Albanska
Wikipedia
| albanska (Gjuha shqipe) | |
|---|---|
| Talas i: | Albanien, Kosovo, Montenegro, Makedonien, Grekland, Turkiet, Italien med flera |
| Region: | Sydeuropa |
| Antal talare: | 15 000 000 |
| Status: | |
| Klassificering: | indoeuropeiska albanska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Albanien, Kosovo, Makedonien |
| Språkmyndighet: | |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | sq |
| ISO 639-2 | sqi |
Albanska är ett indoeuropeiskt språk som är majoritetsspråk i Albanien och Kosovo samt minoritetsspråk i delar av Serbien, i Makedonien samt även i Montenegro, Grekland, Turkiet och Italien. Det finnas även mindre minoriteter i många andra länder, särskilt i Västeuropa och Nordamerika. Antalet talare har uppskattats till omkring 9 miljoner[källa behövs] , men uppgifter varierar från 5 miljoner[1] till 15 miljoner.[källa behövs]
Innehåll |
[redigera] Klassificering
Albanskan utgör en egen språkfamilj av de indoeuropeiska språken och är inte nära besläktat med något nu levande språk. Albanskans ursprung är dock omstritt inom språkvetenskapen och dess koppling till de övriga indoeuropeiska språken är långt ifrån klarlagd. Olika lingvister har klassat det som utvecklat av olika forna språk: de vanligaste teorierna rör antingen illyriska eller thrakiska, men även dakiska har föreslagits (de dakiska orden i albanskan förklaras dock ofta som lånord från den rumänska valakiskan).
Trots att albanskan länge varit påverkad av andra språk (romanska språk, grekiska, turkiska och slaviska språk) har det gentemot andra indoeuropeiska språk ett särpräglat ordförråd, och, på många punkter, egen morfologi och fonetik.
[redigera] Utbredning
Antalet talare av albanska var år 2000 omkring 9 000 000[källa behövs] . Vissa källor uppskattar dock antalet till ca 10 miljoner.[källa behövs] . Enligt Language Materials Project vid UCLA (Kaliforniens delstatsuniversitet i Los Angeles) talas det av 5 miljoner människor[1], medan Andreas Opitz vid Universitet i Leipzig anger 6 miljoner.[2]
Albanska är officiellt språk och talas av en majoritet i Albanien samt Kosovo. Det är också officiellt språk i Makedonien (tillsammans med makedonska). Det talas även i Montenegro, Grekland, Turkiet och Italien, samt av mindre betydande minoriteter i Ukraina, Egypten och USA. Det är mycket osäkert hur många albansktalande det finns i Grekland men i Italien uppskattas antalet vara cirka 300 000. Albanskan som talas i Grekland kallas arberoriska och den som talas i Italien kallas arberesjiska. Dessa är båda varianter av den toskiska dialekten.
[redigera] Historia
Det albanska folket är dom ända överlevarna från det iliriska folket (Iliria som det heter på albanska). Nämns för första gången i bysantinska källor år 1081. Den första kända källan som påvisar det albanska språkets existens är från det italienska Ragusa (dagens Dubrovnik) år 1285. Det första kända skrivna dokumentet är från 1462. Den äldsta tryckta albanska boken (Meshari av den katolske prästen Gjon Buzuku) är från 1555. Den första albanska skolan tros ha öppnats av franciskanermunkar år 1683 i Pdhanë. Albanskan skrevs omväxlande med det grekiska, det kyrilliska och det osmanska arabiska alfabetet fram till 1908 då en modifierad version av det latinska alfabetet infördes.
[redigera] Alfabet
Albanskan använder en modifierad version av det latinska alfabetet med 29 konsonanter och 7 vokaler. Speciella bokstäver för albanskan är ë och ç samt en rad konsonantkombinationer.
[redigera] Vokaler
| fonem | grafem | ung. uttal |
|---|---|---|
| /i/ | i | som i is |
| /ɛ/ | e | som i älg |
| /a/ | a | som i ask |
| /ə/ | ë | som i hellre (schwa) |
| /ɔ/ | o | som i åska |
| /y/ | y | som i yla |
| /u/ | u | som i ko |
[redigera] Konsonanter
| fonem | grafem | ung. uttal |
|---|---|---|
| /p/ | p | som i penna |
| /b/ | b | som i bil |
| /t/ | t | som i tal |
| /d/ | d | som i dal |
| /c/ | q | nästan som i attjo |
| /ɟ/ | gj | nästan som i engelskans John |
| /k/ | k | som i sak |
| /ɡ/ | g | som i gå |
| /ʦ/ | c | som i tsar |
| /ʣ/ | x | som i engelskans goods |
| /ʧ/ | ç | som i attjo |
| /ʤ/ | xh | som i engelskans John |
| /θ/ | th | som i engelskans thanks |
| /ð/ | dh | som i engelskans this |
| /f/ | f | som i far |
| /v/ | v | som i van |
| /s/ | s | som i son |
| /z/ | z | som i engelskans zip |
| /ʃ/ | sh | nästan som i fors |
| /ʒ/ | zh | som i franskans je |
| /h/ | h | som i hatt |
| /m/ | m | som i man |
| /n/ | n | som i nej |
| /ɲ/ | nj | som spanskans ñ |
| /l/ | l | som i lag |
| /j/ | j | som i ja |
| /ɫ/ | ll | som i engelskans mill (mörkt l) |
| /r/ | rr | som i ros (tremulant) |
| /ɾ/ | r | som i spanskans aro (flapp) |
[redigera] Grammatik
Albanskan har sex modus och åtta tempus. Infinitiv saknas.
[redigera] Ordförråd
Forskare tror att de flesta av albanskans vanligaste ord härstammar i rätt nedstigande led från urindoeuropeiskan, däremot finns det nästan inga lämningar eller skrifter som kan helt styrka det. Grekiskan och framför allt latin hade tidigt ett stort inflytande på språket vilket förde med sig många tidiga lånord. Från och med 500-talet kom slaverna att föra med sig åtskilliga lånord från de slaviska språken, främst bulgariskan och serbiskan, men även från det slaviska språk som talades i Grekland under denna tid. Under det Osmanska rikets styre över området importerades även många turkiska ord.
[redigera] Dialekter
Albanskan är uppdelad i två huvuddialekter: toskiska i söder och gegiska i norr. Skillnaderna mellan dessa två är ganska stora, men talare av dem har ingen större svårighet att förstå varandra. Gegiska visar på ett inflytande från de romanska språken medan toskiskan visar spår av det gamla grekiska språket. Gegiskan har ett ordförråd med många romanska lånord medan toskiskan har betydligt fler grekiska. Varianterna arberoriska och arberesjiska talas i Grekland respektive Italien och är av toskisk art. Den albanska dialekten som en gång existerade i Istrien i norra Kroatien är numera utdöd.
[redigera] Albanologi
Huvudartikel: Albanologi
Johann Georg von Hahn gav år 1854 ut Albanesische Studien ("Albanska studier") i Jena, som visade att albanska med all sannolikhet var ett indoeuropeiskt språk.
Senare albanologer och språkforskare har haft olika uppfattningar om albanskans ursprung.
[redigera] Referenser
- ^ [a b] Language Materials Project, UCLA.
- ^ Opitz A (2006), A Reanalysis of Definiteness-Markers in Albanian Noun Inflection, In: Müller G och Trommer J., eds., Subanalysis of Argument Encoding in Distributed Morphology, vol. 84 of Linguistische Arbeitsberichte, Universität Leipzig, pp. 103-114.
