Hassel

	Hassel
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Bokordningen; Fagales
Familj	Björkväxter; Betulaceae
Släkte	Hasselsläktet; Corylus
Art	Hassel; C. avellana
Vetenskapligt namn
	§ Corylus avellana
Auktor	Linné
Utbredning

För andra betydelser, se Hassel (olika betydelser).

Hasseln (Corylus avellana) är ibland, särskilt i tät skog, ett litet träd av 5–8 meters höjd, men blir gärna en yvig buske genom de talrika skotten från rothalsen. Den är en skuggväxt och har i vanliga fall tunna, mörkt och rent gröna löv som vissnar lätt. Den trivs dock i många trakter på solöppna ställen, till exempel i skärgårdar. Där blir löven blekare gröna, i det att skotten växer hela sommaren, med en rödaktig anstrykning.^{[källa behövs]}

Biologi

Hos hasseln är hänget, som gett ordningen namnet "hängeväxter", tydligt utpräglat i hanblomställningen. Det är ett långt, slakt, hängande, tätblommigt ax, som producerar stora mängder pollen och vajar av minsta vindil. Blomningen sker långt före lövsprickningen. Hanhängena bildas redan föregående år, liksom svenska träds knoppar i allmänhet, men övervintrar som knoppar utan några skyddande fjäll. Därför kan deras sträckning och blomning börja så snart dagsmejan gör sig kännbar, i mars eller april, ja ibland under blid och solig väderlek mitt i vintern. Ett hanhänge hos hasseln består av en lång huvudaxel med tättsittande skärmblad och inom vart och ett av dessa två tunna, sammanvuxna fjäll, nämligen två förblad, tillhörande den av fyra tvåkluvna ståndare (åtta ståndarknappar), bildade blomman. Honblommorna sitter i små knopplika ax, omgivna av vanliga knoppfjäll, mellan vilka de korta märkena skjuter fram som små purpurröda trådar. En honblomma består av ett mycket litet fruktämne och två trådlika märken, (jämför avenboken). Från blomningen till nötmognaden åtgår en tid av fem månader. Hasselns frukt är en typisk nötfrukt med ensamt frö, rikt på näringsförråd i hjärtbladen ("nötkärnan"), med benhård fruktvägg ("skalet") till fröets skydd. Välsmakligheten hos nötfröet beror på den fina nötoljan i näringsförrådet.

Tvillingnötter eller filipiner är hasselnötter som har två frön, eller kärnor, i sig.

Förekomst

Hasselns utbredning mot norr går något längre än ekens (på Norges västra kust ända till Vestfjorden). Fynd av fossila hasselnötter i norrländska torvmossar visar att hasseln i Sverige förr gick mycket längre mot norr än nu, men genom sommarvärmens avtagande har den utdött inom en stor del av området för sin största utbredning. Så vitt man av de fossila fynden kunnat beräkna, har detta område minskat med över 80 000 km². Vid sin nordgräns förekommer hasseln spridd som reliktbestånd på väl skyddade, lugna och varma lokaler, mest invid någon brant bergvägg mot söder eller de norrländska sydbrantsbergen (jämför almen).

Trä

Hasselns växtsätt ger långa, smala och relativt raka störar eller käppar, vilka har använts inom jordbruket för tillverkning av stängsel och småslöjd. Kluvna hasselkäppar är också ett lämpligt material för det flätverk som utgör stomme för lerklining.

De unga, raka stammarna är mycket starka och sega. Kluvna till tunna band ger de ett mycket starkt korgmaterial.

Sorter

Flera sorter av hassel odlas, dels inom nötproduktionen, men också som prydnadsväxter för trädgården. Några av prydnadssorterna har fått egna svenska namn:

'Aurea' - guldhassel
'Contorta' - ormhassel
'Heterophylla' - flikhassel
'Pendula' - hänghassel

Produktion

Världens 10 största producenter av hasselnötter (med skal)
Nr	Område	Produktion (ton)	%
1	Turkiet	&&&&&&&&&0450000.&&&&&0450 000	63,07 %
2	Italien	&&&&&&&&&&075456.&&&&&075 456	10,58 %
3	Georgien	&&&&&&&&&&037400.&&&&&037 400	5,24 %
4	USA	&&&&&&&&&&032659.&&&&&032 659	4,58 %
5	Azerbajdzjan	&&&&&&&&&&029796.&&&&&029 796	4,18 %
6	Kina^[1]	&&&&&&&&&&023520.&&&&&023 520	3,30 %
7	Iran	&&&&&&&&&&021238.&&&&&021 238	2,98 %
8	Spanien	&&&&&&&&&&013542.&&&&&013 542	1,90 %
9	Turkiet	&&&&&&&&&&011053.&&&&&011 053	1,55 %
10	Ukraina	&&&&&&&&&&&05531.&&&&&05 531	0,78 %
	Övriga länder	&&&&&&&&&&013258.&&&&&013 258	1,86 %
	Total världsproduktion	&&&&&&&&&0713453.&&&&&0713 453	100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.^[2] Siffror avser produktionen av hazelnuts, with shell.

Näringsinnehåll

Per 100 g hasselnötter (Källa: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 04.1)

Energi 644,2 kcal = 2 695,3 kJ
Vatten 5,4 g
Protein 13 g
Fett 62,6 g varav:
- mättat 4,49 g
- enkelomättat 48,8 g
- fleromättat 6,52 g
- kolesterol 0 mg
Kolhydrater 9,3 g, varav:
- sockerarter 3,4 g
Fibrer 6 g
Vattenlösliga vitaminer:
- askorbinsyra (C-vitamin) 1 mg
- folsyra (B₉-vitamin) 72 μg
- niacin (B₃-vitamin) 1,1 mg
- pyridoxin (B₆vitamin) 0,61 mg
- riboflavin (B₂-vitamin) 0,11 mg
- tiamin (B₁-vitamin) 0,5 mg
Fettlösliga vitaminer:
- karoten (A-vitamin) 42 μg
- alfatokoferol (E-vitamin) 21 mg
Mineraler
- fosfor 310 mg
- järn 3,6 mg
- kalcium 188 mg
- kalium 445 mg
- magnesium 160 mg
- natrium 3 mg
- selen 3 μg
- zink 2 mg

Synonymer

Corylus glandulosa Shuttlew. ex Godet

Corylus silvestris Salisb.

I Carl von Linnés skildring av sin öländska resa använder han ordet Hüllnöt om hassel.^{[källa behövs]}

Källor

^ Avser Kina utom Hongkong, Macao och Taiwan, som redovisas separat av FAO.
^ ”Crops - Hazelnuts, with shell” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 17 maj 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 21 november 2017.

Externa länkar

Den virtuella floran
Hassel i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Hassel.
Bilder & media
Hasselnötter på livsmedelsdatabasen Fineli

[1] Avser Kina utom Hongkong, Macao och Taiwan, som redovisas separat av FAO.

[2] ”Crops - Hazelnuts, with shell” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 17 maj 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 21 november 2017.

[1]

[2]