Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Prins Adolf Johan, hertig av Stegeborg och greve av Pfalz-Zweibrücken

Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, född 11 oktober 1629 på slottet Stegeborg i Östergötland, död på samma plats 14 oktober 1689, son till pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och den svenske kungen Karl IX:s dotter Katarina Vasa (som dog när Adolf Johan var 10 år gammal), var hertig av Stegeborg samt innehavare av titeln pfalzgreve vid Rhen, som arvtagare till hertigdömet Kleeburg. Han var också bror till den svenske kungen Karl X Gustav och begravdes vid sin död först i Riddarholmskyrkan men flyttades senare till Strängnäs.

Preussen[redigera | redigera wikitext]

Under Karl X Gustavs polska krig på 1650-talet ledde han de svenska trupperna till seger i slaget vid Gnesen 27 april 1656. Efter kungens avtåg från Preussen mot Danmark år 1657, utnämndes Adolf Johan till general över de trupper, som lämnades kvar i Preussen, vilket ledde till tvister. De svenska trupperna kom i trångmål, och kungen ogillade Adolf Johans åtgärder. Detta ledde till, att han blev så upprörd, att han reste hem 1659.

Karl X Gustavs död[redigera | redigera wikitext]

Karl X Gustav dog 13 februari 1660 under en riksdag i Göteborg. Då var det meningen att Adolf Johan skulle ingå i tronföljaren Karl XI:s förmyndarregering tillsammans med änkedrottning Hedvig Eleonora och rikets råd. Direkt efter kungens dödsfall hade man beslutat att Göteborgs stadsportar skulle stängas och Adolf Johan lät därför tillkalla Göteborgs kommendant Karl Sjöblad, samt befallde honom att överlämna nycklarna. När denne vägrade och först bad att få tala med drottningen och rådet, drog hertigen sin värja mot Sjöblad, som snabbt gjorde detsamma, varpå hertigen lugnade ner sig.

1 mars 1660 justerades ett tidigare riksdagsbeslut och nu erkändes arvprinsen Karl XI som Sveriges kung och hertig Adolf Johan uteslöts ur förmyndarregeringen. Därefter fick han inga fler offentliga uppdrag.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Adolf Johans eftermäle är färgat av att han drev ett stort antal tvistemål i såväl Sverige som Tyskland, till och med mot sina egna barn, vilka 1688 såg sig nödsakade att söka kungligt beskydd.

Årtal i korthet[redigera | redigera wikitext]

Giftermål och barn[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig första gången 1649 med Elsa Beata Persdotter Brahe (född 1629, död 1653, dotter till greve Per Brahe d.y.) och andra gången 1661 med sin första makas kusin Elsa Elisabeth Nilsdotter Brahe (född 1632, död 1689, dotter till greve Nils Brahe d.ä. och tidigare gift med rikskansler greve Erik Axelsson Oxenstierna).[2] I det första äktenskapet fick han endast sonen Gustav Adolf (född och död 1652),[3] i det andra sammanlagt nio barn varav fyra uppnådde vuxen ålder:

  1. Katarina, född 30 november 1661, död 6 maj 1720
  2. Maria Elisabet, född 1663, död 1748
  3. Adolf Johan d.y., född 1666, död 1701
  4. Gustav Samuel Leopold, född 1670, död 1731, hertig av Pfalz-Zweibrücken

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppgift om vad utnämningen innebar i praktiken saknas i de angivna källorna.
  2. ^ http://www.adelsvapen.com/genealogi/Brahe_nr_1
  3. ^ sida hos Geneanet

Se även[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Gustaf Horn
Sveriges riksmarsk
1660
Efterträdare:
Lars Kagg