NHIndustries NH90

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
NHIndustries NH90
(Helikopter 14)
<beskrivning>
Beskrivning
Roll Medeltung transporthelikopter
Besättning Två piloter, övrig besättning beror på typ av uppdrag.
Dimensioner
Längd 19,6 m
Flygkroppslängd 16,2 m
Höjd 5,4 m
Rotordiameter 16,3 m
Vikter
Tom 5 750 kg
Maximal intern bränslemängd 2 543 l
Maximal startvikt 10 600 kg
Prestanda
Motor(er) 2 x Rolls-Royce Turbomeca RTM 322 01/9
Effekt 2 x 1662 kW
Maximal hastighet 324 km/h
Transporträckvidd 800 km
Maximal altitud 6 000 m
Stigförmåga 8,7 m/s
Beväpning
Kanoner / kulsprutor Dörrmonterad kulspruta (monteras vid behov)

NHIndustries NH90 är en medeltung militär transporthelikopter och världens första serieproducerade helikopter med ett elektroniskt styrsystem samt fullständigt kompositskrov. Den är ett samarbetsprojekt mellan fyra europeiska NATO-länder och tillverkas av NHIndustries. I Sverige benämns den Helikopter 14.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Under 1980-talet stod det klar för många europeiska länder att deras helikopterflottor, mestadels från 1950 och 1960-talen, började bli föråldrad. Detta lede fram till att två olika europeiska helikopterprojekt startas; EH101 samt NH90.

Beträffande NH90 startade arbetet 1985 när Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna samt Storbritannien initierade ett NATO-samarbete för att gemensamt utveckla och anskaffa en medeltung militär transporthelikopter för 1990-talet; NATO Helicopter for the 90s - vilket kom att förkortas till NH90. Samarbetet hade en politisk bakgrund med syfte att främja och stärka den europeisk flygindustrin, främst från Nordamerika tillverkare. 1987 lämnade dock Storbritannien samarbetet och fokuserade på EH101.

De kvarvarande länderna bildade 1992 organisationen NAHEMA (NATO Helicopter Management Agency), vilken är kravställare och kund i projektet. Samtidigt bildar ländernas inhemska flygindustrier; Eurocopter (Frankrike/Tyskland), AgustaWestland (Italien) samt Fokker (Nederländerna) konsortiumet NHI (NHIndustries/NATO Helicopter Industries). NHI är motparten till NAHEMA med uppgiften att utveckla, tillverka samt marknadsföra NH90. Samma år (1992) tecknade NAHEMA kontrakt med NHI om att utveckla NH90. 2001 anslöt sig Portugal som den femte medlemmen till NAHEMA.[1]

Utvecklingsarbetet av NH90 startade 1993 och redan 1995 var den första prototypen redo att flyga. NH90 utvecklades i två varianter; TTH (Tactical Transport Helicopter) för markoperativa insatser samt NFH (NATO Frigate Helicopter) för sjöoperativa insatser. I september 1995 genomfördes de första marktesterna med en testrigg kallad "Järnfågeln".[2] I december samma år genomfördes så jungfruflygningen för systemet med den första prototypen (PT1), flygningen varade i 40 minuter och prototypen användes främst till att prova ut grundhelikoptern och dess mekaniska system.[3] I mars 1997 flög så den andra prototypen (PT2) som var inriktad mot att prova ut det elektroniska styrsystemet samt att användas som en demonstrator.[4] Den tredje prototypen (PT3) flög i november 1998, man hade nu nått seriestatus i utvecklingsarbetet och kunde bl.a. prova ut systemintegrationen.[5] De båda slutliga prototyperna, PT4 samt PT5, genomförde sina första flygningar i maj respektive december 1999 och användes för att utveckla TTH- respektive NFH-varianten.[6][7]

År 2000 skrev NAHEMA kontrakt med NHI om tillverkning av 366 stycken NH90, med avsikt att leverera den första serieproducerade TTH till 2003.[8] Året därpå skriver NSHP (Nordic Standard Helicopter Program), som första exportkund kontrakt med NHI om tillverkning av 52 stycken NH90.[9] Först i december 2006 (över tre år försenat) levererades så den första serieproducerade TTH, vilken togs emot av Tyskland.[10] Året därpå tog Sverige, som första exportkund, emot en serieproducerad NH90.[11] Det dröjde till 2010 innan de första serieproducerade NFH levereras, vilken togs emot av Nederländerna.[12]

