära hotad i Sverige. Arten förekommer i Götaland och Svealand.[5] Artens livsmiljö är älvar och åar.[14] Inga underarter finns listade.[10]

Aspen har en långsträckt kropp med en djupt kluven stjärtfena. Fenorna är rödgrå till rödbruna. Bröstfenorna är långa, lite spetsiga och är det som är lättast att känna igen aspen på när den är i vattnet. Munnen har ett tydligt underbett och saknar tänder.[15] Aspen kan bli mycket storväxt, de största exemplaren blir över 1 meter långa och kan väga över 12 kg. De fiskar som aspen kan förväxlas med är framförallt färna (Squalius cephalus) och id (Leuciscus idus).[16]

Aspen är Upplands landskapsfisk och är upptagen på ArtDatabankens Rödlista över arter som är hotade av utrotning som nära hotad (NT). Aspen finns även upptagen på Bernkonventionens lista över hotade arter samt EUs habitatdirektiv. För att försöka rädda arten i Sverige håller ett åtgärdsprogram på att tas fram av Fiskeriverket. Fiskeförbud efter asp råder därför under perioden april–maj i alla vattendrag som mynnar i Hjälmaren, Vänern och Mälaren.[17]

Utbredningsområde[redigera | redigera wikitext]

Aspens utbredningsområde sträcker sig över Europa och ner mot mellersta östern. I Sverige finns asp huvudsakligen i de stora sjöarna Vänern, Hjälmaren och Mälaren eller vattendrag som mynnar i dessa. Mindre bestånd finns i sjösystemet Roxen, Boren och Glan. Mindre bestånd finns även i Emån, Dalälven och Göta älv.[18] Beståndens status i Emån och Dalälven är osäkra och kan vara utrotade. Den finns en leklokal i Edsån i Rotebro där aspen kan ses leka varje vår. Asp har även påträffats i sjön Ärlången i Östergötland

Födoval[redigera | redigera wikitext]

Aspen skiljer sig från de övriga svenska karpfiskarna genom att vara en utpräglad rovfisk. För unga aspar består födan troligen av plankton och senare av mindre djur som maskar och snäckor innan aspen övergår till fiskdiet. Troligen föredrar aspen mindre fiskar som löja, mört och nors.

Reproduktion[redigera | redigera wikitext]

Aspen vandrar upp i vattendrag för att leka under april-maj. Leken startar när vattentemperaturen överstiger 6 °C, vilket i Uppland ofta sammanfaller med sista veckan i april. Leken sker på strömmande och forsande platser med stenig botten som ofta är rikligt beväxt med vattenmossa.

Fiskarna står sida vid sida under leken, ibland upp till tiotalet individer bredvid varandra. Aspen (osäkert om det är honor eller hanar) kan ibland ses hålla ett revir som den kraftigt försvarar genom utfall mot fiskar som kommer för nära. Om en asp av motsatt kön kommer in i reviret vidtar ett annat beteende. Hannen och honan simmar bredvid varandra varefter de följer med strömmen en bit samtidigt som rommen och mjölken avges.

Huvuddelen av leken är över efter ungefär en vecka beroende på väder och vattentempertur. Rommen, som är genomskinlig till svagt mjölkigt-gulaktig och vidhäftande, läggs i strömmen och fäster på stenar och vattenväxter. Rommen kläcks oftast inom två veckor men detta varierar beroende på vattentemperatur.

Hot[redigera | redigera wikitext]

De största hoten mot aspen är habitatdegradering och anläggandet av dammar. Omfattande uträtningar och rensningar i de vattendrag där aspen leker har förstört lek- och uppväxtområden. Vandringshinder som till exempel dammar i de vattendrag som aspen leker i om våren hindrar aspen från att nå gamla lekområden. Troligen har flera bestånd av asp utrotats genom att dammar anlagts. Anläggs en damm nära vattendragets mynning hindrar det aspen från att nå leklokaler uppströms (strömsträckor) vilket kan göra att beståndet dör ut om inga lämpliga leklokaler finns nedströms det nya dämmet. Detta gäller även andra vandrande fiskarter som ål, öring, lax och nejonögon. I Örebro och Uppsala har omlöp och fisktrappor anlagts för att tillåta att asp och andra fiskar ska kunna vandra upp i vattendragen.

Fiske på leklokalerna dödar eller stressar aspen under den känsliga leken, vilket lett till ovan nämnda förbud. Andelen asp som fångas i sjöarna är okänt men kan troligen påverka bestånden negativt.[15] Fiske i och nära vattendragens mynningsområden bör undvikas i anslutning till leken.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Freyhof, J. & Kottelat, M. 2008 Aspius aspius. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 28 november 2010.
  2. ^ Förteckning över svenska fiskar (pdf)
  3. ^ Anonymous (1999) Systematic list of Estonian fishes., World Wide Web Electronic Publication, 14 January 2000.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Kottelat, M. (1997) European freshwater fishes., Biologia 52, Suppl. 5:1-271.
  5. ^ [a b c] Gärdenfors Ulf, red (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010 = The 2010 red list of Swedish species. Uppsala: Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. Libris 11818177. ISBN 978-91-88506-35-1. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/om-oss/publikationer/bocker/2010-rodlistade-arter-i-sverige-2010/ 
  6. ^ Stiassny, M.L.J. (1997) The medium is the message: freshwater biodiversity in peril., In J. Cracraff and F. Frifo (eds.) The living planet in crisis: biodiversity science and policy. Columbia University Press. (In press).
  7. ^ [a b] Eschmeyer, W.N. (ed.) (1999) Catalog of fishes. Updated database version of November 1999., Catalog databases as made available to FishBase in November 1999.
  8. ^ Cuvier, M.B. and M.A. Valenciennes (1844) Histoire naturelle des poissons. Tome 17. Suite du livre dix-huitième. Cyprinoïdes., Hist. Nat. Poiss., July, v. 17: i-xxiii + 1-497 + 2 pp., Chez V. Levrault, Paris.
  9. ^ Asping i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  10. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/aspius+aspius/match/1. Läst 24 september 2012. 
  11. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  12. ^ Dyntaxa Aspius aspius
  13. ^ 2008 Aspius aspius Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  14. ^ [a b] (på finska/engelska) Suomen lajien uhanalaisuus 2010= / The 2010 red list of Finnish species. Helsinki: Ympäristöministeriö. 2010. Libris 12130085. ISBN 978-952-11-3805-8. http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=371161&lan=en 
  15. ^ [a b] ArtDatabankens faktablad om asp
  16. ^ Curry-Lindahl, K : Våra fiskar. Norsted & söner. Stockholm 1985.
  17. ^ Fiskeriverkets författningssamling
  18. ^ Naturhistoriska riksmuseets samlingar

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]