Alexander Hamilton
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För andra betydelser, se Alexander Hamilton (olika betydelser).
| Alexander Hamilton | |
 Alexander Hamilton, målad av John Trumbull.
| |
| Tid i befattningen 11 september 1789–31 januari 1795 | |
| President | George Washington |
|---|---|
| Företrädare | Ingen |
| Efterträdare | Oliver Wolcott, Jr. |
| Tid i befattningen 14 december 1799–15 juni 1800 | |
| President | John Adams |
| Företrädare | George Washington |
| Efterträdare | James Wilkinson |
| Tid i befattningen 3 november 1788–2 mars 1789 | |
| Företrädare | Egbert Benson |
| Efterträdare | Ämbete avskaffat |
| Tid i befattningen 4 november 1782–21 juni 1783 | |
| Företrädare | Ingen |
| Efterträdare | Ämbete avskaffat |
| Född | 11 januari 1755 eller 1757 Charlestown, Nevis |
| Död | 12 juli 1804 (47–49 år) New York, New York, USA |
| Gravplats | Trinity Church Cemetery |
| Nationalitet |  Amerikansk
|
| Politiskt parti | Federalistiska |
| Alma mater | King's College |
| Maka | Elizabeth Schuyler (1780–1854; hans död) |
| Barn | 8 |
| Föräldrar | James A. Hamilton Rachel Faucette |
| Namnteckning | 
|
| Militärtjänst | |
| I tjänst för |  USA
|
| Tjänstetid | 1775–1776 1777–1783 1798–1800 |
| Grad | Kapten (1776) Överstelöjtnant (1777–1783) Generalmajor (1798–1800) |
| Slag/Krig | Nordamerikanska frihetskriget |
Alexander Hamilton, född 11 januari 1755 eller 1757 i Charlestown, Saint Kitts och Nevis (i dåvarande Brittiska Västindien), död 12 juli 1804 i New York, var en amerikansk statsman och USA:s första finansminister.
Federalist[redigera | redigera wikitext]
Alexander Hamilton föddes, tillsammans med sin äldre bror James Jr, i Västindien som utomäktenskapligt barn till James A. Hamilton och Rachel Faucette. Hans far tillhörde den skotska ätten Hamilton.[1][2]
Då hans föräldrar inte var gifta nekades han och hans bror medlemskap i den engelska kyrkan och därmed även skolgång i kyrkans skola. De fick istället enskild undervisning och senare lektioner i en privat skola ledd av en judisk rektor.[3]
I oktober 1772 anlände Hamilton till Boston för att bedriva studier i de 13 kolonierna.[4] Efter förberedande studier vid Elizabethtown Academy skrevs han, hösten 1773, in vid King's College (numera Columbia College) i New York som privat student.[5]
Under sina studier deltog han i den livliga debatten mot lojalisterna till den brittiska kronan på de revolutionäras sida, där han svarade på en serie pamfletter skrivna av lojalisten och kyrkomannen Samuel Seabury i sina skrifter A Full Vindication of the Measures of Congress och The Farmer Refuted.[6][7]
När det nordamerikanska frihetskriget bröt ut blev Hamilton tvungen att avbryta sina studier då King's College stängdes när staden ockuperades av brittiska trupper.[8] Under kriget deltog han på den revolutionära sidan.[9] Han avslutade sina studier först efter kriget genom några månaders självstudier och att avlägga advokatexamen.[10]
Efter krigets slut etablerade sig Hamilton i New York som advokat. Han gjorde sig snart gällande i det politiska livet och var 1782–83 medlem av konfederationsförsamlingen och verkade under intryck av de inre oroligheterna och det ekonomiska livets alla vanskligheter under "the critical period" bland annat genom Federalist Papers för ett stärkande av bandet mellan de nordamerikanska staterna. Vid författningskonventet 1787 var Hamilton en av de mest verksamma krafterna på federalisternas sida. Unionsförslaget tilltalade honom visserligen inte som alltför litet centralistiskt, men han anammade det av praktiska skäl samt verkade ivrigt för dess antagande. I agitationen härom blev han federalisternas allsmäktige ledare.[11]
Finansminister[redigera | redigera wikitext]