Ursprungligen var det tänk att NH90 skulle tillverkas vid tre produktionsanläggningar; i Vergiate (Italien) av AgustaWestland, i Marignane (Frankrike) samt i Donauwörth (Tyskland) av Eurocopter. Dock föreskrev kontrakten med de nordiska länderna, Australien samt Spanien att helikoptern skulle tillverkas lokalt; för de nordiska i Halli (Finland) av Patria, den australienska i Brisbane (Australien) av Australian Aerospace samt den spanska i Albacete av Eurocopter España.[13]

Versioner[redigera | redigera wikitext]

TTH (Tactical Transport Helicopter)[redigera | redigera wikitext]

En markoperativ version som framförallt är avsedd för taktisk transport av trupp (upp till 20 personer) samt materiel (nyttolasten beror på mängden bränsle med mera, genomsnittlig nyttolast: 2,5 ton). Den kan även genomföra andra uppgifter som en militär transporthelikopter normalt löser, såsom sjuktransport (upp till 12 bårfall), räddningsuppdrag samt stödja specialförband. Helikoptern kan operera under svåra väderförhållanden (även isbildning) samt under dygnets alla timmar (dager/mörker).

NFH (NATO Frigate Helicopter)[redigera | redigera wikitext]

En sjöoperativ version som tekniskt har anpassats för att kunna landa på fartyg samt baseras ombord på fregatter och andra större fartyg. Den är framförallt avsedd för ubåtsjakt samt ytstrid, men kan även lösa alla uppgifter som TTH:n kan. NFH kan automatiskt fälla ihop huvudrotorn samt stjärtbommen för att minskar ytan helikoptern tar upp på ett fartyg (TTH kan göra samma sak, men då med handkraft). Vidare har NFH ett system som låser och sedan drar fast helikoptern mot fartygsdäcket ("harpoon deck-lock") så att den sitter fast i fartyget när den står parkerad.

Operationell historia[redigera | redigera wikitext]

Införandet av NH90 har kantats av stora förseningar, främst på grund av programmets komplexitet. En av orsakerna till förseningarna kan härledas till industrin; där tre konkurrerande europeiska flygplanstillverkare (Eurocopter, AugustaWestland samt Fokker) bildade ett konsortium (NHI) för en gemensam utvecklings- och tillverkningssamarbete samtidigt som respektive företag värnade om sitt egen verksamhet och tekniskt kunnande. Men en än större bidragande orsaken till förseningar faller på kundorganisationen (NAHEMA); en organisation utan en "huvudkund" som har haft mandat att dra upp övergripande riktlinjer och kravspecifikationer. Denna avsaknad av ledarskap har resulterade i en rad olika nationella helikoptervarianter (26 stycken) vilket försvårat utvecklingsarbetet samt tillverkningen. NHI i sin tur underskattade de problem detta skulle medföra samtidigt som det sannolikt funnits ett politiskt tryck på industrin från länderna i NAHEMA att acceptera en alltför ambitiös utvecklings- och leveransplanen. Detta ledde till att NHI blev överansträngt och därmed saknade resurser att lösa alla problem som uppstått parallellt. De erfarenheter som de olika NH90-länderna drog i införandefasen av helikoptersystemet har lett till en ökad vilja till kompromissande och samarbete i syfte att kunna göra samordningsvinster. 2014 meddelade NHI att de avsåg att standardisera NH90-programet genom att lansera en enhetsvariant till framtida kunder.[14]

Italien blev 2012 den första operatören att använda NH90 TTH i ett internationellt operationsområde, då sex helikoptrar baserades i Afghanistan under ett halvår för transportuppdrag.[15][16] Året därpå (2013) blev Nederländerna den första operatören att använda NH90 NFH i ett internationellt operationsområde, när en helikopter ombordbaserades på fregatten HNLMS De Ruyter för Operation Atalanta i Adenviken.[17]

Haverier[redigera | redigera wikitext]

  • Den 1 juni 2008 havererar en italiensk NH90 under en flyguppvisning. Helikoptern slår i vattenytan till en sjö efter att ha kommit ut för lågt ur en flygmanöver, en besättningsmän omkom och två skadas.[18] Italien har aldrig släppt haverirapporten av sekretesskäl. Men om haveriet hade berott på tekniska fel hade den Italienska myndigheten varit skyldig att underrätta tillverkaren, vilket gör att olyckan bedömts ha berott på den mänskliga faktorn.
  • Den 19 juni 2012 havererar sannolikt en omansk NH90 när den skall lyftas som hänglast av en amerikansk MH-53E Sea Dragon. Under starten från upphämtningsplatsen förlorar plötsligt MH-53:an höjd och slår i marken med den omanska NH90:n hängande under sig, två amerikanska besättningsmän omkom.[19] Orsakerna till haveriet är okänt och officiell informationen rörande den omanska NH90:n saknas helt.[20]

