Njord

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Njord (olika betydelser).
Njord vid havet
Enkelt altare vid blot till Njord inom modern asatro.

Njord ("kraft", "styrka"), fornvästnordiska Njǫrðr, är en av vanerna och havets, vädrets, rikedomens, handelns, sjöfartens och fiskets gud i nordisk mytologi, far till tio barn varav Frej och Freja med sin första, okända hustru, som också var hans syster. Njord är son till Natt (mytologi) och Nagelfare samt halvbror till Frigg.

Vanerna verkar, till skillnad från asarna, ha tillämpat syskonäktenskap. Njord är uppväxt i Vanheim. Njord bor nu för tiden på Noatun beläget vid havet, enligt Snorres Edda. Njords andra hustru är Skade, en jättinna som är uppväxt i fjällen, som avskyr att vara vid havet och att höra fiskmåsarnas tjut. Njord tycker att ulvarnas tjut låter fasansfullt och tycker därför inte om fjällen. Därför bor de nu på var sin ort.

Njord, Frej och Freja är de enda vaner som säkert är kända till namn. De sägs i myten ha sänts till asarna som fredsgisslan efter kriget mellan de båda gudasläktena.

Njord som sagokung[redigera | redigera wikitext]

Enligt Snorre var den nordiska guden Njord ursprungligen en verklig kung, sonson till Oden, son till Skjold, och far till Yngve-Frej. Uppfattningen om Njord som en historisk kung förekom ännu på 1800-talet.

Njord eller Njärd i ortnamn[redigera | redigera wikitext]

Njords syster och hustru har av några forskare getts namnet Njärd utifrån förekomsten av förleden Njärd- i några svenska ortnamn.[1] Andra forskare anser däremot att Njärd- i bland annat Mjärdevi i Östergötland, Nälsta och Närtuna i Uppland samt Nalavi och Nalaviberg i Närke kommer av genitivformen av Njord (Njǫrðr).[2][3][4][5] Värt att notera är att -vi, -tun och -lund inom ortnamnsforskningen oftast anses beteckna kultplatser.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vikstrand, Per (2001). Gudarnas platser. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Sid. 102-103 
  2. ^ Vikstrand, Per (2001). Gudarnas platser. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Sid. 94 
  3. ^ Calissendorff, Karin (1986). Ortnamn i Uppland. Stockholm: Norstedts förlag AB. Sid. 33 (Närtuna, 64 (Nälsta) 
  4. ^ Calissendorff, Karin; Larsson, Anna (1998). Ortnamn i Närke. Örebro: Högskolan i Örebro. Sid. 129 (Nalavi och Nalaviberg) 
  5. ^ Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet. 2003. Sid. 232 (Närtuna)