Pragoffensiven

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pragoffensiven
Del av andra världskriget
WWII Southern Central Europe 1944-1945.png
Slag i Transsylvanien, Ungern och Tjeckoslovakien 1944–1945
Ägde rum 5 maj-11 maj 1945
Plats Nuvarande Tjeckien
Utfall Sovjetisk seger
Stridande
Nazityskland Nazityskland  Sovjetunionen
 Rumänien
Polen Polska folkarmén
 Tjeckoslovakien
Befälhavare/ledare
Nazityskland Ferdinand Schörner
Nazityskland Lothar Rendulic
Sovjetunionen Ivan Konev
Styrka
900 000 man 2 000 000 man
Förluster
Okänt 11 997 döda eller saknade, 40 501 skadade eller sjuka

Pragoffensiven (ryska: Пражская стратегическая наступательная операция, "Strategiska Pragoffensiven"; tyska: Prager Operation) var den sista stora sovjetiska offensiven i Europa under andra världskriget. Offensiven, och slaget om Prag, utkämpades på östfronten mellan 6 maj och 11 maj 1945. Slaget om staden är särskilt anmärkningsvärt eftersom det slutade flera dagar sedan Tredje riket kapitulerat 8 maj 1945. Slaget är också anmärkningsvärt eftersom det utkämpades samtidigt som Pragupproret.

Under Pragoffensiven intogs slutligen staden Prag av Sovjetunionen. Alla de tyska trupperna i Armégrupp Mitte (Heeresgruppe Mitte) dödades, tillfångatogs eller föll i händerna på fienden efter kapitulationen. Armégrupp Mittes kapitulation inträffade nio dagar efter Berlins fall och tre dagar efter segerdagen 1945.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Från 30 april till 1 maj 1945 meddelade SS-Obergruppenführer Karl Hermann Frank på radion i Prag att alla eventuella uppror skulle dränkas i ett "hav av blod". Situationen i Prag var instabil. Frank visste att flera sovjetiska fronter ryckte fram mot Prag. Befolkningen i Prag var redo att befrias.

Slaget[redigera | redigera wikitext]

Det sovjetiska angreppet på Prag krossade den sista större fickan av tyskt militärt motstånd i Europa. Det sovjetiska angreppet genomfördes av 1:a (under Ivan Konev), 2:a (Rodion Malinovskij) och 4:e (Andrej Jeremenko) ukrainska fronten. Förutom de sovjetiska arméfronterna ingick polska andra armén, de första och fjärde rumänska arméerna och 1:a kåren i tjeckoslovakiska armén. De sovjetiska fronterna omfattade mer än två miljoner man. För att kunna delta i Pragoffensiven marscherade 1:a ukrainska fronten från strax söder om Berlin direkt efter att de deltagit i slaget om Berlin.

De sovjetiska styrkorna mötte motstånd från högst 900 000 tyska soldater i det som var kvar av Armégrupp Mitte, under befäl av Ferdinand Schörner: 1:a och 4:e pansararméerna samt 7:e och 17:e arméerna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia