Tysklands försvarsmakt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tysklands försvarsmakt
Bundeswehr Logo.svg
Bundeswehrs symbol
Information
Nation  Tyskland
Grundad 1955
Organisationer Deutsche Marine
Heer
Luftwaffe
Streitkräftebasis
Zentraler Sanitätsdienst der Bundeswehr
Högkvarter Bonn, Tyskland
Högste befälhavare Försvarsministern (i fredstid)
Förbundskanslern (i krigstid)
Statsråd Försvarsminister
Försvarschef Generalinspektör
Aktiva styrkor 219 368 (19/5 2011)
Ekonomi
Budget € 31 550 000 000 (2010)
Andel av BNP 1,2 %
Övrigt

Tysklands försvarsmakt, (tyska: Bundeswehr), är försvarsmakten i Förbundsrepubliken Tyskland. Cirka 12 procent av den fredstida styrkan utgörs av värnpliktiga soldater. Bundeswehr är till numerären Västeuropas största försvarsmakt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skapandet av Bundeswehr var långt ifrån okontroversiellt. Många tyskar protesterade mot att det på nytt skulle skapas en tysk armé, många hade hoppats på Tyskland som en demilitariserad zon. Bundeswehr ser sig självt uttryckligen inte i Wehrmachts tradition utan har istället en egen tradition som demokratisk försvarsmakt. En viktig del i denna är parollerna die innere Führung och Staatsbürger in Uniform.

Amt Blank[redigera | redigera wikitext]

Amt Blank, som senare blev försvarsministeriet, var starten för skapandet av Bundeswehr. Medlemmarna Hans Speidel och Adolf Heusinger i Amt Blank utsågs år 1950 till militära rådgivare till förbundskansler Konrad Adenauer. Adenauers åsikt var att en ny tysk armé var nödvändig för att skydda demokratin i väst. Han fick stöd av John J. McCloy som 6 juli 1950 deklarerade att västmakterna skulle se att anfall mot Västtyskland som ett angrepp mot dem.

Ett viktigt steg togs när Konrad Adenauer fick godkänt av Natos överbefälhavare Dwight D. Eisenhower att tidigare Wehrmacht-officerare fick tjänstgöra i Västtyskland. Under de första åren hade officerarna ofta en bakgrund i Wehrmacht. År 1958 hade 12 900 av officerarna en bakgrund i Wehrmacht och 1960 hade 45,8 % av underofficerarna varit i Reichswehr eller Wehrmacht. År 1970 hade andelen sjunkit till 9,6 %.

Bundeswehr skapas[redigera | redigera wikitext]

Konrad Adenauer besöker Bundeswehr.

Bundeswehr skapades 1955 då dåvarande Västtyskland (Förbundsrepubliken) återigen fick ha en egen försvarsmakt. Den 7 juni 1955 grundades försvarsförvaltningen och 12 november 1955 följde 101 frivilliga som svor in sig i Bundeswehr. Adolf Heusinger blev 1957 Bundeswehrs första generalinspektör (motsvarande ÖB). År 1957 kallades de första värnpliktiga in i Bundeswehr. Värnplikten sågs dels som ett sätt att få tillräcklig storlek på Bundeswehr men också ett sätt att knyta organisationen till folket, och inte som tidigare att en "stat i staten" skapades.

Det västtyska Nato-medlemskapet var huvudanledningen till att tyskar som tio år dessförinnan marscherat mot västmakterna, nu sågs som rumsrena, Bundeswehr fick genom Nato-medlemskapet samt de västallierades närvaro i Västtyskland en närhet till USA, Frankrike och Storbritannien. Man har idag bland annat ett gemensamt tysk-franskt förband. DDR svarade året därpå med att skapa sin egen armé Nationale Volksarmee (NVA). Redan 1950 hade DDR skapat en militärliknande organisation med sina kasernerade folkpolis.

År 1962 hjälpte Bundeswehr till med katastrofhjälp i samband med stormfloden i Hamburg. Denna aktion hjälpte till att ge Bundeswehr en bättre folklig förankring. År 1973 startades Bundeswehrs universitet i Hamburg, sedan 2003 med namnet Helmut-Schmidt-Universität för utbildning av officerare.

Återföreningen 1990[redigera | redigera wikitext]

Jörg Schönbohm.

I samband med Tysklands återförening kom 20 000 militärer ur det tidigare Nationale Volksarmee att bli en del av Bundeswehr. I april 1990 kom den västtyska försvarsministern Gerhard Stoltenberg och Östtysklands avrustning- och försvarsminister Rainer Eppelmann överens om det återförenade Tysklands fortsatta tillhörighet i Nato. I juli 1990 stod det klart att Bundeswehrs styrkor skulle reduceras och maximalt uppgå till 370 000 man efter en överenskommelse mellan Helmut Kohl och Gorbatjov.

