Regina (tåg)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Regina
Goteborg 20071101 regina(1) crop.jpg
Fordonstyp elektrisk motorvagn
Tillverkningsår 2000 -
Byggt antal 73 (år 2008)
Tillverkare Bombardier
Längd (över koppel) Tvåvagnarssätt: 53 900 mm
Trevagnarssätt: 80 500 mm
Fyravagnarssätt: 107 100 mm
Drivhjulsdiameter 840 mm (oslitet)
Strömsystem 15 kV, 16 2/3 Hz
Effekt Tvåvagnarssätt: 1590 kW
Trevagnarssätt: 2120 kW
Fyravagnarssätt: 3 180 kW
Största tillåtna hastighet 180-200 km/h
Maxhastighet 200 km/h (undantaget ett specialexemplar)
Startdragkraft 107-143 kN
Tjänstevikt Tvåvagnarssätt: 148 t
Trevagnarssätt: 203 t
Sittplatser 165-294 st
Tjänstevikt per sittplats 560-720 kg/pl
Operatörer Länstrafikbolag, SJ
Korgbredd 3450 mm
Axellast 18,5 t

Regina är ett svenskkonstruerat, eldrivet motorvagnståg tillverkat av Bombardier (före detta Kalmar verkstad). Produktionen startade år 2000. Det finns i olika varianter med bokstavsbeteckningarna X50, X51, X52, X53, X54 och X55 (SJ 3000).

Innehåll

[redigera] Historia

Under början av 1990-talet presenterades en studie av Kungliga Tekniska högskolan tillsammans med Kalmar Verkstad (även Statens Järnvägar medverkade) om en ny generation elektriska motorvagnar. En av frågeställningarna inom studien var att utröna om bredare vagnskorg eller dubbeldäckare var bästa sättet att på ett ekonomiskt och komfortmässigt sätt öka passagerarkapaciteten. KVAB byggde en modell i fullskala, som visade att det tekniskt sett var möjligt att införa fem säten i bredd (även sex säten i bredd diskuterades), precis som lokaltågen i Stockholms-området (typerna X1 och X10 från samma tillverkare).

Regina utvecklades ursprungligen för regionaltågstrafik, men de används också som lokaltåg och numera med X55 som fjärrtåg.

[redigera] Tågens egenskaper

Tekniskt sett har Reginatågen stora likheter med X31 (Öresundstågen) eftersom bägge var utveklade vid Kalmar Verkstad, dock är front, höjd och korgbredd olika.

Reginatågen är unika så tillvida att vagnkorgen är 3450 mm bred (de svenska personvagnarna från 1960-talet har korgbredden 3140 mm). 3450 mm rymdes visserligen inte inom den svenska fordonsprofilen - som har en max bredd på 3400 mm - men det visade sig ändå vara möjligt att "tänja på gränserna" genom att revidera de gamla normerna.[ifrågasatt uppgift] X31 är 180 mm smalare än den danska lastprofilen på 3150 mm. Reginatågens vagnkorg är därmed 480 mm breddare än X31 och har plats med ytterligare en stolsrad, genom att pressa stolavståndet från 104 cm (SJ:s 1960-talsvagnar) i X31[ifrågasatt uppgift] till endast 86 cm (nästan som flygplan) vilket ger 2 + 3 stolar i bredd. Antalet säten kunde ökas till 125 st per vagn, och även 140 st om ytterligare en stolsrad pressades in vilket ger 3 + 3 i bredd. Fördelen med att bygga ett bredare fordon istället för dubbeldäckare som X40, är att resenärerna slipper trappor (vilket tar utrymme och tar längre tid vid stationsuppehåll). SJ:s nya fjärrtåg av typen X55/SJ3000 har dock 2 + 2 säten i bredd i både första och andra klass, precis som tidigare fjärrtåg.

Regina har elektrisk drivning, med återmatning av energi till kontaktledningen vid återmatande motorbroms, motorerna arbetar då som generatorer. Den maximala hastigheten är 180 eller 200 km/h, beroende på version. Trots den höga hastigheten går tåget tämligen tyst. De klagomål som framförts har kunnat härledas till dåliga spår, t.ex. på Bohusbanan. Reginatåget finns vanligen med två, tre eller fyra vagnar, även om det konstruerades för uppemot elva vagnar. Upp till tre tågsätt kan multipelkopplas. Vagnkorgarna är tillverkade till största del av rostfritt stål. Dörröppningarna är breda för att underlätta snabba av- och påstigningar. Tåget är försett med klimatanläggning och eluttag vid alla sittplatser.

