Cessna 402

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tp 87
TP 87 002.jpg
87002 på Bromma.
Beskrivning
Typ Transport
Besättning 2
Ursprung Cessna 404 Titan
Tillverkare Cessna
Data
Längd 12,04 m
Spännvidd 14,12 m
Höjd 3,96 m
Tomvikt cirka 1800 kg
Max. startvikt 3 815 kg
Motor(er) 2 st Continental TSIO-520-E
Motoreffekt 300 hk
Prestanda
Max. hastighet 430 km/h
Lastförmåga
Kapacitet 10 passagerare

Cessna 402 och Cessna 401 är mindre passagerare- och transportflygplan tillverkade av Cessna.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Cessna 402 konstruerades som en konkurrent till Beech Queen Air som dominerade marknaden för mindre trafikflygplan. Cessna 402 är en utveckling av Cessna 411, som modifierades så att det blev lättare och fick svagare motorer för att bli billigare i drift. Det introducerades tillsammans med Cessna 401 hösten 1966. Cessna 401 var avsett som företags- eller Vip-flygplan medan Cessna 402 var avsett som passagerar- och transportflygplan. Det senare kunde väldigt enkelt ändras om mellan frakt- och passagerartrafik och blev mycket populärt bland mindre regional- och taxiflygbolag.

Flygplanet är lågvingat med infällbart landställ. I vardera vingen sitter en motorgondol och i nosen finns ett bagageutrymme. Flygplanet är konstruerat för att kunna operera från små flygfält eller provisoriska fält vid behov.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • Cessna 401 - Vip-flygplan inredd för sex passagerare, med två stycken TSIO-520-VB-motorer
  • Cessna 402 - Frakt- eller passagerareflygplan för åtta passagerare.
  • Cessna 402A - Som 402 men med förlängd nos.
  • Cessna 402B -
  • Cessna 402C - Som 402B men med ökad bränslelast.
  • Cessna 404 Titan - En 402C med förstorad flygkropp med två Continental GTSIO-520-M-motorer.
  • Cessna 411 - Grundmodell med två Continental GTSIO-520-C-motorer.
  • Cessna 414 Chancellor -

Användning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Mellan åren 1982 och 1989 ingick Cessna 402 i Svenska flygvapnet som ett transport- och spaningsflygplan och benämndes Tp 87.

Flygplanindivider i Flygvapnet[redigera | redigera wikitext]

87001 på F 4 Frösön
87003 på F 17 Kallinge
  • 87001. För att lösa transportbehovet inom Flygvapnet hyrdes 1982 en Cessna 404, SE-GZG, (c/n 404-0033) av Swedair. Den fick flygvapennummer 87001. Flygplanet målades med texten "Flygvapnet" på kroppsidan och placerades först på F 18 Tullinge, och senare på F 21 Luleå. Efter att denna Tp 87 tagits ur tjänst i februari 1989 såldes flygplanet vidare av Swedair till Airborn of Sweden AB i Sveg. De säljer den i augusti 1994 vidare till Finland, där den får registreringen OH-CZG. Senare säljs den vidare till Island, först som TF-GTX, och senare TF-JVG.
  • 87002. Under 1980-talet drabbades Sverige av många misstänkta ubåtsintrång. För att utöka spaningen hyrdes 1983 ytterligare en Cessna 404, SE-GZA, (fd N3985C, c/n 404-0020) av Swedair. Den fick flygvapennummer 87002. Flygplanet, som märktes med texten "Marinen", försågs med radar och en sidriktad flygburen radar (SLAR) samt en IR-skanner (VKA 702). Flygplanet var baserat på F 16 Uppsala och opererades av piloter från Flygvapnet, medan ubåtsjaktutrustningen sköttes av svenska Marinen. Flygplanet användes under sommaren 1983 på spaning efter de förmodade utländska ubåtarna. Flygplanet blev senare ommärkt med texten "Flygvapnet". Efter att denna Tp 87 tagits ur tjänst i maj 1989 såldes flygplanet vidare av Swedair i juni samma år till Belgien. Där fick den registreringen OO-GIS. Sedan 1994 flyger den i Tyskland som D-IARC.
  • 87003. 1984 hyrdes en tredje Cessna 404, SE-GMH (c/n 404-0012). Den fick flygvapennummer 87003, och användes för transport och havsövervakning. Det flygplanet målades med texten "Flygvapnet" på kroppsidan och placerades på F 17 Kallinge. Efter att denna Tp 87 tagits ur tjänst i februari 1989 såldes flygplanet vidare av Swedair i mars samma år till England.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]