Anita Björk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anita Björk
AnitaBjork.jpg
Född Anita Barbro Kristina Björk
25 april 1923
Tällberg, Sverige
Död 24 oktober 2012 (89 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1942–2000
Make Olof Bergström
(1945–1951)
Stig Dagerman
(1953–1954)
Lasse Lindqvist
(1962–1970)
Carl Hirsch
(1972–1973)
Betydande roller
Fröken Julie i Fröken Julie
Birgitta Lindell i Mannekäng i rött
Hedersguldbagge 2006
IMDb SFDb

Anita Barbro Kristina Björk Hirsch, född Björk 25 april 1923[1] i Tällberg i Dalarna, död 24 oktober 2012 på Södermalm i Stockholm,[2] var en svensk skådespelare, professors namn 2001. Hon var främst känd för huvudrollen i filmatiseringen av Fröken Julie 1951.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Vid 13 års ålder kom Björk in på Operans balettskola, men fick sluta då hon var för gammal. Hon bytte istället fokus och började studera teater, först vid Gösta Terserus teaterskola och sedan vid vid Dramatens elevskola 1942–45. Hon fick sitt stora genombrott i slutet av 1940-talet i pjäsen Jungfruleken,[3] och fick efter det spela huvudroller i pjäser som Amorina. För sin prestation i Amorina belönades hon med Svenska Dagbladets Thaliapris 1951.[4] Hennes stora genombrott kom med huvudrollen i Alf Sjöbergs Fröken Julie 1951. Filmen vann Grand Prix vid filmfestivalen i Cannes, och Björk fick positiva recensioner i amerikansk press.[5]

Efter framgången med Fröken Julie åkte hon till Hollywood för att förhandla med Alfred Hitchcock om att provfilma för huvudrollen i hans film Jag bekänner. Björk föll dock på att hon levde och hade en dotter ihop med författaren Stig Dagerman (som på papperet ännu inte skilt sig från sin tidigare fru), och rollen gick istället till Anne Baxter. Under 1950-talet gjorde hon några amerikanska filmer som spelades in i Europa, däribland den svensk-amerikanska samproduktionen Han glömde henne aldrig 1952 och Nattmänniskor mot Gregory Peck 1954.[5]

Under sin karriär gjorde Anita Björk ett åttiotal scenroller och över 40 filmer, däribland Ingmar Bergmans Kvinnors väntan, Arne Mattssons Hillman-filmer (Damen i svart och Mannekäng i rött), Mai Zetterlings Älskande par och Bo Widerbergs Ådalen 31.[4][6] Vid sidan av skådespeleriet föreläste hon om Selma Lagerlöfs och Stig Dagermans författarskap.[3][4]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Björk var gift med skådespelaren Olof Bergström 1945–1951 och med Stig Dagerman från 1953 fram till hans död 1954. 1954 träffade hon författaren Graham Greene när han besökte sin svenska förläggare i Stockholm; de hade därefter ett förhållande fram till 1959. Förhållandet tog slut eftersom Greene tyckte att vintrarna i Sverige var kalla och mörka och hade svårt att lära sig språket, och Björk inte ville flytta ifrån Sverige på grund av sina barn och sitt arbete inom teatern.[6] Hon var därefter gift med Lasse Lindqvist 1962-1970 och Carl Hirsch 1972-1973.[7]

Anita Björk fick två barn i sina två första äktenskap: Lo Dagerman och skådespelaren Jonas Bergström.[6]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Anita Björk med maken Stig Dagerman.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1944 Medverkande Och han skämtar för dig, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-Næss Blancheteatern[11]
1948 Claire Jungfruleken
Jean Genet
Mimi Pollak Dramaten[12]
1948 Mary, dotter till en avliden kusin till Monchensey Släktmötet
T S Eliot
Alf Sjöberg Dramaten[12]
1950 Agnes Brand
Henrik Ibsen
Alf Sjöberg Dramaten[12]
1951 Henrika, prästdotter i Danderyd, "Amorina" Amorina
Carl Jonas Love Almqvist
Alf Sjöberg Dramaten[12]
1952 Colombe Colombe
Eliza Pygmalion
1953 Julia Romeo och Julia
1956 Aude Graven under Triumfbågen
Paul Raynal
Harry Roeck Hansen Blancheteatern[13]
1957 Alison Porter Se dig om i vrede
Tintomara Drottningens juvelsmycke
1960 Johanna Fångarna i Altona
1964 Rosalinda Som ni behagar
1966 Maria Stuart Maria Stuart
1973 Cecilia Sjung vackert om kärlek
1975 Siri von Essen Tribadernas natt
1979 Elisabeth Fontanelle Kärleksköpet
1981 Johanne Luise Heiberg Regnormarnas liv
1983 Irina Måsen
1987 Aktör Drottningens juvelsmycke
Carl Jonas Love Almqvist
Peter Oskarson Dramaten[12]
1989 Madame de Montreuil Markisinnan de Sade
1991 Melissa Gardner Kärleksbrev
1997 Kvinnan Hasard
1998 Selma Lagerlöf Bildmakarna
Celestina Celestina
Fernando de Rojas
Robert Lepage Dramaten[12]
2000 Margrethe Bohr Köpenhamn
2009 Melissa Gardner Kärleksbrev

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1946 Alice Chrichton, en ung skådespelerska Teater
Guy Bolton
Rune Carlsten[14]
2011 Gud Flickan och testamentet
Lucas Svensson
Ellen Lamm[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Anita Barbro Kristina Björk Hirsch fyller år den 25 april”. Birthday.se. http://www.birthday.se/person/976b7d30-958d-7dc2-8126-2c374f543193. Läst 24 oktober 2012. 
  2. ^ ”Skådespelaren Anita Björk är död”. Dagens Nyheter. 24 oktober 2012. http://www.dn.se/kultur-noje/skadespelerskan-anita-bjork-ar-dod. Läst 24 oktober 2012. 
  3. ^ [a b] P O Qvist. ”Anita Björk: Beskrivning”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61327&iv=BIOGRAPHY. Läst 10 mars 2017. 
  4. ^ [a b c d e f g] Gaby Wigardt, Anna Ångström (24 oktober 2012). ”Skådespelerskan Anita Björk död”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/skadespelerskan-anita-bjork-dod. Läst 10 mars 2017. 
  5. ^ [a b] Bruce Weber (25 oktober 2012). ”Anita Bjork, Once ‘the New Garbo,’ Dies at 89” (på engelska). New York Times. http://www.nytimes.com/2012/10/26/movies/anita-bjork-once-the-new-garbo-dies-at-89.html. Läst 10 mars 2017. 
  6. ^ [a b c] ”Obituaries: Anita Björk” (på engelska). Telegraph. 6 november 2012. http://www.telegraph.co.uk/news/obituaries/9659117/Anita-Bjork.html. Läst 10 mars 2017. 
  7. ^ Björk, Anita i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2
  8. ^ ”2014 års O´Neill-pris går till Thérèse Brunnander”. Dramaten. 16 oktober 2014. sid. 2. http://mb.cision.com/Main/1034/9663174/299987.pdf. Läst 10 mars 2017. 
  9. ^ ”Sveriges kungahus: Sök medaljförläningar, 1979”. Sveriges kungahus. http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=1979&medaljtyp=0&medaljnamn=. Läst 10 mars 2017. 
  10. ^ [a b] ”Anita Björk: Utmärkelser”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61327&iv=Awards. Läst 10 mars 2017. 
  11. ^ Perpetua (6 juli 1944). ”Teater Musik Film: Nytt hos Kar de Mumma”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-07-06/180/9. Läst 24 april 2016. 
  12. ^ [a b c d e f] ”Dramaten, rollboken: Anita Björk”. Dramaten. http://www.dramaten.se/medverkande/rollboken/Person/2111. Läst 10 mars 2017. 
  13. ^ ”Graven under triumfbågen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18882&pos=161. Läst 24 april 2016. 
  14. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 34. 17 februari 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-02-17/47/32. Läst 31 januari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]