Motorboggierna i Reginatågen har axelavståndet 2 700 mm och boggicentrumavstånd är 19 000 mm. Varje drivmotor har effekten 265 kW och det finns tre bromstyper i tåget: återmatande elbroms, skivbroms och magnetskenbroms. Den maximala axellasten är 18,5 ton. Sedan 2005 tillverkas dock inte Reginatågen längre i Sverige utan i Tyskland.

Tre av fyra boggier i tvåvagnarsvarianten är motoriserade, dock fanns som tillval att få samtliga boggi drivna och därmed snabbare acceleration. SJ:s nya Regina-tåg (SJ3000) har drivning på samtliga boggier förutom på bistrovagnen som endast har löpboggier. Drivmotortypen är trefas asynkronmotor som regleras med den senaste generationen IGBT-halvledare.

Interiör i ett Regina-tåg tillhörande Västtrafik

Regina finns i ett antal versioner, med allt ifrån 2 till 16 enheter ("vagnar") och med topphastigheten 180– 200 km/h. Även en liggvagnsversion finns (Kina), denna är dock knappt släkt med de Regina som rullar i Sverige.

[redigera] Kundanpassning

Tillverkaren Bombardier har marknadsfört tågen inte bara som lokal- och regionaltåg utan även som fjärrtåg ("Intercity"). Inredningen anpassar tillverkaren efter kundens önskemål, förslagsvis 2 + 3 eller 3 + 3 säten i sidled i andra klass vid regionaltrafik (motsvarande "high-density" vid flyg-charter) samt 2 + 3 eller 2 + 2 i sidled vid lite längre trafik (motsvarande svensk 1970-talsstandard). Köparen kan även välja olika utväxling mellan motor och drivaxel, med olika toppfart och olika antal axlar som har drivning. Genom att variera effekt och antalet drivaxlar (den senare faktorn påverkar startdragkraftens storlek) kan accelerationsförmågan väljas inom vissa intervall. Regionaltåg utförs ofta med bättre acceleration (dyrare pga fler drivande motorer och axlar) och något lägre toppfart, medan fjärrtåg ofta kan ha något lägre startdragkraft men högre topphastighet (billigare lösning). Regina har dock i nuvarande utförande vid prov i Göteborgs pendeltågstrafik visats inte passa för pendeltågstrafik på grund av sämre acceleration och långsammare dörrar jämfört med de tåg som annars går som pendeltåg.

Reginatågen har handikappanpassning genom att dörrar och fotsteg i ena ändvagnens B-ände är i höjd med plattformen, och innanför finns en hiss som kan lyfta rullstolar till den högre golvnivån (1150 mm höjd ovan räls) i resten av tåget.

Modell Operatörs- land Antal sittpl. [pl] Tåglängd [mm] Tjänstevikt [t] Antal vagnar [st] Max. kont. eff. [MW] Kontaktledn sp [kV] Drivmotor Korgbredd [mm] Sth [km/h] Införd
X50-2 Sverige 166 53 900 148 2 (1,59) 15 asynkron 3450 200 2001
X50-3 Sverige 304 80 500 203 3 (2,12) 15 asynkron 3450 200 2004
X51-2 Sverige 146 53 900 148 2 (1,59) 15 asynkron 3450 180 2001
X52-2 Sverige 148 53 900 148 2 (1,59) 15 asynkron 3450 200 2001
X52-3 Sverige 245 80 500 203 3 (2,12) 15 asynkron 3450 200 2003
X52 SL Sverige 240 107 100 172 4 2,12 15 asynkron 3450 180 ---
X53-2 Sverige 163 53 900 148 2 (1,59) 15 asynkron 3450 180 2002
X53-3 Sverige 267 80 500 203 3 (2,12) 15 asynkron 3450 180 2003
X54 Sverige 141 53 900 148 2 --- 15 asynkron 3450 200 2003
X55 Sverige 240 107 100 274 4 3,18 15 asynkron 3450 200 (250) 2010
CRH1A Kina 670 213.500 --- 8 (5,3) 25 asynkron 3228 200 2007
CRH1B Kina 1 299 426.300 --- 16 (11,0) 25 asynkron 3228 --- 2007
Gröna tåget Sverige (experimenttåg) 53 900?  ? 2 --- 15 asynkron --- --- ---

[redigera] Kundanpassning X55 / SJ 3000

Ett X55 under testkörningar i Örnsköldsvik.

