Hoppa till innehållet

Alf Sjöberg

Från Wikipedia
Alf Sjöberg
FöddSven Erik Alf Sjöberg
21 juni 1903
Stockholm, Sverige
Död17 april 1980 (76 år)
Stockholm, Sverige
År som aktiv1925–1980
MakaMärta Ekström
(1930–1934; skild)
Elsa Ahlsell
(1935–1980; hans död)
Betydande verkTeater:
En stor mängd uppsättningar på Dramaten, bland annat av Strindberg och Shakespeare
Film:
Hets (1944)
Fröken Julie (1951)
IMDb SFDb

Sven Erik Alf Sjöberg, född 21 juni 1903 i Stockholm, död 17 april 1980 i Stockholm, var en svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och teaterdekoratör.

Sjöberg var under många år verksam som regissör vid Dramaten. Idag är han kanske känd främst som filmregissör av Hets (1944, med manus av Ingmar Bergman), Bara en mor (1949) och Fröken Julie (1951). 2003, till 100-årsminnet av hans födelse, uppmärksammade TV, radio och Dramaten flera av hans verk.

Dramatens elevskola 1922, från vänster till höger syns Lena Cederqvist, Karl-Magnus Thulstrup, Mona Mårtensson, Mimi Pollak, Vera Schmiterlöw, Greta Garbo, Alf Sjöberg och Håkan Westergren.

Efter åttaårigt läroverk gick Sjöberg Dramatens elevskola åren 1923 till 1925, och var därefter verksam vid Dramaten som skådespelare. En av hans tidiga bedrifter var att medverka som skådespelare i den första teaterföreställningen som sändes i svensk radio, Spelet om Envar (1925). Han anställdes vid Radiotjänst som regissör 1929 och året därefter vid Dramaten i samma befattning.

Sjöberg var verksam som regissör på Dramaten till sin död 1980 och räknas bland Sveriges främsta under 1900-talet, tillsammans med namn som Olof Molander och Ingmar Bergman. Särskilt Sjöbergs uppsättning av August Strindbergs drama Fröken Julie 1949 har gått till historien, med skådespelarinsatser av Inga Tidblad och Ulf Palme. Denna uppsättning filmatiserades 1951 med Anita Björk i rollen som fröken Julie. Han belönades med Guldpalmen vid Cannesfestivalen för detta verk. Redan tidigare, vid filmfestivalen år 1946, hade hans film Hets tilldelats Grand Prix, det som senare kom att kallas Guldpalmen.

Senare uppsättningar av Strindbergs pjäs brukar jämföras med Sjöbergs. Han satte även upp flera dramer av Shakespeare, såsom Hamlet, En midsommarnattsdröm och Köpmannen i Venedig. Ingmar Bergman hade så stor respekt för Sjöbergs Shakespeareuppsättningar att han inte vågade sätta upp Shakespeare på Dramaten så länge Sjöberg levde. Alf Sjöberg satte också upp moderna verk av till exempel Stig Dagerman. Ingmar Bergman har sagt att Sjöbergs stora produktion troligen är ojämförlig med 138 uppsättningar på Dramaten, 18 filmer och två TV-teateruppsättningar samt 183 dramer för Radioteatern.

Sjöberg ville radikalisera teatern, som han såg som en revolterande kraft i samhället mot sociala orättvisor.[1] Han hämtade på 1930-talet influenser från sovjet-rysk modernism och närde en önskan om att göra verklig folkteater. När den socialdemokratiska regeringen slog fast sin kulturpolitik på 1950-talet var Sjöberg en av konstnärerna i kretsen runt statsminister Tage Erlander.[2] Han bidrog starkt till att introducera Federico García Lorca, Bertolt Brecht och Eugene O'Neill i svensk scenkonst.

Alf Sjöbergs konstnärskap inleddes med att han själv gjorde skisser för dekorationer men från 1932 inledde han ett samarbete med Sven Erik Skawonius som gav honom vägledning i skapandet av bilder. Han fortsatte sitt samarbete under 1940-talet med Sveriges ledande konstnärer och skapade tillsammans med dem några av Sveriges märkligaste scendekorationer. Han medverkade i utställningen Svensk teaterkonst under 20 årSkånska konstmuseum i Lund 1936 och i en utställning på Charlottenborg. Sjöberg är representerad vid Scenkonstmuseet[3] och Nationalmuseum[4]. Under 1950-talet var han ledamot av Radionämnden. Han erhöll Litteris et Artibus 1951, tilldelades Teaterförbundets guldmedalj 1964 och Guldskeppet 1979. Han var också filosofie hedersdoktor.

