Malmberget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Malmberget (olika betydelser).
Koordinater: 67°10′N 20°40′Ö / 67.167°N 20.667°Ö / 67.167; 20.667
Malmberget
Tätort
Malmberget med Fokus-huset i fonden
Malmberget med Fokus-huset i fonden
Land  Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Gällivare kommun
Församling Malmbergets församling
Koordinater 67°10′N 20°40′Ö / 67.167°N 20.667°Ö / 67.167; 20.667
Area 738,67 hektar
Folkmängd 5 590 (2010)[1]
Befolkningstäthet 7,57 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8732
Sweden Norrbotten location map.svg
Red pog.svg

Malmberget (meänkieli: Malmivaara; lulesamiska: Málmmavárre)[2] är en tätort i Gällivare kommun som präglas av sina gruvor.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Malmbrytningen startade 1741 på berget Illuvaara (lulesamiska:Jiellevárre), det berg som sedermera kom att kallas Gellivare malmberg för att sedan bara kallas Malmberget.

Till en början var malmbrytningen småskalig, och malmen fraktades med renskjuts ned till Melderstein där den bearbetades. Från 1820-talet började dock järnfyndigheten att väcka intresse och flera inmutningar uttogs på berget, dock utan att någon större drift kom till stånd. 1864 inköptes Malmberget av ett brittisk bolag, som påbörjade anläggandet av en järnvägslinje till Luleå. Bolaget tvingades dock 1867 att sälja gruvan, och efter invecklade affärtransaktioner övertogs malmfältet 1882 av Gellivare aktiebolag, 1891 efterträtt av Gellivare malmfält.[3]

Det första malmtåget lastades år 1888 - det var början på den stora malmruschen som skulle komma att förändra hela Malmfälten. Under Malmbergets första år bodde arbetarna i träkojor som spikats ihop av kasserade dynamitlådor.

Järnvägen inlöstes av svenska staten och kunde 1891 färdigställas.[4]

I vissa sammanhang används namnet Malmivaara om orten. Det är en direkt översättning till finska av det svenska namnet.

Malmberget var och är beläget i Gällivare socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Gällivare landskommun. I denna inrättades för orten 23 september 1908 Malmbergets municipalsamhälle, vilket sedan upplöstes 31 december 1959.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Malmberget med Gropen. I fonden Gällivare och Dundret
Kåkstaden, Malmberget

Gropen (egentligen Kaptensgropen) delar tätorten i två delar. Gropen bildades då man av säkerhetsskäl rev byggnader i samhällets centrum och därefter sprängde upp de gruvorter som fanns under centrum. Gropen är idag 250 meter djup; den har börjat fyllas igen men samtidigt rivs fler bostadshus eftersom LKAB planerar att börja bryta nya malmfyndigheter som ligger under samhället.

I Malmberget bor cirka 5 000 personer mindre än en kilometer från gruvan. Rekommendationer från Räddningsverket och Boverket är att de boende flyttas från området. Länsstyrelsen i Norrbotten kräver ett skyddsavstånd och vill att alla som bor inom en radie av 500 meter från gruvan ska flyttas bort därifrån. LKAB däremot vill låta folk bo kvar i området ytterligare ett par decennier.[5] [6] [7]

Mer och mer av samhället hamnar varje år innanför rasområdet. Flera hundra lägenheter har rivits under de senaste åren; bland annat bostadsområden som Bäckåsen, Tallbacka och punkthusen i södra delen av tätorten. Det senaste året har ett antal friliggande villor flyttats (på lastbil) från Malmberget till ett område mellan de båda tätorterna Gällivare och Malmberget. Denna typ av husflyttning kommer att fortsätta under de närmaste åren.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Malmsta
  • Centrum
  • Ormkullen
  • Johannes
  • Hermelin
  • Norra Mosebacke
  • Södra Mosebacke
  • Mellanområdet
  • Tallbacka
  • Bäcken
  • Elevhemsområdet
  • Kilen
  • Puoitak

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelse (bland annat de två biograferna Nordan och Roxy) och vägar i centrala Malmberget har rivits på grund av rasrisken. Det stängselinhägnade rasriskområdet har successivt utökats, och som en följd av rasrisken flyttades år 1974 Allhelgonakyrkan från Kaptensvägen mitt i nuvarande Gropen. Kyrkan är ritad av Hakon Ahlberg och byggdes 1944. I kyrkan finns glasmålningar av konstnären Einar Forseth.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Malmberget finns gymnasieskolan Välkommaskolan och distanshögskola Kunskapsgruvan. I samhället finns också LKAB:s gruvmuseum. Där visas gruvbrytningens historia, från malmens upptäckt fram till våra dagar. Där finns också en unik mineralsamling och fotoutställning.

Föreningsliv[redigera | redigera wikitext]

Malmbergets största idrottsförening heter "Malmbergets Allmänna IdrottsFörening" (MAIF). Föreningens färger är grönt och vitt; verksamheten drivs inom bland annat ishockey, fotboll, handboll, styrkelyftning, tyngdlyftning och längdskidor.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Malmberget 1900–2010[8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
5 320
1960
  
9 053
1965
  
10 593
1970
  
10 315
1975
  
10 239
1980
  
10 428
1990
  
8 358 738
1995
  
7 412 742
2000
  
6 555 742
2005
  
6 017 745
2010
  
5 590 739

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



Kända personer från Malmberget[redigera | redigera wikitext]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014. 
  3. ^ Uppfinningarnas bok band V, 1902, s. 174-176.
  4. ^ Uppfinningarnas bok band V, 1902, s. 174-176.
  5. ^ http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/112283?programid=1316
  6. ^ http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=5334372
  7. ^ http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=7256506
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  10. ^ http://www.aik.se/fotboll/aikindex.html?/fotboll/historik/500aikare/kurtande.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]