FFVS J 22

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
J 22
FFVS J22.jpg
FFVS J 22 på Flygvapenmuseum i Linköping
Beskrivning
Typ Jakt, Spaning
Besättning 1
Första flygning 20 september 1942
I aktiv tjänst 1943-1952
Versioner J 22-1, J 22-2
Tillverkare FFVS
Data
Längd 7,8 m
Spännvidd 10,0 m
Höjd 3,6 m
Tomvikt 2 020 kg
Max. startvikt 2 835 kg
Motor(er) 1 Pratt&Whitney STWC-3
Motoreffekt 1 065 hk
Prestanda
Max. hastighet 570 km/h
Räckvidd med max. bränsle 1 270 km
Max. flyghöjd 9 300 m
Beväpning
Beväpning 4 × 13,2 mm akan m/39A

FFVS J 22 var ett svensktillverkat stridsflygplan konstruerat av flygingenjör Bo Lundberg som användes för jakt och spaning.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget var bristen på flygplan i det svenska flygvapnet väldigt stor och regeringen gjorde flera försök att importera flygplan från andra länder. Till slut lyckades flygförvaltningen från USA köpa några Seversky-jaktplan, som togs in via Petsamo i Finland. I samband med USA:s embargo mot vapenleveranser till andra än Storbritannien i juni 1940 avbröts dock leveranserna, och flygvapnet tvingades att söka andra lösningar. Saab kunde inte projektera eller tillverka mer flygplan då de var upptagna med Saab 17 och Saab 18.

Projektansvarig för det nya jaktplanet J 22 blev Bo Lundberg som tidigare varit konstruktör på Götaverkens flygplansavdelning. Prototypen flög första gången i september 1942 och var enligt pressen världens snabbaste flygplan i förhållande till motorstyrkan. Serieleveranserna inleddes i oktober 1943. De första 113 flygplanen kom på grund av förseningar hos motortillverkaren Svensk Flygmotor att levereras med Twin Wasp-originalmotorer inköpta från Tyskland som i sin tur tagit dem som krigsbyte i Frankrike.

Vid konstruktionen ställdes vissa krav. I möjligaste mån skulle vid flygplanstillverkningen endast inhemskt material användas, aluminium fick ej användas eftersom SAAB behövde allt som kunde produceras i Sverige, samt planet skulle använda en Twin Wasp-stjärnmotor från Svensk Flygmotor (SFA), samma som SAAB använde till sin Saab 17. Resultatet blev ett stålskelett tillverkat av Hägglund & Söner i Örnsköldsvik med ytbeklädnad av formpressat björkfaner som levererades från Svenska Möbelfabrikerna (SMF) i Bodafors. Komponenterna monterades sedan samman i Bromma.

För att tillverka FFVS J 22 bildade Flygvapnet en speciell organisation, Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm, förkortad FFVS. Där sammanstrålade komponenter från över 500 underleverantörer, som framställde ca 12 000 av de 17 000 detaljer som utgjorde en FFVS J 22.

Leveranserna av J 22 inleddes i oktober 1943 och gick till F 9 Säve.

J 22 tillverkades i två varianter främst avseende beväpning:

  • J 22A beväpnad med 2 × 7,9 mm ksp M/22 och 2 × 13,2 mm automatkanoner M/39A
  • J 22B beväpnades med 4 × 13,2 mm automatkanoner M/39A.

Totalt tillverkades förutom två prototyper 141 st J 22A och 57 st J 22B. Prestandamässigt motsvarade de ungefär Spitfire Mk I.

Spaningsversion[redigera | redigera wikitext]

Redan när J 22 beställdes fanns tanken hos Flygvapnet att använda flygplanet på F 3 Malmslätt för spaningsändamål men eftersom bristen var störst på jaktflygplan fick den varianten företräde vid tillverkningen.

Någon nytillverkning av S 22 kom aldrig igång utan istället inleddes 1944 ett modifieringsprogram av tjugoen J 22. Flygplanen utrustades med kamerafästen. Prototypen blev klart i december 1944 och levererades till F 9 Säve för utprovning och tjänstgöring.

I januari 1946 överfördes flygplanet till F 3. Det andra modifierade flygplanet levererades i augusti 1945 till F 3. I och med freden 1945 minskade behovet av spaningsflygplan samtidigt som tillgången på begagnade flygplan från utförsäljningar av US Army Air Forces:s och RAF:s depåer i Europa var stor. Därför bestämde Flygvapnet i slutet av året att vidare satsningar på S 22 skulle avbrytas. De nio S 22 som hunnits tas i tjänst återställdes till J 22.

Två stycken J 22A och sju stycken J 22B modifierades.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]