SJ beställde under maj 2008 20 stycken Reginatåg bestående av fyra permanent sammankopplade vagnar[1]. De nya tågen är inredda för fjärrtågstrafik med klassiska två plus två säten i bredd och en vagn med bistro (kafévagn). Upphandlingsprojektet hette inom SJ "Alfa" - ett namn som många trodde skulle bli ett namn på tåget. De nya tågen kommer i första hand att ersätta SJ 2000-tågen (före detta X 2000, tågtyp X2) på till exempel sträckan Karlstad–Stockholm och Falun–Stockholm[1]. Därmed frigörs ett antal SJ 2000-tåg som sätts i trafik på andra linjer t.ex. Göteborg–Stockholm, Sundsvall–Stockholm och Malmö–Stockholm.

De nya tågen kallas för Regina Intercity av tillverkaren Bombardier. SJs interna beteckning för tågtypen är X55[2]. När tågen används av SJ som en del av konceptet SJ Snabbtåg kallas de för SJ 3000.

Vagnkorg, boggier och elutrustning baseras på tidigare Reginatåg, medan inredning och färgsättning ska likna SJ 2000 så mycket som möjligt, d.v.s. grå klädsel och grå textilmattor. X55 får till skillnad mot X2 mycket träpaneler i inredningen och totalt 7 toaletter varav en för personal. Vid nysatsningen ville SJ ha ett färdigutvecklat tåg som finns i reguljär drift för att så långt möjligt kunna undvika inkörningsproblem.

Tågen är cirka 107 meter långa och har fyra vagnar och säten för 245 passagerare, varav 64 i första klass. Tågen får köra i max 200 km/h, men skall gå att uppgradera till högre farter, ända upp till 250 km/h. Eftersom SJ ska köra dessa tåg på fjärrtågssträckor, har de bekvämare säten, bistrovagn och internet ombord 3G- och 4G. X55 har ett elektroniskt informationssystem med tavlor i samtliga vestibuler och i bistron.

Tågen testas och utvecklas hos den kanadensiska tillverkaren Bombardier (f d Asea) i Västerås, liksom utveckling och tillverkning av styr- och drivutrustning. Vagnskorgarna (karosserna) byggs i tyska Görlitz och körs sedan på lastbil till fabriken i Hennigsdorf utanför Berlin där slutmontage sker. Därefter bogseras tågen till Västerås för test innan leverans till kund.

Ledtiden från beställning till leverans är minst två år. Det första tågsättet skulle enligt kontraktet levereras under april 2010 och det 20:e i augusti samma år. Priset är 2,05 miljarder kr (101 milj/st). Kontraktet ger SJ rätt att beställa fler likadana tåg till samma pris.

Tågen är mer än ett år försenade[3], och de sätts i trafik först efter godkännande. Den 7 augusti 2010 transporterades det första tåget från fabriken i Tyskland till Västerås för sluttestning. Under våren 2011 pågick utbildning och testkörningar för fullt med X55. En viktig anledning till förseningen är att de utrustas med det helt nya signalsäkerhetssystemet ERTMS som inte fungerat bra, inte minst dess anpassning till banor med svensk ATC. SJ var inte nöjda med utformningen av bistron varför den ändrades. SJ AB har bestämt att inte ta emot fordonen förrän alla fel är avklarade. Den 27 januari 2012 tog SJ över ägarskapet för de fyra första tågen, vilket innebär att SJ anser dem klara för trafik. SJ hade premiär för passagerartrafik Stockholm-Sundsvall 6:e februari 2012. [4]

[redigera] Testplattform för Gröna tåget

En Regina X52 9062 har under slutet på 2000-talet varit en testplattform för framtida tåg med högre hastighet än 200 km/timmen på svenska järnvägar. Den 14 september 2008 satte ett rekord på Västgötaslätten norr om Skövde, där tåget kom upp i hela 303 km/h[5]. I början av 2012 är det endast Botniabanan som tillåter hastigheter upp till 250 km/timmen. Mera information finns i artikeln om Gröna tåget.

Huvudartikel: Gröna tåget

[redigera] Export till Kina

CRH1 i Kina.

Bombardier har sålt tåg till Kina, kallade CRH1 (China Railways Hi-speed), som utseendemässigt påminner om Regina. De är ungefär 120 millimeter smalare än den svenska varianten, och avviker tekniskt från de Regina som körs i Sverige. Tågen är åtta vagnar långa och har 670 sittplatser (med fem säten i bredd). De har byggts i cirka 100 exemplar och har tillverkats i Kina.

[redigera] Lista över Reginatåg

Länstrafikbolagen äger tågen (Tåg i Bergslagen är ett länstrafikbolag för tågtrafik i flera län) eller hyr tågen av Transitio ett bolag ägt av ett antal länstrafikbolag. Tåg har till skillnad från bussar lång avskrivningstid, liten andrahandsmarknad och lång leveranstid.

73 stycken har satts i trafik till och med 2008. Huvudmän står som huvudord.