Användare[redigera | redigera wikitext]

Vart i världen NH90 opereras.
(Portugal kommer sannolikt avbeställa sina NH90, därför omarkerad i bilden)

NH90 är anskaffad av 14 länder och över 500 helikoptrar är beställda:

Land Version
  TTH     NFH  
 Australien (1) 46
 Belgien 4 4
 Finland 20
 Frankrike 34 27
 Grekland 20
 Italien 70 46
 Nederländerna 20
 Norge 14
 Nya Zeeland (2) 8
 Oman 20
 Portugal 10
 Spanien 45
 Sverige (3) 18
 Tyskland 122
Summa 417 111
Totalt antal 528 (2) (4)

(1) Australien kallar sin version av NH90 för MRH90 (Multi Role Helicopter)
(2) Nya Zeeland har beställt en nionde helikopter som enbart skall användas som reservdelar.[21][22]
(3) Sverige har en unik variant av NH90 där kabinhöjden ökats med 24 cm till 1,82 meter.
(4) Augusti 2014 var 200 helikoptrar levererade.[23]

Teknik[redigera | redigera wikitext]

När NH90 designades så valde man ibland tekniska lösningar som var teknikdrivande och låg långt fram i utvecklingen. Detta för att skapa ett teknikförsprång till konkurrerande tillverkare och på så sätt främja den europeiska flygindustrin. Detta gjorde att NH90 blev den första serieproducerade helikoptern med ett elektroniskt styrsystem[24] samt fullständigt kompositskrov.

Elektroniskt styrsystem har länge används i flygplan, men helikoptrar har fortsätt använda mekaniska styrsystem med stötstänger. De fördelar NH90 får med det elektroniska styrsystemet är främst en viktbesparing, billigare underhåll samt en mindre komplex mekanisk lösningen. Vidare får man en mycket bättre systemintegration mellan styrsystemet och styrautomaten (autopilot), då båda systemen nu är elektroniska. Den största nackdelen är att ifall elektroniken slutar fungerar leder detta till ett omedelbart haveri, en risk som i princip byggts bort genom att skapa hög redundans. I NH90:s fall genom att använda fyra styrdatorer, två digitala och två analoga, som övervakar varandra.[25] En av de digitala datorerna är "master" och övervakas av de övriga. Om "mastern" inte räknar fram samma styrdata som de andra datorerna så "röstas" den bort och kontrollen lämnas över till den andra digitala datorn. Om denna andra digitala dator slutat fungera, så tar en av de analoga datorerna över. De analoga datorerna är mindre avancerade, så man får en lägre funktionalitet. Men fördelen är att man får två olika konstruktionslösningar, så att risken för att en mjukvarubugg, konstruktionsmiss eller liknande skulle leda till en haveri är minimerad.

Normalt byggs helikoptrar i aluminium, men i NH90:s fall är huvuddelen av skrovet i kompositmaterial (glas- samt kolfiber)[26] vilket ger en rad fördelar. Kompositmaterial ger en låg vikt, hög hållfasthet samt man slipper problem med materialutmattning och korrosion. Även antalet konstruktionselement kan minskas, själva flygkroppen består bara av tre ihopsatta delar: framkropp, mittensektion samt bakkropp. Vidare gör materialvalet i kombination med skrovets sexkantiga form att NH90 får en låg radarsignatur. En annan av kompositmaterialets fördelar jämfört en aluminiumkonstruktion blir samtidigt dess kanske största nackdel; reparation. En kompositskada kan vara mycket svår att upptäcka och t.o.m. osynlig för blotta ögat. En ytlig kompositskada är väldigt enkelt att laga temporärt (s.k. krigsreparation), det är bara att tejpa över skadan så att inte kommer in fukt i kompositen då det inte finns någon risk för sprickbildning i skadeområdet (som med en aluminiumkonstruktion). Men skador som finns i själva kompositstrukturen är problematiska, då skrovet inte har några spant som tar upp lasterna utan är självbärande. Så när den reparationen skall utföras så måste man bl.a. ta hänsyn till i vilket område i skrovet skadan har uppstått för att kunna skapa korrekta reparationsanvisningar och genomföra reparationen. För detta krävs tillverkarens konstruktionsunderlag samt tillgång till avancerad teknisk utrustning.

Övrigt; NH90 har ett avancerat avioniksystem som är sammankopplat genom redundanta digitala databussar samt är utrustad med en glascockpit. Man har minskat risken för överbelastade sinnesintryck (s.k. "information overload") genom att presentera information enligt "Dark cockpit concept". Detta betyder att vid normal drift är de flesta indikeringar släcka och endast väsentlig information visas, det är först vid ett problem/fel som nödvändig indikeringen och information börjar visas för att kunna hantera situationen. Vidare har NH90 ett fyrbladigt rotorsystem som går att fälla ihop, även stjärtbommen går att fälla ihop. Ihopfällningen är inget som alltid görs; men det minskar avsevärt den yta som krävs för att "parkera" helikoptern, något som är viktigt framförallt ombord på fartyg. Helikoptern är tvåmotorig och har enmotorprestanda, vilket betyder att den kan fortsätta att flyga även om en motor slutat fungera. Växlarna i helikoptern är designade för att klara 30 minuters drift även efter det att oljesmörjningen slutat fungera. NH90 har förutom sidodörrar på vardera sida även en bakre lastramp för att kunna i-/urlasta av personal samt materiel i kabinen. Helikopterns huvudrotorblad samt motorer är utrustat med avisningsystem som förhindrar isbildning och därigenom möjliggör att helikoptern kan flyga under isbildningsförhållanden.

Användning i Svenska försvarsmakten - Helikopter 14 (HKP 14)[redigera | redigera wikitext]

Rote HKP 14A samt 14B

Den svenska varianten av NH90 är baserad på TTH-versionen men med en rad nationella modifieringar och benämns Helikopter 14 (HKP 14). Den största nationella förändringen är att kabinhöjden invändigt har ökats med 24,5 centimeter (till 1,82 meter) för att förbättra arbetsmiljön för de som står och arbetar inuti kabinen.[27] Den höjda NH90 marknadsförs nu av tillverkaren som NH90 HCV (High Cabin Version). Sverige var den kund som initierade framtagandet av NH90 HCV och är för närvarande även det enda land som har köpt denna variant.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under senare delen av 1990-talet genomfördes en studie för att finna en ersättare till Arméflygets medeltunga transporthelikopter; Helikopter 3. Ersättaren gick under beteckningen Helikopter 12.[28][29] Arbetet avbröts dock 1998, då man ur ett politiskt perspektiv hellre ville göra en gemensam samnordisk upphandling av en medeltung militär transporthelikopter. I samband med detta så utökas den tidigare kravbilden för den markoperativinriktade HKP 12 till att, för svensk del, även omfatta de sjöoperativa förmågorna ubåtsjakt samt flyg-/sjöräddning.

År 1999 bildar Sverige tillsammans med Norge, Danmark samt Finland organisationen Nordic Standard Helicopter Program (NSHP).[30] Syftet med samköpet var, vid sidan av sänkta anskaffningskostnader, att bland annat göra samordningsvinster inom flygunderhåll samt utbildning.[31] 2001 lämnade dock Danmark NSHP, då de hade en annan kravbild än de övriga nordiska länderna.[32] Danmark kom senare att välja AgustaWestland AW101, framförallt då den helikoptern har längre räckvidd än NHIndustries NH90. Successivt har samarbetet mellan de kvarstående NSHP-medlemmarna minskat, till att bortsett själva anskaffningen, enbart omfatta ett samarbete mellan Sverige och Norge avseende ett gemensamt reservdelslager.

Det finns tecken som tyder på att man under anskaffningsprocessen, från svenskt politiskt håll, värderade en gemensam nordisk helikopteranskaffning i sig högre än själva valet av helikoptertyp.[33][34][35] Dokument påvisar att Försvarets materielverk (FMV), vars uppgift var att utreda vilken helikopter som passade de svenska kraven bäst, förespråkade Sikorsky S-92 framför NHIndustries NH90.[36] Men att man från svenskt politiskt håll tyckte att det var viktigare att välja den helikopter som Norge samt Finland redan bestämt sig för (d.v.s. NH90).[37] Vidare, samma år som kontraktet skulle skrivas på (2001) väcktes misstankar att oegentligheter hade förekommit inom den svenska delen av upphandlingen vilket skulle ha gett NHIndustries (NHI) konkurrensfördelar och därigenom fördyrat köpet.[38] Den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) samt Säkerhetspolisen (SÄPO) utredde saken,[39][40] men precis innan åtal skulle väckas ändrade Försvarsmakten bedömningen av vilken skada som skett varpå förundersökningen lades ner.[41] En fällande dom hade kunnat gjort att hela anskaffningen (för svensk del) varit tvungen att göras som, alternativt att Sikorsky kunde utkräva skadestånd av Svenska staten för att upphandlingen inte hade gått korrekt till. Då inget åtal väcktes hotade man från Sikorskys sida trots det med skadeståndskrav, men valde senare att inte driva rättsprocessen vidare.[42][43][44]

År 2001 tecknar Sverige kontrakt med NHI avseende 18 stycken NH90 TTH,[45] vilken i Sverige fick beteckningen Helikopter 14 (HKP 14). Det fanns även en option på ytterligare 7 helikoptrar i kontraktet, men den kom aldrig att lösas ut. Den NH90 Sverige valde som första och enda kund att beställa var en modifierad variant med förhöjd kabin, vilken hade sin jungfruflygning 2005.[46] Den 20 juni 2007 överlämnade NHI den första HKP 14 (taktiskt nummer 42) till FMV vid flygmässan i Paris.[47] Denna överlämning var viktigt för tillverkaren, då Sverige var den första exportkunden som accepterade leverans av NH90-systemet. Men det skulle dröja till den 6 september 2007 innan den första HKP 14 (taktiskt nummer 43) landade i Sverige. Helikopterindividen var även den första HKP 14 som var byggd av Patria i Finland.

Införandet av HKP 14 i Försvarsmakten är kraftigt försenat. Enligt den ursprungliga planen skulle helikoptrarna ha varit slutlevererade till 2009, men det var först 2011 som FMV kunde påbörja överlämnandet av helikoptersystemet till Försvarsmakten[48][49] och i april samma år flög HKP 14 (taktiskt nummer 45) för första gången i Helikopterflottiljens regi.[50][51][52] I Augusti 2014 är sju helikoptrar överlämnade till Helikopterflottiljen, alla 18 helikoptrar bedöms vara överlämnade till 2019.[53] För närvarande bedöms HKP 14 kunna vara insatsberett (markoperativ förmåga) från 2016 och fullt operativt (sjöoperativ förmåga) från 2020.

Förseningen av införandet av HKP14 var ett problem, då det fanns ett stort behov av medeltung helikopterkapacitet, främst för sjukvårdstransport (Medevac), i de insatsområden Försvarsmakten verkade inom. Denna bristande förmåga ville man från politisk håll avhjälpa, så i den ekonomiska vårpropositionen 2010 föreslog regeringen att ett nytt medeltungt helikoptersystem bör anskaffas.[54] Någon månad senare släppte även Militärhelikopterutredningen sitt slutbetänkande, vari en slutsats var att ytterligare ett medeltungt helikoptersystem borde anskaffas.[55] Varken regeringen eller Militärhelikopterutredningen tog dock ställning till val av typ. Senare under hösten erbjöd den franska regeringen den svenska staten att köpa Eurocopter EC725 Caracal,[56] men i april 2011 meddelade försvarsminister Sten Tolgfors att Sikorsky UH-60M Black Hawk skulle anskaffas.[57]

Svenska versioner[redigera | redigera wikitext]

HKP 14 kommer i slututförande finnas i två versioner:

  • HKP 14E (markoperativ inriktning)
  • HKP 14F (sjöoperativ inriktning)

HKP 14F skiljer sig från E genom att den kan utrustas med bland annat sonarinstallation samt sonarbojfällare. HKP 14F är inte en NH90 NFH (sjöoperativ version), utan är en modifierad NH90 TTH (markoperativ version). För närvarande har dock de HKP 14 som levererats till Sverige en lägre tekniknivå än de slutgiltiga versionerna, de betecknas därför A, B, C respektive D. Allt eftersom helikoptrarna modifieras så kommer de få en högre beteckning, tills dess de uppnår slutstatus (E/F).

Tillverkarens beteckning på de båda svenska versionerna är:

  • BSWA
  • BSWN

Dessa beteckningar bygger på ett gemensamt tregrupps namngivningssystem för NH90:

  • BSWA: första gruppen är utrustningsalternativ. B = hög kabin
  • BSWA: andra gruppen är land. SW = Sweden
  • BSWA: tredje gruppen är roll. A = army (HKP 14E) samt N = navy (HKP 14F)

Antal[redigera | redigera wikitext]

Totalt är 18 stycken HKP 14 beställda:

  • 13 stycken HKP 14E
  • 5 stycken HKP 14F
Taktiskt
nummer
Version
(1)
Kommentar
42 A (E)  Operativ 
43 A (E)  Operativ 
44 B (E)  Operativ 
45 B (E)  Operativ 
46 C (E)   
47 C (E)   
48 D (E)   
49 D (E)   
50 D (E)  Operativ 
51 D (E)  Operativ [58][59]
52 D (E)   
53 D (E)   
54 D (E)  Operativ 
55 F   
56 F   
57 F   
58 F   
59 F   