Det återförenade Tyskland innebär att Bundeswehr övertog NVA:s trupper och förband samt materiel. Jörg Schönbohm blev befälhavare över Bundeswehrkommando Ost som efterträdde NVA i forna Östtyskland. Den 3 oktober i samband med Tysklands officiella återförenande upplöstes Nationale Volksarmee. En stor mängd tidigare NVA-anställda sparkades, inte minst högre officerare. Materiel såldes eller skänktes bort, bland annat till Sverige, Turkiet och Indonesien.

Bundeswehrreform[redigera | redigera wikitext]

Tyskland har under senare år minskat Bundeswehrs storlek men Bundeswehr är fortfarande västra Europas största försvarsmakt. Precis som i Sverige gör färre värnplikten i Tyskland idag. Karl-Theodor zu Guttenberg (CSU) meddelade 2010 att han vill ta bort värnplikten och införa frivillig tjänstgöring. Samtidigt vill han minska Bundeswehrs storlek till att omfatta 163 500 soldater.

Bundeswehr utomlands[redigera | redigera wikitext]

För Bundeswehr var utlandstjänstgöring länge en känslig fråga på grund av Wehrmachts krigsförbrytelser under andra världskriget. Man kom dock att integreras snabbt inom Natosamarbetet. 1987 ägde den första gemensamma tysk-franska manövern rum, Kecker Spatz. 1990-talet började man att delta alltmer i internationella projekt och har idag, i likhet med bl.a. Sverige, trupper i bland annat Kosovo och Afghanistan. Fransk-tyska brigaden är ett gemensamt militärt förband med enheter från franska armén och Bundeswehr. Brigaden står under Eurocorps befäl.

Bundeswehrs försvarsgrenar[redigera | redigera wikitext]

Generalinspektörer[redigera | redigera wikitext]

Tysklands motsvarighet till den i internationella sammanhang generiska beteckningen försvarschef är generalinspektören.

Personal[redigera | redigera wikitext]

Tyska soldater i Bosnien.

Tyskland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är nio månader. Den tyska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 290 000 personer, varav ca 90 000 värnpliktiga (år 2004).

Personalstruktur[redigera | redigera wikitext]

Bundeswehrs personal består av officerare, fackofficerare, specialistofficerare, gruppbefäl och anställda soldater och sjömän samt värnpliktiga.

Officer (Offizier)

Officerare rekryteras bland unga män och kvinnor i åldern 17-25 år, med avlagd studentexamen. De är kontraktsanställda på 12 år. Efter viss tid kan officeren få en fullmaktsanställning. Efter tre års utbildning utnämns kadetten till Leutnant. I officersutbildningen ingår 39 månaders studier vid ett av Bundeswehrs universitet. Beroende på försvarsgren äger denna universitetsutbildning rum antingen före eller efter befordran till Leutnant. En Leutnant är antingen student vid ett av Bundeswehrs universitet eller plutonchef. En Oberleutnant är plutonchef, en Hauptmann är kompanichef, en Major är ställföreträdande bataljonschef, en Oberstleutnant är bataljonschef och en Oberst är regementschef eller ställföreträdande brigadchef.

Fackofficer (Fachoffizier)

Fackofficer, eller Offiziere des militärfachlichen Dienstes (OffzMilFD), rekryteras bland specialistofficerare med avlagd realexamen. De genomgår en treårig officersutbildning och blir sedan befordrade till Leutnant. Samtidigt erhåller de en fullmaktsanställning. Den högsta grad som kan uppnås är Stabshauptmann.

Specialistofficer (Unteroffizier mit Portepee)

Specialitsofficerare rekryteras bland unga män och kvinnor i åldern 17-25 år, med avlagd realexamen eller med genomgången grundskola och genomgången lärlingsutbildning. De är kontraktsanställda på 12 år. Efter viss tid kan specialistofficeren få en fullmaktsanställning. Efter tre års utbildning blir specialistofficersaspiranten utnämnd till Feldwebel. En Feldwebel och Oberfeldwebel är chef för en stridande grupp, till exempel skyttegruppchef eller stridsvagnschef. De kan också vara plutonsinstruktörer. En Hauptfeldwebel och Stabsfeldwebel är plutonchef, kompanistabsunderofficer eller kompaniadjutant. En Oberstabsfeldwebel är bataljonsstabsunderofficer.

Gruppbefäl (Unteroffizier ohne Portepee)

Gruppbefäl rekryteras bland unga män och kvinnor i åldern 17-25 år, med genomgången grundskola och avlagd lärlingsutbildning. De är verksamma inom sitt yrkesområde. De är kontraktsanställda på 8 år. Efter ett års utbildning blir befälseleven utnämnd till Unteroffizier. De kan bli befordrade till specialistofficerare. Då kan de få en fullmaktsanställning. En Unteroffizier och Stabsunteroffizier är specialgruppchefer, till exempel som förplägnadsgruppchef, sjukvårdsgruppchef eller transportgruppchef.

Soldater och sjömän (Mannschaften)

Anställda soldater och sjömän rekryteras bland män och kvinnor i åldern 17-32 år, med genomförd skolplikt. De är kontraktsanställda på 4-6 år. En Grenadier är en rekryt under allmänmilitär utbildning, en Gefreiter en soldat under befattningsutbildning, en Obergefreiter och Hauptgefreiter är utbildade soldater eller sjömän, en Stabsgefreiter och Oberstabsgefreiter är en erfaren soldat eller sjöman, som också kan fungera som ställföreträdande gruppchef.

Personalstyrka 2011[redigera | redigera wikitext]

I Bundeswehr fanns det i oktober 2011 208 547 militärer i heltidstjänst.

  • Yrkesmilitärer och kontraktsanställda: 186 450
  • Frivilliga med längre värnplikt: 22 042
  • Värnpliktiga: 0

Källa: [1]

Militära grader och löner[redigera | redigera wikitext]

Lönegrad Soldater och sjömän Gruppbefäl Specialistofficerare Fackofficerare Officerare Nettolön per månad efter skatt 2010 [2] [3] [4]
A3 Grenadier Menig
Gefreiter Menig
- - - - 19 år gammal menig, ogift = 1470 €
A4 Obergefreiter Menig 1kl
Hauptgefreiter Vicekorpral
- - - - -
A5 Stabsgefreiter Korpral
Oberstabsgefreiter Korpral
Unteroffizier Sergeant - - - -
A6 - Stabsunteroffizier Sergeant - - - 21 år gammal sergeant, ogift = 1540 €
A7 - Stabsunteroffizier Sergeant Feldwebel
Oberfeldwebel
Förste sergeant
- - 25 år gammal förste sergeant, ogift = 1670 €
A8 - - Hauptfeldwebel Fanjunkare - - - - -
A9 - - Stabsfeldwebel Förvaltare
Oberstabsfeldwebel Regementsförvaltare
Leutnant Fänrik Leutnant 24 år gammal fänrik, ogift = 1880 €
A10 - - - Oberleutnant Löjtnant Oberleutnant -
A11 - - - Hauptmann Kapten Hauptmann 29 år gammal kapten, gift, tre barn, kompanichef = 3270 €
A12 - - - Hauptmann Kapten Hauptmann -
A13 - - - Stabshauptmann Kapten Major Major -
A14 - - - - Oberstleutnant Överstelöjtnant -
A15 - - - - Oberstleutnant Överstelöjtnant -
A16 - - - - Oberst Överste -
B3 - - - - Oberst Överste -
B6 - - - - Brigadegeneral Brigadgeneral -
B7 - - - - Generalmajor Generalmajor -
B9 - - - - Generalleutnant Generallöjtnant -
B10 - - - - General General -

Gradbeteckningar[redigera | redigera wikitext]

Dienstgradabzeichen Bundeswehr.png

  • UA = Unteroffiziersanwärter (befälselev)
  • FA = Feldwebelanwärter (specialistofficersaspirant)
  • OA = Offiziersanwärter (officersaspirant)
  • Fahnenjunker = Kadett med grad som Unteroffizier
  • Fähnrich = Kadett med grad som Feldwebel
  • Oberfähnrich = Kadett med grad som Hauptfeldwebel

Vapenbeteckningar i Bundeswehr[redigera | redigera wikitext]

Varje rad i listorna nedan innehåller; benämning inom Bundeswehr (till exempel MP5), tillverkare (till exempel H&K) samt tillverkarens benämning (till exempel HK54).

Maschinenpistole (kulsprutepistoler)

Gewehr (gevär och automatkarbiner)

Pistole (pistoler)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.bundeswehr.de/portal/a/bwde/streitkraefte/grundlagen/staerke/ (2011-11-07).
  2. ^ http://mil.bundeswehr-karriere.de/portal/a/milkarriere/kcxml/04_Sj9SPykssy0xPLMnMz0vM0Y_QjzKLN7KM93UOA8lB2E4--pFw0aCUVH1fj_zcVH1v_QD9gtyIckdHRUUANLe_aQ!!/delta/base64xml/L3dJdyEvd0ZNQUFzQUMvNElVRS82XzI5X01EQQ!! 2011-01-29
  3. ^ http://mil.bundeswehr-karriere.de/portal/a/milkarriere/kcxml/04_Sj9SPykssy0xPLMnMz0vM0Y_QjzKLN7KM93UxAMlB2E4--pFw0aCUVH1fj_zcVH1v_QD9gtyIckdHRUUAaLgtAA!!/delta/base64xml/L3dJdyEvd0ZNQUFzQUMvNElVRS82XzI5X01ERw!! 2011-01-29
  4. ^ http://mil.bundeswehr-karriere.de/fileserving/PortalFiles/C1256DC500375C10/W2757FTZ468INFODE/0101_0110_050_S1109_Offizier_desHeeres.pdf 2011-01-29

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]