Alf Sjöberg var son till vaktmästaren Carl Erik Sjöberg och Elisabeth Wickberg. Han var gift 1930–1934 med skådespelaren Märta Ekström, och från 1935 med Elsa Ahlsell (1907–1985), som var dotter till disponenten Herman Ahlsell. Han omkom 1980 till följd av en trafikolycka när en buss krockade med honom på sin cykel, på väg till Dramaten och är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[5]

Premiär Produktion
(fetmarkering = regi och manus av A.S.)
Insatser Ref.
år dag regi manus roll övrigt
1925 26 december Ingmarsarvet [6]
1928 22 oktober Ådalens poesi
1929 28 oktober Den starkaste
1940 1 januari Med livet som insats
28 oktober Den blomstertid
1941 23 december Hem från Babylon
1942 21 december Himlaspelet
1944 21 januari Kungajakt scenario
2 oktober Hets scenario
1945 26 december Resan bort
1946 16 december Iris och löjtnantshjärta scenario
1949 31 oktober Bara en mor
1951 28 juni Fröken Julie
1953 24 april Barabbas
1954 1 november Karin Månsdotter
1955 22 augusti Vildfåglar
1956 12 november Sista paret ut
1960 14 oktober Domaren
1966 31 januari Ön
1969 6 oktober Fadern

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1923 Didier Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1924 Diggory Värdshuset Råbocken
Oliver Goldsmith
Olof Molander Dramaten
En överkonstapel Äventyrens värld
Christian Günther
Karl Hedberg Dramaten
Jean Knock
Jules Romains
Karl Hedberg Dramaten
1925 Gilles de Rais
En herre från anno 1920
Sankta Johanna
George Bernard Shaw
Gustaf Linden Dramaten
1926 Giovanni Henrik IV
Luigi Pirandello
Gustaf Linden Dramaten
Baronens betjänt Värdshusvärdinnan
Carlo Goldoni
Karl Hedberg Dramaten
1927 Teddy Ombord
Prins Wilhelm
Olof Molander Dramaten
Turmel Doktor Mirakel
Robert de Flers och Franois de Croisset
Karl Hedberg Dramaten
Miguel Markisinnan
Noel Coward
Karl Hedberg Dramaten
Herr de Bonnefor Den inbillade sjuke
Molière
Olof Molander Dramaten
1928 Karl Thomas Hoppla, vi lever!
Ernst Toller
Per Lindberg Dramaten
Siblet Diktatorn
Jules Romains
Per Lindberg Dramaten
Bertalan Försvarsadvokaten
Ferenc Molnar
Karl Hedberg Dramaten
John Shawn Ryktbarhet
Arnold Bennett
Gustaf Linden Dramaten
Orakelkolportören Fåglarna
Aristofanes
Olof Molander Dramaten
1929 Felix Nyss utkommen!
Édouard Bourdet
Gustaf Linden Dramaten
Markis de Langlier Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1930 Stor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam Dramaten
1931 Fadershjärtat
W. Somerset Maugham Dramaten
Fru Celias moral
Benn W. Levy Dramaten
Spekulation
Paul Armont och Léopold Marchand Dramaten
1932 Den heliga familjen
Rudolf Värnlund Dramaten
Den fule Ferante
Sabatino Lopez Dramaten
Revisorn
Nikolaj Gogol Dramaten
Kvinnans list
Lionel Brown Dramaten
Över förmåga
Björnstjerne Björnson Dramaten
1933 Blodet ropar under almarna
Eugene O'Neill Dramaten
1934 Tiden är en dröm
Henri-René Lenormand Dramaten
Rivalerna
Richard Brinsley Sheridan Dramaten
En hederlig man
Sigfrid Siwertz Dramaten
1935 Henrik IV
William Shakespeare Dramaten
Hustrun
Vilhelm Moberg Dramaten
1936 Huset vid landsvägen
Jean Jacques Bernard Dramaten
Millionärskan
George Bernard Shaw Dramaten
Brott och straff
Fjodor Dostojevskij Dramaten
1937 Skönhet
Sigfrid Siwertz Dramaten
Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg Dramaten
Höfeber
Noël Coward Dramaten
Khaki
Paul Raynal Dramaten
1938 Spel på havet
Sigfrid Siwertz Dramaten
Mayerlingdramat
Maxwell Anderson Dramaten
1940 Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare Dramaten
Möss och människor
John Steinbeck Dramaten
Morgondagens män
Maxwell Anderson Dramaten
Carl XII
August Strindberg Dramaten
1941 Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac Dramaten
Rovdjuret
Karl Ragnar Gierow Dramaten
Döbeln
Sven Stolpe Dramaten
1942 Beredskap
Gunnar Ahlström Dramaten
Ut till fåglarna
George S. Kaufman och Moss Hart Dramaten
1943 Helgonsaga
Karl Ragnar Gierow Dramaten
1946 Trettondagsafton
William Shakespeare Dramaten
1947 Richard III
William Shakespeare Dramaten
John Gabriel Borkman
Henrik Ibsen Dramaten
1948 Släktmötet
T.S. Eliot Dramaten
De vises sten
Pär Lagerkvist Dramaten
Fröken Julie
August Strindberg Dramaten
1949 En handelsresandes död
Arthur Miller Dramaten
1950 Brand
Henrik Ibsen Dramaten
Ryttaren
H.C. Branner Dramaten
Erik XIV
August Strindberg Dramaten
1951 Kvinnan bör inte brännas
The lady's not for burning
Christopher Fry Dramaten
Amorina
Carl Jonas Love Almqvist Dramaten
1952 Pygmalion
George Bernard Shaw Dramaten
1953 Romeo och Julia
William Shakespeare Dramaten
1955 Vildanden
Henrik Ibsen Dramaten
1956 En midsommarnattsdröm
A Midsummer Night's Dream
William Shakespeare
Översättning Carl August Hagberg
Kungliga Operan/
Dramaten
1958 Utsikt från en bro
Arthur Miller Dramaten
1959 Rosmersholm
Henrik Ibsen Dramaten
1960 Hamlet William Shakespeare Dramaten
Fångarna i Altona
Jean-Paul Sartre Dramaten
1961 Kung John
The Life and Death of King John
William Shakespeare Dramaten
Stolarna
Les Chaises
Eugène Ionesco Dramaten
1962 Resan
Le voyage
Georges Schehadé Dramaten
1963 Svejk i andra världskriget
Bertolt Brecht Dramaten
1965 Mutter Courage
Bertolt Brecht Dramaten
Yvonne, prinsessa av Bourgogne
Iwona, księżniczka Burgunda
Witold Gombrowicz Dramaten
1969 Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill Dramaten
1970 Coriolanus
William Shakespeare Dramaten
Brända tomten
August Strindberg Dramaten
1971 Modern
Matka
Stanislaw Ignacy Witkiewicz Dramaten
1972 Mäster Olof
August Strindberg Dramaten
1978 Korparna
Henry Becque Dramaten
1979 Kollontaj
Agneta Pleijel Dramaten
1980 Hustruskolan
L'école des femmes
Molière Dramaten

Scenografi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1931 Fadershjärtat
W. Somerset Maugham
Alf Sjöberg Dramaten
Fru Celias moral
Benn W. Levy
Alf Sjöberg Dramaten
1932 Revisorn
Nikolaj Gogol
Alf Sjöberg Dramaten Scenografi med Sven Erik Skawonius
Kvinnans list
Lionel Brown
Alf Sjöberg Dramaten
Över förmåga
Björnstjerne Björnson
Alf Sjöberg Dramaten
1937 Skönhet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten Scenografi med Sven Erik Skawonius
Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Alf Sjöberg Dramaten Scenografi med Härje Ekman
Höfeber
Noël Coward
Alf Sjöberg Dramaten Scenografi med Sven Erik Skawonius
1940 Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten Scenografi med John Jon-And
År Produktion Upphovsmän
1945 Blotta misstanken
Karl Ragnar Gierow[7]
1948 Antonius och Kleopatra
Antony and Cleopatra
William Shakespeare
Översättning Per Hallström[8]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/sjoberg.html
  2. ^ Tage Erlander, Samtal med Arvid Lagercrantz, 1960-talet (Sthlm 1982)
  3. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 14 november 2017. 
  4. ^ Nationalmuseum
  5. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar: (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.51 ISBN 91-973128-2-7
  6. ^ [a b c d e] Alf SjöbergSvensk Filmdatabas. Läst 2017-08-16.
  7. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 januari 1945. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-01-20/18/28. Läst 6 februari 2016. 
  8. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 31 december 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-12-31/355/22. Läst 3 juni 2018. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]