(1) Nuvarande version (Slutlig version efter modifiering)

Förmågor[redigera | redigera wikitext]

HKP 14E/F kan genomföra:

  • Personal/trupptransport (upp till 20 personer)
  • Invändig/utvändig materieltransport (nyttolasten beror på mängden bränsle med mera, genomsnittlig nyttolast: 2,5 ton)
  • Sjukvårdstransport (Casevac/Medevac)
  • Räddningsinsats
  • Stöd till specialförband

HKP 14F kan även genomföra:

Teknik[redigera | redigera wikitext]

HKP 14 kan utrustas med en rad sensorsystem.[60] Alla helikoptrar är utrustade med en väderradar, vidare finns möjlighet att även montera en taktisk radar (med bland annat SAR-funktionalitet). Därutöver kan alla HKP 14 utrustas med ett elektrooptiskt system (EOS) bestående av en integrerad värmekamera (FLIR), låg-ljusnivå kamera samt laseravståndsmätare. Dessutom kan besättningen bära bildförstärkare (NVG). HKP 14F kan även utrustas med sonarsystem. Alla HKP 14 kan även utrustas med ett taktiskt ledningssystem.

För självskydd kan HKP 14 utrustas med varnare- & motverkanssystem (VMS) bestående av laser-/radar-/robotskottsvarnare samt fackel-/remsfällare. Vidare finns möjligheten att montera kulspruta m/58E i sidodörrarna. För att ytterligare öka helikopterns överlevnadsförmåga kan IR-suppressorer, ballistisk skydd samt partikelseparatorer monteras.

Vid specialoperationer kan personal fällas med hjälp av fallskärm eller sättas in via fast rope alternativt rappelling. Vid räddningsinsats kan helikoptern utrustas med en vinsch för att hämta upp nödställda.

