Medelhavsunionen
Medelhavsunionen (franska Processus de Barcelone : Union pour la Méditerranée, engelska Barcelona Process: Union for the Mediterranean[1]) är en mellanstatlig samarbetsorganisation som instiftades i Paris 13 juli 2008 av EU:s medlemsstater, övriga europeiska medelhavsländer samt flertalet länder i Mindre Asien, Mellanöstern och Nordafrika som gränsar till Medelhavet. Organisationen är en fortsättning på Barcelonaprocessen och kom till efter förslag av Nicolas Sarkozy under presidentvalskampanjen i Frankrike 2007.
Ursprungligen var avsikten att unionen endast skulle omfatta länderna runt Medelhavet, men förslaget stötte på starkt motstånd från övriga EU-medlemmar, särskilt från Tyskland, som inte ville att EU-medel skulle avsättas till något som inte alla medlemsländer i EU var del av.
Målet är att knyta samman Europa och Medelhavsländerna genom ekonomiskt och politiskt samarbete.
Medelhavsunionen består av 43 medlemsländer. Libyen har observatörsstatus. Medelhavsunionen har delat ordförandeskap under tvåårsperioder. De två första ordförandeländerna är Frankrike och Egypten. Organisationens högkvarter finns i Barcelona i Spanien.
Medlemmar
Albanien
Algeriet
Belgien
Bosnien och Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Egypten
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Israel
Italien
Jordanien
Kroatien
Lettland
Libanon
Litauen
Luxemburg
Malta
Marocko
Mauretanien
Monaco
Montenegro
Nederländerna
Palestinska myndigheten
Polen
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Syrien
Tjeckien
Tunisien
Turkiet
Tyskland
Ungern
Österrike
Observatör:
Se även
Referenser
- Artikeln är delvis en översättning från norskspråkiga Wikipedia.
|
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |