Alexander Hamilton

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Politikern född 1855, se Alexander Hamilton (politiker)
Alexander Hamilton


Ämbetsperiod
1789–1795
Företrädare förste innehavare av detta ämbete
Efterträdare Oliver Wolcott, Jr.

Ämbetsperiod
1799–1800
Företrädare George Washington
Efterträdare James Wilkinson

Namnteckning Alexander Hamiltons namnteckning
Alexander Hamilton
Information
Född 1755
Död 1804
I tjänst för New York
Förenta Staterna
Försvarsgren New Yorks milis
Kontinentalarmén
Förenta Staternas armé
Land New York
Förenta Staterna
Tjänstetid 1775-1776, 1777-1783, 1798-1800
Grad Kapten 1776
Överstelöjtnant 1777-1783
Generalmajor 1798-1800
Enhet New York Provincial Company of Artillery 1775-1777
Överbefälhavarens förste adjutant 1777-1783
Generalinspektör 1798-1800
Slag/krig Nordamerikanska frihetskriget
Utmärkelser Överste i armén 1783

Alexander Hamilton, född 11 januari 1755 (eller samma datum 1757) i Nevis i Saint Kitts och Nevis (i dåvarande Brittiska Västindien), död 12 juli 1804 i New York i New York, var en amerikansk statsman.

Federalist[redigera | redigera wikitext]

Alexander Hamilton i New York-artilleriets uniform.

Alexander Hamilton var son till en i Västindien bosatt medlem av den skotska ätten Hamilton. Han kom 1772 till New York för att bedriva studier och tog på kolonisternas sida livligt del först i den publicistiska fejden mellan Storbritannien och kolonierna, därefter som officer i nordamerikanska frihetskriget. Efter dess slut etablerade sig Hamilton som advokat i New York. Han gjorde sig snart gällande i det politiska livet och var 1782-83 medlem av konfederationsförsamlingen och verkade under intryck av de inre oroligheterna och det ekonomiska livets alla vanskligheter under "the critical period" bland annat genom Federalist Papers för ett stärkande av bandet mellan de nordamerikanska staterna. I författningskonventet 1787 av Hamilton en av de mest verksamma krafterna på federalisternas sida. Unionsförslaget tilltalade honom visserligen inte som alltför litet centralistiskt, men han anammade det av praktiska skäl samt verkade ivrigt för dess antagande. I agitationen härom blev han federalisternas allsmäktige ledare.[1]

Finansminister[redigera | redigera wikitext]

Alexander Hamilton som finansminister 1792.

1789 blev han unionens förste finansminister, och nedlade som sådan ett enormt arbete bland annat vid statsskuldens reglering, den unionella bankens grundläggning och det unionella skatteväsendets ordnande. Hamiltons strävan gick ut på att skapa ordnade och stabila förhållanden. En förutsättning för dessa var centralmaktens stärkande. Hur långt Hamilton i detta avseende ville gå är ovisst, men tanken på en kung torde inte ha varit honom helt främmande. Under alla omständigheter var han aristokrat och en representant för nordstaternas förmögnare befolkningslager. Att han främst tillvaratog dessas intressen i sin bank-, statsskulds- och penningpolitik är tydligt. Hans strävan att genom tullar bidra till en nordamerikansk industris framväxt visar i samma riktning. Gentemot Hamiltons politik gjorde sig på olika håll starkt missnöje gällande. Ledare för detta blev utrikesministern Thomas Jefferson, grundaren av demokratiska partiet. George Washington ställde sig dock på Hamiltons sida och denne förblev även efter sin avgång som finansminister 1795 Washingtons främste rådgivare och som sådan den kanske mest dominerande gestalten i unionens politiska liv.[1]

Befälhavare[redigera | redigera wikitext]

Under president John Adams minskades hans inflytande. Hamilton, som 1799-1800 var befälhavare över unionens trupper, önskade att gå i krig mot Spanien och Frankrike. Han stöddes här av sitt parti. Adams gick dock i en annan politisk riktning. Sedan demokraterna med Thomas Jefferson 1800 kommit till makten såg Hamilton med misstro på deras politik, av vilken han väntade sig ruin och anarki. Innan ännu utvecklingen vänt till en för demokraterna ofördelaktig riktning, omkom Hamilton, som bidade sin tid, i en duell med unionens vicepresident Aaron Burr, vars karriär han vid olika tillfällen lyckats hindra. Hamilton var vid sidan av sin politiske motståndare Jefferson den främsta politiske gestalten under USA:s först år, och den egentlige skaparen av den verkliga unionen mellan USA:s stater och en fast centralstat. I många avseenden föregrep han i sin utrikespolitik, i sina ekonomiska och statsrättsliga projekt den kommande utvecklingen i USA. Hans aristokratiska läggning gjorde honom emellertid till en annorlunda amerikansk politiker, och han kallats en av USA:s främst gestalter, samtidigt som han varit ett av landets mest "oamerikanska".[1]

Trivia[redigera | redigera wikitext]

Hamiltons bild finns på de amerikanska 10-dollarsedlarna.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 453-54.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Alexander Hamilton.


Föregångare:
(ingen)
USA:s finansminister
1789–1795
Efterträdare:
Oliver Wolcott, Jr.