Se även liknande helikopter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Portugal joins the NH90 progamme”. NHIndustries. 21 juni 2001. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/PORTUGAL-JOINS-THE-NH90-PROGRAMME_306.html. 
  2. ^ ”1st run of NH90 ground test vehicle”. NHIndustries. 28 september 1995. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/1st-RUN-OF-NH90-GROUND-TEST-VEHICLE_287.html. 
  3. ^ ”First flight of the NH90 helicopter”. NHIndustries. 18 december 1995. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/FIRST-FLIGHT-OF-THE-NH90-HELICOPTER_289.html. 
  4. ^ ”NH90 2nd prototype in flight”. NHIndustries. 20 mars 1997. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/NH90-2nd-PROTOTYPE-IN-FLIGHT_293.html. 
  5. ^ ”NH90 helicopter - 3rd prototype in flight”. NHIndustries. 30 november 1998. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/NH90-HELICOPTER-3rd-PROTOTYPE-IN-FLIGHT_299.html. 
  6. ^ ”NH90 helicopter - 4rd prototype in flight”. NHIndustries. 1 juni 1999. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/NH90-HELICOPTER-4th-PROTOTYPE-IN-FLIGHT_300.html. 
  7. ^ ”NH90 helicopter - 5rd prototype in flight”. NHIndustries. 22 december 1999. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/NH90-HELICOPTER-5th-PROTOTYPE-IN-FLIGHT_301.html. 
  8. ^ ”Four european nations give production go-ahead for the NH90 programme”. NHIndustries. 8 juni 2000. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/FOUR-EUROPEAN-NATIONS-GIVE-PRODUCTION-GO-AHEAD-FOR-THE-NH90-PROGRAMME_303.html. 
  9. ^ ”NSHP comittee selects the NH90 helicopter for Finland, Norway and Sweden”. NHIndustries. 13 september 2001. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/NSHP-COMMITTEE-SELECTS-THE-NH90-HELICOPTER-FOR-FINLAND-NORWAY-AND-SWEDEN_307.html. 
  10. ^ ”Germany receives its first batch of NH90”. NHIndustries. 13 december 2006. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/GERMANY-RECEIVES-ITS-FIRST-BATCH-OF-NH90_351.html. 
  11. ^ ”NH90 first delivery for Sweden”. NHIndustries. 20 juni 2007. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/NH90-FIRST-DELIVERY-FOR-SWEDEN_343.html. 
  12. ^ ”The royal Netherlands navy takes delivery of its first NH90 NFH”. NHIndustries. 21 april 2010. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/THE-ROYAL-NETHERLANDS-Navy-takes-delivery-of-its-first-NH90-NFH_360.html. 
  13. ^ ”FIRST FLIGHT OF A SPANISH BUILT NH90”. NHIndustries. 23 januari 2013. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/FIRST-FLIGHT-OF-A-SPANISH-BUILT-NH90_396.html. 
  14. ^ ”NH Industries plans 'simplified' NH90 for future customers”. Flightglobal.com. 25 juni 2014. http://www.flightglobal.com/news/articles/nh-industries-plans-39simplified39-nh90-for-future-400745/. 
  15. ^ ”Fisrt deployment of Italian NH90 in Afghanistan”. NHIndustries. 31 augusti 2012. http://www.nhindustries.com/publications/en/ref/FIRST-DEPLOYMENT-OF-ITALIAN-NH90-IN-AFGHANISTAN_388.html. 
  16. ^ ”NH90 makes first operational flight in Afghanistan”. HeliHub.com. 5 september 2012. http://helihub.com/2012/09/05/nh90-makes-first-operational-flight-in-afghanistan/. 
  17. ^ ”First NH-90 heads for duty off Somalia”. HeliHub.com. 24 januari 2013. http://helihub.com/2013/01/24/first-nh-90-heads-for-duty-off-somalia/. 
  18. ^ David Cenciotti (2 juni 2008). ”NH90 crashes into Bracciano Lake during an airshow”. http://cencio4.wordpress.com/2008/06/02/nh90-crashes-into-bracciano-lake-during-an-airshow. 
  19. ^ ”19-Jul-12 Sikorsky MH-53E Muscat, Oman (2F)”. HeliHub.com. http://www.helihub.com/2012/07/19/19-jul-12-sikorsky-mh-53e-muscat-oman-2f/. 
  20. ^ ”19-Jul-12 NH Industries NH90 Muscat, Oman”. HeliHub.com. http://helihub.com/2012/07/19/19-jul-12-nh-industries-nh90-muscat-oman/. 
  21. ^ ”New Zealand Buys NH90 for Parts”. Rotor & Wing. 27 november 2006. http://www.aviationtoday.com/rw/topstories/New-Zealand-Buys-NH90-for-Parts_6853.html. 
  22. ^ ”Compo for choppers”. The New Zealand herald. 8 december 2013. http://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=11168834. 
  23. ^ ”NHIndustries hemsida”. NHIndustries. http://www.nhindustries.com. 
  24. ^ Julian Moxon (1998). ”Wired into the future” (PDF). Flight international (2-8 september): sid. 92. http://www.flightglobal.com/pdfarchive/view/1998/1998%20-%202339.html. 
  25. ^ Julian Moxon (1998). ”Wired into the future” (PDF). Flight international (2-8 september): sid. 99. http://www.flightglobal.com/pdfarchive/view/1998/1998%20-%202339.html. 
  26. ^ Sus Andersson (1 februari 2005). ”Militärhelikopter i plast grillas på svag värme”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article240168.ece. 
  27. ^ Magnus Westerlund (9 maj 2011). ”Högt i tak skapar felaktiga rykten”. Försvarsmakten. http://flygvapenbloggen.se/2011/05/09/hogt-i-tak-skapar-felaktiga-rykten/. 
  28. ^ ”Fakta & historik HKP 14”. Helikopterflottiljnytt (3/2003) (Försvarsmakten): s. 7. 
  29. ^ Peter Backlund. ”Vågar man äntligen rensa upp i helikoptermaterielträsket?”. Rotorbladet (1/2010): sid. 2-4. http://www.rotorwings.se/sidor/rotorbladet/Rotorbladet_1_2010.pdf. 
  30. ^ Sven-Olof Carlsson (4 april 2001). ”Nordiskt helikopterköp en långdragen affär”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article218822.ece. 
  31. ^ ”HKP 14 - en lång process som mognat”. Helikopterflottiljnytt (2/2001) (Försvarsmakten). 
  32. ^ Sven-Olof Carlsson (14 september 2001). ”Gemensamma nordiska helikopterköpet sprack”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article220701.ece. 
  33. ^ Peter Andersson (17 augusti 2011). ”Minister struntade i expertråd vid helikopterköp”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4648820. 
  34. ^ Peter Andersson (17 augusti 2011). ”von Sydow skyller förseningarna på efterträdare”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4650930. 
  35. ^ Ola Westerberg (17 augusti 2011). ”Expertråd ignorerades i miljardaffär”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/expertrad-ignorerades-i-miljardaffar. 
  36. ^ ”HKP 14, FMV rekommendation” (PDF). Försvarets materielverk. http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/11036.pdf. 
  37. ^ ”Händelseöversikt våren 2001” (PDF). Försvarsmakten. http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/11034.pdf. 
  38. ^ Lars Ångström (2 september 2002). ”Anmälan av försvarsminister Björn von Sydow till Konstitutionsutskottet” (PDF). Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/upload/Dokument/utskotteunamnd/200203/KU/helikopter.pdf. 
  39. ^ ”MUST:s utredningsgrupps interna minnesanteckningar om händelsen” (PDF). Sveriges Radio. 24 april 2003. http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/11056.pdf. 
  40. ^ ”Utdrag ur SÄPO-förhör gällande underrättelseverksamheten” (PDF). Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/11057.pdf. 
  41. ^ Peter Andersson (18 augusti 2011). ”Oegentligheter vid helikopterupphandling”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4651207. 
  42. ^ Christer Johansson (31 juli 2002). ”Helikoptertillverkare hotar stämma staten”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=97631. 
  43. ^ ”FMV avvisar krav på skadestånd från den amerikanska helikoptertillverkaren Sikorsky”. Försvarets materielverk. 14 augusti 2002. http://www.fmv.se/WmTemplates/page.aspx?id=593. 
  44. ^ Norbert Andersson (20 mars 2003). ”FMV slipper skadeståndet till Sikorsky”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article229609.ece. 
  45. ^ Sven-Olof Carlsson (19 september 2001). ”Sverige köper 18 nya helikoptrar”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article220813.ece. 
  46. ^ ”Första flygning med HKP 14”. Försvarets materielverk. 18 mars 2005. http://www.fmv.se/WmTemplates/page.aspx?id=1207. 
  47. ^ ”FMV tar emot den första Helikopter 14”. Försvarets materielverk. 20 juni 2007. http://www.fmv.se/WmTemplates/page.aspx?id=2557. 
  48. ^ Nina Karlsson (11 maj 2011). ”Nytt helikoptersystem överlämnat”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/I-Sverige/Helikopterflottiljen-Hkpflj/20864/Overlamningceremoni-av-ett-nytt-helikoptersystem/. 
  49. ^ Magnus Westerlund (11 maj 2011). ”HKP14 + Hkpflj = Sant”. Försvarsmakten. http://flygvapenbloggen.se/2011/05/11/hkp14-hkpflj-sant/. 
  50. ^ Nina Karlsson (12 april 2011). ”Ett riktigt lyft”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/I-Sverige/Helikopterflottiljen-Hkpflj/20864/Ett-riktigt-lyft/. 
  51. ^ Anders Silwer (12 april 2011). ”Ett stort lyft”. Försvarsmakten. http://flygvapenbloggen.se/2011/04/12/ett-stort-lyft/. 
  52. ^ ”NH90 takes off in Sweden under HKP 14 designation”. HeliHub.com. 15 april 2011. http://helihub.com/2011/04/15/nh90-takes-off-in-sweden-under-hkp-14-designation/. 
  53. ^ ”Budgetunderlag 2014, underbilaga 1.1”. HKV 23 383:53446. Försvarsmakten. sid. 8-11. http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/Budgetunderlag/Budgetunderlag%202014/HKV%202013-02-28%2023%20383.53446%20Underbilaga%201.1%20BU%2014.pdf. 
  54. ^ ”2010 års ekonomiska vårproposition”. Regeringen. 15 april 2010. http://www.regeringen.se/sb/d/12677/a/143864. 
  55. ^ ”Försvarsmaktens helikopterresurser”. Militärhelikopterutredningen. 22 juni 2010. http://www.sweden.gov.se/sb/d/12709/a/148473. 
  56. ^ Lars Anders Karlberg (7 oktober 2010). ”Sarkozy vill sälja 15 helikoptrar till Tolgfors”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article2485913.ece. 
  57. ^ Sten Tolgfors (9 april 2011). ”USA-helikoptrar stärker Sveriges försvarsförmåga”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/usa-helikoptrar-starker-sveriges-forsvarsformaga. 
  58. ^ Lasse Jansson (17 december 2013). ”Nytt helikoptersystem överlämnat”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2013/12/nya-helikoptern-har-landat/?section=1695. 
  59. ^ ”Sweden takes delivery of first International Mission NH90”. HeliHub.com. 23 december 2013. http://helihub.com/2013/12/23/sweden-takes-delivery-of-first-international-mission-nh90/. 
  60. ^ Patrik Rolander. ”Den nya tunga resursen i Helikopterflottiljen”. Helikopterflottiljnytt (2/2001) (Försvarsmakten). 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Internetkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]