Ymer
- För andra betydelser, se Ymer (olika betydelser).
Ymer eller Aurgelmer är i nordisk mytologi en preexistent jätte som skapats ur rimfrosten från Nifelheim och gnistorna från Muspelheim, och som enligt Snorre Sturlassons Prosaiska Eddan höll till i Ginnungagap. Ur rimfrosten uppstod också en ko, Audhumbla, och hon livnärde Ymer med sin mjölk.
Ymers avkomlingar uppstod medan han sov: en man och en kvinna växte fram under hans vänstra hand, samtidigt som hans ena fot avlade en sexhövdad son med den andra. Dessa avkomlingar blev jättarnas förfäder.
Audhumla livnärde sig på att slicka på stenar belagda med salt rimfrost, en sysselsättning som samtidigt framskapade gudarnas förfader, Bure. Denne fick en son som hette Bor, som tillsammans med Bestla (en jättedotter) fick tre söner: Oden, Vile och Ve, vilka senare dräpte Ymer och tillverkade världen av hans kropp. Av köttet blev det jord, av blodet vatten, av benen berg, av håret träd, av huvudskålen himlavalvet, och av hjärnan moln, och så vidare.
Nästan alla av Ymers avkomlingar drunknade i den dödade Ymers blod, så när som på ett enda par: rimtursen Bergelmer och dennes hustru, som sedan fortplantade jättesläktet.
När Oden dräpt Ymer lät han en stor del av den yngre generationen jättar rädda sig i Jotunheim. Hos dessa hade den värsta ondskan och fulheten avlats bort. Bland dem fanns Gullveig och Loke, som kom att bli asagudarnas farliga vänner.
Se även [redigera]
- Mytologi: Lista över jättar och jättedödare
- Yama