År 1789 blev han unionens första finansminister och gjorde som sådan en stor insats bland annat vid statsskuldens reglering, den unionella bankens grundläggning och det unionella skatteväsendets ordnande. Hamiltons strävan gick ut på att skapa ordnade och stabila förhållanden. En förutsättning var centralmaktens stärkande. Hur långt Hamilton ville gå är ovisst, men tanken på en kung torde inte ha varit honom helt främmande. Under alla omständigheter var han aristokratiskt sinnad och en representant för nordstaternas förmögnare befolkningslager. Att han främst tillvaratog dessas intressen i sin bank-, statsskulds- och penningpolitik är tydligt. Hans strävan att genom tullar bidra till en nordamerikansk industris framväxt visar i samma riktning. Gentemot Hamiltons politik gjorde sig på olika håll starkt missnöje gällande. Ledare för detta blev utrikesministern Thomas Jefferson, grundaren av demokratiska partiet. George Washington ställde sig dock på Hamiltons sida och denne förblev även efter sin avgång som finansminister 1795 Washingtons främste rådgivare och som sådan den kanske mest dominerande gestalten i unionens politiska liv.[11]
Befälhavare[redigera | redigera wikitext]
Under president John Adams minskades hans inflytande. Hamilton, som 1799–1800 var befälhavare över unionens trupper, önskade att gå i krig mot Spanien och Frankrike. Han stöddes här av sitt parti. Adams gick dock i en annan politisk riktning. Sedan demokraterna med Thomas Jefferson 1800 kommit till makten såg Hamilton med misstro på deras politik, av vilken han väntade sig ruin och anarki. Innan ännu utvecklingen vänt till en för demokraterna ofördelaktig riktning, omkom Hamilton, som bidade sin tid, i en duell med unionens vicepresident Aaron Burr, vars karriär han vid olika tillfällen lyckats hindra. Hamilton var vid sidan av sin politiske motståndare Jefferson den främsta politiske gestalten under USA:s första år, och den egentlige skaparen av den verkliga unionen mellan USA:s stater och en fast centralstat. I många avseenden föregrep han i sin utrikespolitik, i sina ekonomiska och statsrättsliga projekt den kommande utvecklingen i USA. Hans aristokratiska läggning gjorde honom emellertid till en annorlunda amerikansk politiker, och han har kallats en av USA:s främsta gestalter, samtidigt som han varit en av landets mest "oamerikanska".[11]
Kuriosa[redigera | redigera wikitext]
 |
Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2023-04) Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort. |
- Alexander Hamilton (ursprungligen spelad av Lin-Manuel Miranda) är huvudperson i Broadwaymusikalen Hamilton som handlar om dennes liv.
- Hamiltons bild finns på de amerikanska 10-dollarsedlarna.
- Han hade en affär med Maria Reynolds.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Ramsing, Holger Utke (1939). ”Alexander Hamilton”. Personalhistorisk Tidsskrift: sid. 225-270.
- ^ Chernow, Ron. (2004). Alexander Hamilton. Penguin Press. ISBN 1-59420-009-2. OCLC 53083988. https://www.worldcat.org/oclc/53083988. Läst 11 oktober 2020
- ^ Lewisohn, Florence (1975). What So Proudly We Hail-Alexander Hamilton's West Indian Boyhood. American Revolution Bicentennial Commission of the Virgin Islands. St. Croix. sid. 17–30
- ^ Newton, Michael E. (2015). Alexander Hamilton : the formative years. sid. 64. ISBN 978-0-9826040-3-8. OCLC 913529974. https://www.worldcat.org/oclc/913529974. Läst 11 oktober 2020
- ^ Newton, Michael E.. Alexander Hamilton : the formative years. sid. 69. ISBN 978-0-9826040-3-8. OCLC 913529974. https://www.worldcat.org/oclc/913529974. Läst 11 oktober 2020
- ^ Miller, John C. (1959). Alexander Hamilton : Portrait in paradox. Konecky & Konecky. ISBN 1-56852-457-9. OCLC 56801733. https://www.worldcat.org/oclc/56801733. Läst 11 oktober 2020
- ^ Mitchell, Broadus (1957) (på engelska). Alexander Hamilton Youth to maturity, 1755-178. New York: The Macmillan Co
- ^ Troup, Robert (22 mars 1810). Memoir of General Hamilton
- ^ Newton, Michael E.. Alexander Hamilton : the formative years. sid. 127-128. ISBN 978-0-9826040-3-8. OCLC 913529974. https://www.worldcat.org/oclc/913529974. Läst 11 oktober 2020
- ^ Murray, Joseph A., 1935- (2007). Alexander Hamilton : America's forgotten founder. Algora Pub. ISBN 978-0-87586-502-7. OCLC 156886923. https://www.worldcat.org/oclc/156886923. Läst 11 oktober 2020
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 453–54.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Alexander Hamilton.- Alexander Hamiltons grav på Find A Grave (engelska)
| Företrädare: Ingen |
USA:s finansminister 1789–1795 |
Efterträdare: Oliver Wolcott, Jr. |
| |||||||||||||||||||
|