Pågatåg 9043 vid stopp i Eslöv, numera MittNabotåg.

Trafik i Mälardalen (SJ)

TiB 9024 Wilhelmina Skogh i Hallstahammar.

Tåg i Bergslagen (Tågkompaniet)

Upptåget i Upplands Väsby.

Upptåget, Upplands Lokaltrafik (DSB)

  • X52 9032 (fd. 3268)
  • X52 9033 (fd. 3269)
  • X52 9051
  • X52 9052
  • X52 9053
  • X52 9054
  • X52 9055
  • X52 9063
  • X52 9064
  • X52 9065
  • X52-3 9044 (3 vagnar) (fd. 3280)

X-Tåget, X-Trafik (Tågkompaniet)

Reginatåg som X-tåg vid Gävle C.
  • X51 203 Ljusnan (Tillhör numera Tåg i Bergslagen)
  • X51 204 Bönan (Tillhör numera Tåg i Bergslagen)
  • X51 205 Lingan (Tillhör numera Tåg i Bergslagen)

Västtrafik (operatör DSB) äger 14 Reginatåg hösten 2008. De har köpts tre per år 2002-2004, två stycken år 2005 och tre stycken år 2008. Västtrafik beställde i december 2008 ytterligare sex sådana tåg [6]. Ytterligare sex beställdes december 2010[7].

  • X53 3262
  • X53 3263
  • X53 3264
  • X53 3265
  • X53 3266
  • X53 3267
  • X50 3289
  • X50 3290
  • X50 3291
  • X50 3292
  • X50 3293
  • X50 3294
  • X50 3295
  • X50 3296
  • X52 9036
  • X52 9038 (fd. 3274)
  • 9040
  • 9041
Vagnar med serienummer över 3000 har tre vagnar, övriga två.

Värmlandstrafik (Tågkompaniet) kör Reginatåg på sträckorna Karlstad-Oslo, Karlstad-Åmål och Karlstad-Kristinehamn.

  • X53 9048 (fd. 3284)
  • X53 9049 (fd. 3285)
  • X53 9050 (fd. 3286)
  • X52 9066
  • X52 9067
Ett av Mittnabotågets Regina-tåg som trafikerar sträckan Sundsvall-Östersund.

Veolia Transport hyr tre Reginatåg av Transitio, två till Mittnabotåget och ett till Norrskenan.

  • X52 9042, X52 9034 och X52-3 9043, Mittnabotåget,
  • X52 9017, (fd. 3261), Norrskenan

Gröna tåget-projektet har en Regina, provversion, ombyggd till 300 km/h i toppfart.

  • X52 9062 (ägs av Transitio), går 2010-2011 Umeå-Örnsköldsvik

[redigera] Trafik

Reginatågen körs både i kortdistanstrafik (lokal-/pendeltåg) och medeldistanstrafik (regionaltåg), bland annat av operatörerna SJ, Tåg i Bergslagen Tågkompaniet, Västtrafik, Veolia Transport och Upplands Lokaltrafik. Reginatågen är utvecklade för Sverige och går mestadels i Sverige, men också den internationella sträckan Karlstad - Oslo trafikeras av Reginatåg. Norges järnvägar har samma kontaktledningsspänning (15 kV 16 2/3 Hz), samma signalsäkerhetssystem (dock andra optiska signaler) och i övrigt liknande regler som Sverige. Med det nya X55- tåget kommer Reginan även att sättas in i långdistanstrafik.

[redigera] Se även

[redigera] Källor

  1. ^ [a b] SJ (22 maj 2008). ”SJ köper 20 nya tåg för drygt två miljarder kronor”. Pressmeddelande.
  2. ^ ”Tåget stannar i Ånge”. Sveriges Radio. 19 september 2009. http://www.sr.se/cgi-bin/vasternorrland/nyheter/artikel.asp?artikel=3110246. 
  3. ^ Första bilderna på SJ:s nya snabbtåg Ny Teknik
  4. ^ SJ tar över de fyra första nya snabbtågen SJ 3000
  5. ^ Banverket (14 september 2008). ”Svenskt tåg körde i 300 km/timmen”. Pressmeddelande. Läst 14 september 2008.
  6. ^ http://www.vasttrafik.se/sv/Startsida/Nyheter/Vasttrafik-koper-nya-tag/
  7. ^ ”Västtrafik köper sex nya regiontåg med totalt 1 600 fler sittplatser”. mynewsdesk.com / Västtrafik. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vasttrafik/pressrelease/view/vaesttrafik-koeper-sex-nya-regiontaag-med-totalt-1-600-fler-sittplatser-548796. Läst 2012-02-01. 

[redigera] Externa länkar


Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk