Seversky P-35

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Seversky P-35
(J 9)
Seversky EP-106, P-35A.jpg
Flygvapenmuseums J 9 uppställd på F 3 Malmslätt 1976.
Beskrivning
Typ Jaktplan
Besättning 1
I aktiv tjänst 1937-1952
Tillverkare Seversky
Data
Längd 8,18 meter
Spännvidd 10,98 meter
Höjd 2,98 meter
Tomvikt 2 120 kg
Max. startvikt 3 000 kg
Motor(er) En Pratt & Whitney R-1830-45 Twin Wasp
Motoreffekt 1 065 hk
Prestanda
Max. hastighet 475 km/h
Max. flyghöjd 9 150 meter
Beväpning
Beväpning 2 x 7,9 mm ksp
2 x 13,2 mm akan

Seversky EP-1 var ett amerikanskt jaktflygplan av lågvingad monoplanstyp, konstruerat av Alexander de Seversky 1935. Dess första flygning skedde 15 augusti 1935. Flygplanet kom att vara i operativ tjänst mellan åren 1937 och 1952 i flera olika flygvapnen.

Användning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Mellan åren 1940 och 1952 ingick Seversky P-35A i Flygvapnet Med den svenska militära beteckningen J 9.

Seversky tog 1935 fram ett lågvingat jaktflygplan som en privat spekulation. I samband med Nils Söderbergs besök vid Severskyfabriken 1937 gavs han möjligheten att provflyga Seversky EP-1. Söderberg föreslog att en division Seversky EP-1 skulle beställas istället för J 8, men Flygförvaltningen ansåg att flygplanet var för dyrt.

1939 var Alexander Seversky på försäljningsturné med sitt jaktplan i Japan och Sovjetunionen. I mitten av maj mellanlandade han på Bromma och kunde efter en lyckad demonstration ta hem ett kontrakt på 15 stycken Seversky EP-1 Model 106, som den svenska versionen kom att kallas.

I oktober beställde flygförvaltningen ytterligare 45 flygplan. Planer fanns i Flygvapnet att sätta upp en andra jaktflottilj vid F 9 Säve, varför ytterligare 60 flygplan beställdes i januari 1940.

I december 1939 blev de första flygplanen klara i USA och kunde besiktigas och godkännas av Bo Lundberg, skaparen av J 22. En första sändning om 20 flygplan paketerade i stora lådor skeppades iväg i januari 1940. Den följdes av en andra sändning om sex flygplan. 16 flygplan hann precis att tas i land i Trondheim och transporteras vidare innan det tyska anfallet på Norge 9 april 1940. Fyra lådor med J 9 togs temporärt i beslag av tyskarna, medan sex flygplan på amerikanska båtar letade sig till andra hamnar.

De resterande 14 beställda flygplanen kunde nu inte levereras via Norge, utan möjligheten undersöktes att istället låta fartygen gå till hamnar i England eller Skottland för att montera flygplanen där och sedan flyga över dem till Sverige. Ett alternativ var att ta dem vi Genua och Tyskland, en lösning som dock inte godkändes av USA.

Efter förhandlingar med England och Finland öppnades möjligheten att ta dem via den isfria hamnen i Petsamo. En finsk ingenjörstrupp avdelades för att förstärka broar och vägar mellan Petsamo och den 700 km långa sträckan till den svenska gränsen. Från Haparanda transporterades flygplanen till CVM där ihopmonteringen utfördes.

Totalt 60 flygplan hann levereras innan USA införde sitt vapenembargo. De resterande 60 flygplanen som var beställda övertogs av US Army Air Corps, (från och med juni 1941 omdöpt till först US Army Air Force) där de först fick benämningen Seversky P-35A. Femtiosju av dessa skickades till Filippinerna, där de inledningsvis flög med både svensk och amerikansk militär märkning. Vid tidpunkten för anfallet mot Pearl Harbor hade redan åtta av dessa havererat. I januari 1942 ändrades beteckningen till RP-35A. Sista uppdraget flögs 3 maj över Macajalar Bay.

Efter monteringen av de till Sverige levererade flygplanen placerades de på F 8 Barkarby. Trots en intensiv användning under beredskapsåren inträffade få totalhaverier med J 9. Vid slutet av andra världskriget fanns fortfrande 51 av flygplanen kvar i tjänst.

Med början i maj 1945 överfördes efter hand drygt trettio flygplan till F 11 Nyköping varav flertalet senare fortsatte till F 20 Uppsala och F 3 Malmslätt. På F 11 och F 3 användes de som spaningsflygplan, fortfarande med beteckningen J 9, efter att några av dem fått en snedbildskamera monterad i bagageutrymmet bakom förarplatsen.

År 1946 avfördes flygplanet som huvudtyp och kom istället att användas på olika flottiljer för allmän flygträning och sambandsflygning. De sista sju flygplanen användes vid F 5 Ljungbyhed och F 8 Barkarby fram till 27 september 1952.

Endast tre flygplan finns bevarade i världen! På Flygvapenmuseum i Linköping finns en J 9 ombyggd till spaningsutförande med snedkamera. På Fantasy of Flight i Polk City i Florida pågår renoveringen av en före detta svensk J 9 till flygbart skick. På National Museum of the United States Air Force i Dayton, Ohio, finns en P-35, (mindre motor än P-35A) utställd.

Versioner Model 106[redigera | redigera wikitext]

  • Seversky EP 1, P-35 76 st
  • Seversky EP-1A, 60 st anpassade för Sverige levererade till Flygvapnet som J 9
  • Seversky EP-1A, 60 st anpassade för Sverige levererade till USAAC som P-35A
  • 2PA-L 20 tvåsitsiga exemplar för Japan
  • XP-41 1 provflygplan med turbomotor 1939, utvecklingen avbröts när USAAC beslöt att satsa på P-43 Lancer.