Vanakriget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oden kastar sitt spjut mot vanerna, illustration av Lorenz Frølich (1895)

Vanakriget var i nordisk mytologi ett krig mellan asar och vaner, vilket hade utspelat sig i en dunkel forntid.

Kriget orsakades av den ondsinta jättekvinnan Angerboda, som på vanernas uppdrag med sin sejd sådde osämja bland asagudarna. Asarna dödade henne trefalt, vilket utlöste vanernas vrede. Sista gången uppträdde hon under namnet Gullveig. När Oden kastade sitt spjut över vanahären, bröt kriget ut. Gudasläktena försonades dock efter en tid och, som ett tecken på förbrödringen, blandade man sitt saliv i ett kärl. Ur kärlet uppstod mjödets gud Kvaser. Gisslan utbyttes också: Asarna sände Höner och Mimer till vanerna som sände Njord, Freja och Frej till asarna. Dessutom ingick Oden äktenskap med Frigg.

Man har velat se vanakriget som en mytologisk skildring av hur en ny och mera krigisk religion (asarna) introducerats i Skandinavien och trängt ut en äldre och fredligare fruktbarhetskult (vanerna). Motståndare till denna hypotes hävdar dock att beskrivningen av kriget uppvisar stora likheter med andra mytologiska konflikter bland olika indoeuropeiska folk.

Poetiska Eddan[redigera | redigera wikitext]

Citat ur Poetiska Eddan:

Det är den första folkstrid jag minns,
då de på spjutuddar spetsade Gullveig,
brände henne i Hars hall inne,
tre gånger brände de den tre gånger födda.


[...]

Odin kastade uddjärn i flocken:
det var den första folkstrid i världen;
asaborgens brädhägn bröts ned,
fram gingo vanerna på fältet med galder.
Völvans spådom, verserna 21 och 24

Se även[redigera | redigera wikitext]