Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Prins Adolf Johan, hertig av Stegeborg och greve av Pfalz-Zweibrücken

Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, född 11 oktober 1629 på slottet Stegeborg i Östergötland, död på samma plats 14 oktober 1689 var en svensk pfalzgreve, riksmarsk, riksmarskalk och generalissimus.

Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken var son till pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och den svenske kungen Karl IX:s dotter Katarina Vasa (som dog när Adolf Johan var nio år gammal), var hertig av Stegeborg samt innehavare av titeln pfalzgreve vid Rhen, som arvtagare till hertigdömet Kleeburg. Pfalzgreve var en tysk furstlig titel. Trettioåriga kriget tvingade furstefamiljen att lämna Kleeburg. Av Gustav II Adolf fick Johan Kasimir och Katarina då Stegeborg i Östergötland som förläning och flyttade dit med sina två söner Karl Gustav, sedermera Karl X Gustav, född 1622 och Adolf Johan, född 1629.

Adolf Johan var således bror till den svenske kungen Karl X Gustav och Adolf Johan begravdes vid sin död först i Riddarholmskyrkan, men flyttades senare till Strängnäs.

Preussen[redigera | redigera wikitext]

Under Karl X Gustavs polska krig på 1650-talet ledde han de svenska trupperna till seger i slaget vid Gnesen 27 april 1656. Efter kungens avtåg från Preussen mot Danmark år 1657, utnämndes Adolf Johan till general över de trupper, som lämnades kvar i Preussen, vilket ledde till tvister. De svenska trupperna kom i trångmål, och kungen ogillade Adolf Johans åtgärder. Detta ledde till, att han blev så upprörd, att han reste hem 1659.

Karl X Gustavs död[redigera | redigera wikitext]

Karl X Gustav dog 13 februari 1660 under en riksdag i Göteborg. Då var det meningen att Adolf Johan skulle ingå i tronföljaren Karl XI:s förmyndarregering tillsammans med änkedrottning Hedvig Eleonora och rikets råd. Direkt efter kungens dödsfall hade man beslutat att Göteborgs stadsportar skulle stängas och Adolf Johan lät därför tillkalla Göteborgs kommendant Karl Sjöblad, samt befallde honom att överlämna nycklarna. När denne vägrade och först bad att få tala med drottningen och rådet, drog hertigen sin värja mot Sjöblad, som snabbt gjorde detsamma, varpå hertigen lugnade ner sig.

1 mars 1660 justerades ett tidigare riksdagsbeslut och nu erkändes arvprinsen Karl XI som Sveriges kung och hertig Adolf Johan uteslöts ur förmyndarregeringen. Därefter fick han inga fler offentliga uppdrag.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Adolf Johans eftermäle är färgat av att han drev ett stort antal tvistemål i såväl Sverige som Tyskland, till och med mot sina egna barn, vilka 1688 såg sig nödsakade att söka kungligt beskydd.

Årtal i korthet[redigera | redigera wikitext]

Giftermål och barn[redigera | redigera wikitext]

Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken gifte sig som 20-åring första gången 1649 med den likaledes 20-åriga Elsa Beata Persdotter Brahe (1629-1653). Hon var dotter till Per Brahe den yngre. Hon avled efter endast fyra års äktenskap och begravdes i BrahekyrkanVisingsö. Genom giftermålet med Adolf Johan räknades hon som svensk prinsessa.

Han gifte sig första gången 1649 med Elsa Beata Persdotter Brahe (född 1629, död 1653, dotter till greve Per Brahe d.y.) och andra gången 1661 med sin första makas kusin Elsa Elisabeth Nilsdotter Brahe (född 1632, död 1689, dotter till greve Nils Brahe d.ä. och tidigare gift med rikskansler greve Erik Axelsson Oxenstierna).[2] I det första äktenskapet fick han endast sonen Gustav Adolf (född och död 1652),[3] i det andra sammanlagt nio barn varav fyra uppnådde vuxen ålder:

  1. Katarina, född 30 november 1661, död 6 maj 1720, gift 1696 med kungliga rådet och överståthållaren Kristoffer Gyllenstierna.
  2. Maria Elisabet, född 1663, död 1748, katolik 1700, gift med en kursachsisk ämbetsman, G. von Gerstorff, från vilken hon snart skildes.
  3. Adolf Johan d.y., född 13 augusti 1666, död 25 februari 1701, pfalzgreve vid Rhen, kejserlig arméofficer, ogift, var med vid landstigningen på Själland och följde kung Karl XII över till Livland, men avled där av sjukdom i högkvarteret i Lais i Livland (Estland).[4]
  4. Gustav Samuel Leopold, född 1670, död 1731, hertig av Pfalz-Zweibrücken. Han blev katolik 1696 och regerande pfalz-greve av Zweibrücken 1718 vid Karl XII:s död, han avled barnlös 1731. Gustav Samuel tjänade på 1690-talet i kejsarens armé, med honom utgick den zweibrückiska grenen av pfalziska huset på svärdssidan.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppgift om vad utnämningen innebar i praktiken saknas i de angivna källorna.
  2. ^ http://www.adelsvapen.com/genealogi/Brahe_nr_1
  3. ^ sida hos Geneanet
  4. ^ Adolf Johan den yngre av Pfalz-Zweibrücken, Svenskt biografiskt lexikon, artikel av G. Wittrock, hämtad 2014-09-21.
  5. ^ Adolf Johan den äldre av Pfalz-Zweibrücken, Svenskt biografiskt lexikon, artikel av G. Wittrock, hämtad 2014-09-21.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Gustaf Horn
Sveriges riksmarsk
1660
Efterträdare:
Lars Kagg