Ragnarök

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ragnarök (olika betydelser).
Ragnarök. Notera Tor som möter Midgårdsormen och Oden som rider fram mot Fenrisulven. Målning av Johannes Gehrts
Relief från Urnes stavkyrka, bland annat ormarna har tolkats som symboler för Ragnarok.[1]

Ragnarök ("Gudarnas sista öde"[2] eller "Makternas Undergång") refererar inom nordisk mytologi till en serie händelser, inklusive en avgörande strid, som förutspås leda till jordens undergång. Detta innebär många gudars och andra mytologiska personers död, inklusive Odens, Tors, Frejs, Heimdalls och Lokes. Till detta kommer ett antal naturkatastrofer, med bland annat en översvämning som ställer hela världen under vatten. Därefter reser sig världen igen, varvid de överlevande gudarna slår sig samman. Samtidigt utgör de enda överlevande människorna, en man och en kvinna, förutsättningen för en ny befolkning. Ragnarök är ett av de mest avgörande elementen i fornnordisk mytologi.

Händelsen nämns primärt i poetiska eddan, kompilerad på 1200-talet från tidigare traditionella källor, och Snorres edda, skriven på 1200-talet av Snorre Sturlasson. I Snorres edda, och en dikt i den poetiska eddan, nämns händelsen vid namn som Ragnarökr eller Ragnarökkr ("Gudarnas skymning"[3]), ett användande populariserat av 1800-talskompositören Richard Wagner med titeln på den sista av hans Der Ring des Nibelungen-operor; Götterdämmerung.[4]

Innehåll

Händelseförlopp [redigera]

Först kommer fimbulvintern i tre år, och därefter krig. Tre tuppar gal – en hos asarna (Gullinkambe), en hos jättarna (Fjalar - en eldröd tupp) och en hos Hel (den sotröde). Det blir översvämning och skeppet Nagelfar kommer loss. Heimdall blåser i Gjallarhornet. Fenrisulven, Midgårdsormen, jättarna, eldjättarna och Loke samlas för att kämpa mot asagudarna. Kampen står på Vigrids tusenmilaslätt. Bergen rämnar och haven störtar in över land, men Yggdrasil består. Då Surt satt världen i brand sjunker den till havets botten. Men Nidavallen finns kvar, och där samlas de överlevande:

Osådda skola / åkrar växa, / allt ont sig bättra; / Balder skall komma. [...]
En sal ses fagrare / än solen stånda, / täckt med guld, / på Gimle.

Men i valans sista vers avslöjas att ondskan inte helt har förjagats från världen genom Ragnarök:

Då kommer dunklets / drake flygande, / en blank orm, nedifrån, / från Nidafjällen. / I fjädrarne bär, / och flyger över slätten, / Nidhögg lik. / Nu skall hon sjunka.

I Ragnarök slukar Fenrisulven Oden, men Vidar hämnas sin fader genom att bända isär ulvens käkar. Tor dräper Midgårdsormen, men han hinner inte ta mer än nio fjät innan han faller död till marken, dödad av ormens giftiga etter. Heimdall och Loke spetsar varandra med sina spjut. Varghunden Garm äter upp Tyr, men blir spetsad inifrån av Tyrs svärd. Frej driver sitt hjorthorn genom jätten Surts öga, men blir kluven av Surts eldsvärd.

När Ragnarök sedan är över, går två människor, Liv och Livtrasir, som har överlevt, iland och påbörjar det nya livet i det nya Midgård eller Gimle, den värld som skapas efter Ragnarök. De överlevande gudarna är bland annat Tors söner Mode och Magne samt Odens söner Vidar, Balder och Höder, och de flesta av asynjorna. En ny era stundar, och den skall ledas av Balder.

Ragnarök i litteraturen [redigera]

  • Alf Henriksons Asken Yggdrasil är en populärt hållen, bitvis kåserande berättelse om den fornnordiska gudavärlden. Där beskrivs Ragnarök och hur de två överlevande människorna (Liv och Lust) hamnar på en grenstump av asken. Denna grenstump skulle senare komma att slipas rund och bli vår jord.

Liknelser i andra berättelser [redigera]

Noaks ark och hans fru som överlevde floden i bibeln. Ragnarök påminner lite om mayakulturens teorier. Enligt mayaindianerna så har världen pånyttfötts gång på gång

Referenser [redigera]

  1. ^ Fazio, Moffet, Wodehouse (2003:201).
  2. ^ Simek (2007:259).
  3. ^ Simek (2007:260).
  4. ^ Lindow (2001:254).

Se även [redigera]